Skönlitteratur

"När vi kom från bion var hon så trött att hon gick och la sig genast, utan att ens lägga sina kläder i smutstvätten. Jag kysste henne, samlade ihop hennes plagg och tömde fickorna, road av hennes ständiga linnenäsduk. I vanliga fall blir jag vansinnig på hennes sätt att använda näsdukar, som man gjorde förr i världen."

"Jag träffade honom genom att slå fel nummer. Han sa att jag måste ha ringt fel med så vacker röst att jag inte kunde lägga på."

"Vi bjuder hans vänner på middag... Plötsligt hejdar han sig, vänder sig mot mig och saltar min mat utan att fråga mig först, som om han alltid gjorde så...Hur kommer det sig att han efter två år inte vet att jag nästan aldrig saltar maten?"

Emmanuelle Paganos prosalyriska texter, vars format går från regelrätta aforismer till mininoveller, om olika sorters kärlek och olika former av samlevnad utnämndes av Kristoffer Lendoer i Svenska Dagbladet förra året till den vackraste och mest originella prosabok som utkommit på franska. Paganos bok är ett kalejdoskop av olika röster som vittnar om vardagliga ögonblick och situationer, när allt ställs på sin spets eller om funderingar vi går och bär på inför den vi lever med.

I Jag talar om kärlek möter vi exempelvis den kvinnliga arboristen som hellre arbetar med motorsågen än står vid spisen, vars man tycker att hon kan ska komma ner från träden och laga mat i stället. Vi lär känna en man som sörjer sin avlidne bäste vän och som väljer att flytta in hos vännens änka för att på så sätt dela sorgen. Och vi får lyssna till saxofonisten som övar hemma hela dagarna i den lyhörda fastigheten och som därmed stör grannfrun ovanpå men som så gärna vill lära henne om taktarter och rytm så att hon ska kunna älska lite bättre. Eller mannen som saknar stunderna med styvsonen mest av allt när förhållandet till särbon tagit slut. Alla är de uttryck för det stora i det lilla, för det som händer med oss när vi möts och skiljs. Och läsaren ler igenkännande åt personerna som kommer till tals när de delar med sig av sina tillkortakommanden.

Journalisten Anna har aldrig riktigt känt sig som en del av sin egen familj. Och som vuxen får hon veta något som gör att hon omvärderar sin uppväxt på djupet. Sökandet efter familjerötterna leder henne till Hagbraket, en gård på landsbygden där den slagrörde healern Muni Ra botar sökare med kärleksenergi. Anna misstänker lurendrejeri men blir förvånad över sina egna märkliga upplevelser på gården.

Fader vår är en roman om våra föreställningar om Gud och om längtan efter kärlek. Det är också en spännande berättelse om sanning och lögn.

Du heter Bluebird och bor på en paradisisk ö där djuren springer fritt och öborna lever av naturen, fria och nakna. Lata dagar i skuggan varvas med fester och orgier. Kåtfnittret och sexdofterna finns överallt, silverfjärilarnas parningsdans och dina föräldrars lusta vill aldrig ta slut. Men på ditt kontor kan du vara ifred och räkna, och chatta med din virtuella hamster Jamie som du skapat på djur.nu. Under kudden har du tidningar om Staden. I Staden har alla kläder och viktiga papper i portfölj och tänker på pengar och går till arbetet varje morgon. Du drömmer om skyskrapor och blinkande reklamskyltar, för varje dag längtar du mer och mer.

En episk berättelse når sitt slut. Robert Bruce har uppnått sitt mål att bli krönt till kung av Skottland, men vägen ditt har väckt Edward av Englands vrede. Den engelska kungen marscherar norrut, fast besluten att återta riket. Men engelsmännen är inte Roberts enda fiender. Genom att mörda sin stora rival, John Comyn, har han delat riket. Med en försvagad armé och med många nya fiender tvingas Robert fly ut i vildmarken. Han har en krona, men inget land, viljan att leda, men ingen verklig auktoritet.

Vid Bannockburn möter han slutligen Edward II i ett slag som avgör Skottlands framtid.

I början av 1900-talet slår den nyutexaminerade barnmorskan Maria sig ner i en by i nordöstra Finland tillsammans med sin lilla dotter. I fattiga hem hjälper hon byns kvinnor genom födslovåndorna och önskar dem ett bättre liv än vad hon själv egentligen tror på. Och trots att byborna tycker Maria tar sig större frihet än vad som är passande för en kvinna rår ingen på den egensinniga barnmorskan.

Lahja vill inte leva sin mors liv. Istället gifter hon sig med Onni, en stilig karl som varken super eller slår. Ändå hoppas Lahja på mer av honom än han någonsin kan ge henne. Och när Onni drar ut i krig växer avståndet mellan dem. För Onni bär på en hemlighet som vilar tungt över familjen.

Så en dag 1996, nästan hundra år efter att barnmorskan kom till byn, städar Kaarina, Lahjas svärdotter, vinden och finner det som har tigits ihjäl under alla år.

Där vägarna möts är en gripande släktkrönika som skildrar Finlands 1900-talshistoria genom tre generationer starka kvinnor.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Yvettes friare" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "På havet" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Kärleksbarnet" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Eremiten" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Hårnålen" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Värdinnan" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Ställföreträdaren" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Hamnen" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Andrés sjukdom" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Två vänner" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Mademoiselle Fifi" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Pierrot" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Fri" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "En promenad" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Snörstumpen" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Guy de Maupassant" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Hur det gick till i Odessa" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Ljubka kosacken" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Fadern" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Hos lillefar Machno" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Min första kärlek" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Mitt duvslags historia" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Uppvaknandet" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Isaak Babel (1894-1940) föddes i Odessa som son till en judisk köpman, deltog i inbördeskriget under revolutionen och föll slutligen offer för den stalinistiska diktaturen. Sitt genombrott fick han med Ryttararmén (1926), en skildring av de rysk-polska striderna 1920, där han själv deltog i Budjonnyjs armé.

Novellen "Källarvåningen" ingår i samlingen Berättelser från Odessa.

Guy de Maupassant (1850-1893) räknas som en av novellkonstens stora mästare men han skrev även en handfull romaner, en del lyrik och några teaterpjäser.

Novellen "Ett Parisäventyr" ingår i samlingen Ett Parisäventyr och andra noveller.

Det stora riket Dômweld ligger öde. De Nya seraferna går under den närmast gudomlige härföraren Ambrogael från seger till seger. Mänskligheten tycks vara dömd. Men bland ruinerna av den gamla världen finns en motståndsstyrka, ledd av Nymwë, en gång palatsets bibliotekarie, nu härdad krigare.

Trots framgångarna är seraferna ännu inte de perfekta väsen Ambrogael hoppats. Han blir besatt av att finna den trettonde funktionen, som kan göra honom och andra serafer fullkomliga, och av att betvinga Världsmaskinen, ödets stora mekanik.

Hans gamle vän general Kwanzo har desillusionerad dragit sig undan världen. Men när Zháliu, tidigare agent vid säkerhetspolisen, övertygar honom om att de kan ställa allt till rätta igen om de hittar funktionen, tar han åter upp kampen vid hennes sida. Tillsammans måste de konfrontera sin moraliska skuld och de dödas blodlösa skuggor - och möta forna vänner som fiender.

Den trettonde funktionen handlar om de eviga frågorna om den fria viljan, ödet och döden och är andra delen i Ola Wikanders romanserie Stjärnan, gryningens son.

Mammy föds i Saint Domingue och förlorar tidigt sina föräldrar. Två franska emigranter tar sig an henne och tar med henne till Savannah i amerikanska Södern. Hon möter flera personer som kommer att forma och påverka henne. Tills hon slutligen hamnar hos familjen O'Hara och får ta hand om och uppfostra Scarlett, huvudpersonen i Borta med vinden.

Familjen Baraka lever ett stilla liv i byn Beit Daras, belägen i Palestina längs den gamla karavanvägen mellan Egypten och Syrien. Umm Mamdouh (ordagrant Mor till Mamdouh) blir tidigt änka och är känd i byn för att stå i nära förbindelse med djinnen Sulayman. Hennes tre barn växer alla upp till starka och självständiga individer. Äldsta dottern Nazmiyeh har en vass tunga och är den som hämtar hem modern från hennes irrande strövtåg i omgivningarna. Sonen Mamdouh blir tidigt familjens överhuvud, lär sig allt om biodling och hamnar till slut i USA. Den yngsta dottern Mariam har begåvats med ett grönt och ett brunt öga, lär sig läsa på helt egen hand och har en trälåda fylld med drömmar.

Men livet för familjen Baraka förändras dramatiskt 1948 när israeliska styrkor stormar byn och ödelägger den i samband med att den israeliska staten utropas. Umm Mamdouh och hennes barn tvingas ut på en lång vandring mot Gaza för att de där ska finna en fristad, en vandring som ger återverkningar på kommande generationer. Sextio år senare lever Mamdouhs barnbarn Nur i USA. Hon förälskar sig i en palestinsk läkare och följer efter honom till Gaza. Där lär Nur känna sin släkt genom Nazmiyehs dotter Alwan och barnbarnet Khaled, en pojke som drabbats av locked-in-syndrome efter en bombräd och därför inte kan kommunicera annat än genom blinkningar.

Det blå mellan himmel och hav är en vacker och sorglig berättelse om palestinskt kvinnoliv, om uppbrott och förflyttningar, separationer och hjärtesorger, men också om överlevnad, familjesammanhållning trots enorma avstånd och om kärlek.

Platsen är Pennsylvania. Stålindustrin ligger i spillror och den amerikanska drömmen har fått sig en rejäl törn. Isaac English har blivit kvar efter moderns självmord för att ta hand om sin åldrande far. Hans storasyster kom in på Yale och försvann, själv har han precis lämnat high school utan något jobb i sikte. En dag bestämmer han sig för att lämna allt och frågar sin bäste vän Billy Poe om han vill följa med.

Billy har alltid tampats med humörsvängningar. I skolan var han fotbollsstjärnan, erbjöds collegestipendium men tappade intresset. Nu har han blivit kvar med sin arbetslösa mamma och ser hur tiden sakta rinner ifrån honom. Han tvekar om han ska följa med Isaac eller inte, omedveten om att hans beslut kommer att få fruktansvärda konsekvenser. Sanning blir till lögn och alla personer i deras närhet kommer att drabbas på ett eller annat sätt.

Philipp Meyers roman för tankarna till John Steinbeck och hans mästerverk Möss och människor. Här får vi istället följa några fantastiska livsöden under andra halvan av åttiotalet, en tid då den amerikanska framtidsandan förbyttes till en protektionistisk tid i kalla krigets skugga. Men det är när människornas utsätts som hårdast som små mirakel sker, mirakel som låter oss ana att äkta vänskap faktiskt kan besegra allt.

Det finns en stad med hamnar och kondens och vårdcentraler snart överallt.
Det finns byar där till och med hundarna talar finska.
Det finns mammor som säger ifrån och pappor som odlar kefir och krokusar.
Det finns levande bröder som sätter kurs mot yttersta havsbandet och det finns döda bröder som kanske allt beror på.
Det finns kusiner som är böjliga och det finns kusiner som torkar av knivbladet mot byxbenet.
Det finns grannfruar som har undulater och det finns grannfruar som har migrän.
Det finns alla Pellon Kalle och Säivin Britta och Pitkä-Pekka och Helgan Lasse.
Det finns en artonhundranio års gränsdragning som klyver tungorna i två delar, en som kan prata och en som inte kan.

Vårt värde är en poetisk roman om att växa upp i en trakt som gränsar till en gränstrakt. Det är en berättelse om en familj och om ett jag som ibland blir ett vi för att understryka kraften och motståndet, och för att göra det möjligt att berätta.

Det är vasst, humoristiskt och gripande.

Strax före sin död ger Stefan Hertmans morfar honom sina gamla anteckningsböcker. Av olika skäl blir de liggande utan att bli lästa. När han en dag bestämmer sig för att öppna dem blir han varse helt nya sidor av sin morfars hårda uppväxt i början av 1900-talet. Där står om en kärlekshistoria med tragiska förtecken och inte minst chockerande ögonvittnesskildringar av första världskriget.

Med utgångspunkt i anteckningsböckerna och sina egna minnen har Stefan Hertmans skrivit en gripande familjeroman som både är ett starkt porträtt av morfadern och en dramatisk inblick i krigets Europa. Krig och terpentin har av många kallats vår tids På västfronten intet nytt.

Maria, en präst, lämnar sitt välordnade liv i Finland och beger sig till New York, sliten av konfliken mellan sin ansvarkänsla och behovet av att kasta loss och ta för sig av det okända. I New York lär hon känna en kvinna som öppnar sin dörr för henne, och som även öppnar dörren till dansens värld. Steg för steg får Maria modet att reflektera över var hon egentligen kommer ifrån: den mörka byn i norr där den förtryckande religiositeten nära nog gjorde henne osynlig, eller någon ännu mer avlägsen plats?

Till slut vänder Maria sin blick inåt. Vad är det för hemlighet hon har burit med sig över Atlanten? Och vad har den lilla flickan vars dagbok hon bär med sig blivit utsatt för?

Främlingar pulserar av dansens rytm och av tyngden av mardrömslika minnen. Riikka Pulkkinen skriver intelligent och känsligt om alienation, gudstro och om kroppens längtan.

Urmakare Axel Ljunger i Stockholm får i uppdrag att laga ett märkvärdigt gammalt fickur. Kort därefter spårar ett tåg ur på Årstabron - i samma ögonblick som uret stannar.

Samtidigt har Ida Nordlund, hennes mormor Alma och styvpappan Lasse hållit sig gömda på en gård i Spanien, där de har forskat på Fossildrottningen, den hemlighetsfulla sten som en gång hittades av Linnélärjungen Daniel Solander. Men gömstället röjs och de måste ta till flykten.

För att lösa stenens mysterium och förhindra fler katastrofer måste de få tag i Idas mamma Eva, som har försvunnit och efterlämnat märkliga matematiska kalkyler. Spåren går via reliker sänkta i ett träsk på Visingsö, filmstjärnan Charles Bronson, trimaranbåtar, bortglömda guldgruvor och det märkliga Voynichmanuskriptet.

Blodssystrarna är den tredje delen i Michael Mortimers thrillerserie om Ida Nordlunds jakt på sin försvunna mamma och försöket att rädda världen från en ekologisk kollaps.

Kanske hette hon Esther? Hennes gammelfarmor, som stannade kvar i den tomma lägenheten i Kiev 1941, när resten av familjen flydde. Och när hon tilltalade de tyska soldaterna, förtröstansfull på jiddisch, vem var där och hörde? Och när soldaterna sköt den gamla babusjkan, med sedvanlig, likgiltig rutin, vem stod i fönstret? Vem såg på?

Den ofullständiga familjehistorien som Katja Petrowskaja berättar i en serie korta kapitel kunde ha blivit en tragisk historisk roman om revolutionärer, om namnbytet från Stern till Petrowski, om grundandet av ett barnhem för dövstumma judiska barn.

Men om inte man inte ens är säker på sin familjs namn, vad kan man då vara säker på? Och hellre än att bygga ut det historiska materialet till en episk berättelse skriver Katja Petrowskaja om sin resa tillbaka i tiden, om hur hon besökte platserna och samtidigt reflekterade över en traumatisk historisk epok, med fokus på människorna vars ansikten inte längre är tydliga för oss. Resultatet är en berörande text som prisbelönats och betraktas som en av de starkaste debuterna på tyska på mycket länge.

I samlingsvolymen Instruktioner för överlevnad ingår Stewe Claesons två senaste, kritikerhyllade romaner Den tjugotredje dikten (2012) och Komma nära (2014).

Den tjugotredje dikten är en roman om hur vi lever våra liv. Och hur vi vill leva dem. Men också en kärleksförklaring till svensk landsbygd, i synnerhet till Västerdalarna där Stewe Claeson själv har bott.

Komma nära handlar om att bli vuxen, att välja mellan att ta ansvar eller bli en vanlig skitstövel.

"I dessa två romaner, som kan läsas separat, har jag försökt visa på den enda hållbara överlevnadsmekanismen (det är individens överlevnad som moraliskt ansvarig jag tänker på) och hur man i en absurd tillvaro likafullt skall kunna skapa ett värdigt liv. Romanerna utspelas i samtid, romanernas personer sysslar med vanliga arbeten, miljöerna är dagens Nordeuropa. Och fast romanerna behandlar allt det som snabbt ödelägger vår värld: glesbygdsdöd, arbetslöshet, det kusliga hotet mot vår integritet i FRA:s efterföljd och den ständigt växande korruptionen - så finns ett motmedel: det levande samtalet. Det enda vi har är varandra."
Stewe Claeson

Platsen är Wexford, Irland, i slutet av sextiotalet. Nora Webster är fyrtio år och gift med Maurice, sin stora kärlek som en gång räddade henne från de knappa omständigheter under vilka hon växte upp. Livet med honom har varit både enkelt och självklart, med familjen i centrum, hans jobb som lärare och hennes roll som hemmafru. Så händer det ofattbara: Maurice drabbas av en hemsk sjukdom och avlider kort därefter.

Nora blir lämnad ensam kvar med ansvar för allt, inte minst sina två unga pojkar, och trots allas välvilliga blickar och ord så vet hon ögonblickligen att det nu är upp till henne att förhindra familjens undergång. Till hennes hjälp kommer dock en oanad kraft som hon glömt bort fanns där djupt inom henne. Eller med hennes egna ord: "Det finns inget bättre sätt att bli frisk än att sjunga i en kör. Det var därför Gud skapade musiken."

Nora Webster har hyllats för sitt oerhört starka kvinnoporträtt, av flera jämfört med Madame Bovary och Hedda Gabler. En oförglömlig roman om hur vägen till insikt är att tillåta sig själv att sörja och att läka. Ännu en gång har Colm Tóibín visat varför han av så många räknas som en av världens just nu största romanförfattare.

"Med underskruvad precision och psykologisk skärpa beskriver Staffan Malmberg vad som händer när en grupp medborgare tar sitt rättspatos ett steg för långt och orsakar en samhällskollaps som ligger kusligt nära vår egen tid." Vinnare av Vi:s Litteraturpris 2015

Johannes står en dag vid ett övergångsställe mitt i Stockholm. I barnvagnen ligger hans dotter i tillståndet mellan sömn och gråt. När motorcykeln som väntat på grönt accelererar i ett tordönsmuller som väcker dottern brister något inom Johannes. Han känner att stadens hänsynslöshet passerat en gräns. Mitt emot honom står en kvinna som har sett allt. De utbyter blickar. Hon säger att hon tog registreringsnumret. De kollar upp motorcyklistens namn och adress. Man borde samla ihop några vänner och helt enkelt knacka på hans dörr. Säga åt honom att be om ursäkt och lova att aldrig göra så där igen. Och om han vägrar? Då kanske man får visa honom på annat sätt att det är allvar den här gången.

Så grundas Gardet. Långsamt börjar de ta ansvar för lag och ordning i Stockholm. Äntligen bryr sig folk om varandra. Men så börjar sprickorna synas och snart är hela staden i gungning.

Staffan Malmbergs nya roman är lika mycket en studie i mänskligt beteende som en uppgörelse med människans behov av omtanke, lag och rätt. Men även den perfekta världen har sina fel och brister, inte minst när det är oklart vem som är offer och vem som är förövare.

I Beijing 1989 insjuknar den artonåriga Shaoai i en mystisk åkomma och svävar mellan liv och död. När det uppdagas att hon kan ha blivit förgiftad faller misstanken på tre av hennes vänner.

Mer än tjugo år senare påverkar händelsen fortfarande de inblandade: Ruyu och Moran lever på varsitt håll i USA och har svårt att släppa någon annan människa inpå livet, Boyang har blivit framgångsrik affärsman i Beijing, men har även han svårt med kärlek och relationer. Går det att så här många år senare ta reda på vad som egentligen hände? Var det en olycka eller försökte någon verkligen mörda Shaoai? Och i så fall varför?

Yiyun Lis nya roman, inspirerad av Patricia Highsmith och Elizabeth Bowen, låter tre berättare göra upp med sanning och lögn, fakta och fabrikationer, kärlek och anseende. Förutom att ge en inblick i Kinas moderna historia är Ensamhetens konst ett spännande drama i vilket ingen riktigt går att lita på.

Gömda på ett tåg tar sig Simos och hans vän Aristidis till Sverige i slutet av sjuttiotalet. De är båda barn till grekiska partisaner som efter inbördeskrigets slut på fyrtiotalet fick asyl i det kommunistiska Ungern. Under ett liv i utanförskap har de drömt om ett liv på andra sidan järnridån. Nu är de framme.

Men hur den där drömmen egentligen ska bli verklighet har Simos ingen aning om. Han blir mottagen på ett märkligt kyligt men artigt svenskt vis och skaffar sig så småningom en familj och ett hyggligt liv i Lund. Hans innersta önskan att bli en hyllad författare eller filmregissör vill aldrig förverkligas, trots hans ansträngningar.

Långt senare försöker hans son skriva honom till liv igen. Genom en komplex väv av perspektiv skildrar han hur Simos drömmar och förhoppningar landar i en relativt trygg men inte särskilt lycklig tillvaro.

Platsen är Köpenhamn. Susan är fyrtiotre år och världsberömd fysiker, mamma till tvillingar och gift med Laban. Dessutom har hon en unik egenskap: hon får andra att bli helt uppriktiga. Problemet är att Susan har missbrukat denna förmåga och därför riskerar ett långt fängelsestraff. Så ser hon en möjlighet som kan göra att hon går fri - hon behöver bara lirka fram hemlig information om Folketingets Framtidskommission. Det blir ett beslut som får oanade konsekvenser för Susan och hennes familj.

Peter Høeg har med Effekten av Susan skrivit en andlöst spännande och civilisationskritisk roman. Här möter vi på nytt hans helt egensinniga blandning av realism och overklighet, tidsförskjutningar och oväntade personporträtt som lockat läsare runt om i världen.

"Effekten av Susan är helt enkelt en totalroman, ett läsäventyr på nivå med den internationella storsuccén Fröken Smillas känsla för snö ... Visst finns det referenspunkter. Man kan jämföra med Margaret Atwoods (eller varför inte Nina Björks) samhällskritik, med Stieg Larssons kombination av moralism och spänning, Dan Browns populärvetenskapliga eskapism. Men ytterst spelar Høeg i denna fulländade comeback i en egen liga, just i sitt mod att närma sig det allvarligaste, det mest smärtsamma och kusliga, med en avväpnande lekfullhet."
Jens Liljestrand, Expressen

De gamla vännerna Benjamin och Bockarie återvänder till sin hemstad Impiri efter ett inbördeskrig. Staden ligger i ruiner, marken är täckt av skelett och allt är förtvivlan. Men sakta fylls Impiri av liv när allt fler människor kommer tillbaka. Kriget är över, men invånarna i staden är ändå inte förskonade från de hot och faror som omger dem.

Går det att återvända till en stad som skövlats av kriget, bilda familj på nytt och återuppväcka traditioner som gått förlorade?

Marie-Louise är syster till Carl-Fredrik Hill. Hon är tre år yngre än han och i ungdomen delar de intresset för måleriet, men när Carl beger sig till Stockholm och sedan också Paris för att måla, blir hon kvar hos familjen i Lund. Först efter broderns psykiska sammanbrott får Marie-Louise tillåtelse att resa till Paris för att hämta hem sin bror. Paradoxalt nog blir detta Marie-Louises första riktiga möjlighet att ge sig ut, komma bort från det instängda huset på Skomakargatan.

I Paris möter hon Wilhelm, Carls vän och kollega, och mötet med honom och den brusande staden kommer att prägla resten av hennes liv. Det gör också de tavlor med blommande fruktträd som hon hittar i Carls övergivna ateljé. Marie-Louise både skräms och lockas av dem, de utstrålar något hon själv längtar till och förvägras i sitt eget liv. Men förebådar de också det sammanbrott och den sjukdom han sedan ska leva instängd i resten av sitt liv?

Kring berättelsen om dessa få veckor i Paris med Wilhelm och de plågsamma besöken hos Carl på sjukhuset i Passy, väver Kerstin Norborg in minnen från Marie-Louises barndom och senare liv som hustru och mor i en borgerlig miljö i Stockholm.

Det är en laddad, poetisk text med starka bilder som påminner om Hills målningar.

Jag fyller lapparna med ord som kvinnorna mumlar sotiga böner i kyrkan. Så länge ett följs av ett annat känner jag ingen rädsla, ingen ånger. Då fler inte ryms hamnar lappen bland de övriga i tennasken som jag fick vid begravningen. Där ligger de tätt packade och ändå åtskilda, som vore de granatäppelkärnor trots att de inte liknar sådana det minsta. Ibland undrar jag vad jag håller på med, sedan förstår jag att jag inte har något val. Det här kommer att låta konstigt, men jag är den enda som kan berätta hur jag dog.

Mary P. är 23 år gammal och studerar arkitektur i ett land regerat av militären. Hon har en pojkvän som är politiskt aktiv och planerar en revolt. En novembernatt 1973 grips hon för statsfientlig verksamhet. Under tretton dygn hålls hon på säkerhetstjänstens beryktade högkvarter, stället med Himlen och Minus Två. Sedan skickas hon, några andra kvinnor och en pojke till en fängelseö. De skall städa inför ankomsten av nya fångar. Tillvaron är utsatt, samhörigheten det enda de kan lita på. Till slut återstår bara frågan: Vem bestämmer över ett liv?

Aris Fioretos nya roman är en passionshistoria om en ung människas frihetslängtan, en berättelse om politiskt våld och kvinnors gemenskap. Men framför allt handlar den om en kropp - dess smärta och åtrå, dess längtan och hemligaste förvandlingar.