Oskuldens museum

Andra färger var den första boken som Orhan Pamuk skrev efter att ha belönats med Nobelpriset. Det är en sprudlande essäsamling om hans liv, hans stad, hans arbete och andra författare.

Under trettio år har Pamuk skrivit personliga, kritiska och tankfulla artiklar och essäer. I Andra färger har han samlat de bästa. Här får läsaren en glimt av honom som person, från ungdomstidens skolhat till hans dotters depression, från hans försök att sluta röka till skräcken att behöva vittna i rättegången mot de som en gång rånade honom i New York.
Även i mindre avgörande ögonblick, som när han söker nytt pass eller är på släktmiddag, kan hans fantasi förflytta honom till helt okända platser. Återkommande är dock Pamuks stora kärlek till litteraturen. Här finns flera nedslag i böcker som format honom både som människa och författare. Kanske, funderar han, är hans största lycka i livet att sitta ensam vid ett skrivbord och drömma sig bort, hela tiden med en bok på armlängds avstånd.

Andra färger är rolig, rörande och ibland provocerande. En av vår tids största författare visar här prov på sin oefterhärmliga förmåga att vara precis i en brokig värld.

En av Orhan Pamuks stora litterära influenser är den tyske författaren Thomas Mann, och när den unge turkiske författaren en gång började sin bana på väg mot ett Nobelpris i litteratur var det med en roman som osökt får läsaren att tänka på den klassiska familjeromanen Buddenbrooks. Men där Thomas Mann beskrev en köpmannafamiljs uppgång och fall i 1800-talets Lübeck, så berättar Orhan Pamuk en släktkrönika i tre generationer från 1900-talets Istanbul, om övergången från ett traditionellt osmanskt familjeliv till en mer västerländsk livsstil. Pamuk kunde hämta en hel del inspiration från historien om sin egen familj, som en gång hörde till de mest förmögna i Turkiet.

Orhan Pamuk vann delat första pris i tidningen Milliyets romantävling redan 1979. Då hette berättelsen Mörker och ljus. När den slutgiltigt publicerades 1982, under nuvarande titel, belönades den igen, den här gången med Orhan Kemals romanpris.

Herr Cevdet börjar som enkel trävaruhandlare, men lyckas snabbt etablera sig som affärsman i Istanbul, och kommer upp sig ännu mer socialt när han får äkta dottern till en pascha (dvs en hög ämbetsman). Romanens tre delar utspelar sig kring tre märkesår i Turkiets historia: första delen utspelas 1905, tre år före ungturkarnas revolution som förebådar den turkiska republiken. Andra delen avslutas 1938, samma år som Atatürk, republikens grundare, dör. Och tredje delen utspelas tiden före militärkuppen 1971.

"Han är lärd som ett troll ... en berättarnas berättare, storartat underhållande också när tanken svindlar. När man läst honom är man inte riktigt densamma som förut."
Bengt Holmqvist, Dagens Nyheter
Den unge advokaten Galip kommer en dag hem och finner att hans fru, den vackra och gåtfulla Rüya, är försvunnen. Han ger sig ut på ett labyrintiskt sökande efter henne genom Istanbul. Romanen blir en lovsång till staden samtidigt som den är en olycklig kärlekssaga och en spännande detektivroman.

Den svarta boken var Orhan Pamuks genombrottsroman. Den utkom i Sverige på Tidens förlag 1995.

Den unge studenten Osman bor i Istanbul med sin mor. Osman läser en dag en märklig bok som får en livsavgörande betydelse för honom. Han blir blixtförälskad i en änglalikt vacker kvinna, Canan, som också hon har läst samma bok. Tillsammans ger de sig ut på en bussresa i Turkiet för att försöka hitta Canans försvunne pojkvän Mehmet, och för att finna det "nya liv" som boken beskriver, och som gestaltas av en ängel som de hoppas få syn på utanför bussfönstren. Men inte alla är övertygade om att romanens nya liv är av godo. De träffar bland andra Mehmets far som är övertygad om att den livsavgörande boken är ett hot, bara ett av många exempel på en gigantisk konspiration riktad mot traditionella turkiska värderingar. Det nya livet är en resa i geografin med kärleken och döden som följeslagare. men det är också en resa in i litteraturen och populärkulturen, en visionär utforskning av kulturella och nationella identiteter.

Ingen konflikt är i dag mer aktuell än den mellan öst och väst, islam och kristendom. Orhan Pamuk har sökt sig bakåt i historien, till sultanernas medeltid, för att skildra hur denna konflikt skär rakt genom dagens Turkiet. En kall vinterdag 1591 mördas en miniatyrmålare vid sultan Murat III:s hov och en ung man kan bara vinna sin älskades hjärta om han tar reda på vem som mördade hennes far. Bland målarna smyger sig västerländska idéer om en mer realistisk konst in och hotar den traditionella konsten. Brännpunkten är, då som nu, huruvida västerlandet ska få tränga in och förändra traditionen eller om särdragen ska skyddas och bevaras. Pamuks berättarglädje och språkliga krafter känner inga gränser och han har med rätta jämförts med Umberto Eco