Memoarer och biografier

Helgon, syndare, generaler, misslyckade individer, kungar och drottningar har i tusentals år vandrat den berömda pilgrimsvägen Santiago Camino tvärs över norra Spanien till aposteln Jacobs grav. Man gör det för att finna sin djupaste andliga mening och lösningar på konflikter i sitt eget jag. Det sägs att "el Camino" - vägen - ligger rakt under Vintergatan och reflekterar energin från stjärnsystemet ovanför. I El Camino En inre resa berättar Shirley MacLaine om sin märkliga, inspirerande, men också skrämmande vandring. Hon berättar om smutsiga härbärgen, skrämmande vildhundar, möten med märkliga människor, sitt försök att fly kändisskapet och först och sist sina andliga upplevelser. El Camino är resan som förde henne tillbaka tusentals år i tiden till universums ursprung. "På min vandring västerut längs el Camino kändes det som om jag färdades bakåt i tiden till en plats som var början på de erfarenheter som gjorde mig och människosläktet till vad vi är i dag." Shirley MacLaine är en av vår tids stora artister. Hennes meritlista är lång med över femtio filmer och sex Oscarsnomineringar. 1999 tilldelades hon Guldbjörnen vid filmfestivalen i Berlin för sin livsgärning och 1998 Cecil B DeMille-priset. Hon är sedan länge frispråkig förkämpe för medborgerliga rättigheter och har skrivit åtta bestsellers, bl a Fall inte ner från berget, Du kan alltid hitta hem och Ut på yttersta grenen. Hon är bosatt i Malibu, Kalifornien och Abiquiu, New Mexico.

Jennifer är fem år. I hennes ögon är himlen ovanför Mary Street alltid blå och vardagen fylld med kärlek, Barbie och Beatles. Men snart lär hon sig skilja på bra och dåliga dagar. De bra hjälper hon sin mamma att göra sig fin och pappa läser Snövit för henne om kvällarna. De dåliga dagarna kommer pappa inte hem alls och mamman ligger till sängs i en sjukdom ingen förklarar. Den allra värsta dagen åker mamman in på sjukhus och kommer aldrig mera hem. Det är dagen då Jennifers barndom tar slut. Pappan gifter om sig med en kvinna som styr familjen med religiös fanatism. När så också han dör blir Jenny helt utlämnad åt sin styvmammas nycker och hon lever som i en glasbubbla av total ensamhet. Även den fysiska misären blir stor då hon lämnas ensam i ett härbärge för hemlösa i centrala Los Angeles - en träning i överlevnad, kallar styvmamman det innan hon ger sig iväg. Här inreder hon ändå sitt hörn av världen och förstår att på något sätt, med egen kraft, ska hon trots allt överleva... Att Jennifer Laucks debutbok jämförts med Frank McCourts är ingen tillfällighet. Liksom Ängeln på sjunde trappsteget är Blackbird en välskriven, ömsint, sorglig och trots all svärta bitvis humoristisk barndomsskildring som man slukar som vore den en roman. Den visar på det ljus man kan hitta även i det mest kompakta mörker och blir på så sätt en gripande hyllning till livet och till styrkan hos ett maskrosbarn.

Det här är historien om svensken som räddade tiotusentals ungerska judar och vars försvinnande blev ett svenskt nationellt trauma. Sovjetiska soldater kidnappade Raoul Wallenberg i Budapest och förde honom som gisslan till fängelse i Moskva. Hans öde är ännu efter 56 års forskningar okänt. Många frågar: Ville ingen rädda honom? Journalisten Eric Sjöquist presenterar i sin bok nya sensationella uppgifter om Raoul Wallenberg: Enligt en ungersk regeringskälla var Raoul Wallenberg spion och dödades av ryssarna eftersom de inte fick något bra pris för honom.

En storslagen skildring av den östafrikanska naturen, om hur det känns när man står öga mot öga med en attackerande buffel, om känslan av att vakna upp med den ofantliga, stjärnbeströdda afrikanska natthimlen över sig och om rädslan när en människoätande leopard är lös på savannen. Natasha Illum Berg reste 24 år gammal till Tanzania för att förverkliga sin dröm om att bli storviltsjägare. Hon beskriver hur hon får kämpa mot fördomar om vad en kvinna kan klara av i den mansdominerade jägarvärlden. Dessutom stöter hon på människor som ifrågasätter hennes yrke samtidigt som de sätter i sig kalvkött och klär sig i päls.

Dieter Strand föddes 1936 i Sverige. Modern var tyska, pappan var svensk musiker. De hade träffats i Sverige på tjugotalet och ganska snart flyttat till Tyskland. När Dieter var sju, 1943, mitt under brinnande krig återvände familjen till Sverige. Varför hade de åkt till Tyskland? Hur var det egentligen med hans storebrors och morbrors nazistsympatier? Och kusinen som försvann vid Stalingrad? Det är sådana frågor som Strand ställer sig och besvarar med tillbakablickar. I boken speglas Europas våldsamma historia i en enda familj och han kastas själv mellan länder och språk, mellan diktatur och demokrati.

Både "Bombmannen" och "Lasermannen" hade gått fria om det inte varit för rättsläkare Jovan Rajs. Han spelade en viktig roll för att binda "obducenten" och "allmänläkaren" till styckningen av Catrine da Costa. Jovan Rajs, professor i rättmedicin, har blivit känd i samband med några av de under de senaste åren mest uppmärksammade rättsaffärer. Men Rajs har också en annan, gripande historia att berätta. Han är jude, född i Serbien 1933, samma år som Hitler tog makten. Rajs familj var stor och brokig och så gott som samtliga utrotades under kriget. Jovan själv gömdes hos släktingar i Ungern, men hamnade så småningom i koncentrationsläger. När han lyckades överleva bestämde han sig för att bli talesman för alla dem som inte längre kunde göra sig hörda, såväl hans familj som andra som bragts om livet. Därför valde han att bli rättsläkare och obducent: ett ombud för de tystade. Kristina Hjertén, fil lic (religionshistoria), är författare och dramatiker.

Poul Erik Tøjner, en av Nordens ledande kulturskribenter och chef för Louisiana-museet, har valt ut och ordnat ur de över 1000 sidor texter av Munch som sedan hans död legat i Munch-museets arkiv. Texterna åtföljs av ett rikt urval av bilder, fotografier, manuskript och tryck. Resultatet har blivit ett praktverk: en komposition som blåser liv i Munchs universum. Tøjner inleder med en essä som ger en uppfriskande ny syn på Munch: Munch även som ytans artist, inte bara själsdjupets grubblare. Munch som Warhol!

Vi lever i en omvälvande tid. De gamla sanningarna om företagande och ledarskap gäller inte längre. Det behövs ett radikalt nytänkande hos såväl politiker som hos näringslivets folk. Den nya ekonomin ? med passionen som drivkraft är debattbok om ledarskap och företagande i den nya situation vi befinner oss mitt uppe i. Men den är ingen traditionell managementbok utan en kaxig och självmedveten hyllning till den yngre generation som nu gradvis tar makten över ekonomin, bestämmer de nya värderingarna och därmed hela samhällsutvecklingen. Christer Sturmark är den nya ekonomins gerillaledare och hans bok ett framtidsmanifest. Christer Sturmark är författare, föreläsare och IT-debattör. Han är tillsammans med Jan Carlzon grundare av Internet-företaget Cell Network, som genom samgåendet med Man-dator blir världens tredje största internetkonsult. Sturmark är också ordförande i näringsminister Rosengrens rådgrupp för den digitala ekonomin. Han har tidigare skrivit boken IT och renässansmänniskans återkomst

Staffan Lamm föddes rätt in i det moderna Sverige. Hans mor var psykiatern Esther Lamm, dotter till den snillrike litteraturprofessorn Martin Lamm, och hans far var Gustav Jonsson, känd för hela folket som Skå-Gustav för sina radiosända råd till alla föräldrar om en friare uppfostran. Staffan växte upp i Stockholms första kollektivhus, han var del av ett socialt experiment ? men också offer för det. Skå-Gustav hade tid för alla barn i hela Sverige, bara inte för sina egna, och föräldrarnas tidiga skilsmässa kom att prägla sonen för livet. I Boken Om Mig går Staffan Lamm tillbaka i historien, för att om möjligt förstå den. Varför var hans mor så rädd för att han skulle vara tokig? Varför var han tvungen att gå till psykologen? Varför blev han lämnad ensam så mycket? Varför är han fortfarande arg? Boken Om mig är en gripande självbiografi som också porträtterar några av de radikala människor som skapade den svenska socialstaten.

En stark och gripande memoarbok om ett teaterliv som spänner över fem decennier. Självutlämnande och öppet berättar Fredrik Ohlsson om rädslan, kärleken och minnena av alla de personligheter som korsat hans väg. "Det är möjligt, för att inte säga troligt, att jag med min text stör sinnebilden av en och annan 'helig ko' och att jag trampar på än fler ömma tår, men, tro mig, både kor och tår har jag silat genom min egen erfarenhets durkslag. Vad som kommit fram ur detta måste jag bära med rent samvete. Jag har, efter hand som skrivandet har pågått, kommit till insikt om att ingenting är längesedan. Jag känner doften av hö från ängen, när jag, drygt tre år ung, söndagen den 15 juli 1934, undrande och osäker, ler mot morfars manande pekfinger... Scenskräck och sömnlösa nätter. Framgångar och motgångar. All min längtan, all min ensamhet, all min kärlek. Allt kommer jag ihåg, allt är inte skrivet, men 'Ingenting är längesedan'." Fredrik Ohlsson Fredrik Ohlsson, född 1931, är en skådespelare som spelat allt från revy till tung dramatik. Han är utbildad på Royal Academy of Dramatic Art i London och det var också i samma stad som han scendebuterade i Hedda Gabler. Sedan 1971 lever han tillsammans med Siw Malmkvist och i familjen ingår även barnen Tove, Lukas, Maria och Henrik.

Vad driver en ung människa till att bli nazist? Och hur ska han kunna komma loss? Kent Lindahl var aktiv nynazist i tio års tid. Han blev god vän med många ledande nynazister och fick själv en betydande position. Efter att ha dömts till fängelse för misshandel hamnade han i en personlig kris och beslöt sig för att lämna den nazistiska rörelsen. Kent tar idag avstånd från sitt tidigare liv och leder projektet Exit, som tar hand om avhoppade nynazister och försöker slussa in dem i ett normalt liv. Exit är hans egen berättelse om varför han blev nynazist och vad som fick honom att bryta. Boken ger också handfasta råd till föräldrar och lärare om hur man hanterar att ens barn eller elever håller på att dras till rasistiska rörelser.

Ärkebiskop Desmond Tutu utsågs av Nelson Mandela att leda Sannings- och försoningskommissionens arbete. Man beslöt att inte utkräva segrarnas hämnd utan tvärtom bevilja amnesti för alla de hemska brott som begåtts. Men brotten fick inte sopas under mattan. Förutsättningen för amnesti var att förövaren erkände sitt brott och i detalj berättade hur det gått till. Att förneka det förflutna skapar ingen verklig försoning, men för att läka såren måste man också vara beredd att förlåta. Ingen framtid utan förlåtelse är Tutus egen berättelse om kommissionens arbete. Den genomsyras av Tutus djupa visdom, hans glödande passion och humanism. Dess betydelse kan inte underskattas i skenet av det som skedde i Rwanda eller Bosnien. Den sydafrikanska erfarenheten visar att det finns hopp om en värld där människor kan leva sida vid sida i fred, trots att de begått fasansfulla saker mot varandra. Desmond Tutu fick Nobels fredspris 1984.

Carl Michael Bellman gjorde sig tidigt ett namn som poet, musiker och underhållningsartist. I nio kapitel tecknas här lika många miljöer ur Bellmans verklighet, miljöer som bidrog till att forma hans diktning, däribland det högborgerliga barndomshemmet, hovet, det mindre förfinade kroglivet, de förnäma salongerna och de pastorala nejderna kring huvudstaden. Bellman i verkligheten är skriven med essäistisk frihet men grundar sig på gedigen forskning. Med sina nya infallsvinklar och sitt rika sakinnehåll vidgar den förståelsen och kunskapen om den tid och de kretsar som var Bellmans. På så sätt blir boken både ett stycke Stockholmiana och en modern och tillgänglig biografi över en av de mest mytomspunna och svårfångade gestalterna i den svenska litteraturen. Boken är illustrerad med en mängd bilder från tiden.

Hur kan en ung kvinna som tillbringat större delen av sina tidiga år i vildmarken utvecklas till en författare som så förkroppsligar samtidslitteraturen för flera generationer? Hur lyckades hon (långt före feminismens frammarsch) finna det mod och den självtillit som behövdes? Sullivan fokuserar på de år och händelser under sena 70-talet som kom att forma författaren Margaret Atwood: den lyckliga relationen med författaren Graeme Gibson, publiceringen av Upp till ytan och Den ätbara kvinnan och inte minst en dotters födelse. Boken är fylld av rika exempel ur Atwoods författarskap, kontroversiella politiska uttalanden och anekdoter.

Åren 1986-1996 var dramatiska år för Norges statsminister Gro Harlem Brundtland. Öga mot öga mötte hon världens mäktigaste, som t ex Gorbatjov och Thatcher, Ronald Reagan och Nelson Mandela. Osloavtalet om fred i Mellanöstern slöts under Gros direkta medverkan. Hon blev ordförande i världskommissionen för fred och utveckling och höll huvudtalet vid FN:s kvinnokonferens i Peking. I Norge stod den stora striden om EG-medlemskap och man genomlevde den värsta ekonomiska krisen efter kriget. Inte minst var det tio dramatiska år för Gro personligen. Hennes nära vänner och medarbetare, utrikesministrarna Knud Frydenlund och Johan Jørgen Holst, avlider liksom hennes far och - smärtsamt nog - hennes yngste son Jørgen.

"Min förra minnesbok Följ mej bakåt vägen släpptes lös nästan samtidigt med att jubileumsrevyn Knäpp igen hade premiär på Cirkus hösten 1992. Jag var aldrig orolig för den föreställningen, visste med mig att den borde fungera. Däremot var jag nervös för hur boken skulle tas emot - man lämnar ju ut sitt liv bara en gång i livet! Dessbättre var min oro onödig - nästan idel lovord vederfors volymen. Men i sådana lyckliga lägen blir de få avvikande anmälarna särskilt intressanta. Någon tyckte att boken bestod av för många ANEKDOTER. Frånsett att just anekdot tillhör mina personliga ?vämje-ord? och ger mig dammiga associationer till gamla rakstugor och Söndags-Nisse Strix, kan jag inte förstå varför man vid skildrandet av olika skeenden i ens liv inte skulle få berätta de roliga episoder som osökt, eller till och med sökt, dyker upp i sammanhanget. Men varför öda tid och plats på udda recensioner? Nej, jag tutar nog och kör som om inget hade hänt, jag. Fast så kan man väl egentligen inte säga om en minnesbok? Som om inget hade hänt - Det har det ju faktiskt!" När Povel Ramel avslutade Följ mej bakåt vägen - eller Livstycken Del 1 - var han på bröllopsresa i Fjärran Östern 1949. Han har ett halvsekel av eget liv och svensk nöjeshistoria kvar att berätta och gör det på sitt eget oefterhärmliga sätt i Som om inget hade hänt.

"Jag är en näst intill tråkighet symmetrisk människa", har Sinatra en gång sagt. Det är ett egendomligt yttrande av en person som ytligt sett verkar vara just motsatsen: å ena sidan den sammetslene smörsångaren, å andra sidan den våldsamme slagskämpen. Hur förena den smäktande stämman och den buffliga personligheten? Att finna den rätta balansen mellan de offentliga och den privata Sinatra är ingen lätt uppgift, men det är just vad John Lahr försöker göra med denna bok. Lahr följer Sinatras livsväg från rännstensunge i Hoboken till megastjärna på celebriteternas himmel. Han krossade hjärtan, vänskap och ett och annat skyltfönster; men han lyckades vinna fans över hela världen i flera generationer och lämnade efter sig en samlad mängd inspelningar som få kan överträffa. John Lahr är en av USA:s främsta skribenter med kultur och nöje som specialitet.

Bokmärken (1998) är en minnesbok om ett liv, med böcker, musik och framför filmens vita duk.

Lasse Bergström föddes 1929, växte liksom sina far- och morföräldrar upp på Söder i Stockholm och gjorde som gymnasist i Södra Latin sin debut som lyriker och filmkritiker. 1951 efterträdde han Stig Dagerman som kulturredaktör på Arbetaren och samlade omkring sig den tidens unga skribenter. 1955 kom han, tjugosex år gammal, till Norstedts förlag som förläggare. Där kom han senare att bli förlagschef.