Helena von Zweigbergk: ”Killarna trodde sig veta hur kvinnorna skulle frigöra sig”
Romanen 1979 är en omvälvande skildring av hur en hel familj rubbas i grunden under en sommar.
När Ingrid träffar den yngre lärarkollegan Torkel faller hon som en fura. Han är annorlunda än alla de män hon tidigare träffat, öppen, förförisk, omhändertagande och full av 70-talets nya idéer om hur man ska vara och leva. Och Ingrid släpper in honom i sin väl inordnade, självständiga tillvaro som hon har byggt upp under många år efter skilsmässan, trots barnens stora misstänksamhet.
Torkel borrar sig liksom in i deras liv och Ingrid förändras mer och mer. Snart har hela familjen rubbats i grunden.
Beskriv tiden Ingrid och barnen Johanna och Tom lever i, hur påverkar den dem?
– Jag är jämnårig med Johanna, Ingrids dotter i boken, så jag minns den tiden mycket väl. Det var mycket prat om att släppa ut sina känslor, att om man bara gjorde det blev allt bra. Många killar var bra på att tro sig veta på vilket sätt kvinnor skulle frigöra sig. Oftast genom att bli ihop med dem. Annars var kvinnorna förmodligen frigida. Det var en tid med många frigörelseprojekt, stor tilltro till att kunna förändra världen. Mycket bra musik och snygga kläder!
– På ett personligt plan har det betytt mycket för mig att närma mig Johanna. Har aldrig skrivit om någon i den åldern tidigare, och jag kunde möta och förlika mig med mig själv, genom henne.
Din förra roman, 1959, utspelar sig 20 år tidigare. Vilka är de stora skillnaderna mellan tiden då och tiden i den nya boken? Finns det likheter?
– Likheten är väl tilltron till positiv förändring. Att allt bara kan bli bättre. Fortfarande pratar man inte gärna om våld och övergrepp i hemmet, sjukdomar, homosexualitet. Hur frigjort det än skulle vara, fanns många tabun.
– Annars är ju den här tiden ett sorts uppror mot hur det var 1959. Allt skulle släppas ut, som lustar och hår – och slängas ut: obekväma kläder och borgerliga konventioner. Det sker något liknande en revolution mellan de här två tidsepokerna.
Relaterat
Om boken
Ingrid skakar på huvudet. Är det här verkligen något hon vill veta?
”Det finns något trasigt över dig. Något som jag vill hjälpa dig att laga.”
När Ingrid träffar den yngre lärarkollegan Torkel faller hon som en fura. Han är annorlunda än alla de män hon tidigare träffat, öppen, förförisk, omhändertagande och full av 70-talets nya idéer om hur man ska vara och leva. Och Ingrid släpper in honom i sin väl inordnade, självständiga tillvaro som hon har byggt upp under många år efter skilsmässan från Georg. De båda barnen ser på Torkel med stor misstänksamhet. Vem är denne man som stormat in i deras mammas liv och gjort henne så främmande och förändrad? Tom har redan flyttat ut men Johanna, som nyss tagit examen och längtar efter att ta de första stegen in i vuxenlivet, blir påtagligt störd av Torkels enträgna närvaro. Ingrid förstår inte varför Johanna plötsligt är så avig och inbunden.
Torkel borrar sig liksom in i deras liv och verkar tro att han är den som har uppdraget att frigöra dem alla. Och hans krav på öppenhet är både lockande och hotfull.Ingrid vet att det här är en relation som inte kommer bestå, men hon tänker njuta så länge det varar. Varför kan inte barnen unna henne det? Det här är en omvälvande skildring av ett tillstånd som lyckas rubba hela familjen i grunden under sommaren 1979.
Läs mer
Helena von Zweigbergk
1979
Relaterade artiklar