Skönlitteratur

Vi befinner oss i en by långt norrut i Europa. En förfärlig farsot har dragit fram och lämnat bara nio av byns sextio invånare i livet. Åkrarna ligger i träda och vägarna växer ihop. Men också människornas rättskänsla och moraluppfattning har grott igen.

En dag kommer en främling till byn. Hans uppdrag är att fastställa om invånarna besitter någon förmåga att bidra till rikets skatteinkomster. Också han drabbas av den allmänna rättslösheten. När bysnickarenKöniks hustru lockar honom med sin skönhet faller han för frestelsen. Men snickaren har också en gris och medan kärleksstunden varar rymmer den och begår ett förfärligt illdåd. Rättvisan måste ha sin gång men innan rättegången mot grisen hunnit äga rum kommer ytterligare en främling, också han med ett uppdrag.

Ensamstående mamman Ingrid har det tufft på alla fronter. Efter att ha avancerat på jobbet blir hon mobbad av kollegorna och hemma vänder sig hennes sjuåriga dotter till sin pappa, trots att det är Ingrid som gett henne allt hon velat ha. Dessutom har Ingrids mamma stora problem med alkoholen. Vin är det enda som får Ingrid att hålla ihop. Mycket vin. I köket, där hon får vara ifred, finns det alltid att tillgå. Men vad händer när inte ens flykten in i dimman räcker för att stå ut? Jag ska bara fixa en grej i köket är en smärtsam berättelse om en kvinna i upplösningstillstånd, som tar till alla medel för att hålla sig flytande.

En stadsdel är som ett födelsemärke. Man föds med det, det går inte att operera bort utan djupa förändringar i huden. Gatan går in i kroppen, styr blodets rytm. Här är det Atlasområdet i Stockholm, denna märkliga stadsdel där Ella framlever sitt liv. Men gatan är inte i första hand asfalten som den är gjord av, utan alla de människoöden som utspelas längs den.

Ropa stenarna tillbaka (1991) är femte boken om Ella efter Hungerbarnen, Kungariket Atlas, Den vita öknen och Tiden är en tjuv.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Ella är en person som knackar på andras dörrar; hon har ett stort kontaktbehov och intar lätt positionen som offer. I filmklubben Imago träffar Ella den koleriske och arbetsskygge filmkritikern Robert men begriper inte att han bara är intresserad av att utnyttja hennes tjänster. När hon till sist inser sitt misstag tycker hon sig känna hur nya möjligheter öppnas.

Tiden är en tjuv (1989) är fjärde boken om Ella efter Hungerbarnen, Kungariket Atlas och Den vita öknen och följs av Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Ella lever ensam i Atlas efter brodern Nisses död. Länge har hon drömt om att få lära känna sitt andra hemland Italien. Hon säger upp sig och reser till Rom på vinst och förlust. Under ett år lever hon där, men utstött och förnedrad flyr hon tillbaka till sin stad. Ella upptäcker att ingen eller ingenting väntar henne i Stockholm. Hon får börja om igen. Under det sorgeår som följer förstår hon att man inte behöver vara slav under sitt öde.

Den vita öknen (1986) är tredje boken om Ella efter Hungerbarnen och Kungariket Atlas och följs av Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Tillsammans med den alltmer verklighetsfrämmande modern Klara har syskonen Ella och Nisse Ahrenfri flyttat till stadsdelen Atlas, en del av Stockholm som först fyller dem med vantrivsel och främlingskap. Ella arbetar på Centralbadet och försörjer Nisse, som drar sig fram med strösysslor men mest hänger på bio eller Solvalla. Men tillsammans med Nisse upptäcker Ella sitt nya rike, kungariket Atlas.

Kungariket Atlas (1984) är andra boken om Ella efter Hungerbarnen och följs av Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Stockholm under tidigt femtiotal. I centrum för berättelsen står ett syskonpar som växer upp i hunger i mer än en bemärkelse. Särskilt nära får vi följa dottern Ella, hennes skolgång, hennes utdragna vistelse på en sommarkoloni och inte minst situationen i hemmet, med den ensamstående modern och den äldre brodern som pinar sin syster och under utpressningshot tvingar henne till olika uppdrag.

Hungerbarnen (1981) är första boken om Ella och följs av Kungariket Atlas, Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Hedda Skoot har nått framgångar med sitt företag, men kämpar fortfarande på kärleksfronten. Och hon börjar få nog. Nog med otillräcklighet, girighet och osäkerhet. Trots lyckliga stunder har hennes relationer inte lett någon annanstans än olycka och förnedring. När Anders Skootenstierna dyker upp ställs hon inför ett svårt beslut. Slumplycka är femte och avslutande delen i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Hedda Skoot har lyckats i livet, men ändå är hon inte lycklig. Än en gång är det kärleken som ställer till det för henne. Känslorna för grosshandlare Måns Questadius kan hon inte förneka, inte ens för sig själv, men är de verkligen besvarade? Eller är hon bara en bricka i ett spel? Kärleksbesvär är fjärde delen av fem i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Än en gång står Hedda Skoot ensam efter sin makes död. Som ensam kvinna, 28 år gammal och med fem barn tvingas hon slåss mot samhällets förväntningar och förmaningar. När en ny möjlighet till kärlek dyker upp är den inte i den form hon förväntat sig. Vågar hon följa sitt hjärta den här gången? Herdinnelek är tredje delen av fem om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Hedda Skoots älskade pappa är död. Ute i världen råder fred, inom Sverige vill man än en gång bli en stormakt att räkna med, men Hedda har inte ens tak över huvudet. Hon är nu 18 år gammal - inte längre en flicka - och blir uppvaktad av kung Fredrik, som är fast besluten att hon ska bli hans hustru. Dygdeövning av andra delen i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Sjuttonåriga Hedda Skoot är livsglad och obekymrad, dotter till en välbärgad man i 1700-talets Stockholm. Men så stöter hennes pappa på ekonomiska svårigheter och hela familjen tvingas in i en ond spiral av lån, girighet och prövningar. Himlabröd är första delen i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Femte fristående boken i Tollmansviten. Det är 1865, representationsreformens stormiga år. Familjen Tollman befinner sig i ekonomiskt nödläge men den unga Lotta har en idé som kan förändra hennes liv.

Den bild som Alice Lyttkens fångar av fyra unga kvinnor och deras väg mot frihet är fylld av färg och atmosfär, oemotståndligt roande och mycket underhållande.
Ute i Europa rasar Krimkriget och Florence Nightingale gör en banbrytande insats. Hemma i Sverige är tåget en spännande nyhet och ett telegram en sensation; mamsell Bremer skriver om kvinnans frigörelse.
För den äldsta av änkefru Tollmans döttrar, Ottilia, visar mamsell Bremers skrifter vägen till en livsuppgift, medan den glittrande sensuella Emilie gör en helt annan slags karriär i andra kejsardömets Paris samtidigt som de övriga två systrarna gör revolt mot manssamhället i brodern Jacobs gestalt.

Nya stjärnor tändas är berättelsen om familjen Tollmans öden och hör nära samman med Lyckans tempel och Längtans blåa blomma. Här skildras 1830-talets Sverige med dess kamp mellan konservatism och liberalism. Borgarna började växa sig in i sin ställning som ledande skikt i samhället och den sociala ansvarskänslan började göra sig gällande.

Klösande börda är ett försök till att skriva en karta över några människors mentala tillstånd. Man kan säga att den i grunden handlar om Ondskan, Minnet och Kärleken, denna trogna treenighet.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Han hade mött henne redan som sextonåring, när han arbetat som murbyggare. Trots att hon var tio år äldre sökte hon Hullers sällskap, och de kom att mötas i en skör gemenskap som flera år senare skulle återförena dem för livet.

Minna. Hon skrev, hade orden i sin hand, liksom den verklighet hon och Huller levde i. Huller formades till den tystlåtne, han behöll sina tankar för sig själv.

Så hade hon långsamt lämnat Huller, bit för bit. Nu är hon borta sedan många år och Huller har drabbats av livsleda. Han bestämmer sig för att hänga sig i ett träd i skogen, men eftersom han har glömt att ta med sig något att stå på avbryter han självmordet. Han inser att det återstår en del för honom att uträtta och påbörjar en resa bakåt i tiden, som blir en stilla men brutal uppgörelse med det förflutna.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hur man slår ihjäl ett piano är varken en roman, novell, essä eller bruksanvisning. Den är bara en text redovisande ett tillstånd. Bokens kärna är Kärlek. Eller Ondska. Mellan Kärlek och Ondska finns Minnet, som söker sig fram och tillbaka i tiden efter en form att ta gestalt i.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Vad gör man när cancer, sorg och död kommer i vägen för kärleken? Sara är trött på det ensamma konstnärslivet och bestämmer sig för att hitta kärleken, en gång för alla. Mirakulöst nog träffar hon John, en advokat som sätter hennes hjärta i brand. Allt är perfekt - förutom att de inte är ensamma i förhållandet. Johns exfru Jennie har gått bort i cancer, men verkar finnas överallt i deras liv. Sara blir alltmer svartsjuk och besatt av Jennie. Kan Sara och Johns förhållande klara sig, trots att sorgen efter Jennie ligger som en mörk skugga över dem?

Cecilia lever ett till synes lyckligt liv med allt hon någonsin kunnat önska sig - så varför känner hon sig så vilsen? Vem är hon egentligen ens? Det som en gång var hennes källa till lycka - barnen, mannen, karriären - är nu anledningar till irritation och ilska. Men vägen ut är inte enkel, och kan leda käpprätt åt skogen om hon inte aktar sig … Jag skulle aldrig ljuga för dig är en ärlig och tankeväckande berättelse om ett liv, ett äktenskap, ett jag. Om en kvinna som riskerar allt för att vara ärlig mot sig själv.

Den dominerande husfadern Theodor styr sin familj, den borgerliga familjen Lieberman, med järnhand. Det är slutet av 30-talet och modern Malvine sliter med att mätta sina fyra barns munnar och samtidigt navigera i sin makes bestämda åsikter om hur saker och ting ska vara. Det är först när Theodor allt oftare ger sig ut på hemliga ärenden på stan och senare drabbas av sjukdom som hans stora hemlighet avslöjas - och familjen finner mod att stå upp mot tyrannen som gått bakom deras rygg.

Hummerkriget utkom första gången 1983 och har filmatiserats.

Barbara Alderley är bara 15 år gammal när hon gifter sig med den betydligt äldre greven Devane. Hon älskar honom djupt, men snart upptäcker hon en mörk hemlighet i hans förflutna som hotar att slita isär deras äktenskap. Barbara måste snabbt lära sig att hantera intriger i både passion och pengar samtidigt som hon drabbas av personliga katastrofer.

Som i en spegel är en fängslande roman om en flickas uppväxt, familjerelationer och äktenskapets alla nyanser.

Hallstein och hans syster Sissel förbereder sig för en föräldrafri kväll, men en gammal bil har gått sönder och de måste inkvartera en ung barnaföderska. Hennes man, chauffören, är chockskadad av kriget, och hennes svärfar är invecklad i en olycklig kamp med sin hustru. Hon sitter lam och stum i bilen mannen vill ha det så, förklarar hon. Alla är i uppbrott: ett barn föds, en kvinna dör, och Hallstein upplever den första förälskelsen, i detta ensliga hus, denna enda vårnatt.

Tarjei Vesaas (1897-1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Huset i mörkret bygger på krigsårens händelser och den tyska ockupationen av Norge. Det ockuperade landet symboliseras här av ett väldigt, knakande spökhus, där ångestfyllda skuggor ilar omkring i de långa, kalla korridorerna och romanen är en skildring av människans själsliga kamp, hennes frihet och värdighet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Isslottet är en vacker och vemodig skildring av vänskapen mellan två flickor, Siss och Unn. Den ena är glad och utåtriktad, den andra sluten och inåtvänd. På ett för dem själva gåtfullt sätt dras de till varandra och de förstår att detta är början på en lång vänskap. Där älven faller bildas på vintern mäktiga isformationer. Dit går Unn. Hon vandrar genom salar av is. Hon går vilse.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för just Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Tornet är en roman om människor som drivs mot sin undergång av ett blint och obarmhärtigt öde. Handlingen tilldrar sig kring en bilverkstad, omgiven av frodiga åkrar och en glittrande havsfjärd. Men gårdsplanen domineras av en skrothög som ständigt växer i höjden. På samma sätt bygger människorna upp ett ångestens och fruktans torn som en gång ska falla över dem.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Det stora spelet räknas som Tarjei Vesaas genombrottsroman. Det kan även sägas vara den bok som står honom närmast, då den ger mest av författaren själv. Per är sonen som växer upp på gården Bufast, i sexårsåldern blir han skrämd av fadern, som är besatt av jorden, av myllan, när han säger: Du ska vara på Bufast i alla dina dar! Tanken blir till en plåga för Per, först så småningom förstår han vad fadern menat och växer samman med gården, sammanlänkas med det stora spelet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Trygg och rofylld är Auds och Torvils värld, ett här och nu som stillsamt förflyttar sig genom tiden inom de gränser föräldrarna sedan länge har stakat ut. De har lärt sig att behöva varandra, hand i hand har de funnit en gemenskap. Men även från den tryggaste av världar går det broar till osäkerheten. En dag finner Torvil Aud storgråtande i skogen, hon har gjort en skrämmande upptäckt. Med ens blir de tre. Världen vidgas och världen krymper, en kvinna från andra sidan broarna står vädjande på den plats som tidigare har varit förbehållen dem själva, och det hettar kring henne hon bränns.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Bokens huvudperson heter Jon och står i begrepp att ta steget ut i vuxenlivet, med allt vad det innebär av delaktighet och ansvar. Tarjei Vesaas skildrar här mänskligt liv i dess storhet och förnedring, och gestaltar det för honom centrala problemet; var går gränsen för människors ansvar för sina medmänniskor?

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

En man, en pojke och en häst i skogen, med okända betraktare bakom snöyrans dok, en människa ensam på myren under fällande tranor, en översnöad flicka i väntan på sin vän, fem döda soldater i en grönskande lund ansiktena lyser om dem alla, men häftigast om soldaterna, ju längre in i döden de sjunker. Där lutar sig en man över båtens reling med dödssug i själen, men vattnet vägrar att ta emot honom. Där innesluts en människa i drömmar av sten, bland munnar utan ord. Där ligger ett naket hjärta vid den okända vägen om natten. Där väntar stolar på dem som pratar bort sina dyrbara år. Sexton utsnitt ur ett liv, sexton vägar att gå. Men lyssnar man noga är det kanske slagen från sitt eget hjärta man hör.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Handlingen i romanen Blekplatsen är inte bunden av tid eller plats men människorna i boken är på väg mot en katastrof, som verkar oundviklig. Johan Tander är besatt av tanken att han måste ha ihjäl Jan Vang, och flera personer i deras närhet dras med i dramat. Men instinktivt reser sig en kvinna mot det oundvikliga.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

De svarta hästarna hör hemma på skjutsstationen Förnäs och är Ambros stora passion. Hans lidelse har gått i arv till sonen Leif och till dottern Viv. Ambros har två barn till, i sitt andra äktenskap, Kjell och Mabb. De är ännu för små för att förstå den tysta kamp om deras tillgivenhet som försiggår mellan föräldrarna. Lisle kom till gården mindre av kärlek till Ambros än av vilja att kunna hjälpa sina fattiga föräldrar. Det är hennes olycka. När Ambros inser att han inte kan vinna sin hustrus kärlek övergår hans passion i raseri. Lisle ser vartåt det bär. Hon kan bara kämpa för att åtminstone få behålla sina två yngsta när den oundvikliga katastrofen kommer.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Madame Dorthea (1939) är en kvinna ur de högre samhällsskikten under 1700-talets sista år, med en älskad make och en stor barnaskara. Men en dag är mannen plötsligt försvunnen och hennes liv blir aldrig detsamma igen.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Ida Elisabeth (1932) gifter sig med ungdomskärleken Frithjof, vilket visar sig vara ett misstag. Efter hans otrohet flyttar hon och de två barnen till en annan stad där hon träffar en ny man. Men är det verkligen möjligt att bli fri från sitt första äktenskap och börja om på nytt?

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I novellsamlingen På livets skuggsida (1912) möter vi fattigdom och orättvisor i form av lagerarbetaren som förlorar jobbet, kontorskvinnor som drömmer om man och barn och en sömmerska som står lägre i rang än de fina fruar som bär hennes kjolar.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jag har varit min man otrogen. Så inleds Sigrid Undsets debutbok Fru Marta Oulie (1907), en dagboksroman om ett problemfyllt äktenskap.

Sigrid Undset (1882 1949) är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jenny (1911) kom att bli Sigrid Undsets genombrott och väckte uppseende då den berörde frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Konstnären Jenny Winge har lämnat Norge för Rom med stora drömmar om framtiden och en längtan efter den stora kärleken. Men hur lever man sitt liv utan att svika sina ideal

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Efter sin omtalade romandebut med Vindspejare (1987), återkom Agneta Pleijel två år senare med en annorlunda berättelse. I Hundstjärnan är formen knappare, tonfallet kärvare och perspektivet mörkare. Men vad de båda romanerna har gemensamt är människoskildringens helt betvingande lyskraft.

Hundstjärnan är en modern saga om människor prisgivna åt en flödande och bisarr kraft, kärleken. Med humor och gryningsgrå poetisk styrka skildras en mycket ung människas försök att värja sig mot kärleken och mot de vuxnas kaotiska värld.

Olav Audunsson och hans barn (1927) är den andra och avslutande delen om Olav och hans liv vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Olavs kamp för att förstå sig på livet, människan och Gud fortsätter och till slut inser han sin egen skuld.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Berättelsen om Olav Audunsson i Hästviken (1925) utspelar sig vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet och är den första delen av två om Olav. Den kretsar kring kampen mellan den egna viljan och Guds lag, men det är också en vacker kärlekshistoria mellan den unge Olav och Ingunn.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Novellsamlingen Visa jungfrur (1918) berättar om kvinnor som öser sin omsorg och värme över andras barn. De möts motstånd och svek, framför allt från de dåliga kvinnor som männen faller för.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Skärvan av trollspegeln (1917) samlar två kortromaner, två kvinnor får sina historier berättade, spegelvända mot varandra. Fru Hjelde är en småbarnsmor som har gett upp sin karriär som skådespelerska och försöker glömma ungdomen. Fru Waage är på desperat jakt efter lyckan, bakom sig har hon ett havererat äktenskap där det enda barnet dog en tragisk död.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.