Far inte till havet

Författare

Elin Anna Labba

Far inte till havet

Svenska

2024-01-19

Utgivet av: Norstedts

Läs mer

Beskrivning

Detaljer

Hållbarhet

Kategori

Romaner

Mediekontakt

Katarina Lindell

Författare

Recensionsdag

2024-02-12

Publiceringsdatum

2024-01-19

Formgivare omslag

Sara R. Acedo

Bokinformation

Originalspråk

Svenska

Språk

Svenska

Format

Inbunden, E-bok, Ljudbok

Produktion

Papper

Munken Print Cream

Miljömärkning

Ja

CE-märkning

Nej

Tryckeri/Producent

Livonia Print Ltd

Produktdetaljer

ISBN

9789113113401

Antal Sidor

377

Vikt (kg)

0.548

Ryggbredd (mm)

30

Höjd (mm)

220

Bredd (mm)

145

Klimatpåverkan

573g CO2e
Papper
ca 347 g

Vi beräknar på mängden papper som köpts in till respektive tryckeri, på papprets kvalitet och på pappersbrukets utsläpp. Vi utgår från pappersbrukens utsläppsberäkningar och kompletterar vid behov med utsläpp från skogsbruk, transporter och elförbrukning.

Tryck
ca 6 g

Vi beräknar på tryckeriernas åtgång av el, fjärrvärme, olja och naturgas per ton tryckta böcker. Utsläppen inkluderar inte förbrukningsmaterial, förpackningsmaterial eller tryckeriernas overhead.

Transport
ca 220 g

Vi beräknar på sträckan mellan pappersbruk och tryckeri, samt mellan tryckeri och vårt lager. Vi använder både vägfrakt och sjöfrakt. För vägfrakt baseras beräkningen på en genomsnittlig lastbil med dieselmotor. För sjöfrakt baseras beräkningen på fartyg vid långväga frakt (container) och frakt över Östersjön (lastbilstransporter).

Vi vill bidra till ökad förståelse för en boks livscykel. Därför beräknar vi årligen våra böckers klimatavtryck. Här visar vi utsläppen för just den här boken. Med hjälp av kunskap om tryckeri, tryckort och vikt kan vi berätta om utsläppen som boken skapar. Vi gör beräkningen baserat på ett genomsnittligt utsläpp för tryckeriets transporter, energiförbrukning och val av papper. Hur illa är det? En liter mjölk släpper ut 1 kg, en hamburgare 2 kg och ett par Nikeskor 7,3 kg. En bok släpper alltså ut i genomsnitt mindre – och räcker längre. Men vi är inte nöjda: vi arbetar hela tiden för att minska bokens klimatpåverkan.

Läs mer om hållbarhet

Far inte till havet

Recensioner

”Mäktigt, poetiskt”

”Sången är viktig, Labbas bok sjunger och nynnar, rösterna är ett stort spel av tre kvinnor och så den sjö som dödades när den blev ett bihang till ett kraftverk, vattnet talar, anklagar och försöker förstå.”

Norrbottens-Kuriren

”Fullständigt levande”

”Språket är kargt, men inte hårt. Syntaxen har inte helt tvingats in i storspråket, det finns något sjungande i prosodin. Korta, lakoniska meningar förbyts då och då i en lång, glimrande mening. Det är ett språk att sjunka ner i, vackert på ett sätt som gör ont. Romanen är full av meningar jag vill spara och återvända till gång på gång, för att de är vackra och fulla av de klaraste insikter.

Där ligger romanens styrka, hur ledigt den rör sig mellan den materiella världen och människans inre.

Precis som med Herrarna satte oss hit kommer det sägas att den här romanen är viktig. Den är inte bara viktig. Den är bra också.”

Göteborgs-Posten

”Elin Anna Labba har skrivit en vindlande, vacker roman”

”Labbas suggestiva, poetiska prosa skildrar det långsamma förloppet från den lilla familjens perspektiv: sorgen över det som går förlorat, men också kampviljan som väcks när samebyn inser att myndigheterna inte lyssnar, att resten av Sverige struntar fullständigt i att samernas rättigheter kränks.

De som vräks för att svenskarna ska ha billig el, får ju inte ens rätten att dra in el i sina egna kåtor och småhus.

Rasismen flyter som en skitig underström genom berättelsen.”

Expressen

”Elin Anna Labba skriver med ett ärende”

Far inte till havet är en röstrik och vacker roman om stora förluster av hem, framtidsutsikter, språk, gemenskap och till slut även av förstånd. Jag tror att den kan läsas som ett slags minneslitteratur över det som vi bara kan be om, men aldrig förvänta oss, förlåtelse för.”

Dagens Nyheter

”En sång för dem som inte lyssnar”

”Det finns mycket att tycka om i den här romanen som också spiller över alla breddar. Den berättar om priset för att anpassa sig och om priset för att göra uppror, dubbelbestraffningen som gör människor försvarslösa.

Samtidigt kvinnohistoria, en friktionsfylld mor-dotter-skildring där tankar och samtal, ofta oöversatt nordsamiska, märkligt nog utan att det minskar förståelsen, bara skärper textens närvaro. Den medelålders dottern Ingá, i sin strid med glömskan och hemlösheten, har nog systrar hos Ann-Helen Laestadius, Karin Smirnoff och Kerstin Ekman.”

Kulturnyheterna, SVT

Böcker av författaren

Om boken

Den nordsamiska utgåvan av Far inte till havet.
När Ingá och Rávdná kommer hem till sommarlandet ligger byn redan under vatten. Utan att förvarna dem har Bolaget dämt upp sjön igen, och det som var en gång var ett sjösystem har blivit ett ogästvänligt hav. I djupet skymtar kåtornas tak när de ror ut för att rädda det som går.Runtom dem kliver det moderna samhället närmare, men de nya elledningarna dras högt ovanför dem, utan att ansluta. I luften knastrar elen och fåglarnas kvitter försvinner.När Rávdná bestämmer sig för att bygga ett riktigt hus, trots att hon egentligen inte får lov som nomadiserande same, blir den lilla familjen mer och mer distanserad från de övriga i byn. Och vattnet, det kommer obönhörligt tillbaka.Elin Anna Labba romandebuterar med en stark mor- och dotterskildring där det krypande, stigande vattnet är som en egen varelse. Det som en gång gav liv, blir ett ständigt hot. Om en mor som protesterar och blir alltmer isolerad, och dottern som önskar lägga det som krävs bakom sig, för att få det som alla andra.

Läs mer

Elin Anna Labba

Ale mana merrii

Om boken

När Ingá och Rávdná kommer hem till sommarlandet ligger byn redan under vatten. Utan att förvarna dem har Bolaget dämt upp sjön igen, och det som var en gång var ett sjösystem har blivit ett ogästvänligt hav. I djupet skymtar kåtornas tak när de ror ut för att rädda det som går.
Runtom dem kliver det moderna samhället närmare, men de nya elledningarna dras högt ovanför dem, utan att ansluta. I luften knastrar elen och fåglarnas kvitter försvinner.När Rávdná bestämmer sig för att bygga ett riktigt hus, trots att hon egentligen inte får lov som nomadiserande same, blir den lilla familjen mer och mer distanserad från de övriga i byn. Och vattnet, det kommer obönhörligt tillbaka.Augustprisvinnaren Elin Anna Labba romandebuterar med en stark mor- och dotterskildring där det krypande, stigande vattnet är som en egen varelse. Det som en gång gav liv, blir ett ständigt hot. Om en mor som protesterar och blir alltmer isolerad, och dottern som önskar lägga det som krävs bakom sig, för att få det som alla andra. Boken finns även i en nordsamisk utgåva (Ale mana merrii, 2024).

Läs mer

Far inte till havet

Elin Anna Labba

Far inte till havet

Om boken

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

Cuohti jagi áigi sirdigohte boazosámiid bákkuin. Eiseválddit gohcodit covdosa dislokasuvdnan, muhto sámegillii cieggá sátni bággojohtin. Vuosttazat geat bákkus saddet guoddit ruovttuideaset vulget dainna jáhkuin ahte besset fas ruoktot.

Hearrát dat bidje min muitala dál historjjá sirdolaccaid calmmiiguin. Elin Anna Labba lea cohkken muitalusaid, govaid, reivviid ja luohtedajahusaid ja das ilbmá olles koara jienaiguin, sis geat eai sat máhte muitalit. Moras mii ciegaduvvo muhto goitge manná buolvvas bulvii.


För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta.

Läs mer

Hearrát dat bidje min

Elin Anna Labba

Hearrát dat bidje min

Om boken

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Läs mer

Herrarna satte oss hit

Elin Anna Labba

Herrarna satte oss hit

Nyheter

Foto: Erik Abel

25 januari 2024

Elin Anna Labba romandebuterar

Nyheter