Maja Hagerman får Stig Ramels pris
”Med skarp iakttagelseförmåga, källnära integritet och en sällsynt litterär känslighet har hon öppnat vägar mellan forskning och offentlighet”, står det i motiveringen.
Maja Hagerman, författare, vetenskapsjournalist och outtröttlig folkbildare. Hon är också hedersdoktor vid Uppsala universitet och konstnärlig lektor i Bildproduktion vid Högskolan Dalarna, med kurser i historisk dokumentärfilm.
Hon utkom senast med de kritikerhyllade böckerna Botvid. Den förste svensken (2025), Minnesbrunnen. Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin (2022) och Trådarna i väven. På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige (2019).
Hon tilldelas Stig Ramels pris, som delas ut av De Svenska Historiedagarna, med motiveringen:
”Maja Hagerman tilldelas Stig Ramels pris för sitt bidrag till svensk humanistisk bildning.
Sedan debuten med Spåren av kungens män år 1996 har hon i tre decennier fördjupat vår förståelse av Sveriges förflutna samt visat hur historien fortsätter att forma våra liv och vår självbild.
Med skarp iakttagelseförmåga, källnära integritet och en sällsynt litterär känslighet har hon öppnat vägar mellan forskning och offentlighet. Hennes verk förenar vetenskaplig noggrannhet med berättelsens kraft och gör det förflutna levande, begripligt och angeläget.
På Stig Ramels pris 20‑årsjubileum hedras Maja Hagerman för ett författarskap som i lika många år har burit samma anda: nyfikenhet, bildning och en djup respekt för människans historia.”
Stig Ramel, diplomaten, Nobelstiftelsens VD (1972-1992) och författaren betydde mycket för De Svenska Historiedagarnas tillkomst och fortlevnad. Med glädje, älskvärdhet, kunnighet och entusiasm deltog han i styrelsemötena och de årliga Historiedagarna, sista gången i Västerås 2005.
Efter Stig Ramels bortgång 8 mars 2006 beslutade styrelsen för De Svenska Historiedagarna att inrätta Stig Ramels pris som en gång om året ska tilldelas en person som i Stig Ramels anda presenterat ett verk eller insats av särskilt värde eller intresse för svenska historieintresserade.
I juryn för priset ingår docent Annika Sandén, fil.dr, huvudredaktör Åsa Karlsson och Henrik Höjer, fil.doktor i historia samt journalist.
Relaterat
Om boken
omedelbart efter sin död…"Dick Harrison, Svenska Dagbladet”...boken i sig är en njutning med ett underbart bildmaterial som vittnar om att det trots tidens alla ränkspel också fanns något vackert som vände sig till själen.”Maria Schottenius, Dagens Nyheter"Botvidslegenden får kropp. Den lyfts ur glömskan och talar till oss, själva marken talar."DagenUtsedd till "Årets bok om svensk historia 2025"
av Nättidningen Svensk Historias läsare.Det är nästan tusen år sedan sörmlänningen Botvid levde, dog och helgonförklarades. Detta hände i ett märkligt skede i historien, i brytpunkten mellan hednisk vikingatid och kristen medeltid. I en tid då tankesätt och levnadsvanor dramatiskt förändrades.Det var ingen slump att just den unge bondsonen Botvid då lyftes fram som helgon och symbolgestalt för svenskarna. Syftet var politiskt och ingick i planerna på att samla olika områden till ett sammanhållet kristet rike under en gemensam kung, Sverige.Vad kan man veta om personen Botvid, en »kändis« som levde för så länge sen? Berättelsen tar formen av en detektivundersökning där Maja Hagerman med hjälp av ny forskning, arkeologiska fynd och medeltida pergamenthandskrifter tecknar Botvids liv och tid. Med sin osvikliga blick för historiska sammanhang berättar hon fantasieggande och kunnigt om Botvids dramatiska livsöde och vad som hände efter hans död, och låter oss träda in i den tid då riket Sverige blev till.
Läs mer
Maja Hagerman
Botvid
Om boken
Maja Hagerman har en unik förmåga att se den udda detaljen och stanna kvar vid den när andra rusar vidare. Hon vrider och vänder på händelser och fenomen i historien och frågar sig om vi verkligen sett allt. Är det inte något vi glömt eller missat?
Fem texter belyser här teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen. De historiska nedslagen blir också en språngbräda ut i samtiden och framtiden. De visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras.
"Det pågår en kamp om minnen just nu. Vi lever med ett försåtligt men reellt hot, där kulturarv riskerar att kidnappas för politiska syften. Så det gäller att vara på sin vakt. Se till att berättelserna om de minnen vi delar förblir så komplexa och mångbottnade som de faktiskt är."
Läs mer
Maja Hagerman
Minnesbrunnen
Om boken
Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv. Jag har sett gåtfulla kvarnstenar i skogen i Malung i Dalarna, hur man tolkar mångtydiga hällristningar på klippor i Bohuslän eller tillverkat mekaniska räknemaskiner i Facit-fabriken i Åtvidaberg. Jag har häpnat över björnen inne på biblioteket i Dorotea i Västerbotten och hur man byker tvätt i en isvak i februari på Tvätterimuseet i Huddinge.
Jag har börjat tänka på Sverige som en väv som kommer rullande fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden. Till stor del handlar den om vår förmåga att föreställa oss samhället som något med gemensam riktning och idé. En samhällsväv vi fått i arv och som vi snart ska lämna vidare.
Men det gäller att vara på sin vakt. Det pågår en dragkamp om som vad som bör räknas som svenskt kulturarv. Min önskan är att berättandet ska fortsätta utvecklas i frihet. Och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.
Läs mer
Maja Hagerman
Trådarna i väven