Historia & kultur

Slotten och landskapet är ett praktverk som tar ett nytt helhetsgrepp på ett välkänt och älskat ämne. Här lyfter till exempel aktuell forskning fram det tidigare föraktade 1800-talet. Boken beskriver såväl det skånska landskapet som byggnaderna - från alléer till stallar, lagårdar och slottsbyggnad, från park och trädgård till skogsbruk. Här kan man läsa om arbetet på gårdarna, kliva in i kök och linneförråd, bekanta sig med konsten och litteraturen och det intellektuella liv med litterära och musikaliska salonger som var på modet i tiden, tillägna sig en del av det "kulturarv" som riskerar att gå förlorat, bli uppmärksam på de storskaliga förändringar av landskapet som skett och få en glimt av framtida verksamhetsformer för slotten och dess invånare. De tjugotal författarna som medverkar är auktoriteter inom ämnen som arkeologi, etnologi, arkitektur, konst- och musikvetenskap, m.m. För första gången framträder också flera av godsägarna. Ritningar och unika äldre fotografier har letats fram ur gårdsarkiven och kompletterats med nytagna flygbilder av Lars Bygdemark. "Det svenska rummets" fotograf Ingalill Snitt svarar för en egen svit tolkningar av välbevarade miljöer från Glimmingehus till Kulla Gunnarstorp. Boken har producerats i samarbete med Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen. Redaktör är Sten Åke Nilsson, professor i konstvetenskap vid Lunds universitet. Han har tidigare givit ut ett stort antal böcker, senast Det sköna 1700-talet (Norstedts 1994).

Under en period på omkring 250 år, från 800 till mitten av 1000-talet, dominerade vikingarna på många sätt utvecklingen i Europa. Man förknippar dem ofta med plundringståg, men de var var lika mycket inriktade på handel och kolonisation. De grundade en stat på Island, och ca 3000 km längre åt sydost bidrog deras verksamhet till uppkomsten av Ryssland. Norska nybyggare skapade de första städerna på Irland, medan svear bedrev handel vid Kaspiska havet och bildade kejsarens livvakt i det sägenomspunna Konstantinopel. I sina långskepp färdades vikingarna längre åt norr och väster än någon annan hade gjort före dem - de bosatte sig på Grönlands västkust och nådde Amerika nästan 500 år före Columbus. Vikingarnas föreställningsvärld dominerades av gudar som på många sätt liknade människor. Främst stod Oden, den allvetande härföraren och strategen. Tor var kämpen utan like i styrka och mod. Frej och hans syster Freja befrämjade fruktbarheten, både i jordbruket och bland människorna. Med hjälp av över 100 färgfotografier och andra bilder ger Vikingar en mångsidig introduktion till en sofistikerad kultur och föreställningsvärld. De utsökta guldsmyckena, de eleganta träsniderierna och de suggestiva stenbilderna kommer till sin rätt i ypperliga bilder. Fina landskapsbilder hjälper till att skapa känsla för tiden och platsen. Genom en väl avvägd förening av bild och text låter boken oss komma nära en länge sedan försvunnen kultur. Avstånd krymper; människor, myter och gudar blir levande på nytt.

Dagarna mellan 24 och 28 maj 1940 pågick i det brittiska krigskabinettet en het debatt om huruvida man skulle förhandla med Hitler eller fortsätta kriget mot nazismen. Om dessa betydelsefulla och dramatiska dagar skriver John Lukacs i Churchills ödesstund.

Timme för timme får läsaren följa diskussionerna och händelseförloppet på 10 Downing Street. Churchills situation var prekär efter de brittiska motgångarna i kriget. Han hade inte haft posten som premiärminister mer än 14 dagar och ansågs dessutom vara en riktig hetsporre. Men han lyckades inte bara få med sig kabinettet utan också allmänheten gav sitt stöd åt beslutet att fortsätta kampen mot nazismen. Detta är den första boken som lyfter fram händelserna under dessa kritiska dagar, som kom att bli helt avgörande för krigsutvecklingen och för historien under resten av seklet. John Lukacs är en erkänt skicklig skribent och en välrenommerad historiker. Han har utkommit med flera böcker på svenska tidigare, senast Hitler i historien, 2000.

I Svenska skurkar berättar reportern Stig Linell om några av den svenska kriminalhistoriens mest fascinerande förbrytare. Här finns kusliga mord, tragiska livsöden, farsartad komik och den klassiska deckarens alla rafflande ingredienser. Men alltihop har faktiskt hänt i verkligheten. Möt bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson, 30-talets kriminella superkändisar, korpral Strid som på Oscar I:s tid stal motsvarande 65 miljoner i Sveriges första bankkupp, Erik von Arbin, bombmördare i 20-talets Stockholmssocietet, Siri T., svindlande aktieklippare 70 år före finansvalparna, Algoth Niska, smugglarkung på Östersjön och Karl Vesterberg, mannen som skänkte svenska språket uttrycket ?Sol och Vår?. Stig Linnell är journalist och författare, bosatt i Stockholm. Som kriminal- och socialreporter dras han till samhällets skuggsidor. Som författare gräver han gärna på historiens mörka bakgårdar.

1968 är ett årtal som fortfarande väcker starka känslor, positiva och negativa. Vi är många som minns. Men vad är myt och vad är verklighet. Vilken bild av historien skall vi förmedla till dagens ungdomar som ännu inte vara födda när det begav sig med kårhusockupationer och massdemonstrationer. Vad stod egentligen 60-talsradikaliseringen för? Var det en tid av frihet och mångfald, när allt var möjligt och tusen blommor fick blomma. Eller var det dogmatikens decennium när alla gick i näbbstövlar och bara en tanke i taget var tillåten? Eller både och? I boken 1968. När allting var i rörelse ger Kjell Östberg en översikt över den mytomspunna perioden från det tidiga 60-talets ulandsengagemang och rörelser i konsten till 1970-talets vilda strejker och kärnkraftsmotståndare. I centrum står den brokiga samling av rörelser som bar upp radikaliseringen: FNL-rörelsen, värnpliktsvägrare, provies, maoister, Grupp 8, miljögrupper osv. Dessa bildade tillsammans en mäktig social rörelse som bidrog till att i grunden förändra det svenska samhället. Kanske var 1968 den enda revolution Sverige haft.

Praktfulla slott och enkla torp, imponerande herrgårdar, prästgårdar, badhus, ladugårdar, sågverksmiljöer. Skönhet och förfall. Husen utgör en viktig del av vårt kulturarv. Boken tar med läsarna på en vandring genom den svenska byggnadshistorien och dess skiftande stilar där detaljer berättar om ett nu bortglömt formspråk. Svenska trähus är ett slösande rikt praktverk där varje bild är ett smycke, och där texten är en rik inspirationskälla för alla som uppskattar skönheten i äldre tiders byggnader.
Förra gången Lars Sjöberg och Ingalill Snitt arbetade tillsammans var i den internationella succén Det svenska rummet, och Svenska trähus kan i mycket ses som en fortsättning på denna. Om den förra boken handlade om interiörer, handlar den nya främst om exteriörer, men tonen och stilen, kärleken till material, ting och landskap lyser igenom nu som då.

Hösten 2003 utkommer en engelsk utgåva: Swedish wooden houses.

Våra högtider är en inbjudande bok om alla årets stora älskade högtider och fester. Här finns kulturen och traditionerna, recept på den ljuvliga festmaten och kända skribenters bästa minnen från alldeles speciella fester - som kanske inte blev riktigt som det var tänkt.

Varje kapitel består av tre delar. Ingemar Unge skriver om traditionerna, varför vi gör som vi gör, hur det kommer sig att vi reser, stänger, äter ägg och ger klappar. En känd skribent beskriver ett härligt minne eller en annorlunda fest: Här möter vi skribenter som Jesper Aspegren, Ludvig Rasmusson, Cecilia Hagen, Ernst Brunner och en lång rad av landets mest populära och uppskattade journalister och författare.

Stjärnkocken Björn Halling från Restaurangakademien står för de omistliga recepten som hör högtiderna till. Här finns allt gott samlat: julbordets frestelser, påskalammet och äggrätterna, midsommarnattens sillar och smörgåsbord och allt det andra.

Historien om Sverige del 7 Den sjunde delen börjar med att den 13-årige kronprinsen Gustav Adolf motvilligt blir kung sedan hans pappa Gustav III avlidit av skottskadan från Operamaskeraden. Under hans omyndighetstid regerar den maktlystne "storvisiren" Reuterholm, som gör upp med gustavianerna. Gustav IVAdolf griper småningom själv rodret och råkar i krig med både Napoleon och tsaren. Det slutar med att Sverige förlorar sin urgamla riksdel Finland och att den olycklige kungen blir avsatt. Hans gamle, barnlöse och alltmer senile farbror blir kung Karl XIII medan man ivrigt söker efter en lämplig tronföljare. Dramatiken tätnar när den förste tronföljaren, en dansk prins, dött av slaganfall och riksmarskalken Fersen mördats av en uppretad pöbelhop i Stockholm. Till allmän förvåning segrar en oväntad kandidat vid en ovanligt blöt riksdag i Örebro, en fransk marskalk Bernadotte som förstått att stöda sin kandidatur med rika gåvor till riksdagsmännen. Jean-Baptiste Bernadotte blir till Karl Johan, deltar i fälttågen mot sin förre chef Napoleon och leder Sverige i landets sista krig under detta årtusende, det mot Norge som leder till unionen 1814. Karl XIV Johans följande långa och fredliga regeringstid blir ändå inte odramatisk. Man genomför Sveriges största byggprojekt - Göta kanal. Folkskolan införs, ångmaskinen och andra tekniska nymodigheter introduceras, och det urgamla stånds- och bondesamhället börjar långsamt och under mycket gnissel omvandlas.

Björn Gidstam gör nedslag i Skånes fascinerande historia och beskriver risbygdens rika fågelliv, bondeliv på 1700-talet, det kvirrande fågellivet över Haväng, Malmös medeltidshus och sägenomspunna grottor i den täta Göingeskogen. Han färdas över slätterna och genom skogen och möter människor som kan berätta om den gamla tiden... I unika akvareller fångar Björn Gidstam himlavalvet ovanför slätten, arbetshästarna i Brösarp, gårdarna i sin grönska, korsvirkeshusen i Malmö, de små kyrkorna och nyrenoverade slott. "Det är i de gamla skånelängornas korsvirke och skiftesverk, de lövrika hagarna, ängarna, stengärdsgårdarna, de slingrande småvägarna, valvbroarna, kvarnlämningrarna och de gamla bevarade sockenkyrkorna man kan ana det liv som en gång levdes här. Det är enkla synbara minnen som försvinner i allt snabbare takt och som jag just därför velat dokumentera i bild. Så här ser Skåne, de ständiga förändringarnas landskap, ut i början av 2000-talet." Detta är en stor kulturhistorisk bok om ett av Sveriges mest personliga och omväxlande landskap.

Offret var centralt i det förkristna samhället. I Eddans skapelseberättelse skapas jorden av den offrade jätten Ymers kropp och härskarguden Oden ger själv sitt ena öga för att få dricka ur vishetens brunn. Vikingarna såg blotet som ett gåvoutbyte mellan människor och gudar. De offrade vanligtvis mat och föremål för att få en rik skörd, god fruktsamhet eller för att fira årstidernas ankomst. I Blot får vi reda på hur offerritualerna gick till och hur offrandet som fenomen var förankrat i den religiösa föreställningsvärlden. Britt-Mari Näsströms källor är såväl fornnordiska sagor och myter som modern arkeologisk och språkvetenskaplig forskning.

Överallt där jazzintresset hålls levande associeras Stockholm än idag med "The Golden Circle" i ABF-huset på Sveavägen. Likt "Ronnie Scotts" i London, "Blue Note" i Paris och "Montmatre" i Köpenhamn var Gyllene Cirkeln ett jazzens Mecka. För många av dem som gick på Cirkeln var jazzen mer än musik - en livsstil! Cirkelns storhetstid under åren 1962-67 sammanföll med jazzens fulla blomstring, då även den yngre svenska musikgenerationen - många av dem nu döda - nådde sin mognad. Här lyfts alla storheterna fram i helfigur, genom intervjuer och berättande texter, i unika fotografier från tiden. Här framhålls scenens betydelse för det internationella avantgardet: Cecil Taylor, Albert Ayler, Don Cherry, Archie Shepp och Ornette Coleman m.fl. Men också andra stora jazzhändelser lyfts fram, som premiärkonserten med Bud Powell och de många besöken av bopgenerationens giganter, som Dexter Gordon, Art Farmer, Bill Evans, George Russell. Besöken av den äldre generationens jazzmusiker, som Ben Webster och Coleman Hawkins har sin plats. Stort utrymme får också alla de svenska musikerna och kompgrupperna som spelade på Gyllene Cirkeln. Om denna fantastiska period i svenskt musikliv berättar boken i ord och bild samt en medföljande CD med unika liveinspelningar.

80 dagar som räddade världen Den 10 maj 1940 blev Winston Churchill premiärminister i Storbritannien. Samma dag satte Adolf Hitler igång det blixtkrig som på mindre än sex veckor gjorde honom till härskare över den europeiska kontinenten. Så börjar berättelsen om det närmast personliga slaget mellan två män som höll den västerländska civilisationen i sina händer. Med stöd av uppgifter ur tidigare okända källor beskrivs händelseförloppet: Churchills väg mot politiskt inflytande och Hitlers tyska invasions och expansionsplaner åt både väster och öster. John Lukacs, som kom från Ungern till USA 1946 och har arbetat som historieprofessor vid flera amerikanska och europeiska universitet, presenterar en skarpsinnig, balanserad och underbyggd analys av de båda ?duellanternas? personligheter och psyken. Han förmedlar med övertygelse tidens stämning genom många nya infallsvinklar och anekdoter ? detta är historien om kampen mellan Churchill och Hitler, den 10 maj till den 31 juli 1940: 80 dagar som räddade världen. Berättar initierat och fängslande om ett avgörande skede i vår tids historia. John Lukacs är en obestridlig auktoritet på området.

Carl Gustaf Tessin var svenskt sändebud i Paris på 1730- och 40-talen. Hans huvudsakliga uppgifter var att rapportera om hovskvaller och politiska intriger samt att för det svenska hovets räkning skaffa den senaste och mest moderiktiga konsten. Han rör sig lika hemtamt i de aristokratiska salongerna som i konstnärsateljéerna och breven hem vittnar om att han är omtyckt i båda kretsarna. De är skrivna på en okonstlad franska och ger en livfull och personlig bild av det myllrande livet i Paris. von Proschwitz översättning och kommentarer gör detta till njutbar läsning för alla som är intresserade av 1700-talet. Boken är illustrerad med exempel på den konst som Tessin beskriver i sina brev.

Uppspel belyser sportens roll i Sveriges Television under drygt 45 år. Skildringen startar i november 1954, då Sveriges Televisions föregångare Radiotjänst för första gången sände sport - i form av en ishockeymatch mellan Djurgården och Matteuspojkarna - till ett litet antal TV-apparater i Stockholmsområdet. Skildringen slutar med olympiska spelen i Sydney år 2000, som följdes av uppskattningsvis några miljarder tittare, och det av dopning präglade världsmästerskapet på skidor i Lahtis år 2001. Boken visar hur televiserad sport har blivit allt viktigare: för svensk television, för svensk idrott och för svensk kultur. TV-sport handlade en gång enbart om att roa människor. Idag är det "big business". Hur har TV-sporten handskats med denna förändrade roll? Uppspel ger den idrottsintresserade läsaren tillbakablickar på många minnesvärda händelser. Men den placerar också dessa händelser i ett större samhälleligt och kulturellt sammanhang.

Medeltidens ABC är en praktisk och behändig liten uppslagsbok i en volym med artiklar skrivna av landets främsta experter på medeltiden. Boken innehåller uppslagsord om föremål, företeelser och personer som har anknytning till medeltiden. Den är rikligt illustrerad med teckningar, fotografier i svartvitt samt ett färgark. Boken kom ut första gången 1985, men har inte funnits på marknaden på länge. Denna nya utgåva är reviderad och uppdaterad och slutligen granskad av en medeltidshistoriker. Den är därför grundlig, tillförlitlig men ändå lättillgänglig. Boken kommer att bli oumbärlig för studerande i historia och konsthistoria samt för en stor historieintresserad allmänhet. Carin Orrling är enhetschef på Historiska museet och har bl a skrivit böcker om vikingar och som redaktör har hon tagit fram flera böcker åt Historiska museet.

Hur många unga män på resa ute i Europa skulle komma på idén att skriva hem till sin mamma efter stoppgarn?! Ingen, törs man nog påstå. Åtminstone inte i dag.
Säkerligen inte särskilt många under det sorglösa 1920-talet heller, då Gunnar Ekelöf var ung. Men när denne märkvärdige tjugoettåring skriver hem från Menton på Rivieran, innehåller brevet en teckning av en sådan där liten kartongbit som sybehörsaffärernas tunna garner var upplindade på. Gunnar Ekelöf hade både praktiska och teoretiska kunskaper om hur en ordentlig strumpstopp ska vara utförd.

Ekelöf är en av de författare som Celia B. Dackenberg skriver om. Andra är exempelvis Dylan Thomas, Werner Aspenström, Karin Boye och Edith Södergran. Med sakkunskap om både ylle och bläck berättar hon inkännande om Dylan Thomas handstickade tröjor, Karin Boyes brynja i grått ylle och om den islandströja som återfinns i titeln till Stig Dagermans sorgliga novell. Hon har också stickat de många poetkoftorna som visas i boken och som kommer att visas i en turnerande utställning i Rikutställningars regi fram till sommaren 2004.

Spegla, granska, tolka handlar om hur nyhets- och samhällsprogrammen vuxit fram i radion och televisionen. Från starten 1925 har etermedierna utvecklats från att vara tidningsbranschens röst i etern med en enda nyhetssändning per dag till dagens konkurrensutsatta radio och TV med nyhetssändningar under hela dygnet. Boken beskriver också radioreportagets framväxt, radions roll under andra världskriget, den så kallade vänstervridningen i radio och TV på 1960- och 1970-talen, den politiska journalistikens expansion samt 1990-talets kommersiella journalistik. Texten sätter programverksamhetens förändring i ett samhällsperspektiv där journalistikens förhållande både till det omgivande samhället och till publiken behandlas. Här förmedlas vidare en rad fakta om redaktioner, programserier och enskilda radio- och TV-medarbetare under olika tidsperioder.

Spegla, granska, tolka är den sista delen i en trilogi som behandlar etermediernas historia. År 1998 publicerades den första volymen, Kampen om monopolet av professor Stig Hadenius, och år 1999 kom del två, Finrummet och lekstugan författad av professor Dag Nordmark.

1909 gifte sig författarinnan Marika Stiernstedt med författaren Ludvig Nordström. Äktenskapet blev ett av dåtidens mest omtalade. Det stormiga äktenskapet har skildrats i hennes självbiografi , som blev en skandalsuccé, i hans dagböcker utgivna av deras gemensamme förläggare och av sentida biografer. Vad är sant och vad är osant i dessa skildringar?

Röster om svensk nationell identitet. Vad har varit den svenska kulturens särdrag och ser vi några spår av den idag? Antologin Vad är Sverige? är en upptäcktsfärd i "det svenska". Den sammanför texter av svenska politiker och författare från 1800- och 1900-talet som försökt beskriva och karaktärisera den svenska kulturens egenart: August Strindberg, Verner von Heidenstam, Per Albin Hansson, Elin Wägner m.fl. Introduktioner av bl. a. Björn Meidal, Peter Luthersson, Svante Nordin, Ebba Witt-Brattström och Åke Daun.

Tyskarnas ockupation av Kiev under andra världskriget var mycket brutal. Mest beryktad är Babij Jar-massakern, där 33 000 judar mördades på två dagar. Mindre välkänd, men väl så dramatisk, är historien om fotbollsturneringen som pågick under ockupationen. Spillrorna av det legendariska FC Dynamo Kiev samlades ihop och dominerade serien. När de krossade ett tyskt Luftwaffe-lag steg de nationalitiska känslorna i Kiev och ockupanterna krävde en returmatch där tyskarna skulle få vinna, annars ?

Historien om Sverige del 6 Den 1 mars 1771 om kvällen satt den 25-årige svenske tronföljaren Gustav i grevinnan d'Egmonts loge på Operan i Paris då den svenske ambassadören Creutz kom med meddelandet från Stockholm att Adolf Fredrik dött och att tronföljaren utropats till kung Gustav III. Så börjar den sjätte delen av Historien om Sverige, som handlar om "tjusarkungen" och hans tid - en tid full av inre och yttre dramatik, politiska intriger, kupper och krig såväl som konst och kultur, litteratur, teater och musik. Symptomatiskt är det också på operan, fast nu i Stockholm, som Gustav III:s regeringstid slutar under den beryktade maskeradbalen 1792. Om allt detta berättar Herman Lindqvist alldeles särskilt engagerat eftersom den gustavianska eran är den period i vår historia som fascinerar honom mest.

Är fullständig objektivitet möjlig? Vad skiljer en "marxistisk historiker" från en "ickemarxistisk historiker?" Det är några frågor som professor Eric Hobsbawm tar upp i sin nya essäsamling. Boken rör sig över historievetenskapens hela fält och tar upp principiella och metodologiska frågor. Texterna behandlar olika ämnen, men boken har ändå ett klart urskiljbart tema: studiet av historia, hur det går till, vad det ska tjäna till och hur det förhåller sig till det förflutna, nutiden och framtiden. Eric Hobsbawm föddes i Alexandria 1917 och är en av vår tids mest kända historiker.

Den svenska radions storhetstid var över. De nya publikbeteenden som televisionens genombrott innebar medförde att radion skulle marginaliseras. Framtiden tillhörde TV:n.
Dessa tankar, framförda från ledande politiskt håll i slutet av 1950-talet, blev en väckarklocka för Sveriges Radios ledning. De krav på flera regionala och lokala program som programcheferna i landsorten ända sedan 1930-talet formulerat framstod i den förändrade mediesituationen inte bara som fullt berättigade utan som en offensiv radiosatsning. Det ledde till att radioledningen "återupptäckte" provinsen. Den omorganisering av verksamheten som blev följden förvandlade radion till ett medium som mer kom att komplettera televisionen än att konkurrera med den.
Om radions betydelse på ett nationellt plan därmed delvis var överspelad så skulle den finna en ny och viktig roll på regional nivå. Regionalradion blev något av radiolednigens trumfkort i kampen med televisionen och skulle komma att etablera en naturlig bas för en ny kulturell och geografisk samhörighet.

En dokumentärroman om Natan och Baruch, två oskiljaktiga vänner, och deras liv mellan 1936 och början av 1950-talet. De föds i den polska staden Lodz, båda är judar. Getton växer upp överallt. Natans familj flyr till Sovjetunionen där de lever fem år i en liten stad på asiatiska sidan av Uralfloden. Baruch förvandlas från sekulariserad jude till troende chassid och hängiven sionist... Henry Jakobén kom till Sverige efter kriget och är numera bosatt utanför Malmö.

Jason Goodwin berättar mustigt och detaljrikt om en svunnen civilisation, det osmanska riket, som varade i sexhundra år och sträckte sig över tre kontinenter. Dess arméer tycktes oövervinneliga och elittrupperna, janitscharerna, bestod av bortrövade kristna pojkar. 1683 hade de nått ända fram till Wiens murar. Osmanska riket utgjorde en brokig mosaik av folkgrupper som alla gick klädda i sin bestämda färg. Där rådde religiös tolerans, och riket blev tillflyktsort för Europas förföljda judar. Sultanens makt försvagades så småningom genom haremsintriger och palatskupper, men riket fanns kvar ända till 1922.

Historien om Sverige del 4 Sverige under Karlarna XI och XII. Från det svenska väldets största utbredning i Europa och åter till vår skandinaviska begränsning.

Cinema Theatres do not just mean film projection; the setting itself is of importance for the experience of 'going to the pictures'. Warmly glowing neon lights and an intimate atmosphere conjure forth a magical sense of occasion in these spectacular palaces open to the public. A cinema theatre is the most typical public arena of the 20th century. In a unique manner, cinemas reflect developments within Swedish architecture, interior design and furnishings during the entire century. Since the 1970s, new cinema premises have been multi-screen complexes with their massed auditoria. Despite the fact that many cinema theatres have been closed down and demolished since the arrival of TV in the late 1950s, in comparison with other countries, Sweden still has many well-preserved and magnificent cinemas - but for how long? During the 1990s, Kjell Furberg has photographed Sweden's cinema theatres and studied their history. In this pioneer work, he presents 122 cinemas ranging from the Saga in Kalmar, opened in 1906, to the Filmstaden multiplex in Malmö which was built in 1998. Reflecting the author's personal commitment to the world of cinema theatres, this book describes a significant part of the last century's Swedish cultural history.

Bio är inte bara film, också miljön är betydelsefull för filmupplevelsen. Varmt lysande neon och intim atmosfär framkallar en magisk evenemangskänsla i våra mer eller mindre spektakulära filmhus. Biografen är det offentliga rum som var mest typiskt för 1900-talet. På ett unikt sätt åskådliggör bion utvecklingen inom svensk arkitektur, inredning och formgivning under hela seklet. Svängarna togs ut för att prägla miljön och atmosfären efter de senaste stilidealen. Biograferna är tydligt tidstypiska i jugend, nationalromantik, 20-talsklassicism, funktionalism och 50-talsmodernism. Sekelslutets biorum är multibiograferna med sina många salonger. Trots att åtskilliga biografer lagts ner och rivits sedan tv kom i slutet av 50-talet, har vi jämfört med andra länder ovanligt många välbevarade och magnifika biografer kvar - så länge det nu varar. Några av dem är internationellt kända, däribland den av arkitekten Erik Gunnar Asplund inredda Skandia i Stockholm, som här ges en särskilt utförlig presentation. Kjell Furberg har under 90-talet fotograferat Sveriges biografer och forskat i deras historia. I detta pionjärverk presenterar han i bild och text 122 biografer, från Saga i Kalmar invigd 1906 till Filmstaden i Malmö byggd 1998. På ett engagerat och personligt sätt skildras en framträdande del av det gångna seklets svenska kulturhistoria.

Hör och lyssna, ädla män, Som fötts utav fritt blod, Till denna sång om en god yeoman, Han hette Robin Hood. De orden ovan inleds en senmedeltida ballad, den första stora redogörelsen för världens genom tiderna mest ryktbare brottsling, Robin Hood. Har Robin Hood verkligen existerat, är den legendariske fredlöse en påhittad myt eller namnet på en verklig person av kött och blod? Har Jungfru Marian funnits? Är de grönklädda muntra männen i Sherwoodskogen enbart en litterär fiktion eller har de en motsvarighet i form av en senmedeltida liga eller gerilla? Det är några av de frågor Dick Harrison ställer i sin nya bok. Den handlar om sökandet efter en historisk hjälte, men också om utvecklingen av legenden om Robin Hood och om den engelska medeltid som han har blivit förknippad med. Författaren låter oss möta såväl legendfigurer som verkliga banditer, sheriffer och kungar. Förvånansvärt ofta visar det sig att verkligheten är lik dikten, att det finns en klar länk mellan samhälle och fiktion. Det var på 1800-talet som den bildvärld skapades som vi är vana att förknippa med Robin Hood: krenelerade borgar, mörka skogar, kyska jungfrur, svarthjärtade skurkar och moraliskt oförvitliga hjältar. Allt detta togs tacksamt upp av filmindustrin i Hollywood, och i ett av bokens kapitel berättar Dick Harrison om hur Robin Hood blev en hjälte för filmåldern. Spännvidden från medeltida ballader till de allra senaste Robin Hood-filmerna gör Mannen från Barnsdale till en lysande monografi som vänder sig till såväl historieintresserade som till cineaster.

"Upptäckten av en ny maträtt skänker mänskligheten större lycka än upptäckten av en ny stjärna" skrev en gång den franske gastronomen Brillat-Savarin. En vacker formulering, men inte helt sann. Visst kan man känna en stilla lycka när man för första gången smakar på japansk sushi, eller fransk Bressekyckling, men hur många svenskar skulle bli euforiska över en skål soppa med hundtassar? Vår nyfikenhet och experimentlusta har sina gränser. Vi är inte så fördomsfria som vi gärna vill tro. Religiösa och kulturella tabun styr i stor utsträckning valet av vad som hamnar i middagsgrytan. Och till de förbud som vi anammat med modersmjölken ska så läggas vår högst personliga smak. Ingmarie Froman skriver om det enda förhållande som människan förblir trogen livet ut. Hon värmer sig vid ugnen, ser på kockarnas händer, känner dofter, hon går på lokal och funderar över matmoden, hon reder ut varför vi äter gris medan andra dricker vin och hon grubblar över varför smaken och avsmaken tog köksvägen.

Nio av TV:s experter väljer och berättar om sina egna favoritföremål. Vi får följa deras väg till fördjupad kunskap. De berättar om sammanträffanden och händelser som passionen för föremål med historia fört med sig.
Antikrundan är ett av Sveriges mest populära TV-program med tittarsiffror i miljonklassen. Mötet mellan förväntansfulla privatpersoner som vill få en antik pjäs värderad och experterna är alltid lika spännande. "Är det gamla skåpet värt så himla mycket?" I boken Antikrundan presenteras nio experter som väljer ut och berättar om sina egna favoritföremål. Vi får följa de kunniga experternas väg till fördjupad kunskap. De berättar om sammanträffanden och händelser som passionen för föremål med historia fört med sig. I essäform behandlas också olika aspekter på antika föremål; att samla, värderingskriterier, stilhistoria, renovera, restaurera, äkta/falskt m m. Boken är rikt illustrerad i färg.

Varför somliga är så rika och andra så fattiga. Vad är det som gör att ekonomin i vissa länder växer sig stark medan den förblir svag i andra? Med utgångspunkt i Adam Smiths The Wealth of Nations berättar David S. Landes en fascinerande historia om hur välstånd och ekonomisk makt skapas, hur länder blir vinnare eller förlorare och om nationers ekonomiska uppgång och fall. Landes hävdar att de öppna västerländska samhällena tidigt blev framgångsrika genom sin inriktning på arbete och kunskap, vilket ledde till ökad produktivitet och utveckling av ny teknik. Här fanns uppfinningsförmåga och man utnyttjade samlade erfarenheter från såväl krig som olika industrier. Även banala uppfinningar som glasögonen och klockan kunde på sin tid förskjuta den ekonomiska maktbalansen. Dagens ekonomiska vinnare har använt samma framgångsmall, medan mindre framgångsrika efterföljare på något sätt misslyckats med att kopiera konceptet. "Truly wonderful. No question that this will establish David Landes as preeminent in his field and in his time." John Kenneth Galbriath David S. Landes besöker Sverige (Stockholm och Karlstad) 13-15 oktober. Deltar i historiedagarna i Karlstad. David Landes är professor emeritus i historia och ekonomi vid Harvard University. Förord av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Berättelsen om den stora influensaepidemi 1918 och jakten på det virus som orsakade den. I slutet av första världskriget drabbades världen av en katastrof som kom att ta livet av fler människor än själva kriget. Influensan, som i Sverige kallades Spanska sjukan, är en av de värsta epidemier som någonsin drabbat världen. Ca 40 miljoner gick under i sjukdomen. Spanska sjukan är historien om hur de medicinska forskarna ända in i vår tid jagat gåtans lösning - det virus som orsakade epidemin. En vetenskaplig thriller som för oss från norska Svalbar över Hong Kongs myllrande gränder och Alaskas vidder till maktens korridorer i Vita huset. En historia fylld av dramatik, kunskap och insikt, berättad av en av världens ledande vetenskapsjournalister. Gina Kolata är vetenskapsjournalist på The New York Times och har bl a utgivit den mycket uppmärksammade boken om Dolly, Clone: The Road to Dolly.

Historien om Sverige del 5 Frihetstiden, Hattar och Mössor, Ostindiska kompaniet, Polhem och Linné, andlig odling och storskifte.

Den stora inspirations- och guideboken till Sveriges vackraste landskap.
Det här är till lika delar en vacker inspirationsbok, med underbara färgbilder av fotografen Thorsten Persson, och en närmast allomfattande praktisk guide för den som ger sig ut på resa. Följ med till milslånga stränder och pittoreska fiskelägen, till litteraturens och konstens landskap: Piratens och de många målarnas land. Ingvar Holm beskriver kärleksfullt Österlens natur, historia, kulturhistoria, Han berättar sägner och myter samt guidar oss till museer, slott, kyrkor, mat, konst och litteratur. Informationen är högst seriös, tonen lätt kåserande. "Närheten till vattnet längs tre av sidorna ger Österlen profil. Den kuperade slätten med lövskog på topparna bryter igenom sandåsarna mot en rand av hav. Där skogen öppnar sig eller vägen bryter genom sandåsarna vidgas vattnet till ett brett, blått lakan. Och mellan Glemmingebro och Hannas mitt på Österlens slätt, tio kilometer från stranden, ser man Östersjön högt ovan gårdar och träd med fartygssiluetter mot horisonten."

Ett svenskt standardverk av två av landets ledande experter på området. Detta nya standardverk behandlar de svenska spegelmakarna och spegelfabrikörerna under perioden 1650-1850, det vill säga under det svenska konsthantverkets "guldålder". En hel kader av skickliga hantverkare svarade för en spegels tillkomst. Formgivaren, ramsnickaren, bildhuggaren och förgyllaren svarade för ramen. Spegelglaset tillverkades av glasblåsare eller glasmakare. Folieraren, med livet som insats, förvandlade det genomsiktliga planglaset till en reflekterande spegelglasskiva. Boken innehåller en kommenterad förteckning över de svenska spegelmakarna samt ca 150 signaturer, namnteckningar, etiketter samt hallstämplar. Torsten Sylvén, född 1915, är konstsnickare, möbelrenoverare och nestorn bland Sveriges möbelexperter. 1996 gav han ut sin stora möbelbibel Mästarnas Möbler. Elsebeth Welander-Berggren, född 1945, är fil kand i konstvetenskap och etnologi och har arbetat som expert för Stockholms Auktionsverk sedan 1970.

Som barn hörde Ebbe Schön hårresande skildringar av möten med döda. Sitt intresse för det övernaturliga kunde han senare fördjupa när han under nästan två decennier förestod landets största folkminnesarkiv på Nordiska museet i Stockholm. Här fick han en unik kunskap om spöktron på olika håll i Sverige, en kunskap som han frikostigt delar med sig av i den här boken. Läs kusliga berättelser från bondesamhällets dagar om hur de döda nattetid återvände till sina gamla hem, hur de ofredade resande på vägarna och hur de låg och bråkade med varandra på kyrkogårdarna! Läs om slottsspöken och spökskepp, om de dödas julotta och mycket annat makabert och spännande. Ebbe Schön visar att spöktron ännu i vår tid är vanlig, även om den delvis har tagit sig andra former. Att tro på det övernaturliga är ett allmänmänskligt behov som har funnits i alla tider och i alla kulturer och som hänger samman med vår strävan att finna mening och sammanhang i tillvaron.

Det är inte bara tragiska hjältar som har ställt sig den ödesdigra frågan om »att vara eller inte vara« och besvarat den på Hamlets vis. Också pigor och drängar har gjort det. Trots att självmördarna återfinns på alla platser och i alla tider har de aldrig varit många. Ändå är det få som provocerat sin omgivning såsom självmördarna. De har avhandlats i traktater och pamfletter, i såväl den höga som den låga litteraturen. Självmordet var en skam och en synd som bestraffades med ärelös begravning. Varför så mycken möda ägnats något så marginellt som självmordet försöker Arne Jarrick komma underfund med i Hamlets gåta. Ett förklaring kan vara att självmordet riktar sig lika mycket mot de efterlevande som mot självmördaren. Arne Jarrick är professor i historia vid Stockholms universitet och har skrivit flera böcker om den mänskliga tankens förändring genom historien, senast Kärlekens makt och tårar.

"Längst in i Kungsklippan öppnar sig plötsligt salar med miljontals kartor. Här ligger M 6. Beteckningen för tankarna till en hemlig underrättelsetjänst. Underrättelser om flydda tider. Hemliga ingångar till fjärran landskap." Så inleder Nils-Erik Landell sin bok Stockholmskartor. Här finns kartor från tidernas begynnelse fram till 1600-talet när Stockholm utvecklas till stormaktsstad. Här finns mängder av detaljkartor från 1700-talets livsnjutande sekel när då naturen skulle nyttiggöras i stora trädgårdar och och exotiska odlingar. Där finns kartan över Tegnérlunden med hampstamp och sädeskvarn. Där finns den kristallklart tecknade och kolorerade kartan över kvarteret Fatbursholmen vid Fatburssjön. Idag är hela sjön försvunnen men minnet av den dröjer sig kvar i Fatbursparken. Nils-Erik Landell låter kartorna växa fram i takt med staden. Här träder det nya Stockholm fram under 1880-talet då esplanader byggs för luft och ljus. Han låter oss möta funktionalisternas glatt färggranna kartor från 1930- och 40-talen. En omväxlande stad som vuxit fram i samspel med bergen och vattnen.