Legionärerna

Två pojkar blandas ihop på BB och åker hem med fel familj. Sex år senare uppdagas misstaget och pojkarna återförs till sina riktiga föräldrar. Kapten Nemos bibliotek är berättelsen om ett familjedrama på 40-talet i Västerbottens kustland. Den är en mörk fabel som söker efter svaret på en gåta, som kanske är en kriminalgåta, i det gränsland där fantasin ger skydd mot verkligheten men speglar sanningen.

Kapten Nemos bibliotek utkom första gången 1991 och är ett av Per Olov Enquists främsta och mest kända verk.

Per Olov Enquists roman Nedstörtad ängel samlar fyra olika berättelser om kärlek. Utgångspunkten är berättarens egen med fragment från en barndom och en far som dör tidigt, en annan är om ett äktenskap i kris efter att dottern mördats, en tredje handlar om Pasqual Pinon, ett tvehödat monster och den fjärde är den om Bertolt Brechts älskarinna Ruth Berlau som bar en ask med sin älskades gipshuvud.

Nedstörtad ängel utkom första gången 1985 och är ett centralt verk i Enquists författarskap med teman och historier som förekommer både i tidigare och senare verk.

"Den första läsning av den korta Nedstörtad ängel när den kom ut: jag lamslogs av dess komplexa direkthet. Också av den förtvivlan och dödslängtan som finns den som övergår i medkänsla. Den är en av svensk litteraturs märkligaste romaner. Jag vill kalla den ett kärl för bilder. Ett nav i författarskapet, som efter många omläsningar fortsätter att sända ut sitt ljus."
ur Agneta Pleijels förord

Ett tydligt spår i Per Olov Enquists rika författarskap är de historiska romanerna, av vilka Magnetisörens femte vinter allmänt räknas som en av de mest betydande. Romanen, som blev Enquists stora litterära genombrott 1964, skildrar hur Friedrich Meisner, en tysk magnetisör, anländer till staden Seefond hösten 1793, där det bor en doktor med en blind dotter. Magnetisören påstår att han kan bota blindheten med sin unika behandling. Men är han en undergörare eller en kvacksalvare?

Magnetisörens femte vinter ingår i utgivningen av Per Olov Enquists viktigaste verk och presenteras med utförliga kommentarer av Per Svensson och med nyskrivet förord av den danska författaren Peter Høeg.

Han tänker att minnestalet han höll till Modern i Församlingsgården nog borde revideras.
Vid flodens strand står en flock av döende vänner, de vädjar att han ska förklara hur allt hänger ihop, till exempel detta med kärleken.
Och kvinnan i Larssonsgården. Hon på det kvistfria furugolvet. Ska han skriva sanningen?
Faderns notesblock med de utrivna sidorna, de som bränts och var borta. Och som plötsligt dyker upp efter alla år. Öppnar sig nu historiens spricka?
Är det verkligen detta som ska infogas i minnestalet? Och bli den kärleksroman han aldrig trott sig kunna skriva?

PO Enquists nya roman som på flera sätt kan sägas ta vid där memoarromanen Ett annat liv slutade.

Det handlar om Modern och Fadern, om bokahopen och om det går att slutligen lägga samman det som verkligen betydde något. Fram träder en kärleksskildring som tar sin början i ett möte mellan den unge 15-åringen och en äldre kvinna på ett kvistfritt furugolv i Larssonsgården.

Liksom Strindberg skrev om sitt liv i tredje person, i Tjänstekvinnans son, skriver PO Enquist om sig själv som "honom", den faderlöse lärarinnpajken från Hjoggböle, tidig medlem i nykterhetsorganisationen Hoppets här och lovande höjdhoppare. Han, som mest satt ensam och ritade kartor, förvånades senare över hur lilla Hjoggböle fick lika många författare som spenar på ett kojuver.

Han, vars barndoms värld inte sträckte sig längre än till Bureå, skulle komma att resa och leva en stor del av sitt liv utomlands. Berlin, New York, Paris, Köpenhamn. Pjäsen Tribadernas natt förde honom ända till Broadway. Men mitt i framgången en framväxande personlig kris. Som författare ett stort internationellt genombrott. Men när allting gick så bra, hur kunde det gå så illa.

Ett annat liv är den dramatiska historien om detta. Den är en memoarbok som med humor, värme och nyfikenhet beskriver ett livsöde som format ett av vår tids stora författarskap.