Kulturmannen & Kulturkvinnan

Författare

Ebba Witt-Brattström

Kulturmannen & Kulturkvinnan

2018-09-07

Svenska

Läs mer

Beskrivning

Detaljer

Författare

Publiceringsdatum

2018-09-07

Formgivare omslag

Sara R. Acedo

Kategori

Essäer

Bokinformation

Språk

Svenska

Originalspråk

Svenska

Format

Pocket

Produktion

Papper

LABB Bokpapper TH

Miljömärkning

Ja

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789113085074

Antal Sidor

559

Vikt (kg)

0.306

Ryggbredd (mm)

36

Höjd (mm)

178

Bredd (mm)

110

Böcker av författaren

Om boken

Skönlitteraturen är en minnesbank över människans vara i historien, alla hennes erfarenheter, upplevelser och känslor. Därmed även alla sorters övergrepp på flickor och kvinnor från Antiken fram till idag.

Ebba Witt-Brattströms bok Historiens metoo-vrål tjuvkopplar en tvåtusenårig tradition av vittnande om sexuellt våld mot kvinnor med dagens metoo-utsagor.

Med stöd i några av litteraturhistoriens viktigaste kvinnoröster samlar hon här en ny kategori vittneslitteratur. Det kan handla om japanska postorderbrudars fasansfulla bröllopsnätter i 1920-talets USA, eller sexuellt våld mot arbetarflickor under samma tid, om den miljon tyska våldtäktsoffer som betalade nederlagets pris 1945, om en konkubins liv i 1800-talets Kina, om pedofila övergrepp i 1000-talets japanska hov, eller i det slutande 1800-talets Katrineholm, om pedofil incest i 1900-talets Sverige, Norge, Danmark eller i en högt bildad engelsk överklassmiljö kring förra sekelskiftet.

"Det är en händelse för oss kvinnor när Ebba Witt-Brattström ger ut en bok. Jag blir modig, upprymd, glad. Systrar, kvinnokampen lever!" Yvonne Gröning, Dala-Demokraten

Läs mer

Ebba Witt-Brattström

Historiens metoo-vrål

Om boken

Ett äktenskapligt haveri i jämställdhetens förljugna paradis. Det är brutalt, slagfärdigt, naket, ömkligt. Och oändligt sorgligt.

Två röster: en kvinna och en man som levt tillsammans i ett halvt liv. Genom orden hörs de sista, bultande hjärtslagen i en gemensam tillvaro. Det som en gång var stor kärlek har vänts till långdragen kamp.

"Han sa:
Om du överger mig
har du bara livslångt hat
att vänta.

Hon sa:
Tror antingen jag eller du
måste dö."

Århundradets kärlekskrig är en punktroman, influerad av Märta Tikkanens klassiker Århundradets kärlekssaga från 1978. En strindbergsk dödsdans, i vår samtid.

Läs mer

Århundradets kärlekskrig

Ebba Witt-Brattström

Århundradets kärlekskrig

Om boken

Att "stå i bredd" kallar Märta Tikkanen 70-talsfeminismens dröm om jämlika kärleksförhållanden. Det feministiska 1970-talets tro på männens förmåga att våga stå i bredd med sina kvinnor skapade förutsättningarna för ett sannfärdigt samtal på (nästan) lika villkor.

Men när 70-talet klingade ut kom den könspolitiska dimension som kännetecknat tidens litteratur i vanrykte. Litteraturhistoriens dom blev hård, i bästa fall generaliserande men oftast direkt orättfärdig: 70-talet var ideologiskt korrekt med "bekännande" kvinnor och flata män, och därför föga litterärt givande.

Ebba Witt-Brattström visar att decenniet tvärtom var både livaktigt och litterärt innovativt. Upp på scenen kliver vardagskvinnan som vill vara hjältinna i sitt eget liv, men där anas också en ny manstyp som drömmer om befrielse från könskriget. Kvinnohistoria, sexuella tabun, flicksocialisering, manskris, mor-dotterdynamiken, depressiv feminism, slaget om moderskapet och andra centrala teman kännetecknar perioden.

Det här är en tematiskt upplagd, personligt skriven litteraturhistoria som återupprättar, omtolkar och övertygar om att 70-talsfeminismen var banbrytande för litteratur skriven av såväl kvinnor som män.

Läs mer

Stå i bredd

Ebba Witt-Brattström

Stå i bredd

Om boken

Som proteströrelse var 1970-talets kvinnorörelse unik. "Det personliga är politiskt" var mer än en paroll, det var en aktivistisk livsstil, en effektiv lobbyverksamhet som sparkade igång den jämställdhetspolitik vi i dag tar för given. Om hur det gick till när kvinnokampen förändrade synen på kvinnan (och mannen) handlar boken om. En djupt personlig och kärleksfull betraktelse av en som befann sig i centrum av den nya kvinnorörelsen.

"Sjuttiotalsfeminismen var ett gigantiskt kunskapsprojekt, en kvinnornas egen motståndskultur som rymde såväl Aleksandra Kollontajs historiematerialism som Erica Jongs knapplösa knull. Vi bedrev medvetandehöjning från topp till tå, analyserade kvinnoförtrycket under senkapitalismen, praktiserade feministiskt moderskap och diskuterade våra kroppar, våra jag.

Vi demonstrerade, gjorde nattliga raider mot porrklubbar, stödde strejkande städerskor, satte ihop Kvinnobulletinen, arrangerade kvinnokulturfestivaler, kvinnoutställningar, skrev kollektiva sånger och böcker. Vi var socialfeminister, kulturfeminister, kvinnofrigörelsefeminister. Heterosexuella, bisexuella, lesbiska. Vi trodde på den personliga erfarenhetens kollektiva sprängkraft. Jag vet, för jag var med.
1972 började mitt kvinnoliv. Då gick jag, arton år på det nittonde, med i Grupp 8. Under en period i livet när en ung kvinna vanligtvis famlar efter en identitet, och depression kan vara ett normaltillstånd, fick jag chansen att känna min betydelse. Tillsammans med hundratals andra kvinnor lärde jag mig att utveckla en åsikt och stå för den. Jag fick en kropp som gick med stora steg och skrattade högt. Ändå var det också en tid fylld av konflikter: systerskapet var inte alltid så lätt att leva upp till, och männen var inte alltid sjysta kamrater. Men vi var bergfast förvissade om att vi skrev historia: 'Systrar i hela världen, förena er!' Och vi nådde långt med vårt budskap. Kvinnobulletinen sålde i 15 000 ex och internationella kvinnoåret 1975 såg 100 000 hänförda människor Jösses flickor.

Å alla kära systrar! handlar om min tid som ung kvinna i denna rörelse, men jag har också intervjuat några som var med Grupp 8, Lesbisk Front, Befria Mannen. Allt kryddat med mängder av denna tids rekvisita: instamaticfoton, fittsymboler, klistermärken, affischer, paroller, spekulum med mera oumbärligt för en äkta sjuttiotalsfeminist."
Ebba Witt-Brattström


Läs mer

Å alla kära systrar!

Ebba Witt-Brattström

Å alla kära systrar!

Om boken

Den svenska dekadensen är ett oskrivet kapitel. Det råder Ebba Witt-Brattström nu bot på i sin nya studie om Ola Hansson och Laura Marholm. Han var den dekadente flanören. Hon en feministisk förgrundsgestalt. Tillsammans var de litterära banditer.

Dekadens är ett mångtydigt begrepp, kanske mest använt för att beteckna allmänt moraliskt förfall. Men dekadens är också en litterär och estetisk riktning som föddes i Frankrike i slutet av 1800-talet, en reaktion mot den tidiga industrialismens framstegstro, materialism och masskultur. Husguden var Baudelaire, och J.K. Huysmans roman Mot strömmen var den skandalösa kultboken. Andra berömda dekadenter var Oscar Wilde och Rainer Maria Rilke. Men om den svenska dekadensen och dess betydelse för den europeiska litteraturen är mycket litet skrivet. I Ebba Witt-Brattströms studie möter vi det "litterära banditparet" Ola Hansson och Laura Marholm. Han, en skånsk skald, och hon, en balttysk dramatiker, översättare och introduktör av skandinavisk litteratur, möttes midsommaren 1888 och gifte sig i september 1889 i Köpenhamn och levde sedan i frivillig exil resten av sina liv.

I Dekadensens kön belyser Ebba Witt-Brattström hur Ola Hansson tack vare deras förening blev en europeisk kritiker och en av 1890-talet mest uppmärksammade tyskspråkiga författare. Laura Marholm, å sin sida, tecknas som "Ny kvinna" och skandalomsusad författare med stor betydelse för tidens feministiska debatt, bland annat genom efterföljarna Ellen Key och Lou Andreas-Salomé.

Ebba Witt-Brattström beskriver paret Hansson-Marholm som nyckelpersoner i tidens dekadens och svarar på frågan varför deras popularitet upphörde så brådstörtat vid 1900-talet början. Hon visar också att dekadensens tänkande lever vidare i könsfrågan och än idag är en viktig underström i feminismen.

Läs mer

Dekadensens kön

Ebba Witt-Brattström

Dekadensens kön

Om boken

År 2003 är det 700 år sedan Heliga Birgittas födelse. Lagom till det stora jubiléet ger Ebba Witt-Brattström ut en samling av Heliga Birgittas uppenbarelser.

Här står den levande kvinnan Birgitta i centrum, hon som födde flera barn och levde ett vanligt liv innan Gud kallade på henne. De här utdragen ur hennes Himmelska uppenbarelser räknas sällan som de viktigare i de högstämda utgåvorna. Få idag vet nog ens om hur levande, vardagliga och blodfulla hennes religiösa uppenbarelser framstår vid en läsning. Birgitta var stormanshustru från början, och det var från det livet som hon hämtade liknelserna, från bryggning, bakning och barnavård. Heliga Birgittas uppenbarelser och hennes politiska gärning har haft en helt enastående inverkan på den kristna världen.

I år när 700-årsminnet av hennes födelse ägnas mycket stor uppmärksamhet anlägger Ebba Witt-Brattström sitt helt egna perspektiv på en av våra mest kända svenskor. Ebba Witt-Brattström inleder med ett förord och kommenterar texterna som samlats i tio tematiska kapitel. De ger en spännande, läsvärd och lite oväntad bild av vårt stora helgon.

Läs mer

"I dig blev den store Guden en liten pilt"

Ebba Witt-Brattström, Birgitta helgon

"I dig blev den store Guden en liten pilt"

Om boken

Vad är Kulturkvinnan? Kort svar: Kulturmannens utmanare, fruktade kollega och ständiga skugga. Och därtill en storhet i sin egen rätt, som med auktoritet gått lös på kulturpatriarkatet sedan den heliga Birgitta installerade Varannan Damernas i himlen 1372. Kulturkvinnan föredrar helbildning framför halvbildning, är en mästerlig skildrare av komplexa mänskliga relationer och ser dialogen mellan könen som kulturens poäng. Faktum är att historien vimlar av briljanta Kulturkvinnor som genom sin blotta närvaro, sin innovativa verksamhet samt inte minst, sin intellektuella laserblick ifrågasätter Kulturmannens anspråk på att män är intressantare än kvinnor. Orsaken till att hon är undervärderad eller bortglömd är att Kulturmannen inte tål kritik och konkurrens i strålkastarljuset.

Men förtvivla icke! I den här boken återupprättar jag könsdialogen och samlar texter som visar hur viktig Kulturkvinnans expertis, bildning och helhetssyn på mänskligheten har varit för kulturens utveckling. Have fun!

Ebba Witt-Brattström

Läs mer

Kulturkvinnan

Ebba Witt-Brattström

Kulturkvinnan

Om boken

Vad är Kulturmannen?

Kort svar: högsta värdeindikator på kulturbörsen, narcissistisk sexist, symbol för den patriarkala självgodhet som fortfarande verkar i kulturen. Alltid på bekostnad av Kulturkvinnans lika geniala insatser.

Sega strukturer är förnamnet. Men hav hopp, i den här boken samlar jag texter som belyser den briljanta och dråpliga envig som pågått för öppen ridå sedan Kassandra genomskådade den mångförslagne Odysseus.

Välj sen: enkönat eller mångkönat kultursamtal, hel- eller halvbildning?

Med vänliga hälsningar,
Ebba Witt-Brattström

Läs mer

Kulturmannen och andra texter

Ebba Witt-Brattström

Kulturmannen och andra texter

Om boken

Ur könets mörker från 1993 räknas som en av de moderna feministiska huvudtexterna. Nu har Ebba Witt-Brattström utökat sin samling analyser av kvinnliga författarskap och går i den nya utgåvan ända fram till idag.

Ur könets mörker Etc. befäster hennes ställning som en av de ledande och mest läsvärda litteraturvetarna. Texterna är en blandning av artiklar och föredrag mellan åren 1983 och 2003, en del välkända klassiker, andra tidigare opublicerade. Frågeställningarna är fortfarande desamma: vad betyder könet som social konstruktion, som drivkraft och inspiration för skapandet? Vilken betydelse har skillnaderna mellan könen - både vid verkens tillkomst och mottagande?

Läs mer

Ur könets mörker Etc.

Ebba Witt-Brattström

Ur könets mörker Etc.

Om boken

Glöm den romantiska bilden av den lungsjuka, olyckliga fröken Södergran som isolerad i det fjärran Karelen knåpade på sina dikter, under påverkan av manliga auktoriteter: den svekfulle älskaren, Nietzsche eller Kristus. Istället lyfter Ediths jag fram den Edith Södergran som givit 1900-talets kvinna ett nytt språk.

Ebba Witt-Brattström finner hennes rötter i den livaktiga miljön i skolårens Petersburg, där också den politiska kampen mot tsaren men inslag av messianism och terrorism är viktig. Ediths jag placerar Södergrans debut på tiotalets livaktiga kvinnolitterära scen i Europa med namn som Lou Salomé, Ellen Key, Zinaida Hippius, Else Lasker-Scüler och Anna Achmatova. Edith Södergrans högstämda period tolkas som ett försök att vara Nietzsche - som kvinna. I västerländsk kultur är "den sköna kvinnans död" ett älskat motiv. Ediths jag visar hur Södergran använder sig av det för att skapa det starka "jag" som utmärker hennes diktning.

Läs mer

Ediths jag

Ebba Witt-Brattström

Ediths jag

Nyheter

Foto: Alexandra A. Ellis

27 februari 2019

Möt dina favoritförfattare på Littfest i Umeå

Nyheter