Lyrik

Dikter 1991-2004 Med En rymdfarkost av glas vill Norstedts introducera en av de främsta finlandssvenska poeterna för en rikssvensk publik. Peter Mickwitz debuterade i början av nittiotalet, men har aldrig tidigare givits ut i Sverige. Nu har han gjort ett eget urval ur sin produktion. Peter Mickwitz dikt är frenetisk, intensivt närvarande. En kristallklar dikt som rör sig med rasande hastighet mellan det mest jordiska och de högsta sfärerna, en dikt i fritt fall mellan himlen och marken: "marken är ett gult hårt himlen ett skarpt blått men/ också i dina ögon men/ i dina ögon också/ något annat jag inte/ ser". Alltsedan debuten 1991 Med i ljuset har Peter Mickwitz hört till de främsta lyrikerna i sin generation på svenska, men han har tidigare inte givits ut i Sverige. Därför har Norstedts bett honom göra ett urval ur sina tidigare diktsamlingar som vi publicerar tillsammans med hans senaste som kommit ut i Finland i år. Dikter av Peter Mickwitz finns översatta till finska, engelska, isländska och polska. Han har också publicerat dikter, artiklar och essäer i finlandssvenska, finska och svenska tidningar och tidskrifter. Peter Mickwitz är född år 1964. Han har studerat litteratur och historia vid Helsingfors universitet. Mickwitz har förutom författarskapet arbetat bl.a. med att översätta dikter, prosa och saktexter, som redaktör för internet-tidskrifter och antologier samt som lektör. Åren 1988-1991 var han redaktör för tidskriften ai-ai och åren 1991-1994 redaktör för litteraturtidskriften Kontur. Åren 1994-1999 var han med i styrelsen och 1996-1998 ordförande för Nuoren Voiman Liitto. Mickwitz diktsamling om belönades av Svenska litteratursällskapet år 1994 och diktsamlingen Detta sjunkande av Svenska litteratursällskapet år 2001. Detta sjunkande nominerades även till Rundradions lyrikpris Den dansande björnen Han har också publicerat dikter, artiklar och essäer i finlandssvenska, finska och svenska tidningar

Vi måste ha protein är en diktsamling som med humor och språklig pregnans tecknar kärlekens och kroppens landskap, som vill utforska begrepp som stad, tid, biologi och makt.

Ett ljus lyser upp ögat inifrån, kastar mjuka skuggor i pupillen.
Munnen ett brott där tungorna gnistrar och vrider, bryter bland kol och sten,
stavelserna som stiger i blicken när den letar,
hettan som bryter stearin tillbaka till flytande form.
Bröstkorgen ett bål och handen en lykta,
svängande genom buskar täta av klorofyll och mörker

Agneta Pleijel är en driven centrallyriker. Hon debuterade som poet och den andra diktsamlingen Ögon ur en dröm, som kom 1984, blev en liten succé. Nu återkommer hon med en diktsamling med motiv från sin barndom och sin familj. Dikterna är som fotografier i ett album: de ensamma mostrarna som dansar på en skärgårdsö, en döende far i sjukhussängen, en svärmor som vill begravas i sin bröllopsklänning. En lyrisk dagbok med stor allmängiltighet.

Sorgen är en automat. Du kliver in i den, den är en låda du bäddar med den du ligger i den och håller allting utanför och natten är lång och ingenting når dig och du vet att det går över och du vet att det är annat som ska in eller att du kanske ljuger och du håller med om det och om det kommer nån som säger något du har en fungerande maskin du är långt inne i den det är en tank längst bak där ser de dig inte du kan vara där. Med sin tredje diktsamling befäster Marie Norin sin plats som en av de intressantaste poeterna i sin generation.

När Inger Edelfeldt 1999 gav ut sin första diktsamling Salt väckte den berättigad uppmärksamhet och entusiasm hos kritikerkåren. Nu återkommer hon med en ny diktbok präglad av samma personliga ton, en ton som förenar sensuell hetta och sval distans. Gunder Anderssons ord i Aftonbladet - att hon för tanken till en Karin Boye som gått på kurs hos Gunnar Björling - gäller i hög grad även nu.

I sina nya dikter förblir Lars Lundkvist trogen sitt stilideal: en i verkligheten djupt förankrad dikt som förenas med ett starkt, nästan surrealistiskt bildspråk. Lars Lundkvists lågmälda, skenbart enkla poesi skapar sällan stora rubriker, men skänker de lyhörda större glädje. I den nya samlingen som ges ut samma år som han fyller 75 och mer än ett halvsekel efter debuten, är han sitt stilideal trogen: en i verkligheten djupt förankrad dikt, formmässigt enkel, som sprängs av närmast surrealistiskt material. De första delarna av samlingen präglas av minnesbilder från barndomen, men så vidgar sig perspektivet och de existentiella frågorna tar över alltmer, även om det lyriska materialet är detsamma.

I Utanför kalendern har Kjell Espmark samlat sina senaste tre diktsamlingar som har ett starkt inre samband. Kjell Espmark är både poet och prosaist, men skriver, oavsett genre, i långa sviter som sträcker sig över flera böcker. I Utanför kalendern har han nu samlat sina tre senaste diktsamlingar, När vägen vänder (-92), Det andra livet (-98) och fjolårets De levande har inga gravar. Dessa tre samlingar bär alla, på skilda sätt, fram den tematik som återfinns i samlingens titel: något viktigt, kanske det allra viktigaste, sker utanför vardagen, utanför det "vanliga". Dessa samlingar har befäst Kjell Espmarks position som en av våra mest respekterade poeter, vars dikter också når en om inte stor så bred utländsk publik.

En prosalyrisk berättelse om kärleken till en annan kvinna, och om förlusten av denna kärlek. Det handlar om att försöka hitta ett språk för det som inte vill låta sig berättas, om att skapa en väg ut ur en alltför stor tystnad. Vems var egentligen skulden? Och hur länge måste man betala av den - och till vem?
Det är en gripande skildring av alla minnen i efterklangen av en separation.

När jag vaknar är havet åter upprört. Grumlat. Det piskar med vågorna. Någon har rört sig i det, färdats genom det. Väckt upp berättelserna.
Jag vet att det var du.

Nils-Åke Hasselmark debuterade i slutet av femtiotalet, och sedan dess har han med några längre uppehåll fortsatt att publicera lyrik i en stil som man skulle kunna kalla ?tranströmersk?, dvs med ett rikt utvecklat bildspråk men som hela tiden har en mycket jordnära tematik. I den nya diktsamlingen, Lejonens lunch, har temperaturen stigit, lejonen kommer med döden i släptåg. 2002 fick Nils-Åke Hasselmark det ansedda Stig Carlson-priset av FiBs Lyrikklubb, ett kollegernas pris.

Dikter om olika tystnader. Efterord av Horace Engdahl. Den genomskinlige besökaren, som titeln på detta postuma urval dikter talar om, är naturligtvis döden. I sitt efterord återger Horace Engdahl hur upplevelser av att ha haft ?besök? omtalas i Ole Söderströms dagbok från den sista tiden. Den 6 januari: ?I morse var ?han? åter där. Tecken på skrivpotens?? Synvillan skrämmer inte författaren, utan roar honom och blir till slut nödvändig för själva skrivandet, säger Engdahl. Och vidare: Ole Söderströms sena böcker vrider sig kring axeln närvaro-frånvaro: det är hans egen karaktäristik. Det finns i dessa texter en rörelse bort från den kända verkligheten, som läsaren inte inbjuds att följa men oemotståndligt dras med

För två år sedan debuterade Catharina Gripenberg och blev snabbt uppmärksammad som en av de mest lovande nya rösterna inom den traditionsrika finlandssvenska lyriken. Nu återkommer hon med sin andra diktsamling med titeln Ödemjuka belles lettres från en till en. Med författarens egna ord handlar det om "någons morbröder som är förfärligt många, om en orgelfabrik, om älgar, om roliga historier från länder där järnvägen tar slut. När jag skriver för jag magiska protokoll över världen och förstår den bättre."

Fredrik Nybergs nya diktsamling Åren är en välkommen återkomst av en poet som snabbt gått från att vara ung och löftesrik till att vara etablerad och omtalad som en av de absolut främsta i sin generation. Det här är Fredrik Nybergs tredje diktsamling och med den prövar han ett nytt, lite fränare tonfall. Det är en diktsamling där tiden och datumet ? det som både alltid och aldrig återkommer ? har en helt central roll. Långa och korta, smutsiga och upphöjda dikter samsas i denna poetiska kalender. Dikterna är skrivna under tre år och tolv årstider. Samlingen är indelad i vår, sommar, höst och vinter och kan läsas kronologiskt genom åren eller årstid för årstid (vilket dock kräver lite bläddrande framåt och bakåt).

Störst av allt är kärleken! En antologi fylld med de vackraste kärleksdikterna från alla tider. Det kan vara kärlek mellan man och kvinna, mellan kvinna och kvinna, mellan mor och son, kärlek till Gud och till naturen - för att nämna några kärlekar. Dikterna är hämtade ur hela världslitteraturen, med stark koncentration kring det svenska. Antologin presenterar ca 250 kärleksdikter, alltifrån Abu Firas al-Hamdanis Till Modern från 960-talet till Anders Österlings Hälsning till en kvinnlig vän från 1978. Däremelan hittar vi diktare som Atterbom, Baudelaire, Boye, Éluard, Ferlin, Grave, Heine... Här väljer vi att citera Ferlins folkkära I folkviseton från 1957: Kärleken kommer och kärleken går, ingen kan tyda dess lagar Men dig vill jag följa i vinter och vår och alla min levnads dagar. Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter.

Kjell Espmark, en av våra främsta poeter, fullbordar med De levande har inga gravar ett slags lyrisk trilogi som inleddes med När vägen vänder (1992) och som följdes av Det andra livet från (1998). Han skriver nu som tidigare en formmedveten, reflekterande poesi. Denna gång är tematiken mörkare och mer personlig än tidigare, det är dikter om livet, dikter om döden ? men slutackorden andas uppbrott, nytt ljus, nytt liv.

I sin nya diktsamling Häger på Stockholms central har Ingela Strandberg utvecklat sitt lyriska idiom till särskild kraft och sinnlig påtaglighet. Karakteristiskt för hennes lyrik är dess fasta förankring i en mycket fysisk verklighet. Det kan vara livet på landet i hemorten Grimeton i Halland, storstaden eller på resa någonstans i världen. Naturen är alltid närvarande, både som konkretion och som tillstånd.

Brita af Geijerstams diktsamling Vad är kärlek (1999) är en av de mest uppmärksammade lyriska debuterna under senare tid. Nu kommer hennes andra diktsamling Nära, som ska ges ut på hennes 100-årsdag, den 20 mars 2002. Hon började skriva dikter när sonen Mick dog för några år sedan. Det är livsbejakande dikter som andas både tillförsikt och livsmod. Blommor och träd, fåglar och fjärilar förmedlar evangeliet "lev i nuet"! Det handlar om att glädja sig åt solen, musiken, kärlek och trofasthet.

1988 debuterade Mikael Niemi på Norstedts med diktsamlingen Näsblod under högmässan och året därpå följde Änglar med mausergevär. Sedan dess har han haft framgångar med barn-och ungdomsböcker, med teater och revyer och blivit en kulturkändis i sin norrländska hembygd. Med genombrottsromanen Populärmusik från Vittula som belönades med Augustpriset 2000 fick han ett enastående mottagande hos såväl publik som kritikerkår över hela landet. Det är de två första diktsamlingarna som vi publicerar i denna pocketbok. De står starka i sig själva men element och stildrag känns igen från Populärmusik från Vittula. Det är dikter som pendlar mellan högt och lågt, förtvivlan och eufori, stark verklighetsnärvaro och fri fantasi: kort sagt det är dikter som skakar om.

Anna Höglund har vunnit framgångar som författare med böckerna om Minna och Kåge och som illustratör till Augustbelönade böcker av Ulf Stark. Nu debuterar hon som poet med en alldeles egen stil och ton. Samlingen innehåller också hennes egna bilder.

Pär Hansson debuterade med stor framgång 1998 med diktsamlingen Ruckel. Den nya samlingen Familjekista utspelar sig i samma landskap, men denna gång skriver han med den vuxne pojken/mannens perspektiv på tingen, kroppen och hur döden drabbar dem som blir kvar i en familj. Hansson har utvecklat en egensinnig mytologi som är djupt förbunden med det norrländska landskapet. ?Döden är en förklaring för familjer. När en familjemedlem går bort borras en brunn, öppnas en lucka som får de efterlevande att se varandra mycket allvarligare i ögonen.?

?Om ni inte hör min röst förstår jag inte varför den nya kommunikationsteknologin skulle vara så revolutionerande.? Ole Söderström skriver mot tiden i boken Det, som är en genreöverskridande, berättande och meditativ samling av aforismer och minnesfragment från ett nära fyra decennier och tjugoåtta böcker långt författarliv. Varför skriver vi, frågar Ole Söderström, och hur ser det inre arbetet ut? Har läsaren med saken att göra? Och kritikern med sina preferenser?

Denna diktsamling har en intrikat form och tydligt utmejslad idé. Det är dikter som är uppställda alfabetiskt ? två för varje bokstav (A-Z) ? där alla titlar består av ett latinskt växtsläktnamn och varje text har en förbindelse till detta namn/växt. Men interfolierat mellan denna ganska strikta ordning finns andra texter som löser upp »ordentligheten« och ger det hela en stark personlig röst. Boken inleds med ett citat av Bengt Emil Johnson: »Man kan nog bara anteckna det man varit med om. Upprätta en förteckning. Dikt, en sorts ordningssinne?« Kännare menar att han går i Sonnevis fotspår, men det är ändå alldeles eget. Fredrik Nyberg är ett stort löfte. Eller snarare: redan en stor poet. Han debuterade framgångsrikt 1998 med En annorlunda praktik.

Om Katarina Kieris tidigare diktsamlingar har varit präglade av ett lågmält, allvarligt tonfall finns ett betydligt öppnare, pratigare tonfall i den nya boken Ur mitt lyckliga liv. Det är ett känslosammare och vardagligare tilltal än tidigare och även om allvaret alltid varit framträdande i Kieris poetiska hållning så finns här också flera roande metaforer. Detta är Katarina Kieris tredje diktsamling. De båda tidigare Slutet sällskap (1993) och Om man saknar vingar (1996) har fått fina mottaganden i pressen. Hon är född 1965 och bor och arbetar i Luleå där hon hör till det aktiva norrländska författargardet. Hon skriver även artiklar och dramatik.

I den nya diktsamlingen, som är Roger Melins tredje, förvaltar denne poet med hemvist i Västerbotten arvet från våra största naturlyriker. Hans landskap är den snöklädda fjällvidden, språket är på samma gång enkelt och bildrikt. ?Jag ser snö som mognat? ? så lyder den första raden i denna diktsamling som är Roger Melins tredje sen debuten 1994. Här befäster han sin ställning som en av de främsta svenska naturlyrikerna ? och nästan den ende i sin generation (Roger Melin är född 1953). Landskapet är oftast den lappländska fjällvärlden, huvudpersonerna är poeten-vandraren som rör sig över fjället och myren, och så tallarna och fåglarna. Melin ställer en rad frågor till naturen som svara med att betrakta honom, stumt: ?Är jag en sådan fågel som springer huvudlös på tundran?? Roger Melin debuterade 1994 med diktsamlingen Under träden pågår samtal och gav sen 1995 ut samlingen Öarna ankrar sina farkoster. Han bor i Luleå och arbetar vid sidan av författandet som bibliotekarie.

?Som en långsam sats ur en sonat av Haydn? Jan Wolf-Watz debut Södra Västerbottens Kustland gjorde succé när den kom ut 1997 med sin särpräglade musikaliska ordpoesi, och drog hem Katapultpriset samma år. Nu kommer hans andra diktsamling som följer samma spår som den första anlade. Han beskriver själv sin bok som ?lågmäld som en sats ur en sonat av Haydn, som man hör den genom ett fönster, en sommarmorgon, lätt på avstånd?. I Svalorna i katedralen dominerar en romantisk sensualism och ett tydligare tema kring kärlek: Jag blåser flaskans öga ren Där pendels dröm Där altarbrunn mot dina täta berg Där dina ådror bänds Jag mörtgap Seidel blå Men här finns också den för Wolf-Watz typiska och tydliga förankringen i det norrländska landskapet och landsbygdskänsla. Han har ett avväpnande sätt i sin förtjusning att använda språket, att kombinera det lite högstämt lyriska med en fnissig lekfullhet: För vilken gång i ordningen Ett gäddhuvud som strandat nere vid vägen Läppen Tunn som en fågeldröm men med gäddkäftens säregna gåva att vissla ?En afton på Mälaren? Jan Wolf-Watz var en mogen debutant redan 1997, han är född 1945 i Vännäs. Han bor sedan länge i Härnösand där han har undervisat på Kappellsbergs musikskola då han är utbildad musikpedagog. Numera arbetar han som musikproducent för Radions P2 i Sundsvall.

Efterlängtad samlad utgåva med mer än 500 sidor dikter av en av våra mest lästa och folkkära lyriker. "Den oskyldigaste början kan hos henne leda in i djävulska sammanhang. Hon är skamlös och öppen på ett sätt som avslöjar både henne och läsaren."

Ingela Strandbergs diktsamling Lilla svarta hjärta är, liksom så mycket av vad hon tidigare skrivit, fast förankrad i en mycket sinnligt påtaglig verklighet, livet på landet i halländska Grimeton: ingen pastoral idyll, isolerad från världen utanför, men ändå en plats där naturen gör sig påmind, och lika mycket ett tillstånd.

Ingela Strandbergs dikter har ett konkret och gestaltande bildspråk och ett slags språklig fröjd som ger dem ett särpräglat tilltal. Om Ingela Strandbergs förra diktsamling Lyssnaren skrev Svenska Dagbladet: "...den kan få en att tänka på den store engelske fårfarmaren och hovpoeten Ted Hughes och hans nobelpristagande irländske lärjunge Seamus Heaney. Det är helt enkelt poesi av hög klass, rytmiskt bearbetad och med en råbarkad åskådlighet..."

Jared Diamond har skrivit en bok med det uttalade syftet att tillbakavisa alla rasbiologiska förklaringar till varför jordens folk lever under så olika betingelser och har nått så olika utvecklingsgrad. Han använder sig av forskningsresultat från botanik, biologi, genetik, medicin och historia för att bevisa sina teser. Historien börjar för 13000 år sedan när alla jordens folk var jägare och samlare. Klimatskillnaderna ledde till att matproduktionen spreds ojämnt över världen och skapade vitt skilda förutsättningar för framtida samhällen och civilisationer. Européerna var först med att tillverka stål och kanoner och sedan var koloniseringen av andra folk inte långt borta. I Väte, vapen och virus får vi steg för steg följa hur världen kom att utvecklas till vad den är idag. Diamonds bok är ett strålande exempel på hur flera olika vetenskaper kan berika varandra och skapa en djupare förståelse för människans livsvillkor. Jared Diamond är professor i fysiologi vid UCLA School of Medicine. Väte, vapen och virus fick Pulitzerpriset och Rhone-Pulencpriset för bästa fackbok 1998. Diamond har också skrivit den pribelönta bästsäljaren Den mänskliga apans uppgång och fall - En bok om människans historia och kultur ur ett biologiskt perspektiv (1993).

Inger Edelfeldt, en av de mest uppmärksammade författarna i sin generation (f. 1956), gör nu sin debut med en diktsamling. Hon har tidigare skrivit uppmärksammade och kritikerrosade romaner, som "Den täta elden" och "Kamalas bok", novellsamlingar som "Rit" och "Den förunderliga kameleonten", och dramatik. Flera av hennes böcker har filmatiserats.