Samhälle & politik

"Jag har fullt av hål i kroppen."
Sent på kvällen den 3 augusti 2016 får SOS Alarm det desperata samtalet från en 63-årig kvinna i sommarstugan vid Hjälmaren. Kvinnan, Anki Möller, är chockad och svårt skadad av flera knivhugg. Intill i sängen ligger hennes man död. Det här blir upptakten till ett av de senaste årens mest omskrivna och sensationella mordfall, där spåren snart leder bakåt till ytterligare ett dödsfall.Sommarstugemordet i Arboga berättar hela historien om knivattacken, från den ödesdigra kvällen i stugan till domen i hovrätten. Författarna Thomas Bodström, advokat och fd justitieminister, och Lars Olof Lampers, erfaren kriminalreporter, har tagit del av unikt material och leder läsarna genom de små detaljerna och de stora dragen. De följer polisens arbete via vittnesuppgifter, spaningsinsatser och de många förhör som hålls i jakten på sanningen, inte minst med Johanna Möller.Sommarstugemordet i Arboga har tidigare varit publicerad som serie.Ett stort antal personer som förekommer i den här skildringen har av integritetsskäl fått sina namn anonymiserade.

L 136 var produktionsnumret för Nattvardsgästerna, Vilgot Sjöman följde inspelningen. L 136: Dagbok med Ingmar Bergman (1963) ger en intim bild av filmskapare i arbete och berättar om en filminspelnings tusen faser och fasor, och den ger Ingmar Bergman i helbild - människan i kretsen av sina vänner och arbetskamrater och regissören i ständigt och slitande arbete med sig själv och sin film.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

I Flygblad: resereportage (1956) fångas tidsdrag och stämningar i Europa och USA tio år efter andra världskrigets slut. Vi får besöka landstigningskusten i Normandie, Paris, München och Berchtesgaden, leva ett dygns borgerligt familjeliv i ett flygplan på väg över Atlanten och se världen så som den kan te sig i Pasadena, Los Angeles, Las Vegas, Grand Canyon och atomstaden Los Alamos.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Under en vinter med förlamande milt solsken målas den på en gång välkända som obekanta miljön upp; filminspelningar, fester, Oscarsgalan. Vi möter producenter, statister, regissörer, filmstjärnor, de välanpassade och de missnöjda, de världsbekanta och de undanskymda. I Hollywood (1961) är en skildring av filmens huvudstad som efter hand vidgar sig till en sociologisk studie, med Hollywood som utkikspunkt ger den utblickar över tidens Amerika.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Mordgåtan på apoteket.

Året är 1913 och apotekare Johan Hallbergsson blir knivhuggen av en okänd person i Hammarby apotek, där han både arbetar och bor. Hans kammarjungfru ådrar sig allvarliga skador, men överlever. Trots en omfattande utredning och rättegång mot två misstänkta gärningsmän (som sedan friades) har Hammarbymordet förblivit en olöst mordgåta som fortfarande fascinerar och väcker frågor.

Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.

7 april 2017. Timmarna efter attentatet på Drottninggatan sitter larmoperatören Sara i en storm av telefonsamtal på polisens ledningscentral. Polisen översköljs av mer eller mindre trovärdiga tips och vittnesuppgifter. Men två av tipsen leder till att terroristen Rakhmat Akilov grips - tack vare att Sara lägger ihop ett och ett.

Journalisten och författaren Åsa Erlandsson har i flera år arbetat bakom polisens avspärrningar. I serien Polisen inifrån får vi komma riktigt nära genom unika intervjuer med poliser, brottsoffer och andra som var där. Följ med när poliser slår till mot sexköpare, bekämpar gängkriminalitet och terrorattentat - och öppnar sig på ett personligt sätt som de aldrig gjort förut.

Del 2. Slutet av mars 2020. "Såg ni att tjugofyra läkare dött i Italien?" säger någon över matlådan i fikarummet. På sjukhuset fokuserar läkarna på hur de ska kunna ta hand om alla patienter och samtidigt skydda vårdpersonalen från att bli smittad. Materialbristen är ett faktum.

Överläkaren och författaren Christian Unge skriver under coronakrisen rapporter vecka för vecka om arbetet i den redan hårt pressade vården. Han ger unika inblickar i tillvaron som läkare under ett exceptionellt skeende där sjukhusen prövas.

CHRISTIAN UNGE är överläkare på akutkliniken vid Karolinska i Huddinge, forskare och författare. Texterna i serien Krisjournalen är ursprungligen publicerade i Svenska Dagbladet. Christian Unge driver också podden Ronden tillsammans med Kattis Ahlström. Han har skrivit boken Har jag en dålig dag kanske någon dör om sina erfarenheter som läkare samt flera kriminalromaner.

Följ med Carina Bergfeldt till USA:s mest rasistiska stad: Harrison i Arkansas, där över 99 % av befolkningen är vit. Sydstatsflaggor hänger från butiker och bilar, och skyltar som varnar för "vitt folkmord" står längs motorvägen. En skakig biltur in i skogarna leder oss till platsen där Ku Klux Klan håller sin årliga träff.

Och du är inbjuden.

På gården, där klanens ledare hälsar välkommen, springer barn omkring och leker, klädda i t-shirtar med klanens nazistliknande rödsvartvita symbol. Familjen är i fokus och kvinnor utgör en allt större del av medlemmarna. Under de tre dagar som årsmötet pågår väljs nya "riddare" in och vikten av att bevara och försvara den vita rasen upprepas gång på gång.

Parallellt berättas Ku Klux Klans minst sagt brokiga historia fram till idag. En avhoppad medlem ger sin bild av klanens noga uttänkta rekryteringsmetoder. De tre dagarna med klanen avslutas med en korsbränning, en tradition som skrämt människor i över 100 år.

I reportageserien Bergfeldts Amerika berättar journalisten och författaren Carina Bergfeldt om ett annat USA, bortom de braskande rubrikerna. Hon tar oss med under ytan till platser och personer som sällan lyfts fram i ljuset.

Tre dagar med Ku Klux Klan är baserad på en artikelserie i Aftonbladet. Reportaget har utökats med nytt material och inleds med en hälsning från författaren.

Där sitter han till slut, på andra sidan av ett skottsäkert glas. Han som snart ska dö, omgiven av tungt beväpnade vakter.

Mannen i buren lyfter telefonluren och hälsar, presenterar sig.

När Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, den amerikanska delstat som avrättar flest fångar. I över tio år har Vaughn Ross väntat på att dö, sedan han dömdes för ett dubbelmord. Snart ska han spännas fast på en bår, injiceras med gift och avrättas.

Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor, en fängelsedirektör, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när giftet injiceras.

Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva.

I reportageserien Bergfeldts Amerika berättar journalisten och författaren Carina Bergfeldt om ett annat USA, bortom de braskande rubrikerna. Hon tar oss med under ytan till platser och personer som sällan lyfts fram i ljuset.

Sju dagar kvar att leva har tidigare givits ut som bok. Här presenteras den i en serie på nio spännande avsnitt, som inleds med en hälsning från författaren.

Morden på Fadime Sahindal, Pela Atroshi och Sara Abed Ali är väl kända i Sverige. Fallen diskuteras i media, böcker har skrivits om dem och om det hedersrelaterade våldet. Men frågan kvarstår: Varför mördar man sin dotter, syster eller kusin?

Hederskulturen bygger på kollektivism. Släkten eller klanen rår om varandra, men är också en stark kontrollinstans. Frihetsbegränsningen ter sig olika, men är ytterst påtaglig för både kvinnor och män. Därför blir utrymmet för individen minimal - oavsett kön.
Emre Güngör och Nima Dervish vill försöka förstå hur den man som mördar sin egen dotter, eller den bror som kontrollerar sin syster, är funtad. De utgår från erfarenheter som de fått i sina yrkesliv, men de har också träffat och intervjuat mördarna till Fadime, Pela och Sara. I arbetet för att få bukt med hedersproblemen menar författarna att männen måste inkluderas i samtalet. Hur upplever männen själva sin livssituation? Är deras överordnade ställning alltid positiv? Och vad kan man göra för att förändra dessa attityder?

I tre av de mest omskakande skeendena i den svenska nutidshistorien - ubåtskränkningarna, Estoniakatastrofen och mordet på Olof Palme - har sanningen om vad som skedde aldrig tillåtits komma fram.

Sanningen har dolts bakom hemligstämplar och ofullständiga utredningar, och ersatts med "offentliga sanningar". Undersökande kommissioner har hindrats från att komma åt central information, vilseletts och påverkats av aktörers - främst militärens och specifikt den militära underrättelsetjänstens - egen dolda agenda. Där utredare har påpekat brister har dessa inte åtgärdats. Avgörande frågor har lämnats obesvarade.

Att västliga ubåtar kränkte våra vatten på åttiotalet i hemligt samförstånd med högre svenska officerare - med direkta konsekvenser för svensk utrikes- och säkerhetspolitik - har förtigits. Centrala motivbilder kring Palmemordet som pekar in i statsförvaltningen har aldrig utretts. Detsamma gäller viktiga omständigheter kring Estonias förlisning.

Detta är konkreta fakta. Ställda bredvid varandra ger de upphov till ett problematiskt mönster. Här finns en gemensam komponent som heter militär underrättelsetjänst och svensk säkerhetspolitik. Vad som har uppfattats som nationens intresse har fått stå i vägen för sanningen. Borgnäs berättar om de tre skeendena och mönstret i hur sanningen blockerats. Han leder i bevis att den verklighetsbild som allmänheten bibringats är felaktig och reser frågor kring det berättigade i att medier och allmänhet vilseletts - i nationens intresse. Borgnäs lyfter också fram några av de centrala aktörerna och belyser deras roller och motiv.

Vilka krav kan allmänheten ställa på att få veta vad som verkligen hände? Och vilken rätt har makthavarna att dölja eller inte söka sanningen - i nationens intresse?

Gellert Tamas Guldspadebelönade bok är berättelsen om John Ausonius väg från mobbad svartskalle till mannen som pricksköt elva mörkhåriga människor under hösten 1991 och våren 1992.
Under några månader var Stockholm en stad i skräck.
En okänd gärningsman, beväpnad med ett gevär och lasersikte, sköt sammanlagt 11 personer vid tio olika attentat. En dog, flera fick men för livet.
Det enda offren hade gemensamt var sitt mörka hår och mörka hudfärg. Laserattentaten satte igång Sveriges största polisjakt näst Palmemordet.