Jonas Gardell: ”Mitt försök att synliggöra de osynliggjorda”

Foto: Thron Ullberg

Datum

30 Augusti 2021

Foto

Thron Ullberg

Den 15 maj var det 50 år sedan den första demonstrationen för homosexuell frihet ägde rum i Sverige och sannolikt hela Europa. Demonstrationen arrangerades av några ungdomar i föreningen Gay Power Club i Örebro, inspirerade av Gay Liberation-rörelsen som blossat upp i USA. Om dessa modiga ungdomar, och om omöjlig ung kärlek i Uppsala på 1800-talet, handlar Jonas Gardells roman Ett lyckligare år.

Med den fortsätter Jonas Gardell sitt redan prisade nedtecknande av den svenska homorörelsens historia, som inleddes 2012 med Torka aldrig tårar utan handskar. Ett lyckligare år finns i butik 3 september.

– Kanske är det först de senaste åren som vi förstått att vår historia är värd att skrivas och att om vi inte skriver den nu går den förlorad, säger Jonas Gardell. Ett lyckligare år är mitt försök att synliggöra de osynliggjorda, att skriva fram ur historien de glömda och de tystade.

1879 skriver den kände filosofen Pontus Wikner en text han kallar Psykologiska självbekännelser. Manuset låses in i en blecklåda som enligt direktiven ska förvaras på Uppsala Universitetsbibliotek i minst 50 år innan någon får bryta förseglingen och läsa. Dess innehåll är så kontroversiellt och så skandalöst att enbart ryktet om den förseglade blecklådan skapar panik i Pontus Wikners vänskapskrets och man försöker utverka hinder för att blecklådan någonsin ska få öppnas. Ändå är det Wikners vilja att hans text någon gång ska publiceras. I en framtid när allt är förändrat. Han drömmer om ett lyckligare år.

1970, nästan 100 år efter att Pontus Wikner skrivit sina olyckliga bekännelser, bildar några ungdomar i Örebro föreningen Gay Power Club. Den excentriske Ronny går ut i Örebro mitt på dagen i full drag. Kärleksparet Vanja och Kerstin skapar sensation i rikspressen som "flickorna som vill gifta sig". Och tillsammans genomför de den första demonstrationen någonsin i Sverige för homosexuell frihet.

Ett lyckligare år är den gripande berättelsen om de unga studenterna Pontus och Herman och deras omöjliga kärlek under andra halvan av 1800-talet. Det är den fantastiska berättelsen om några modiga ungdomar i en liten stad i Mellansverige under andra halvan av 1900-talet som bestämmer sig för att också de har rätt till lycka. En svindlande roman om kärlek i en tid när kärleken saknade språk.

Relaterat

Om boken

1879 skriver den kände filosofen Pontus Wikner en text han kallar Psykologiska självbekännelser. Manuset låses in i en blecklåda som enligt direktiven ska förvaras på Uppsala Universitetsbibliotek i minst 50 år innan någon får bryta förseglingen och läsa. Dess innehåll är så kontroversiellt och så skandalöst att enbart ryktet om den förseglade blecklådan skapar panik i Pontus Wikners vänskapskrets och man försöker utverka hinder för att blecklådan någonsin ska få öppnas. Ändå är det Wikners vilja att hans text någon gång ska publiceras. I en framtid när allt är förändrat. Han drömmer om ett lyckligare år.

1970, nästan 100 år efter att Pontus Wikner skrivit sina olyckliga bekännelser, bildar några ungdomar i Örebro föreningen Gay Power Club. Den excentriske Ronny går ut i Örebro mitt på dagen i full drag. Kärleksparet Vanja och Kerstin skapar sensation i rikspressen som "flickorna som vill gifta sig". Och tillsammans genomför de den första demonstrationen någonsin i Sverige för homosexuell frihet.

Ett lyckligare år är den gripande berättelsen om de unga studenterna Pontus och Herman och deras omöjliga kärlek under andra halvan av 1800-talet. Det är den fantastiska berättelsen om några modiga ungdomar i en liten stad i Mellansverige under andra halvan av 1900-talet som bestämmer sig för att också de har rätt till lycka. En svindlande roman om kärlek i en tid när kärleken saknade språk.

Ett lyckligare år är den sanna historien om hur kampen för vår frihet började. Och utan början är vi ingenting.

Läs mer

Jonas Gardell

Ett lyckligare år

Relaterade artiklar

Foto: Thron Ullberg

13 oktober 2021

Jonas Gardell prisas till Pär Lagerkvists minne