Sällskap

”Sällskap är en omistlig bok." - Sydsvenskan
"Jag har i första hand tänkt på Elisabeth Hjorth som en av de mest läsvärda essäisterna /---/ Men nu måste jag även börja räkna in henne bland de riktigt betydelsefulla romanförfattarna. Sällskap är nämligen tät och mättad, levande och köttig." - Expressen"Sällskap får mig alltså att tänka på allt från SCUM och Eyvind Johnsons Drömmar om rosor och eld till Lina Wolffs Liken vi begravde." - Göteborgs-Posten"... det är sagoaktigt och bakvänt på ett roligt sätt. Som ett möte mellan Birgitta Lillpers prosalyrik och Claes Hylingers hemliga sällskap." - Kulturnytt"Den här romanen, Sällskap, får mig att tappa hakan fler gånger än socialstyrelsen rekommenderar..." - Bernur"Elisabeth Hjorths språk är exakt och kraftfullt, med starkt sinne för vardagliga detaljer, ofta kontrasterade mot tillvarons svarta hål." - Svenska Dagbladet"... en svensk Handmaid's tale ..." - BTJVarför är det bara ensamheten som kan berättas?Ett kvinnligt hämndsällskap utför uppdrag åt varandra.En liten grupp flickor bildar en nunneorden och konfronterar det samhälle som stött ut dem.En karismatisk församling i en stad som kallas porten till Europa utgör ett motstånd i en gudlös framtid.I sin femte roman undersöker Elisabeth Hjorth sällskapen som förlösande eller förgörande kraft. Gemenskaper gjuts eller faller samman, blir tillflyktsorter eller fängelser, beroende på vem man frågar. Sällskap är en lekfull triptyk där röster ekar genom tid och rum, där begär och besvikelser flätas in i varandra och det heliga bor granne med hädelsen.

Elsiie har förlorat sin nyfödda dotter och i sorgearbetet glider hon allt längre ifrån Henrik, som hon lever med. De blir till sist som främlingar för varandra. En dag blir Elsiie varse en kvinna som sitter i tunnelbaneuppgången och tigger. På något sätt är deras liv förknippade med varandra.

Marina befinner sig i samhällets periferi. Så länge hon kan minnas har hon befunnit sig på flykt. Men det är därifrån minnena kommer ikapp henne: hur hon tvingades ge upp allt för att överleva.

Elsiies och Marinas berättelse sammantvinnas med flera andra levnadsöden. Där finns bland andra den svenske fredssoldaten som inväntar sin inkallelseorder, vars liv kretsar kring uppdragen i Kongo, Kosovo och Afghanistan. Där finns människor som bär sina namn, förövare och offer, förlorare och segrare.

Elisabeth Hjorths roman Vid himlens början utspelas på olika platser i Europa, en kontinent ännu präglad av de etniska rensningarna under Balkankriget och av nya avlägsna eller lokala krigstillstånd. Det är en skyddslös berättelse om hat och ensamhet, om passion och moderskap på gränsen till vanvett. Och ur en ödelagd vision om gemenskap och frihet stiger så en sorgesång över det som gått förlorat.