Populärvetenskap

Vad är vårt jag uppbyggt av? Våra minnen? Och den fria viljan – finns den? Om den finns, kan man med ett kirurgiskt ingrepp operera bort den? Rickard Sjöberg är överläkare och docent i neurokirurgi men också docent i medicinsk psykologi och har därmed en mycket mångsidig och unik form av expertis om hjärnan. I Hjärnan och jaget använder han den för att ta oss med i vindlande och svindlande resonemang kring människans essens. Utifrån operationer av olika delar av hjärnan berättar han om detta ofattbara organ och ställer frågor som får oss att förundras över allt det som människan är – och var i oss det egentligen kan hittas.
Författaren skriver: "Varje operation är ett unikt utsnitt i tiden med en början och ett slut. Den har därmed berättelsens struktur. Alla kirurger dokumenterar också nogsamt så kallade operationsberättelser som återger dessa förlopp. Här kommenteras de praktiska frågorna. Djupare reflektioner kring själsliga funktioner lyser dock ofta med sin frånvaro. Men ibland har det hänt att jag tänkt att det skulle vara roligt att utvidga de här berättelserna så att de kom att omfatta även de existentiella frågorna på ett sätt som skulle kunna vara tillgängligt även för personer som inte är kirurger."

Samvetet, skrev 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne, har en fantastisk kraft! Det kan få oss att anklaga och strida mot oss själva — och det ser oss när ingen annan gör det. Men det kan också göra oss starka. I samma anda har författare och tänkare som Shakespeare, Luther, Hegel, de Gouges och många andra lyft fram samvetet: det ger upphov till inre konflikter och är samtidigt en kompass som vi inte kan vara utan. Men samvetet är inget vi hyllar idag. Istället söker vi harmoni och inre frid. Det är åtminstone vad den stora självhjälpsindustrin lär ut åt oss. Och det går utmärkt väl ihop med en tidsanda som tycks allt mer brutal och samvetslös; i olika medier, i politiken och ekonomin. Det gäller att vara tvärsäker, enhetlig och övertygad, inte ha ”second
thoughts”. Samvetet verkar på många sätt hopplöst förlegat. Så hur mår det idag? Har det förlorat sin kraft?Det är den fråga Cecilia Sjöholm ställer i den här boken. Genom att söka efter samvetets plats i filosofin och konsten genom historien hamnar hon här och nu. Finns samvetet i oss själva som individer, i den samhälleliga gemenskapen, eller någonstans mitt emellan?

Smittsamma utbrott kan anta många former; från innovationer till gängkriminalitet. Ibland vill vi att saker ska ta fart, ibland är det livsavgörande att de stannar upp. För varje virus som hoppar från djur till människa och blir en pandemi är det miljoner som inte infekterar någon alls.

Under det senaste året har vi blivit bekanta med begrepp som de flesta av oss inte tänkt särskilt mycket på förut: reproduktionstal, superspridare och flockimmunitet är några av dem. De matematiska modeller som beskriver virusets spridning påverkar myndigheternas åtgärder och har stor effekt på våra liv.

Matematikern och epidemiologen Adam Kucharski har lyckats med konststycket att skriva en bladvändare utifrån dessa modeller. Forskning kring sjukdomsutbrott löper som en röd tråd i boken, men idag används samma modeller också för att förstå och förutspå smittsamma fenomen inom helt andra fält. Författaren beskriver dessa dolda lagar, han kopplar samman saker som ter sig vitt skilda och förklarar dem på nya sätt: hur finanskriser beter sig som sexuellt överförbara sjukdomar och hur metoder som användes för att utrota smittkoppor nu tas i bruk för att minska våld med skjutvapen. Han visar på mönster och logik i det som ter sig nyckfullt, enormt och ogreppbart.

Smitta berättar mycket om mänskligt beteende, den moderna världen och hur vi försöker förutspå framtiden.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?

I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

I över femtio miljoner år har ålen vandrat från djupet av Sargassohavet till våra vattendrag. Nu är den rödlistad och allvarligt hotad. Kraftverken stänger många av de gamla vattenvägarna mellan salt- och sötvatten. Den kinesiska maffian betalar mer för smugglad glasål än för kokain och guld. Och uppfödningsindustrin klarar inte av att knäcka koden - ålen förökar sig bara i Sargasso.

Kroglund reser i ålens spår och finner en fascinerande historia om förhållandet mellan människa och natur, och en kustkultur som kanske är lika hotad som ålen. Det handlar om vetenskapliga gåtor, fiskepolitik och illegal handel och blir en fascinerande omväg hem till barndomens fiskevatten där författaren fick sin första ål som bifångst, utan att veta vad han skulle göra av den.

Det här är en personlig berättelse och en hisnande resa in i en värld av forskare, fiskare och aktivister. Den kan verka marginell, men i ett större perspektiv angår den oss alla på djupet.

Känslor har varit helt avgörande för människans överlevnad som art. Inte bara för att de hjälper oss att undvika fara - utan dem skulle vi inte kunna fatta beslut eller veta vad vi tycker. Faktum är att vi utan känslor skulle få svårt att motivera oss själva att göra särskilt mycket alls.

Senare tids hjärnforskning visar att känslor som trycks undan förstärks och blir inre distraktioner för hjärnan vilket i förlängningen kan leda till stress i kroppen. En oförmåga att handskas med känslor kan leda till konflikträdsla, dåligt självförtroende och såväl psykisk som fysisk ohälsa. Men trots att det finns mycket kunskap om att känslorna påverkar alla delar av livet, får de flesta av oss väldigt lite utbildning i ämnet under uppväxten. I den här boken får läsaren en chans att täppa till kunskapsluckorna, och får med sig många bra redskap för att hantera känslor.

Författarna tar hjälp av olika experter, bland annat en neuroforskare, en präst, en psykolog och en professor i kognitionsvetenskap, för att förklara och utforska känslor ur olika perspektiv. På ett pedagogiskt sätt reder de ut vad känslorna är, var de kommer ifrån och vad de försöker säga oss. De presenterar även konkreta metoder för att hjälpa läsarna förstå alla sorters känslor, och hur man kan möta, härbärgera och hantera dem på bästa sätt.

Känslosmart är en underhållande och tänkvärd handbok i att bygga hållbara relationer, inte bara med andra utan också med sig själv.

I sin senaste bok utforskar Carlo Rovelli - författare till den framgångsrika Sju korta lektioner i fysik - en gren inom fysiken vi alla kan förhålla oss till, därför att det är en gåta för såväl forskare som för alla andra. Genom historien har förståelsen av tid skiftat oerhört, från Newtons till Einsteins upptäckter, fram till dagens kvantteorier och loopkvantgravitation, som Rovelli själv är specialist i.

Tiden, som alltid var en faktor i Newtons beräkningar, lämnas i dagens fundamentala ekvationer helt åt sidan. Dåtid och framtid är inte längre varandras motsatser. Och det som inte längre är sant inom fysiken är något alla andra utgår från är sant - tiden här och nu. Varför minns vi det förflutna, men inte framtiden? Är det vi som existerar i tiden eller tiden som existerar i oss? Vad betyder det egentligen att tiden "går"? Hur är tiden kopplad till vår ställning som subjekt? Vad är det man hör när man hör tidens gång?

Detta är bara några av de många vetenskapliga frågor boken tar upp, tillsammans med en genomgång av vad fysiken brukade vara och vad den håller på att bli i dag.

Naturen är full av överraskningar. Allt levande sammanflätas i ett finmaskigt och vittförgrenat nätverk som vi troligen aldrig helt kommer att förstå. Och kanske lika bra det - då kan vi fortsätta att förundras. Samtidigt finns det mycket att lära, upptäcka och värna om.

Den passionerade skogvaktaren Peter Wohlleben tar oss med på en resa till en hemlig värld av fascinerande växelverkan och dolda samband: Tranor som saboterar den spanska skinkproduktionen och barrträd som skapar regn. Kunnigt och nyfiket rör han sig mellan olika arter och livsmiljöer. Han berättar varför myrorna håller bladlöss som husdjur och hur en upplyst strandpromenad kan innebära slutet för en nykläckt havssköldpadda.

Det är en värld av intriger som rymmer både kärlek och ond bråd död. Ett noga avvägt system av jägare och jagade, utrotning och återkomst. Som när vargarna kommer tillbaka till Yellowstone och startar en kedjereaktion som får floderna att ändra sin väg genom landskapet. I naturens kretslopp är balansen skör och Wohlleben visar förbluffande och tankeväckande exempel på vad som händer när allt börjar gå i otakt.

Omtänksamhet, kärlek, empati och sorg - är det inte bara vi människor som har den typen av känslor? Nej, säger Peter Wohlleben, den passionerade skogvaktaren och bästsäljande författaren till succén Trädens hemliga liv. I sin nya bok förmedlar han fascinerande fakta om djuren och deras känsloliv, som många tidigare har trott inte existerar.

Peter Wohlleben lutar sig mot de senaste vetenskapliga rönen och utforskar de komplexa beteendemönstren och det emotionella livet hos både vilda djur och husdjur. Med Djurens gåtfulla liv gör han oss medvetna om att djuren står oss ännu närmare än vi har kunnat ana.

I Sju korta lektioner i fysik guidar den italienska teoretiska fysikern Carlo Rovelli med beundransvärd klarhet läsaren genom de mest epokgörande genombrotten i fysiken under nitton- och tjugohundratalen. Denna lekfulla, underhållande och svindlande introduktion i modern fysik, som redan blivit en kioskvältare i Italien, förklarar den allmänna relativitetsteorin, kvantmekaniken, elementarpartiklarna, gravitationen, de svarta hålen, universums komplicerade struktur och människans roll i den märkliga värld som han beskriver.

Det här är en bok om upptäckandets glädje. Den för läsaren till gränserna för våra kunskaper: till de allra minsta trådarna i rymdens väv, tillbaka till världsalltets ursprung och in i vårt innerstas funktioner: Här i yttersta utkanten av vårt vetande, alldeles intill det okändas oändliga hav skimrar världens mysterium och skönhet, skriver Rovelli. Och det gör oss andlösa.

Ekonomi ses ofta som något krångligt och svårt, men den här boken lär dig att ta kontrollen över din ekonomi och att oavsett utgångsläget göra mer av det du har.

"Vi möter dagligen människor som tillämpar strutsprincipen när det kommer till ekonomi. Det vill säga, man stoppar huvudet i sanden och har inte koll på hur många kronor som lämnar kontot - eller kommer in, för den delen. Men! Nyckeln till att förbättra din ekonomi är att veta hur den ser ut idag - och varför du spenderar som du gör."

I Mer klirr i kassan guidar ekonomiexperterna Patrick Grimlund och Magnus Hedberg oss till hur vi kan ta kontrollen över vår egen ekonomi, så att vi slipper problem i framtiden. Med en minimal insats nu kan vi undvika fällor framöver.

Boken tar avstamp i en bedömning av hur din plånbok egentligen mår. I bokens första del lär vi oss att göra en pengaplan och att sätta upp ekonomiska mål, och självklart hur vi tar oss dit på bästa sätt. Konkreta och praktiska förändringar och råd, och hur man ska tänka för att maxa ekonomin efter ens egna förutsättningar. Vi lär oss dessutom hur alla kan bygga en buffert och hur man bäst undviker kreditfällan så många ramlar i. Tydliga förklaringar, tankesätt och råd gör det enkelt för alla att hänga med.

Bokens andra del tar upp livets olika situationer och vilka ekonomiska utmaningar som kan komma med dem, och självklart hur man ska tänka för att lösa dem eller undvika dem helt. Allt från att flytta hemifrån eller att börja jobba, till att köpa bostad, skaffa barn eller skilja sig. Och vad som händer om olyckan är framme och man blir sjuk eller arbetslös.

Mer klirr i kassan är en peppande och coachande bok som på konkreta och praktiska sätt hjälper dig att få pengarna att räcka till och att skapa en problemfri och sund ekonomi. Med träffsäkra exempel visar Lyxfällan-experterna på de vanligaste problemen och fällorna och hur du på effektivaste sätt undviker dem.

Från idé till succé är Andreas Carlssons personliga och motiverande karriärhandbok för dig som vill förverkliga dina drömmar och göra dina idéer till en lönsam affär. Utifrån sina egna erfarenheter ger multikreatören Andreas Carlsson råd om hur du bygger ditt varumärke, skriver en hit och paketerar och pitchar din idé till näringslivet på ett framgångsrikt sätt.

Och när du äntligen lyckats måste förstås succén förvaltas, och allra helst upprepas. Med handfasta råd och personliga reflektioner inspirerar författaren till upprepade succéer och nya idéer. Även den mest drivna och talangfulla entusiasten kan råka ut för svackor och motgångar. Då finns det recept på motgift. Andreas guidar dig åt rätt håll och tipsar om omvägar kring idétorka, ängslighet och negativa tankar.

I boken intervjuas också andra kända artister och entreprenörer som har lyckats leva ut sina drömmar och bygga starka personliga varumärken, till exempel Gene Simmons, Richard Branson och Katy Perry.

Andreas Carlsson går sin egen väg och vågar sudda ut gränserna mellan musik, reklam, varumärkesbyggande och entreprenörskap. I boken delar han också med sig av sina tankar om vardagen, kändiskapet, kärleken, framtiden och sin något ovanliga syn på livet. Livet där vi alla vill vara vinnare.

Tycker du att frågan om hur hjärnan fungerar, vad själen och medvetandet egentligen är och vad som kan tänkas hända efter döden är de allra största och mest intressanta mysterierna i hela vårt stjärnbeströdda universum?

Då kan Medvetandets gåta bli en av de viktigaste böckerna du läser, oavsett om du är religiös fundamentalist, hårdnackad naturalist eller en lagom vilsen och nyfiken människa mitt i livet precis som de flesta av oss.

Vetenskapsförfattaren och arkeologen Jonathan Lindström tar med oss på ett hisnande forskningsäventyr. Han diskuterar maskhjärnor och schimpansritualer, berättar om istidsjägarnas begravningar och medeltidsbiskoparnas själsföreställningar. Han kastar sig över den moderna hjärnforskningen och kosmologins yttersta frågor, förklarar och visar att det som räknas som vetenskapens svåraste ämnesområden faktiskt är begripliga för vem som helst.

Vad är nära-döden-upplevelser? Varför tror människor på själsresor? Vad betyder det om universum är oändligt? Försvinner jag för alltid när jag dör?

Boken kommer att ruska om din invanda uppfattning om den verklighet och vardag du tar för självklar.

Närmare ett decennium efter att succéböckerna om kosmos publicerades kommer här den efterlängtade uppföljaren: en storslaget kortfattad bok med nya svar på livets grundläggande frågor, levererade av en av världens största tänkare.

"På vilket sätt kan vi förstå den värld vi befinner oss i? För över tjugo år sedan försökte jag i boken Kosmos - en kort historik förklara universums ursprung och vart det var på väg. Men den boken lämnade några viktiga frågor obesvarade. Varför finns det ett universum - varför finns det någonting snarare än ingenting? Varför finns vi? Varför är universums lagar som de är? Hade universum en designer och skapare?
Det var Einsteins dröm att upptäcka universums stora plan, teorin för allting.

Hur det än förhåller sig med den saken så hade fysikerna på Einsteins tid inte gjort tillräckligt stora framsteg när det gällde förståendet av naturens krafter för att det skulle vara en realistisk målsättning. Och vid den tid då jag började skriva Kosmos - en kort historik hade ännu inte de hinder som blockerade vägen för att uppfylla Einsteins dröm undanröjts. Men under de senaste åren har utvecklingen av M-teorin, som går från det generella till det specifika inom kosmologin, och de nya observationer som gjorts av NASA-satelliterna COBE och WMAP fört oss närmare teorin för allting än någonsin samt gjort det möjligt att besvara de mest grundläggande av frågor. Jag och Leonard Mlodinow satte således igång med att skriva en uppföljare till Kosmos - en kort historik i ett försök att besvara Livets Yttersta Fråga, om Universum och Alltet. Resultatet är Den stora planen, frukten av fyra års strävan.

I Den stora planen förklarar vi varför kosmos, enligt kvantteorin, inte har enbart en enda existens eller historia, utan snarare att varje möjlig historik om universum existerar samtidigt. Vi ifrågasätter den gängse uppfattningen om verkligheten och lyfter i stället fram en "modellstyrd" teori om verkligheten.
Vi diskuterar vidare hur lagarna för vårt eget universum är särdeles finjusterade för att möjliggöra vår egen existens, och visar varför kvantteorin kan förutsäga multiversum - föreställningen om att vårt universum bara är ett av många universum som uppstod spontant ur intet, vart och ett med sina egna naturlagar. Och vi utvärderar M-teorin, en förklaring av de lagar som styr multiversum, och den enda praktiskt genomförbara kandidaten till en fullständig "teori för allting". Svaret som vi utlovar i öppningskapitlet till Den stora planen är, till skillnad från svaret på den Slutliga Frågan som ges i Liftarens guide till galaxen, inte bara '42'."
Stephen Hawking

Om en mygga träffas av en vattendroppe, dör den då? Är änder trogna livet ut? Vilka djur är störst, värst och snabbast? Och hur många kottar hinner egentligen en ekorre skala på en dag? Jourhavande biolog står till din tjänst.

Vad undrar vi svenskar om naturen? Det vet Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Sedan drygt tio år svarar han på våra vanligaste, galnaste och svåraste frågor om djur och natur. Folk kontaktar honom därför att de är nyfikna, förundrade, livrädda eller därför att de helt enkelt måste ha svaret på en fråga.

Jourhavande biolog har som institution funnits sedan 1960-talet och figurerar ofta i media när naturen är med och skapar rubriker som "Flygmyrorna attackerar Stockholm", "Albinoräven på besök" eller "Coloradoskalbagge i de frysta grönsakerna."

Den här boken baseras på allmänhetens frågor till Jourhavande biolog. Frågorna väcker lusten att lära och veta mer. En häpnadsväckande händelse eller observation är ofta starten, sedan utvecklas ämnet med spännande fakta och resonemang. Det kan handla om rödhakens magnetsinne, hur katter spinner eller varför insekter inte kan bli feta. Huruvida fiskar kan simma baklänges och att man på en spindel har hittat 78 000 hår per fot.

Med glimten i ögat, en enorm kunskap och stor respekt för djur och natur beskriver Lars-Åke Janzon hur det går till i insekternas, däggdjurens och fåglarnas värld. Han avlivar myter som den att kräftorna kryper baklänges och att svanäktenskap varar livet ut. Han listar toppfarter för våra vanligaste djur, vilka djur som blir äldst och vilka som är utrotningshotade.

Historien om världens mest kända ekvation E=mc² är en utmärkt fackbok som på ett enkelt och pedagogiskt sätt förklarar komplicerade fysikaliska samband så att läsaren verkligen får ett grepp om vad det handlar om. I övrigt är det här ett fascinerande stycke vetenskapshistoria där läsaren möter en rad fängslande gestalter: Einstein, Emilie Du Chatelet (Voltaires älskarinna som spelade en avgörande roll för att bestämma vad massa egentligen är), Michael Faraday (en enkel bokbindarlärling som bidrog till vår förståelse av magnetism och kraftfält) och många andra som offrat all sin kraft och energi för att förklara hur världen fungerar. David Bodanis är amerikan, bosatt i England sedan många år. Han har undervisat på universitet i Oxford och skrivit en rad böcker, bland annat bästsäljaren The Secret House.

Gravitationen är mycket mer än en kraft som ger föremål tyngd och får dem att falla. Den är en förutsättning både för materians egenskaper och för livet här på Jorden. Men hur gick det till då människan lärde sig förstå gravitationen och den gåtfulla rörelse som denna naturkraft givit upphov till?

I åtminstone två tusen år hade människan grubblat på varför himlakropparna rörde sig som ett urverk. När Isaac Newton år 1687 gav ut världens kanske viktigaste bok, Naturfilosofins Matematiska Principer, var det bara en handfull lärda män som insåg att denne egensinnige engelske fysiker på egen hand lyckats med bedriften som alla andra gått bet på. Han visade att det var samma gravitationskraft som fick såväl månen, planeterna och kometerna som den kastade stenen här på Jorden att röra sig i vissa exakta banor. Banor som han med omänsklig precision kunde beräkna. Rymdfärder som Christer Fuglesangs hade inte varit möjliga utan Newtons upptäckter.

Isaac Newtons liv är en gripande historia som visar att en enskild människa från enkla förhållanden kan förändra världen om han drivs av en passionerad skaparkraft och hamnar på rätt plats. Men det är ingen enkel framgångssaga med en hjälte som ställer allt tillrätta. Vi möter en sökande, psykiskt labil person som radikalt kom att förändra vår världsbild och brottas med de stora livsfrågorna.

Newtons fysik utgjorde ett paradigm i över tvåhundra innan Albert Einstein visade att gravitationen ruvade på hemligheter som inte ens Newton kunde ana. Vad Einstein rent matematiskt, i sin berömda allmänna relativitetsteori, visade var att gravitationen skapade rum och tid, vilket var en helt ny tanke med omvälvande konsekvenser inom främst kosmologin.

Boken är framför allt vetenskapshistorisk och berättar om hur vetenskapen har utvecklats från antiken till idag och är ett försök att överbrygga motsättningen mellan naturvetenskap och humaniora.

Det ultimata porträttet av vår planet och en hyllning till världens mest extraordinära djur- och naturliv. Planeten jorden tar oss med på en spektakulär resa runt vårt klot - från de djupa oceanernas mörker till de stora slätternas vidder och regnskogarnas myller.

Idag finns teknik som gör att man kan ta närbilder av huvudet på en vild varg med kameran monterad i en helikopter som flyger så högt att motorljudet inte stör djuret. En satellit ute i rymden fångar en hel kontinent och det är fullt möjligt att utforska den mikroskopiska världen inne i en vattendroppe.
Planeten jorden visar upp världen så som vi aldrig tidigare sett den. Tyvärr är detta också en värld som inom bara några år aldrig mer kommer att bli sig lik. Vår planets mest avlägsna och orörda områden, där många vilda djur lever, befinner sig i farozonen. Regnskogar avverkas hänsynslöst och oljeledningar dras över den arktiska tundran. Haven smutsas ner och korallreven försvinner. Därför är det här inte bara en hyllning till vår planet. Det är också en uppmaning till oss att bry oss om och skydda de mirakel som ännu finns omkring oss.
Närmare 400 fantastiska foton tillåter oss att frossa i såväl magiska platser och märkliga väderfenomen som tidigare oåtkomliga och gömda arter.
Med ett engagerande tilltal tar Alastair Fothergill, som också producerat TV-serien med samma namn, oss med på en resa från polerna till ekvatorn, över de stora skogarna, slätterna och öknarna, upp i bergen och ner i underjordens och oceandjupens mörker. Tillsammans med fotografierna blir det en fantastisk ögonblicksbild och en fängslande historia om livet på vår planet.

Vad har sudoku med konstgödsel att göra? Kan man säga vad som helst med statistik? Vilket är det högsta talet? Allt detta och lite till får man sig till livs efter ett par timmar i Allan Guts knepigt kluriga sällskap. En bok man blir smartare av.

Siffror och tal, staplar, kvadrater och cirklar - överallt finns de där och påverkar våra liv. Men vad betyder de egentligen, alla siffror? Och varifrån kommer de? Varför är vi så många som har så stor respekt för dem? Men nu är det slut med det. Med hjälp av Allan Gut får vi en möjlighet att titta lite närmare på alla tal och staplar och se vad de egentligen betyder. För det är inte självklart alla gånger. Men vansinnigt lärorikt och roligt. Och inte fullt så svårt visar det sig. Allan Gut har tidigare uppenbarat sannolikhetsteoriernas mysterier för oss, nu avslöjar han fifflet och trickset och sanningen bakom siffrorna i statistikens och matematikens sköna värld. Läs om likheterna mellan sudoku och gödselforskning, varför extremt väder är så extremt vanligt eller varför statistiken aldrig ljuger.

Hjärnforskningen går framåt i rasande fart. Och även om mycket återstår att upptäcka, lär vi oss alltmer om hur den mänskliga hjärnan - denna komplexa "orkester" - arbetar. Med utgångspunkt i egna erfarenheter, yrkesmässiga och privata, skildrar författaren hur hjärnan fungerar.

I kapitel som "Den seende hjärnan" och "Den lyssnande hjärnan" åskådliggörs förhållandet mellan våra sinnesorgan och hjärnan; i "Den kännande hjärnan" får vi bland annat veta varför magen ibland omtalas som den tredje hjärnan (att gå på "magkänsla" är ofta förnuftigt!).
Enkelt och lättfattligt förklaras sammansatta funktioner i människans "styrsystem", med tonvikten lagd på vardagliga situationer och sådant som vi alla kan känna igen. Varför hittar jag inte nyckelknippan som ligger framför näsan på mig när jag har bråttom till bussen? Varför är alla stoppsignaler i världen röda och inte blå? Varför får föreläsaren med den entoniga rösten oss att somna, hur intressant ämnet än är?

Författaren ger oss svaren på ett personligt och lustfyllt sätt och lockar fram aha-upplevelser. Hon resonerar dessutom kring hur vi kan göra bruk av våra kunskaper för att förbättra vår tillvaro, i arbetslivet och privat. Här finns praktiska råd om hur vi kan förändra vår arbetsmiljö - till exempel för att undvika skador vid stillasittande arbete - liksom tankar kring hur vi bäst fungerar som sociala individer. Den mänskliga hjärnan kan läsas med stor behållning av såväl den allmänt intresserade som av alla som i sin yrkesverksamhet har att göra med andra människor: arbetsledare, pedagoger med flera. En bok i sann folkbildaranda!

Rummet och tiden är två av hörnstenarna i kosmos. Men vi vet väldigt lite om vad rummet och tiden egentligen är för något. Är rummet en enhet? Måste tiden alltid gå framåt? Kan universum existera utan rummet och tiden? Kan vi resa i tiden? De här frågorna bildar stommen i Greenes nya bok Det stoff varav kosmos väves och leder oss direkt fram till den moderna fysikens frontlinje. Det som en gång i tiden var Newtons statiska koncept med rummet och tiden som absoluta storheter, och sedan relativiserades av Einstein till det mer flytande begreppet rumtid har nu splittrats upp i mindre betydelsebärande enheter. Greene visar att ingenting säger att tiden alltid måste vara linjär och ha en viss riktning - och kvantmekaniken har ju redan bevisat att teleportation är möjligt. Åtminstone på papperet kan objekt förflyttas enorma avstånd på ett ögonblick. I Det stoff varav kosmos väves finns samma lediga språk, samma tankedjup och skruvade humor som gjorde Ett utsökt universum till en populärvetenskaplig klassiker. Oavsett vilka förkunskaper läsaren har, kan han eller hon följa med Brian Greene in i ännu en hisnande lektion om vårt universum, genom tid och rum.

I E=mc2 förklarade David Bodanis med en lika lätt som lärd hand hur världens mest berömda ekvation kommit till. Nu återkommer han med elekticitetens historia och beskriver den magiska, osynliga kraften som håller samman och driver hela vår värld. Länge hade ingen en tanke på att elektriciteten kunde vara användbar. Under århundraden sågs den mest som en märklig bieffekt - det blixtrade till lite grann när man gnuggade två föremål mot varandra, mer var det inte. Tills Alessandro Volta på 1790-talet i ett slag släppte lös en formidabel störtflod av forskning, kunskap och uppfinningar. Kraften som tidigare setts som obrukbar och meningslös visade sig ligga till grund för allting! Från atomkärnans uppbyggnad till hur vår mänskliga hjärna fungerar. Genom att tämja den kraften har vi skapat en underbar värld - med bergochdalbanor och radar, digitala nätverk och psykofarmaka. Allt är möjligt med el. David Bodanis bjuder på en omtumlande berättelse. Skrönor, amorösa eskapader, egon, genier och bedragare genom vetenskapshistoriens svindlande lopp: den store visionären Michael Faraday, fattigsonen som blev Englands mest framstående fysiker; Alexander Bell, som uppfann telefonen så han kunde lägga an på sin stora kärlek, den döva Mabel; Thomas Edison, minst lika bra på att stjäla patent som på att uppfinna egna och Alan Turing, kodknäckaren vars arbete beredde marken för dagens datorer och många andra. Elektricitet är en laddad upptäcktsresa, från den första telegrafkabeln över Atlanten till eldstormens Hamburg under andra världskriget, över det mänskliga nervsystemet, e-posten och universums födelse, skriven av populärvetenskapens mästare!

Den astronomiska forskningen har under senare år gjort väldiga framsteg. Upptäckter som vi knappt kunde drömma om för några årtionden sedan har nu gjorts med de stora teleskopen och de satellitburna instrumenten. Vi har funnit planeter kring fjärran stjärnor och vi kan allt bättre kartlägga hela universums utveckling från allra första början. Detta kommer på sikt att förändra vår världsbild avsevärt. Ett astronomiskt lexikon fyller ett grundläggande behov när det gäller att förstå företeelser i den del av universum som ligger utanför vårt beboeliga klot. Tre astronomer har tagit sig an uppgiften att förse astronomiintresserade personer med en uppslagsbok där det mesta av den moderna forskningens resultat presenteras. Därtill tar de sig an det historiska perspektivet - utan historia ingen framtid. Dessutom betraktas astronomin ur svensk synvinkel, med betoning av svenska nu levande och historiska astronomers insatser. Astronomisk uppslagsbok passar såväl den drivne teleskopförsedde amatörastronomen som skolklassen med sin hängivna lärare och den intresserade privatpersonen, som utan teleskop ändå vill fördjupa sig i tillvarons grundläggande frågor - de som handlar om den riktigt stora världen.

Sannolikhetsteorin börjar sin historia på 1600-talet när franska adeln spelade bort sanslösa summor på spel och dobbel. Teorin har i dag en enorm betydelse för vårt samhälle i allt från brobyggen och utbildningsplanering till V75. Sannolikhet är för många bara en krånglig och tråkig matematisk term som på sin höjd kan användas för att klura ut hur nästa lottorad kommer att se ut, och det är ju lättare sagt än gjort. Men i själva verket är det inte särskilt krångligt, i sina grunder i alla fall, och absolut inte opraktiskt. Faktum är att vi har mer nytta av sannolikhetsteori än vi tror: försäkringspremier, syltburkens vikt och chansen att få ihop alla samlarbilder på idolerna från fotbolls-VM har alla beräknats med matematisk sannolikhetsteori. Dess historia började med att matematikerna Pascal och Fermat hjälpte en kollega att räkna ut hur han skulle vinna pengar på tärningsspel. Och vem minns inte Tage Danielssons klassiska monolog om kärnkraften? Med klar och ledig stil visar matematikprofessorn Allan Gut från Uppsala hur fascinerande, användbart och rent av roligt det kan vara med sannolikhetskalkyler. Exemplen handlar om en massa saker vi kommer i kontakt med så gott som dagligen, som varuhuskassor, körsång och matsedlar såväl som opinionsundersökningar, trafikolyckor och hasardspel. Allan Gut debatterar både mot vanligt folks överdrivna rädsla för matematik och mot onödig snobbism hos fackmän som inte vill förklara sitt ämne för oinvigda, och visar själv exempel på gott populärvetenskapligt författande.

Precis i gränsområdet mellan vår biologi och vårt psyke, mellan neuropsykologi och filosofi, arbetar Paul Broks. Han kallar det tystnadens land, detta relativt unga och outforskade område. För att få det begripligt för oss och kanske även för sig själv, väljer Broks att använda ett bitvis rent poetiskt, lite drömlikt och medryckande språk i denna sin första bok. Målgrupp: intresserade av det mänskliga psyket. Läsare av Sacks och Damasio. Referenslitteratur i utbildning av psykologer & neurologer. Neuropsykologi/neurologi är en expansiv forskningsgren. Nobelpristagaren i medicin 2002 menade att den är/håller på att bli detta årtiondes viktigaste forskningsområde. Broks berättar om några av sina patienter och påpekar att om någon del av hjärnan skadas, så säger det en del om hur hjärnan normalt fungerar. Patientporträtten är fascinerande och på ett sätt oroande men alltid fulla av värme. Vi får bland annat träffa autistiska akademikern Martin som har en IQ på geninivå och som entusiastiskt arbetar med att försöka analysera sin egen autism. Och Judy som plötsligt förlorade minnet av 23 år i sitt liv och vaknade upp en morgon för att upptäcka att hon var frånskild och omgift sedan 18 år med en gråhårig främling. Eller mannen som tror att han är genomskinlig och som bär hatt hela tiden för att folk inte ska tycka att det är obehagligt att se rakt igenom hans huvud. Vad händer i dessa människor? Och i oss? Broks är aldrig tvärsäker, han ställer frågor och vi följer honom på hans utforskningar av det mänskliga psyket. Vad är en människas innersta "jag", vad är "själen" för någonting? I tystnadens land kommer att bli ett välkommet tillskott till litteraturen om hjärnan.

Att det var Kopernikus som utmanade den rådande geocentriska uppfattningen om universum med sin heliocentriska modell känner många till. Mindre bekant är dansksvensken Tycho Brahes stora bidrag till astronomin och hans inflytande på Johannes Kepler, som kom att revolutionera 1600-talets syn på planeternas banor. Vetenskapsjournalisten Kitty Fergusons dubbeliografi över dessa två nyskapande vetenskapsmän erbjuder ett spännande intellektuellt äventyr om hur deras idéer om himlavalvet växte fram och en fascinerande kulturell inblick i det samhälle där de verkade för över 400 år sedan. Den danske adelsmannen Tycho Brahe utvecklade en lång rad instrument för observation av himlavalvet och ägnade mer än tre deciennier åt detta studium. Observatoriet på Ven gav honom möjlihet att konstruera en teori som hävdade att Venus och Merkurius snurrade runt solen medan solen och de övriga planeterna cirklade runt en stillastående jord. År 1600 städslade Brahe en ung, briljant student, Johannes Kepler, och bad denne forsätta hans livsverk efter sin död. I stor tacksamhetsskuld till Brahe och hans exakta stjärnkartor, övergav ändå Kepler - trots Brahes vädjan inför eftervärlden: "Låt mig inte ha levt förgäves" - slutligen Brahes teori och kunde med hjälp av sina sensationella rön om planeternas elliptiska banor konfirmera Kopernikus teori att alla planeterna snurrade runt solen. Kitty Ferguson är vetenskapsjournalist och författare med bl.a. en bok om Stephen Hawking bakom sig. Hon är också professionell musiker. Bor i New Jersey, USA.

I Hur universum fick sina fläckar prövar Janna Levin att tänka tanken att universum faktiskt är ändligt. Gigantiskt, givetvis, men inte oändligt. Om det stämmer skulle det innebära slutet för universum som vi känner det. Vi skulle helt enkelt kunna säga exakt var i universum vi befinner oss! Tanken svindlar, men det har funnits en tid då alla teorier byggde på att jorden stod i centrum av universum. Gravitationen, som nu är grundläggande för förståelsen av universum, är också den en gång upptäckt. Frågan är inte om, utan när nästa stora fysikrevolution kommer. Universum kan faktiskt ha ett slut. Och vi är i så fall på väg mot det. Janna Levin tar läsaren med på sin egen resa i tiden och rummet i den här välskrivna och personliga berättelsen om universums historia. I en serie brev får vi följa henne under vistelsen som amerikansk gästforskare i England. Med ifrågasättandet som enda regel ger hon oss en grundläggande introduktionskurs i astrofysik, varvat med unika inblickar i den allra senaste spetsforskningens strängteorier, tidsellipser och kaosscheman.

Simon Singh lyckades med Fermats gåta att göra matematikens historia till en bästsäljare. Nu skriver han i Kodboken omkodernas och krypteringens historia och det är en historia om ond bråd död och stormande passionerI Maria Stuart, till exempel, avrättades efter att hennes kodade brev dechiffrerats och visat sig innehålla planer på att mörda drottning Elisabet. Alan Turing knäckte nazisternas Enigmakod, som visade den tyska flottans positioner, och förändrade därigenom världens gång. Ett exempel på vetenskaplig passion är historien om Michael Ventris, som 1952 lyckades tyda skriften linear B på några lertavlor från Kreta och därmed förändrade våra kunskaper om det antika Grekland. Om Fermats gåta skrev Gabriella Håkansson i Allt om Böcker: "Någon har kastat fram tanken att 90-talets stora berättelse kanske inte döljer sig i romanen, utan i helt andra former, som till exempel dokumentären eller den historiska essän. Boken om Fermats gåta får också mig att tänka i sådana banor. Den är definitivt så storartad och genial att den ifråga om underhållning och fräschör slår de flesta samtida romaner med hästlängder."

Förr var stjärnhimlen en självklar del av livet; idag ser vi den sällan. Chet Raymo hjälper oss att återupprätta kontakten. Med hjälp av kartor visar han hur himlavalvet ser ut under olika årstider, och han berättar om avstånden i universum, om planeterna, om kometer och meteorer, om Vintergatan, om hur stjärnor dör, om liv i universum, om hur allt kommer att sluta. "Vi är nattens barn", skriver Chet Raymo i denna vägledning till universum. För inte så länge sedan var stjärnhimlen en självklar del av livet, en källa till religiös och poetisk inspiration. Gradvis har denna förtrogenhet trängts undan av städernas bländande belysning. Den här boken ger dig chansen att återupprätta kontakten med himlen. Natthimlen - En upptäcktsfärd är en utmärkt guide till stjärnorna. Tjugofyra vackra stjärnkartor lyfter fram vad man kan se med blotta ögat under klara nätter. Kartorna kompletteras med tips om hur man bäst identifierar stjärnor, planeter och stjärnbilder. Men Raymo uppmuntrar också läsaren att använda sin fantasi - att se det osynliga i universum, att uppfatta avstånd, storlekar och former. Hans berättelser om universums början, om varför stjärnorna lyser, om planeterna, om kometer och meteorer är hyllningar till nattens himmel, en blandning av vetenskap och historia, mytologi och religion.

Världens mest berömde vetenskapsman tar oss ännu en gång med till den teoretiska fysikens frontlinje och förklarar de principer som styr vårt universum. Med hjälp av vackra och fantasieggande bilder för han oss in i ett surrealistiskt underland där svarta hål avdunstar och partiklar, ytor och strängar rör sig i elva dimensioner. Stephen Hawking, en av vår tids mest inflytelserika tänkare, är känd inte bara för sina djärva idéer utan också för den åskådlighet och elegans som han uttrycker dem med. I sin nya bok berättar han om försöken att hitta vetenskapens "heliga Graal", den svårfångade Teorin För Allting. Han redogör för sökandet efter universums hemligheter, från supergravitation till supersymmetri, från kvantteori till M-teori, från holografi till dualitet. Han leder oss fram till vetenskapens vilda gränsland, där supersträngar och p-bran kanske utgör de slutliga ledtrådarna till gåtans lösning. Och han tar oss med bakom kulisserna för ett av hans mest spännande intellektuella äventyr, försöket att kombinera Einsteins allmänna relativitetsteori med Richard Feynmans idé om mångfaldiga historier till en enda fullständigt förenande teori som beskriver allt som sker i universum. Hawking bjuder oss att bli medresenärer på denna märkliga resa genom rumtiden. De utomordentliga färgillustrationerna förtydligar hela tiden resonemangen.

E=mc² är en utmärkt fackbok som på ett enkelt och pedagogiskt sätt förklarar komplicerade fysikaliska samband så att läsaren verkligen får ett grepp om vad det handlar om. I övrigt är det här ett fascinerande stycke vetenskapshistoria där läsaren möter en rad fängslande gestalter: Einstein, Emilie Du Chatelet (Voltaires älskarinna som spelade en avgörande roll för att bestämma vad massa egentligen är), Michael Faraday (en enkel bokbindarlärling som bidrog till vår förståelse av magnetism och kraftfält) och många andra som offrat all sin kraft och energi för att förklara hur världen fungerar. Det här är med andra ord en bok i samma genre som Simon Singhs Fermats gåta.

Supersträngar, dolda dimensioner och sökandet efter den slutgiltiga teorin Den moderna fysiken vilar på två grundpelare: Einsteins relativitetsteori ? som förklarar hur stjärnor, galaxer eller tiden fungerar i universiell skala ? och kvantfysiken, läran om hur atomer och elektroner beter sig. Problemet är bara att de två teorierna är sinsemellan oförenliga. Om den ena är rätt kan egentligen inte den andra vara det. Men nu finns en ny teori som kan förklara allt som sker i universum och som kan förena kvantfysik med relativitetsteori. Denna "Theory of Everything" kallas för Supersträng-teorin. Med stor lekfullhet och pedagogisk förmåga går Brian Greene läsaren till mötes och förklarar detta, kanske det "svåraste" ämnet i världen, så att även en läsare utan kunskaper i fysik kan förstå. Det är imponerande, intressant och stundom riktigt underhållande. Brian Greene har jämförts med Stephen Hawking.

Kartläggningen av den mänskliga koden var en kamp som pågick i laboratorier och i domstolar, fylld av personligt agg och ömsesidig smutskastning. Deltagarna var excentriska Nobelpristagare och geniala entreprenörer, giriga kapitalister och trögtänkta byråkrater. Skulle man kunna ta patent på kunskapen om genuppsättningen eller är den hela mänsklighetens arv? Kevin Davies bok handlar också om den framtid som väntar oss. Sjukdomar kommer att botas, nya mediciner framställas, men mörka moln tornar upp sig vid horisonten.

Är det verkligen möjligt att redan nu skriva universums historia? Ja, faktiskt. Den moderna forskningen har klarlagt de viktigaste mekanismerna i världsallets fysik så noga att man kan fastställa de fem åldrar som universum kommer att genomlöpa! Ursprångets tidsålder började med Stora Smällen och såg materiens seger över antimaterien. Stjärnornas tidsålder är vår och domineras av stjärnornas livgivande lyskraft. Under Urartningens tidsålder kommer bruna dvägar och mörk materia att härska och livet kommer att förgås. Så inträder De svarta hålens tidsålder, när den strålning som förutsagts av Stephen Hawking kommer att vara det enda ljus som alstras. Slutligen Mörkrets tidsålder, när fasövergångarna kanske ombildar universum. I denna fascinerande bok beskriver författarna de viktigaste egenskaperna hos universum under de fem mycket olika tidsåldrarna.

Hur och var började livet? Är det unikt för jorden eller finns det lite varstans i universum? Charles Darwin föreställde sig att livet uppstod i ?en liten varm damm? någonstans på jordytan. Och liknande tankar har varit gängse ända tills man nyligen hittade ett slags märkliga mikrober som levde vid mycket höga temperaturer i närheten av underhavsvulkaner. Då jorden i sin ungdom utsattes för ett ständigt bombardemang av kometer och planetspillror bör en tillvaro långt under jordytan onekligen ha varit tryggare för de spirande livet. Om det nu var på jorden livet uppstod. Stor sensation väckte nyligen meddelandet att man hittat spår av liv i en meteorit som slagits loss från Mars och så småningom hamnat på jorden. Kan livets vagga ha funnits på Mars? Eller kan det rentav ha nått vårt solsystem i form av sporer från yttre rymden? Paul Davies granskar teorierna om livets uppkomst och tacklar också den verkligt stora frågan: Vad är liv egentligen? Han visar att den levande cellen är ett system för informationsbehandling och hävdar att livets hemlighet inte ligger i märkliga kemiska bindningar utan i framväxten av informationsbaserad komplexitet. Frågan är: Är livet en oundviklig produkt av fysikaliska lagar, är det en närmast mirakulös slump eller är vårt universum rentav konstruerat så att liv måste uppstå? Paul Davies är en internationellt välkänd teoretisk fysiker och författare till bl.a. Andra världar, Gud och den nya fysiken, Den kosmiska planen, I huvudet på Gud och I rättan tid.