Århundradets kärlekskrig

Författare

Ebba Witt-Brattström

Århundradets kärlekskrig

2016-03-11

Svenska

Läs mer

Beskrivning

Detaljer

Hållbarhet

Författare

Publiceringsdatum

2016-03-11

Recensionsdag

2016-03-21

Formgivare omslag

Lotta Kühlhorn

Kategori

Romaner

Bokinformation

Språk

Svenska

Originalspråk

Svenska

Format

Inbunden, E-bok, Pocket, Ljudbok

Produktion

Papper

Bokpapper träfritt

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Tryckeri/Producent

ScandBook AB

Produktdetaljer

ISBN

9789113073088

Antal Sidor

188

Vikt (kg)

0.388

Ryggbredd (mm)

19

Höjd (mm)

217

Bredd (mm)

141

Miljöpåverkan

209g CO2e
Papper
ca 164 g

Vi beräknar på mängden papper som köpts in till respektive tryckeri, på papprets kvalitet och på pappersbrukets utsläpp. Vi utgår från pappersbrukens utsläppsberäkningar och kompletterar med utsläpp från deras inköpta el och utsläpp skogsbruk och transporter.

Tryck
ca 30 g

Vi beräknar på tryckeriernas åtgång av el och fjärrvärme per ton tryckta böcker. Utsläppen inkluderar inte förbrukningsmaterial, förpackningsmaterial eller tryckeriernas overhead.

Transport
ca 16 g

Vi beräknar på sträckan mellan pappersbruk och tryckeri, samt mellan tryckeri och vårt lager. Vi använder både vägfrakt och sjöfrakt. Vi beräknar att en genomsnittlig lastbil med dieselmotor används och olika fartyg vid t ex långväga frakt (container) eller frakt över Östersjön (lastbilstransporter).

Vi vill bidra till ökad förståelse för en boks livscykel. Därför beräknar vi årligen våra böckers klimatavtryck. Här visar vi utsläppen för just den här boken. Med hjälp av kunskap om tryckeri, tryckort och vikt kan vi berätta om utsläppen som boken skapar. Vi gör beräkningen utifrån genomsnittstal från alla transporter och genomsnittliga utsläpp från tryckeri och pappersval. Hur illa är det? En liter mjölk släpper ut 1 kg, en hamburgare 2 kg och ett par Nikeskor 7,3 kg. En bok släpper alltså ut mycket mindre – och räcker längre. Men vi är inte nöjda: vi arbetar hela tiden för att minska bokens klimatpåverkan.

Läs mer om hållbarhet

Århundradets kärlekskrig

Recensioner

”Ett kärlekskrig med höga stil poäng! Betyg:5” /Femina

”Läs den, gärna två gånger med olika identifikation om ni törs.” /UNT

"Men en sak vet jag: berättelsen förtjänar att tas på allvar. Det är en mångbottnad och grym saga om ett förhållande som tidigt fick estetiska dimensioner, som utnyttjas i karriärer och som argument. Läs den, gärna två gånger med olika identifikation om ni törs. Och lägg för all del inte all vikt vid titelns sista stavelse! För en sak är säker: få i samtida svenskt kulturliv tror på kärleken som Ebba Witt-Brattström. Det är både märkligt och fantastiskt."Amanda Setterwall Klingert

”Men om man läser det som en skildring av hur en kärleksrelation blir en härdsmälta, är det i stora stycken alldeles lysande.”

"Inom kulturvärlden kommer det att betraktas som det kungliga parets olika versioner av förnuft och känsla. Men går man utanför den världen, har Ebba Witt-Brattström skrivit en roman som många kommer att känna igen sig i: En utforskning av äktenskapets skärseld där flammorna riskerar att sluka både kropp och själ. Och ändå stannar så många kvar.Här är en bok för er. Bryt upp, bryt upp!"Rakel Chukri

”Man skulle också kunna beskriva ”Århundradets kärlekskrig” som en aforismsamling från avgrunden. Och som sådan är den bitvis strålande …”

"Ebba Witt-Brattström har på ett finurligt och fruktbart sätt varvat dialogpartierna med inskjutna, korta citat, popsånger, pjäser, dikter och operor. I en intervju med Matilda Gustavsson i Dagens Nyheters boklördag jämfördes boken just med en opera. Det är mitt i prick. Det är förstås så man ska läsa texten, som ett operalibretto."Per Svensson

”Det är dags för kvinnor att ta sig ut ur de destruktiva relationernas slutna rum. Så följ Witt-Brattströms exempel: Håll aldrig käften och var söt. Dölj inte blåmärken, varken bildliga eller bokstavliga. Låt dem tala.”

”Replikerna i en vanlig löpande text hade sett helt alldagliga ut, nu laddas de, drar nytta av en läsning som saktas ner, blir de djupa, stämningsfulla. Ibland, konstigt nog, rent av vackra.”

"Att välja läsart är som sagt inte lätt. Jag föredrar till slut att läsa denna punktroman som det drama den ser ut att vara. En poetisk pjäs, en dialog där hennes skräck för hans våldsamhet är verklig, där den heterosexuella kärlekens alla krumbukter friläggs.Formen – det monotona upprepandet av han sa och hon sa, det korta, diktlika radfallet – speglar de stora anspråken som titeln utsäger. Replikerna i en vanlig löpande text hade sett helt alldagliga ut, nu laddas de, drar nytta av en läsning som saktas ner, blir de djupa, stämningsfulla. Ibland, konstigt nog, rent av vackra."Ulrika Stahre

”Men texten gör vad den ska: får en att reflektera över hat, kärlek och liv; den kommer att inlemmas jämte Tikkanens bok i den feministiska kanon Witt-Brattström själv varit med att forma.”

”Hon är en vulkan, oövervinnerlig i sin råstyrka och sin precision. Hatten av för Ebba Witt-Brattström!” /Tranås Tidning

"'Århundradets kärlekskrig' är en mogen debut, tonsäker och rytmisk. Witt-Brattström kan alltså även detta, skriva skönlitterärt så att det går rätt in i hjärtat. Språkkonstnären Witt-Brattström citerar flitigt kvinnliga poeter som Edith Södergran, Anna Achmatova och Karin Boye. Men där Boye ville kasta sina vapen, slipar Witt-Brattström sina."Ulla Strängberg

Böcker av författaren

Om boken

Skönlitteraturen är en minnesbank över människans vara i historien, alla hennes erfarenheter, upplevelser och känslor. Därmed även alla sorters övergrepp på flickor och kvinnor från Antiken fram till idag.

Ebba Witt-Brattströms bok Historiens metoo-vrål tjuvkopplar en tvåtusenårig tradition av vittnande om sexuellt våld mot kvinnor med dagens metoo-utsagor.

Med stöd i några av litteraturhistoriens viktigaste kvinnoröster samlar hon här en ny kategori vittneslitteratur. Det kan handla om japanska postorderbrudars fasansfulla bröllopsnätter i 1920-talets USA, eller sexuellt våld mot arbetarflickor under samma tid, om den miljon tyska våldtäktsoffer som betalade nederlagets pris 1945, om en konkubins liv i 1800-talets Kina, om pedofila övergrepp i 1000-talets japanska hov, eller i det slutande 1800-talets Katrineholm, om pedofil incest i 1900-talets Sverige, Norge, Danmark eller i en högt bildad engelsk överklassmiljö kring förra sekelskiftet.

"Det är en händelse för oss kvinnor när Ebba Witt-Brattström ger ut en bok. Jag blir modig, upprymd, glad. Systrar, kvinnokampen lever!" Yvonne Gröning, Dala-Demokraten

Läs mer

Ebba Witt-Brattström

Historiens metoo-vrål

Om boken

Vad är Kulturmannen?

Kort svar: högsta värdeindikator på kulturbörsen, narcissistisk sexist, symbol för den patriarkala självgodhet som fortfarande verkar i kulturen. Alltid på bekostnad av Kulturkvinnans lika geniala insatser.

Sega strukturer är förnamnet. Men hav hopp, här har jag samlat jag texter som belyser den briljanta och dråpliga envig som pågått för öppen ridå sedan Kassandra genomskådade den mångförslagne Odysseus.

Välj sen: enkönat eller mångkönat kultursamtal, hel- eller halvbildning?

Vad är Kulturkvinnan?

Kort svar: Kulturmannens utmanare, fruktade kollega och ständiga skugga. Och därtill en storhet i sin egen rätt, som med auktoritet gått lös på kulturpatriarkatet sedan den heliga Birgitta installerade Varannan Damernas i himlen 1372. Kulturkvinnan föredrar helbildning framför halvbildning, är en mästerlig skildrare av komplexa mänskliga relationer och ser dialogen mellan könen som kulturens poäng. Faktum är att historien vimlar av briljanta Kulturkvinnor som genom sin blotta närvaro, sin innovativa verksamhet samt inte minst, sin intellektuella laserblick ifrågasätter Kulturmannens anspråk på att män är intressantare än kvinnor. Orsaken till att hon är undervärderad eller bortglömd är att Kulturmannen inte tål kritik och konkurrens i strålkastarljuset.

Men förtvivla icke! Här återupprättar jag könsdialogen och samlar texter som visar hur viktig Kulturkvinnans expertis, bildning och helhetssyn på mänskligheten har varit för kulturens utveckling. Have fun!

Med vänliga hälsningar,
Ebba Witt-Brattström

Läs mer

Kulturmannen & Kulturkvinnan

Ebba Witt-Brattström

Kulturmannen & Kulturkvinnan

Om boken

Vad är Kulturkvinnan? Kort svar: Kulturmannens utmanare, fruktade kollega och ständiga skugga. Och därtill en storhet i sin egen rätt, som med auktoritet gått lös på kulturpatriarkatet sedan den heliga Birgitta installerade Varannan Damernas i himlen 1372. Kulturkvinnan föredrar helbildning framför halvbildning, är en mästerlig skildrare av komplexa mänskliga relationer och ser dialogen mellan könen som kulturens poäng. Faktum är att historien vimlar av briljanta Kulturkvinnor som genom sin blotta närvaro, sin innovativa verksamhet samt inte minst, sin intellektuella laserblick ifrågasätter Kulturmannens anspråk på att män är intressantare än kvinnor. Orsaken till att hon är undervärderad eller bortglömd är att Kulturmannen inte tål kritik och konkurrens i strålkastarljuset.

Men förtvivla icke! I den här boken återupprättar jag könsdialogen och samlar texter som visar hur viktig Kulturkvinnans expertis, bildning och helhetssyn på mänskligheten har varit för kulturens utveckling. Have fun!

Ebba Witt-Brattström

Läs mer

Kulturkvinnan

Ebba Witt-Brattström

Kulturkvinnan

Om boken

Ett äktenskapligt haveri i jämställdhetens förljugna paradis. Det är brutalt, slagfärdigt, naket, ömkligt. Och oändligt sorgligt.

Två röster: en kvinna och en man som levt tillsammans i ett halvt liv. Genom orden hörs de sista, bultande hjärtslagen i en gemensam tillvaro. Det som en gång var stor kärlek har vänts till långdragen kamp.

"Han sa:
Om du överger mig
har du bara livslångt hat
att vänta.

Hon sa:
Tror antingen jag eller du
måste dö."

Århundradets kärlekskrig är en punktroman, influerad av Märta Tikkanens klassiker Århundradets kärlekssaga från 1978. En strindbergsk dödsdans, i vår samtid.

Läs mer

Århundradets kärlekskrig

Ebba Witt-Brattström

Århundradets kärlekskrig

Om boken

Vad är Kulturmannen?

Kort svar: högsta värdeindikator på kulturbörsen, narcissistisk sexist, symbol för den patriarkala självgodhet som fortfarande verkar i kulturen. Alltid på bekostnad av Kulturkvinnans lika geniala insatser.

Sega strukturer är förnamnet. Men hav hopp, i den här boken samlar jag texter som belyser den briljanta och dråpliga envig som pågått för öppen ridå sedan Kassandra genomskådade den mångförslagne Odysseus.

Välj sen: enkönat eller mångkönat kultursamtal, hel- eller halvbildning?

Med vänliga hälsningar,
Ebba Witt-Brattström

Läs mer

Kulturmannen och andra texter

Ebba Witt-Brattström

Kulturmannen och andra texter

Om boken

Att "stå i bredd" kallar Märta Tikkanen 70-talsfeminismens dröm om jämlika kärleksförhållanden. Det feministiska 1970-talets tro på männens förmåga att våga stå i bredd med sina kvinnor skapade förutsättningarna för ett sannfärdigt samtal på (nästan) lika villkor.

Men när 70-talet klingade ut kom den könspolitiska dimension som kännetecknat tidens litteratur i vanrykte. Litteraturhistoriens dom blev hård, i bästa fall generaliserande men oftast direkt orättfärdig: 70-talet var ideologiskt korrekt med "bekännande" kvinnor och flata män, och därför föga litterärt givande.

Ebba Witt-Brattström visar att decenniet tvärtom var både livaktigt och litterärt innovativt. Upp på scenen kliver vardagskvinnan som vill vara hjältinna i sitt eget liv, men där anas också en ny manstyp som drömmer om befrielse från könskriget. Kvinnohistoria, sexuella tabun, flicksocialisering, manskris, mor-dotterdynamiken, depressiv feminism, slaget om moderskapet och andra centrala teman kännetecknar perioden.

Det här är en tematiskt upplagd, personligt skriven litteraturhistoria som återupprättar, omtolkar och övertygar om att 70-talsfeminismen var banbrytande för litteratur skriven av såväl kvinnor som män.

Läs mer

Stå i bredd

Ebba Witt-Brattström

Stå i bredd

Om boken

Moa Martinson är en av Sveriges mest lästa men minst studerade författare. Ebba Witt-Brattströms omtalade studie ger den första djupbilden av detta författarskap och placerar in Moa Martinson som en nydanande modernist.

Läs mer

Moa Martinson

Ebba Witt-Brattström

Moa Martinson

Om boken

Glöm den romantiska bilden av den lungsjuka, olyckliga fröken Södergran som isolerad i det fjärran Karelen knåpade på sina dikter, under påverkan av manliga auktoriteter: den svekfulle älskaren, Nietzsche eller Kristus. Istället lyfter Ediths jag fram den Edith Södergran som givit 1900-talets kvinna ett nytt språk.

Ebba Witt-Brattström finner hennes rötter i den livaktiga miljön i skolårens Petersburg, där också den politiska kampen mot tsaren men inslag av messianism och terrorism är viktig. Ediths jag placerar Södergrans debut på tiotalets livaktiga kvinnolitterära scen i Europa med namn som Lou Salomé, Ellen Key, Zinaida Hippius, Else Lasker-Scüler och Anna Achmatova. Edith Södergrans högstämda period tolkas som ett försök att vara Nietzsche - som kvinna. I västerländsk kultur är "den sköna kvinnans död" ett älskat motiv. Ediths jag visar hur Södergran använder sig av det för att skapa det starka "jag" som utmärker hennes diktning.

Läs mer

Ediths jag

Ebba Witt-Brattström

Ediths jag

Om boken

Glöm den romantiska bilden av den lungsjuka, olyckliga fröken Södergran som isolerad i det fjärran Karelen knåpade på sina dikter, under påverkan av manliga auktoriteter: den svekfulle älskaren, Nietzsche eller Kristus. Istället lyfter Ediths jag fram den Edith Södergran som givit 1900-talets kvinna ett nytt språk.

Ebba Witt-Brattström finner hennes rötter i den livaktiga miljön i skolårens Petersburg, där också den politiska kampen mot tsaren men inslag av messianism och terrorism är viktig. Ediths jag placerar Södergrans debut på tiotalets livaktiga kvinnolitterära scen i Europa med namn som Lou Salomé, Ellen Key, Zinaida Hippius, Else Lasker-Scüler och Anna Achmatova. Edith Södergrans högstämda period tolkas som ett försök att vara Nietzsche - som kvinna. I västerländsk kultur är "den sköna kvinnans död" ett älskat motiv. Ediths jag visar hur Södergran använder sig av det för att skapa det starka "jag" som utmärker hennes diktning.

Läs mer

Edtihs jag

Ebba Witt-Brattström

Edtihs jag

Nyheter

Foto: Alexandra A. Ellis

27 februari 2019

Möt dina favoritförfattare på Littfest i Umeå

Nyheter