Minnessamlaren

I sin nya roman I Goyas tecken återknyter Torbjörn Säfve tematiskt till de framgångsrika romanerna om Majakovskij och Aguéli. Få svenskar kan som Säfve fånga de stora, skapande personligheterna. Här målar han med bred pensel i en närmast filmisk berättarstil. I Torbjörn Säfves nya roman möter vi en Goya vars främsta kännetecken var en kroppslig och passionerad egocentricitet. Kavat kaxig stod han mot överheten - som en boxare eller en toreador som siktar in värjan mot maktens tjurnacke. Okuvlig i sitt motstånd mot underkastelsens förespråkare och svag i kvinnornas händer. Hans liv är sensuellt och hårt och en ständig kamp för att vara trogen sina ideal och gå emot anpassligheten. Som ung gick han i kyrkans dekorationsskola i hembyn Fuendetodos och fick ständigt höra att han inte målade som man skulle, inte höll sig till mallen. Och det var just det som kom att känneteckna hans måleri; att gå utanför mallen, att på sätt och vis bli den förste surrealisten. Efter att ha sett Calderons pjäs "La vida es sueno" på teatern i Zaragoza med sin blivande hustru, reflekterar han ideligen över pjäsens påstående om att lyckan och lidandet är illusioner. På samma sätt reflekterar Torbjörn Säfve över Goyas liv, om konstens villkor och om hur den stagnerar när den drivs till perfektion.

En roman om målaren, anarkisten och mystikern Ivan Aguéli (1869-1917), ett geni i svensk konsthistoria och urtypen för den oberoende artisten, den tänkande och drömmande handlingsmänniskan. Vi får följa hans dramatiska liv, från de tidigaste åren som stallmästarens son i Sala genom de hektiska anarkistiska dagarna och nätterna i Paris och de mystikmättade åren i Egypten till de tragiska slutackorden i Barcelona. Det är ett liv fullt av äventyrliga svängningar, brutala incidenter, kärlek, svartsjuka och intesivt arbete. Inför romanen om Ivan Aguéli (som utkom första gången 1981) har Torbjörn Säfve bedrivit ett ingående forskningsarbete. Han har läst tidskrifter och tidningar, brev och dagböcker skrivna av Aguéli och hans konstnärsvänner och med detta omfattande bakgrundsmaterial byggt denna fascinerande roman om en av våra största svenska konstnärer.

Den som har makt förnekar makten. Den som saknar makt ser makten tydligt. Det är utgångspunkten för regissören när han brottas med scenariot till sin film om Filmfursten . Han måste skildra makten pedagogiskt, som en lärobok. Han kämpar för sin konst, för att över huvud taget få göra sin röst hörd. Filmfursten är en roman om skapandet och om konstens villkor.

Torbjörn Säfve debuterade 1971 och har skrivit ett stort antal romaner, många av dem med biografiska teman.