Samhälle & politik

L 136 var produktionsnumret för Nattvardsgästerna, Vilgot Sjöman följde inspelningen. L 136: Dagbok med Ingmar Bergman (1963) ger en intim bild av filmskapare i arbete och berättar om en filminspelnings tusen faser och fasor, och den ger Ingmar Bergman i helbild - människan i kretsen av sina vänner och arbetskamrater och regissören i ständigt och slitande arbete med sig själv och sin film.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

I Flygblad: resereportage (1956) fångas tidsdrag och stämningar i Europa och USA tio år efter andra världskrigets slut. Vi får besöka landstigningskusten i Normandie, Paris, München och Berchtesgaden, leva ett dygns borgerligt familjeliv i ett flygplan på väg över Atlanten och se världen så som den kan te sig i Pasadena, Los Angeles, Las Vegas, Grand Canyon och atomstaden Los Alamos.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Under en vinter med förlamande milt solsken målas den på en gång välkända som obekanta miljön upp; filminspelningar, fester, Oscarsgalan. Vi möter producenter, statister, regissörer, filmstjärnor, de välanpassade och de missnöjda, de världsbekanta och de undanskymda. I Hollywood (1961) är en skildring av filmens huvudstad som efter hand vidgar sig till en sociologisk studie, med Hollywood som utkikspunkt ger den utblickar över tidens Amerika.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Morden på Fadime Sahindal, Pela Atroshi och Sara Abed Ali är väl kända i Sverige. Fallen diskuteras i media, böcker har skrivits om dem och om det hedersrelaterade våldet. Men frågan kvarstår: Varför mördar man sin dotter, syster eller kusin?

Hederskulturen bygger på kollektivism. Släkten eller klanen rår om varandra, men är också en stark kontrollinstans. Frihetsbegränsningen ter sig olika, men är ytterst påtaglig för både kvinnor och män. Därför blir utrymmet för individen minimal - oavsett kön.
Emre Güngör och Nima Dervish vill försöka förstå hur den man som mördar sin egen dotter, eller den bror som kontrollerar sin syster, är funtad. De utgår från erfarenheter som de fått i sina yrkesliv, men de har också träffat och intervjuat mördarna till Fadime, Pela och Sara. I arbetet för att få bukt med hedersproblemen menar författarna att männen måste inkluderas i samtalet. Hur upplever männen själva sin livssituation? Är deras överordnade ställning alltid positiv? Och vad kan man göra för att förändra dessa attityder?