Skönlitteratur

O what has made that sudden noise? What on the threshold stands? ---
What gave that roar of mockery; That roar in the sea's roar?
The ghost of Roger Casement is beating on the door.
William Butler Yeats: The ghost of Roger Casement

Sir Roger Casement (1865-1916) är en av de mest omskrivna och mytomspunna frihetshjältarna i irländsk historia. Casements ryktbarhet vilar främst på den rapport han sammanställde under sin tid som konsul i den belgiska besittningen Kongo efter att ha bevittnat den grymma behandling som kongoleserna utsattes för. Rapporten väckte så stor uppmärksamhet att kung Leopold II så småningom tvingades avstå besittningen. Senare kom Casement att avslöja gummibaronernas hänsynslösa utnyttjande av ursprungsbefolkningen i Putumayo i det inre av Amazonas.

Efter att ha adlats för sina insatser i brittisk diplomatisk tjänst började Casement ägna sig åt den irländska kampen för självständighet, men när Påskupproret inleddes 1916 hade Casement redan hunnit gripas av engelsmännen och inväntade sin rättegång, anklagad för förräderi mot Storbritannien.

Vargas Llosa börjar sin roman om Casement när denne mottagit dödsdomen i Pentonville Prison och väntar på utslaget av sin nådeansökan. I tillbakablickar minns han sitt kringflackande iv och tänker på alla människor av skiftande slag han mött under sina uppdrag och alla grymheter han bevittnat. Vargas Llosa låter också Casement reflektera över sin Svarta dagbok, vars autenticitet bestrids än i dag. Den Svarta dagboken hittades av Scotland Yard under rättegången och här framträder en ny bild av Casement, den av en homosexuell man som konsekvent utnyttjat unga pojkar sexuellt under sin tjänstgöringstid, detta i en tid då homosexualitet i sig var ett brott. Frågan som Vargas Llosa ställer till läsaren är: Vad är en hjälte?

Revolt inleder en ny historisk trilogi av Robyn Young - denna gång står det skotska upproret, med Robert the Bruce i spetsen, för den historiska spänningen och berättelsen utspelas mellan åren 1262 och 1314.

År 1286. Skottland upplever den värsta vintern på evigheter. Folket tror att domedagen har kommit.
Kungen av Skottland rider ut från Edinburgh i stormen och mörkret. På vägen blir han mördad av en av sina egna män. Det finns ingen given arvinge, och inbördeskrig hotar Skottland och de mäktiga klanerna.
Samtidigt smider Edward, kungen av England, planer om att invadera Skottland. Men allt kommer inte att gå Edwards väg.

Ur slag och blodfejder reser sig en ung man. Han vågar trotsa Englands mäktigaste kung. Hans namn är Robert the Bruce och hans historia börjar i Revolt.

I Richard Yates sista roman kretsar allt kring den lilla staden Cold Spring Harbor. Idylliskt ligger den där på Long Islands norra sida och lockar turister och sommarboende.

Charles Shepard är pensionerad arméofficer som ännu har svårt att dölja sin besvikelse över att aldrig ha fått chansen att bli något stort under första världskriget. När nu ännu ett världskrig är i faggorna så är det redan för sent. Han är avpolleterad och glömd. Hans alkoholiserade hustru är inte heller sen att påminna honom om hans tillkortakommanden.
Deras son Evan gifter sig tidigt, ett äktenskap som får katastrofala följder. Men en tid därefter träffar han Rachel Drake och bestämmer sig för att hoppa över college och istället gifta sig på nytt och flytta in hos henne och hennes familj. Lyckan blir dessvärre kortvarig även denna gång, inte minst för att Evan har svårt att anpassa sig.
Men hela tiden hyser både Evan och Rachel en stilla förhoppning om att med bara lite tur så kommer allt att bli bättre. Det enda som behövs är en andra chans. Och varför skulle det inte kunna hända några kantstötta personer i Cold Spring Harbor när det händer så många andra människor på så många andra platser i världen?

Richard Yates slog igenom med sin debutroman Revolutionary Road, även om det riktigt stora genombrottet kom långt efter hans död. Numera ses hans sparsamma, skärskådande prosa med knivskarpa dialogskiften som stilbildande för den amerikanska nittonhundratalsprosan. Cold Spring Harbor från 1986 blev den sista romanen Richard Yates färdigställde före sin död.
Cold Spring Harbor presenteras nu för första gången på svenska, med ett nyskrivet förord av Anne Swärd.

En dag sitter han på vårdcentralen och får besked om att han drabbats av diabetes. Märkligt nog gör diagnosen honom inte alls modfälld. Han känner sig snarast nyförälskad och på ett konstigt sätt svävande.

Problemet blir i stället vad han anser vara omgivningens offergörande förhållningssätt, sättet som de lider med honom och reducerar honom till en funktionsnedsättning. Han kallar fenomenet för "biomakt", fritt efter sin egen förståelse av den franske filosofen Michel Foucault.
När hans flickvän Natacha Ilie får i uppdrag att planera en konstutställning i New York tar han tillfället i akt och går i exil. Målet är att fly alla medlidsamma och oroliga blickar, och där - i den toleranta mångfaldens metropol - föreställer han sig att diabeteserfarenheten äntligen ska kunna blomma ut. Det är där han ska få åtnjuta diabetes mellitus inneboende honungssötma utan att reduceras till ett offer för samhällets kontrollerande normaliseringsklor.
Ändå går det inte riktigt som han tänkt sig. Kanske beror misslyckandet på Världsdiabetesdagen, ett stundande dubbelbröllop, Slavoj Zizek eller en viss hund som hela tiden dyker upp i berättelsens underjord.

Amanda Svensson återkommer efter den kritikerrosade debuten med Hey Dolly med en ny roman. Ett triangeldrama, men knappast en gyllene triangel, utan en som måste spricka. Någon måste bort. Frågan är bara vem.

Välkommen till den här världen: utspelas på en avgränsad plats där tre människor rör sig och formar en triangel bland flera tusen andra. De är tre små plastjuveler i en låda och locket är himlen som hänger över havet. Där är Köpenhamn och där är Malmö. Där är den nagelbitande Greta som är i wokbranschen och skriver dagbok om såren ingen nånsin sett. Hon som tänker att det finns andra former av lidande som är värre, sår man inte kan stoppa in fingret i och veta varför det gör ont. Hon som har astma men tänker på skenande hästar i stället för att ta sin medicin. Hon som bor i ett kollektiv med självupptagna, mesiga pojkar som tycker pärlplattor är en storslagen konstform. Allt desperatare behöver hon en förändring i sitt liv.

Så en dag träffar hon Simon som sysslar med art works och är bäst av alla i hela Köpenhamn på att rita trianglar. Samtidigt är han inte som andra. Som barn läste han Svindlande höjder och allt gick åt skogen. Nu spelas ljuden från hans hjärta och hjärna i dubbel hastighet. Men med Simon kommer också Claus som älskar konceptualitet och vars ljudspår snarare spelas i överljudshastighet. Snart blir det uppenbart att det inte handlar om en gyllene triangel utan en som obönhörligt måste spricka. Någon måste bort, frågan är bara vem.

Amanda Svenssons nya roman, efter den stora succén med debuten Hey Dolly, handlar om tre människor som vantivs i kulturen men på olika sätt. Tre vilsna människor som alla är i lika stort behov av att bli förstådda, att någon ska förstå något som de själva aldrig fått grepp om. Välkommen till den här världen: är ett triangeldrama. Eller kanske ett vykort från ett dockskåp.

Välkommen till den här världen: nominerades till Augustpriset 2011 med motiveringen: "En oliksidig triangel är inte perfekt, konstaterar författaren till den här romanen, om kärlek, vänskap och en ödesdiger svartsjuka. I "Välkommen till den här världen:" svingar sig Amanda Svensson suveränt mellan olika språknivåer och skildrar färgsprakande, lekfullt och hektiskt tre unga människor på jakt efter mening i Köpenhamns elektrifierade natt. En nattklubbstragedi, en hela-havet-stormarlek på liv och död. Det är intensivt, det är innovativt och det är alldeles alldeles underbart."

Kartongerna står färdigpackade i Anna och Mats gamla lägenhet. Skilsmässopapperen är nyss underskrivna. I sex månader får vi följa de första stapplande stegen i deras nya, parallella liv. Hur gör man när man ska börja om på nytt? Om det vet de mindre än de någonsin kunde föreställa sig.

Det har gått tre år sedan Anna och Mats äktenskapskris briserade under en semestervecka på Sicilien. Trots alla försök att lappa ihop äktenskapet har de inte lyckats komma vidare. Nu är skilsmässopapperen underskrivna. De har skaffat sig varsin lägenhet och ordnat så att barnen får bo hos den ena och den andra varannan vecka. Men en sexton år gammal relation med två barn - Sebbe har hunnit bli fjorton och Molly tio - är inget man lättvindigt lämnar bakom sig. Det tar tid att hitta fram till något nytt och eget.

För Anna är det tufft ekonomiskt, och för Mats är det svårt att överhuvudtaget förstå hur han hamnat här. Inte blir det enklare när nya partners dyker upp och blandar sig i. Mats har redan kastat sig in i en ny relation med den unga och målmedvetna Johanna som driver saker snabbare än Mats egentligen klarar av. Anna längtar efter kärlek - hoppas på den stora, enda - men har samtidigt svårt att lämna sin ängsliga roll som formades under åren med Mats.
Barnen är viktigast för både Anna och Mats, men de känner sig handfallna som föräldrar utan varandra. Och barnen både ser och förstår mycket mer än de vuxna inser.

Under sex månader får vi följa Anna och Mats resa mot nya självständiga liv. En skilsmässa som skakar om dem båda i grunden på ett sätt som ingen av dem är beredda på. Och Helena von Zweigbergk skildrar det med en realism som skaver och en djup förståelse för sina karaktärer och deras skilda känslor. Det är starkt och inkännande. En berättelse som inte släpper taget om dig.

Ildikos familj är från Ungern men har flyttat till Schweiz för att starta ett kafé. I sitt nya hemland har de klarat de schweiziska medborgarproven och deras kafé går över all förväntan. Allt ser bra ut när de en varm sommar åker till Serbien på semester för att hälsa på sin släkt.

Den unga Ildiko iakttar världen med skepsis och sätter ofta fingret på immigration och integration. Så i ett slag förändras allt. Jugoslavienkriget bryter ut och livet i det autonoma Vojvodina färgas återigen av konflikter och krig. Ildikos familj får nu ännu en gång se sitt hemland försvinna, den här gången i landets blodigaste konflikt någonsin.

Melinda Nadj Abonji skildrar i sin uppmärksammade roman ett liv mellan två världar. Berättelsens säregna språkrytm, musikalitet och drabbande ämne gjorde att hon belönades med det oerhört prestigefulla Deutscher Buchpreis för årets bästa tyskspråkiga roman. Det var första gången priset gick till en författare som inte har tyska som modersmål.

Med Underdog fick Torbjörn Flygt ett formidabelt genombrott år 2001. Den hyllades av en enig kritikerkår, belönades med det årets Augustpris och har sålt i omkring 400 000 exemplar. Nu - tio år senare - återkommer huvudpersonen Johan Kraft i Outsider.

Tio år har förflutit i Johan Krafts liv. Och i landet Sverige. Medelåldern närmar sig, och med den insikten om att det börjar bli för sent.
Johan pluggar juridik i Lund och har ihop det med Helena. Hon drömmer om att köpa hus, skaffa barn, hela familjekittet. Men Johan är inte redo. Han bor i korridor på Malmö Nation, och lever sitt liv på nationen och pubarna. Här finns bland andra KL, mästare på att dryga ut studielånet med olika "affärer". Traktor, bondson med hård press hemifrån på att ta över lantbruket. Annika, svartklädd teolog från Stockholm. Sofia, inget ljushuvud men med ekonomiskt stöd hemifrån och det uttalade målet att bli hemmafru till förmögen man. Vi träffar dem i med- och motgångar, en samling unga människor som ofrivilligt kommer att dela några år i Lund. Perspektivet är underklassens, den första efterkrigsgenerationen som fick möjlighet att läsa vidare i stor skala, och hur den förhåller sig till akademiska traditioner utan att ha dem med sig hemifrån. Det är vid den här tiden som Ny demokrati kommer in i riksdagen och Palmemordet kastar ännu sin skugga över landet. Sverige - liksom Johan Kraft - har förlorat något av sin oskuld.

Handlingen i Outsider utspelar sig i slutet av åttio- och början av nittiotalet, med framåtblickar. Torbjörn Flygt hyllades mycket för sitt språk och för tonen i Underdog. Och den känns igen i Outsider. Här möter vi återigen Johan Kraft, men som en mognare man, med en mörkare klangbotten.

Sofia Nordin är tvåfaldigt nominerad till Augustpriset för sina ungdomsböcker. Nu har hon skrivit romanen Gå sönder, gå hel, en både drabbande, gåtfull och obeveklig berättelse.

En kvinna befinner sig på flykt. Med ett litet spädbarn tätt tryckt mot sitt bröst gömmer hon sig i en sommarstuga. Men oron över att bli upptäckt gör att hon liftar till Stockholm där hon lever som hemlös under några allt kallare månader.
Parallellt löper en annan berättelse om en kvinna som lever radhusliv med man och två barn. De har träffats på internet och skapat sig sin lilla idyll.
Så småningom går berättelserna ihop. Det finns ett före och ett efter.

Med bävan och stigande motstånd följer man händelseutvecklingen i Sofia Nordins imponerande och suggestiva roman. I Gå sönder, gå hel har Sofia Nordin funnit språklig gestalt för en komplex historia, som växlar mellan hallucinatoriska glimtar och sönderfall och en förfärande saklighet. Obevekligt rullar berättelsen fram, nära nog som en fallstudie; stark, gåtfull och svår att släppa.

Det är juni i början av 1890-talet när poeten Andreas Öman anländer till den sörmländska kurorten Augustenbad. Det står tidigt klart att han inte åkt dit enbart av egen vilja.

Motvilligt kliver Andreas in på den omtalade doktor Liljedahls kontor och informeras om "en kronisk förgiftningssjukdom som förgiftar hjärnan", vilken bäst botas genom dagliga sittbad i sexgradigt vatten och att till punkt och pricka följa doktorns häfte med de nittionio reglorna. Andreas är inte imponerad och ger sig snabbt i kast med att avslöja vad han anser är rent kvacksalveri.

Under sina försök möter han den skygga rättsrådinnan Amanda Eggerts och den unga glansstrykerskan med den vakna blicken. Han skriver regelbundet brev till sin hustru Aline hemma i Stockholm, där han inte kan undgå att beklaga sig över den omilda behandlingen och det strikta regelverket. När Andreas av doktorn får en överraskande förfrågan om att sätta upp en teaterföreställning kan han inte låta bli att tacka ja - utan att ana vilka katastrofala följder det ska få för honom själv och dem i hans omedelbara närhet.
På Augustenbad förväntas man läsa Atterboms Lycksalighetens ö och inte Baudelaires degenererade Det ondas blommor. Här kan människor från alla olika samhällsklasser mötas - men här råder också en tid präglad av syfilis, morfinism och översitteri, av heta sommarmånader och dolda budskap.

Ismaiel har flytt från Iran och lever som politisk flykting i Holland. Där ger han sig i kast med att tolka sin dövstumme far Agha Akbars efterlämnade dagbok. Det blir en resa som förändrar hans liv.

Arbetet försvåras emellertid av att fadern aldrig lärde sig skriva på riktigt utan helt enkelt efter bästa förmåga kopierade kilskriften i en berömd grotta. I takt med att sonen lyckas tolka texten kommer han också närmare sin far - men också det land vars religiösa ledning tvingat honom i politisk exil.
Faderns berättelse inleds i början av nittonhundratalet. Han växer upp i en trakt som är känd för att väva de finaste mattorna i hela Persien - mattor som är så tjocka att vissa tror sig kunna flyga om man sitter på dem. Och inte långt därifrån ligger också den berömda grottan där den förste kungen av Persien lät hugga in en text i kilskrift om Mahdi, Messias, som ska komma och befria världen.
Men allt förändras med statskuppen 1921. General Riza Khan utropar sig till kung och en våldsam modernisering tar vid för landet som döps till Iran.

Dagbok i kilskrift är en rörande och tidlös berättelse om bandet mellan far och son - ett band som varken tid, geografiska avstånd eller politiska skeden kan bryta.

Det är värmebölja i Europa. Semolina Pritchard, chef på Londonagenturen The Agency, flyger till Paris för att fånga in ett castinguppdrag. Hennes vanligtvis pålitliga sekreterare Lindsay Lawrence inleder en otillåten romans med en av agenturens klienter - och ger sig också av till Paris ...

The Agency är en skådespelaragentur på en av Londons mer fashionabla adresser. Den drivs av den mycket färgstarka Semolina Pritchard (döpt av sina hippieföräldrar efter en Beatleslåt). Här jobbar Lindsay Lawrence, den pålitliga sekreteraren (och den söta hjältinnan), en kompetent chefssekreterare med examen från Handelsinstitutet. En annan anställd är den unga Myrah Jones, som tar mer lättsinnigt på sina arbetsuppgifter än sin kollega. Myrahs dröm är att bli en del av agenturens artistiska klientel.
Semolina är helt upptagen med att lyckas få uppdraget att rollbesätta den framgångsrika unga amerikanska regissören Sofie Shaparovs senaste projekt: en storfilm om Marie-Antoinette och franska revolutionen.

Eftersom Shaparov befinner sig i Paris beslutar sig Semolina för att resa dit och söka upp den skygga regissören. Samtidigt får en av agenturens klienter, skådespelaren Lloyd Khan, ett infall och bjuder Lindsay på en resa till Paris. Vanligtvis är inte Lindsay den spontana typen. Men hennes förhållande är på väg att svalna och dessutom kan hon faktiskt inte stå emot den flörtiga uppmärksamheten som den vackre Lloyd plötsligt öser över henne.
Och som av en tillfällighet beslutar sig även hjälpredan Myrah för att ta tåget över till Paris, staden som under fem varma sommardagar blir spelplats för romankaraktärernas intriger …

Sisela Lindblom har skrivit en roman inspirerad av The Beatles låttexter och av klassiskt engelskt kvinnligt berättande. Resultatet är en underhållande, romantisk och skarpsynt samtidsskildring.

Karsten och Marianne förälskar sig i varandra, gifter sig och får barn. Efter ett par år har vardagen tagit över och kärleken är kanske inte vad den en gång varit. En dag får Marianne reda på att Karsten varit otrogen - inte bara en, utan flera gånger under deras äktenskap. Hela Mariannes världsbild rasar. Om han kan göra henne detta, vad mer är han kapabel till? Är det inte något konstigt med hans förhållande till döttrarna?

Marianne tar kontakt med en specialist på sexbrottslingar, den pensionerade domaren Edvard Frisbakke, som alltid ansett sig kunna se skillnad på en skyldig och en oskyldig. Han övertygar Marianne om att hon måste inleda en rättslig process mot sin make. Från den stunden är familjen hopplöst förlorad - men utan att det finns ett tydlig svar om skuld.

Den rättfärdige är en drabbande berättelse om svek och om hur en familj går i bitar. Men den sätter också fingret på några svåra frågor utan svar: Kan någon som anklagats för incest någonsin bli rentvådd? Vilka risker föreligger när barns utsagor om övergrepp tolkas av vuxna?

"En gripande roman som förtjänar många läsare."
Aftenposten

Detta är berättelsen om Siri von Essens liv före, under och efter äktenskapet med August Strindberg. Siri är en modig kvinna som vågar bryta radikalt med sin tids konventioner - men som till slut ändå hamnar i en ny, och helt oväntad, krigszon.

Hemmet är vackert, vänkretsen stor och spirituell, maken den finaste som går att föreställa sig, och dottern en ljuvlig liten varelse. Hur kan man då inte vara tillfreds?
"Mamma, jag är inte skapad för ett stilla hem med frid och rosendoft! Jag behöver strid för att bli lycklig!" Så förklarar friherrinnan Siri Wrangel, ett år efter mötet med författaren August Strindberg, för sin förkrossade mor sitt plötsliga uppbrott från man och barn och allt vad konventioner heter. Siri vill bli aktris, det har alltid varit hennes brinnande önskan, ända sedan hon var ett litet barn som tillsammans med sina väninnor gjorde små uppträdanden i Tapetsalen på gården Jackarby, i Finland. Men en friherrinna, till råga på allt gift med en kapten i gardet, kan förstås under inga omständigheter stå på en scen.

Siri lämnar verkligen allt för att gå in i ett nytt äktenskap, och ett helt nytt liv. Hon välkomnas i Augusts konstnärskretsar och lyckas skaffa sig en skådespelarkarriär med debut och anställning på nationalscenen Dramaten. Men moderns bifall får hon aldrig. Och vad beträffar "strid" ska Siri snart få mer än hon rimligtvis kan ha önskat sig.

Lena Einhorn skildrar en stark och livsbejakande kvinna som vågar bryta mot sin tids, och framför allt sin omgivnings, sociala regler. Men äktenskapet med Strindberg ska till slut komma att bli hennes olycka. I romanen löper två parallella tidsplan, ett som skildrar nyförälskelsen och ett med utgångspunkt i den uppslitande skilsmässan från Strindberg, där väninnan Marie David spelar en viktig roll. Dessa två spår vrider sig mot och runt varandra till den avgörande punkt där allt går samman och slits sönder på samma gång.

Rebecka är en framgångsrik yrkeskvinna och lever i ett till synes lyckligt äktenskap. Ändå har hennes liv hamnat i en återvändsgränd, ett kaos som driver henne till det yttersta. Finns det en återvändo när det värsta har hänt?

En sen höstkväll står en ensam kvinna vid ett räcke på Fjällgatan i Stockholm. Bakom sig har hon karriär, äktenskap, framgång och pengar, framför sig den glittrande staden och nedanför sina fötter ett stup högt nog att krossa den som faller.
Rebecka har redan fattat sitt beslut, men i samma stund som det är för sent ångrar hon sig. När polisen knackar på hemma hos maken Mikael krossas också hans värld, och livet blir aldrig mer detsamma för någon av dem.

Historien skulle kunna vara slut där, men det är först nu den börjar. Hur ska Rebecka kunna ställa allt till rätta igen? Vid sin sida har hon Arayan, den skyddsängel hon inte tror på och till en början inte vill kännas vid. Ängeln försöker hjälpa henne att försonas med sig själv, sitt liv och det som ledde till hennes beslut. Men Rebecka lyssnar inte. Det enda hon vill är att återförenas med Mikael, och hon dröjer kvar vid sin mans sida för att rädda deras relation.
Då hon sammanförs med några andra vilsna själar blir hon motvilligt varse hur avståndet mellan henne och Mikael går djupare än hon velat se. I sin längtan efter närhet tvingas hon konfrontera rädslor och föreställningar om vad som egentligen är kärlek.
För Mikael blir Rebeckas död början på ett sökande efter vem hon egentligen var. Ett sökande som för honom allt längre bort. Rebeckas mardröm har blivit verklighet, och hon kan ingenting göra.
Men kanske finns det ändå ett sätt att låta kärleken segra. För den som finner modet att släppa sin älskade fri.

Kajsa Ingemarssons nya roman tar henne ett steg vidare som författare och stannar inte vid det självklara. Någonstans inom oss är en djupt berörande men också lekfull berättelse om liv och död, om en kärlek som går bortanför människors önskan att äga varandra och om längtan efter helhet och försoning med det som varit men inte längre är.

En liten flicka tycks vara den enda som kan rädda världen. Hon heter Amy Harper Bellafonte och är flickan från ingenstans. Det var hon som var där när allting började och världen började gå mot sin undergång.

Först, det otänkbara: ett fruktansvärt militärexperiment kollapsar och dess hemska innehåll släpps lös i världen.
Sedan, det onämnbara: en natt av kaos och fullständig förödelse leder till att världen för alltid förändras.
Allt som återstår för de chockade överlevarna är att kämpa. Det är en framtid som präglas av rädsla för mörkret, för döden och för ett öde som är ännu värre än så. Civilisationens undergång leder till en ny värld av rovdjur och byten.
I detta undantagstillstånd söker två personer efter en säker plats där de kan gömma sig. Det är FBI-agenten Brad Wolgast och den föräldralösa sexåringen Amy Harper Bellafonte, som strax före katastrofen lyckades rymma från militärbasen där apokalypsen släpptes lös.
Brad Wolgast är fast besluten att skydda Amy. Men för Amy är detta början på en mycket längre resa, en resa över tid och rymd, mot tiden och platsen där hon måste avsluta det som aldrig borde påbörjats.

Justin Cronins Flickan från ingenstans kan närmast jämföras med Stephen Kings Pestens tid och Cormac McCarthys Vägen.

"Läs 15 sidor och bli förtrollad. Läs 30 och du kommer fortsätta hela natten." Stephen King

"Under mina fyrtio år har jag, Zarité Sedella, haft mer tur än många andra slavkvinnor. Jag kommer att leva länge och åldras lycklig eftersom min stjärna - min z'etoile - lyser även när natten är mörk."

Zarité har verkligen haft tur. Hon föddes i slutet av sjuttonhundratalet som slavinna i kolonin Saint Domingue, sedermera kallad Haiti, och såldes som nioåring till den rike jordägaren Toulouse Valmorain. Men trots det har hon aldrig behövt slava på sockerrörsfälten eller plågas av hettan i kvarnarna, eftersom hon alltid har arbetat som husslav. Hon har delat med sig av sin andlighet och sina hemligheter, och därmed har hon kunnat hjälpa sina släktingar och sin familj att överleva samtidigt som hon invigts i husbondfolkets sätt att tänka och leva.

Zarité blir mittpunkten i det mikrokosmos som det koloniala samhället utgör: husbonden Valmorain och hans bräckliga spanska hustru Eugenia, deras känslige son Maurice, den kloke doktor Parmentier med sina upplysningsidéer, mulattskan och kurtisanen Violette, medicinkvinnan Tante Rose och den vackre slaven Gambo som manar till uppror. Alla blir de delaktiga i och vittnen till den grymma och våldsamma konflikt som ödelägger Saint Dominque och tvingar dem långt därifrån.

Efter slavupproret på ön får Zarité följa med sin älskare Valmorain till Nya Orléans, eller New Orleans som vi känner det i dag. Här inleder Zarité ett nytt kapitel i sitt liv och uppnår det hon mest av allt har längtat efter - sin frihet. Bortom smärtan och underkastelsen, bortom sina egna begär och de hon har påtvingats kan Zarité i stillhet blicka tillbaka på sitt liv och äntligen konstatera att hon föddes under en lycklig stjärna: hon har blivit en fri och självständig kvinna.

En häpnadsväckande debutroman som berättar historien om islams tillkomst ur en ung kvinnas perspektiv. Hennes namn är Aisha och hon är profeten Muhammeds tolfte och yngsta hustru.

I ett slag förändras Aishas barndomsvärld när hon gifts bort med den betydligt äldre Muhammed, en visionär som hävdar att han är Guds profet och som på kort tid förändrar den kända världen genom sin starka gudstro, islam. Aishas framåtanda och skarpa intellekt gör henne snabbt till Muhammeds favorithustru.

Aisha råkar illa ut när hon går vilse i en ökenstorm och räddas av en ung soldat. Ryktet sprids snabbt med ökenvinden och gör gällande att hon och soldaten haft ett kärleksförhållande. Därmed riskerar Aisha att dömas till döden som äktenskapsbryterska.
Maken Muhammed får en uppenbarelse och blir varse hennes oskuld, och Aisha kan räddas. Men Aisha är grundligt sårad av det faktum att hennes man behövde hjälp av himlen för att tro på hennes ord. Hon fortsätter att utmärka sig på olika sätt, inte minst på slagfältet när deras bosättning i Medina attackeras, då hon spelar en avgörande roll och sätter sig i respekt hos de troende. Muslimernas skara växer där Muhammeds religiösa rörelse drar fram över den arabiska öknen, och enar de stammar som krigat med varandra. Slutligen erövras också den heliga staden Mekka, men kort därefter blir Muhammed sjuk och dör.

Den nittonåriga änkan Aisha blir Kalifens rådgivare, stiftar lagar och kämpar för kvinnornas rättigheter. Hon blir en läromästare och till sist krigare och befälhavare - den mest inflytelserika kvinnan i Mellanöstern.
Aisha - de troendes moder är en storslagen och fängslande historisk roman som porträtterar en färgstark muslimsk kvinna som genom sin dådkraft var med om att skapa en världsreligion - och historia.

Andra delen av Karl Ove Knausgårds mäktiga autofiktiva roman Min kamp är en studie i extremrealism genom blottläggandet av vardagligheter, av utanförskap och av självförödmjukelsens yttersta fascination.

Fadersporträttet i första delen är här utbytt mot ett kompromisslöst sökande efter kärlek och vänskap. I centrum står också det egna författarskapet och konsekvenserna av att lämna Norge för en svensk anonymitet. Hela tiden finns där den öppna blicken på den egna kärnfamiljen och faderskapet, men också på det nya hemlandet Sveriges nästintill skrattretande konformitet och konflikträdsla. Familjen och författandet ställs på så sätt mot varandra i ett försök att nå förlösning och att sträcka sig utanför sina egna begränsningar.

Karl Ove Knausgård skriver en prosa som är häpnadsväckande exakt samtidigt som den hela tiden låter karaktärerna vara berättelsens medelpunkt. Trots att Min kamp aldrig låtsas vara något annat än roman finns där hela tiden en kuslig känsla av att den handlar om riktiga människor - vilket i sin tur skapat en våldsam debatt om självbiografisk prosa både i Norge och i Sverige. Oavsett vilket kan vi vara säkra på att Min kamp i framtiden kommer att stå som ett ledande exempel på nordisk romankonst i början av 2000-talet. "Knausgårds mest uppenbara styrka som författare är hans förmåga att beskriva detaljer, inte minst om naturen men även om det mänskliga psyket." New York Review of Books

Det var en gång en änka som hade tre söner, och deras namn var Svart, Brun och Blå. Svart var den äldste, lynnig och aggressiv. Brun var mellanbarnet, blyg och trög. Men Blå var sin mors favorit. Och han var en mördare ...

Den som berättar denna saga i inledningen till Joanne Harris nya roman heter Benjamin, den yngste och ende överlevande av tre bröder i en liten by i Yorkshire. Benjamin kallas allmänt för BB, som står för "blueeyedboy", hans pseudonym på nätet.

Faktum är att BB inte har lyckats särskilt bra här i livet. Han bor fortfarande hemma hos mamma trots att han fyllt fyrtio och karriären inskränker sig till ett arbete som sjukhusvaktmästare.
BB:s ljuspunkt i tillvaron heter i stället internet. Där lever han ut alla sina mörka fantasier. BB har skapat en hemsida med namnet badguysrock för potientiella mördare och andra värstingar. Han skriver också en blogg som har en trogen skara läsare. En av dessa läsare heter Albertine. Hon delar hemligheter i BB:s förflutna och hyser, liksom BB själv, mordplaner.
Texterna på BB:s blogg blir allt mörkare. De vittnar om en pojke som misshandlats under hela sin barndom, framför allt av sin mor. Och de vittnar om en blodshämnd bröderna emellan. BB visar sig tro på det perfekta brottet. Han väntar på rätt tillfälle att äntligen få göra upp med modern ...

Med Kärt barn knyter Joanne Harris an till den psykologiska thrillern i mer renodlad form. Precis som i hennes bok Gentlemän och spelare finns här ett spel med identiteter och förklädnader. Vem är egentligen offer och förövare i Benjamins berättelse? Vad är påhitt och ren lögn? I en serie oväntade vändningar visar handlingen i Kärt barn på de oförutsedda och förödande konsekvenser en människas fantasiliv kan få ute på nätet.

När Peters dotter sextrakasseras på simhallen faller hans redan bräckliga medelklassliv samman. För första gången känner han sig maktlös, omgiven av våldsmän, oförmögen att försvara sig själv och sina älskade.

Peter lever med sin hustru Ylva och deras 12-åriga dotter Sofi i en förort till Stockholm. På jobbet som journalist känner han sig som en föredetting, hans äktenskap haltar och hans dotter tycker att han är obeskrivligt pinsam.
Tillsammans med sin bäste vän följer Peter ett av Stockholms fotbollslag. Men också på läktaren märker han hur våldet och hatet tar över.
Peter strävar efter att göra det rätta, visa civilkurage och vara en god samhällsmedborgare som står upp för det han tror på. Men trots sin trygga medelklasstillvaro har han sakta men säkert börjat fyllas av ett farligt ursinne. En blandning av maktlöshet, självförakt och rädsla. Överallt omkring sig ser han hot, aggression och våld.

Erik Helmerson har ett väl utvecklat väderkorn för medelklassens ängslan och ambivalens. I sin andra roman, Den onödige mannen, vill han återupprätta den klass som annars präglas av dåligt samvete och ständigt ber om ursäkt för sin existens - ett medelklassens försvarstal.

Det är mars 1979 i en kinesisk provinsstad. Familjen Gu samlas vid frukosten den dagen då dottern Gu Shan ska avrättas för kontrarevolutionära aktiviteter.

Fadern kan inte förstå varför hon utsatt sig själv och sin familj för detta. Modern blir allt mer håglös i sin förtvivlan över att behöva mista sitt enda barn.
Nere vid floden samlas samhällets olycksbarn: pojken Tong, krymplingen Nini, som lever på att stjäla kol, och den märklige Bashi som drömmer om att en dag få sin egen "barnbrud". Men där skymtar också reportern Kai, som tidigare var barnstjärna och numera har känningar hela vägen upp i den politiska hierarkin. Och sakta men säkert närmar sig tidpunkten för Gu Shans offentliga avrättning på torget.

Yiyun Li väver samman några fantastiska levnadsöden i en tid präglad av förtryck och förnuftsvidrig politik. De hemlösa är hennes uppmärksammade och prisbelönade debutroman, av många jämförd med Båten av Nam Le.

Kan vi verkligen säga att världen existerar så som vi uppfattar den? Hur är världen egentligen skapad? Hur samverkar det som nu existerar med det förflutna? Och hur påverkar nuet framtiden? Haruki Murakamis största litterära satsning någonsin utmanar vår uppfattning om sanning och tid - och vad som egentligen kan rymmas i en berättelse.

Aomame åker på motorvägen i en taxi. Hon har bråttom men fastnar i trafiken. Eftersom hon är försenad till ett viktigt och hemligt arbetsmöte får hon ett märkligt förslag av chauffören: att ta en trappa som leder ner från motorvägsbron. Hon tackar ja och kort därefter börjar hon känna sig frånkopplad världen utanför. I ett slag är hela hennes tillvaro förändrad och hon står snart inför grundaren av en religiös sekt.

Tengo är en ung man som vill uppfylla sin dröm om att bli författare. En vän till honom, som knappast är en särskilt begåvad författare, börjar allt mer att styra hans liv när hon bestämmer sig för att ställa upp i en litterär tävling. Till Tengo påstår hon att den bygger på egna erfarenheter, ändå tycks ingenting stämma. Plötsligt är det som om någon drar undan mattan för det han alltid tagit för givet är sanning.

På olika sätt möts Aomame och Tengo och de börjar sakta närma sig varandra. Det är som om de vore beroende av varandra. Men frågan är om det är möjligt för dem att någonsin mötas i den verkliga världen som de tror sig leva i. Kanske är det kärlek, eller så är det något som är mycket mer komplicerat än så.

Det här är andra delen i trilogin 1Q84.

Kan vi verkligen säga att världen existerar så som vi uppfattar den? Hur är världen egentligen skapad? Hur samverkar det som nu existerar med det förflutna? Och hur påverkar nuet framtiden? Haruki Murakamis största litterära satsning någonsin utmanar vår uppfattning om sanning och tid - och vad som egentligen kan rymmas i en berättelse.

Aomame åker på motorvägen i en taxi. Hon har bråttom men fastnar i trafiken. Eftersom hon är försenad till ett viktigt och hemligt arbetsmöte får hon ett märkligt förslag av chauffören: att ta en trappa som leder ner från motorvägsbron. Hon tackar ja och kort därefter börjar hon känna sig frånkopplad världen utanför. I ett slag är hela hennes tillvaro förändrad och hon står snart inför grundaren av en religiös sekt.

Tengo är en ung man som vill uppfylla sin dröm om att bli författare. En vän till honom, som knappast är en särskilt begåvad författare, börjar allt mer att styra hans liv när hon bestämmer sig för att ställa upp i en litterär tävling. Till Tengo påstår hon att den bygger på egna erfarenheter, ändå tycks ingenting stämma. Plötsligt är det som om någon drar undan mattan för det han alltid tagit för givet är sanning.

På olika sätt möts Aomame och Tengo och de börjar sakta närma sig varandra. Det är som om de vore beroende av varandra. Men frågan är om det är möjligt för dem att någonsin mötas i den verkliga världen som de tror sig leva i. Kanske är det kärlek, eller så är det något som är mycket mer komplicerat än så.

Det här är första delen i trilogin 1Q84.

I Joe Hills tredje bok vaknar huvudpersonen Ig Perrish med en brutal baksmälla och en djävulsk gåva som gör att han får folk att säga vad de egentligen tycker och tänker. Denna övernaturliga förmåga leder honom på spåren mot flickvännens mördare.

Ignatius "Ig" Perrish vaknar upp en morgon med en fruktansvärd baksmälla. Vad han gjort kvällen innan minns han inte riktigt. Vill han heller inte minnas. Det senaste året har han levt i en skärseld av saknad och sorg efter att hans älskade Merrin hittats våldtagen och mördad. Ig är den som figurerat som huvudmisstänkt i mordutredningen, men har släppts i brist på bevis. Omgivningen i det lilla samhället Gideon i New Hampshire har emellertid redan dömt honom.

När han ser sig själv i spegeln den där morgonen tror han att hans omtöcknade sinne spelar honom ett spratt, att han ser i syne: i pannan har två horn börjat växa fram. Förskräckt tar han sig ut i vardagsrummet där han möter sin flickvän.
Hon tar ingen notis om hornen, men börjar uppföra sig underligt, säga saker hon normalt inte gör - alldeles för uppriktigt. Och på samma sätt uppträder nu alla som Ig stöter på. De säger sitt hjärtas mening - och den avslöjar ofta de mest överraskande fula och smärtsamma saker.
Berättelsen leder mot den slutliga uppgörelsen mellan Ig och det monster som är flickvännens mördare. En kamp där utgången är mycket oviss.

Horn är en psykologisk thriller med övernaturliga inslag om att vara ung och förälskad, för att inte säga förhäxad, men också om det oberäkneliga våld eller den brutala uppriktighet som kan rymmas i en människa.

En gammal man står i aktern på en båt. I sin famn håller han en lätt resväska och ett nyfött barn, som är ännu lättare än resväskan. Den gamle mannen heter Monsieur Linh. Han är den ende som vet att han heter så, för alla som har vetat det är döda.
Han står i aktern på båten och ser sitt hemland försvinna i fjärran - förfädernas och de döda släktingarnas land - alltmedan barnet i hans famn sover.

Monsieur Linh är en mycket gammal man som tvingats lämna sin krigshärjade hemby i ett land någonstans i Sydostasien. Det enda han får med sig på sin flykt undan kriget är en liten resväska med några avlagda klädesplagg, ett gulnat familjefoto och en näve jord från hembyn. I hans famn vilar en nyfödd flicka vars föräldrar är döda - Monsieur Linh har tagit på sig ansvaret för att rädda henne till ett nytt liv i ett främmande land.

Efter en lång båtresa kommer Monsieur Linh och den lilla flickan till en stor hamnstad någonstans i Europa där klimatet är kyligt och vädret grått. Monsieur Linh hamnar på en flyktingförläggning. Där tycker de andra flyktingarna att Monsieur Linh beter sig konstigt, och de skrattar åt hans tafatthet och sorgsna uppsyn. Varje dag går han till en liten park där han lär känna Monsieur Bark, en man som nyligen förlorat sin hustru och som likt Monsieur Linh befinner sig i ett känslomässigt ingenmansland.
Mellan de två männen uppstår en djup och varm vänskap. Trots att de inte förstår varandras språk upphör de inte att samtala.

Så förflyttas Monsieur Linh till "ett slott i en vacker park", vilket i själva verket är ett hem för senila och där han hålls inspärrad. Monsieur Linh rymmer sin väg för att hinna till ett möte med Monsieur Bark. Upplösningen på denna berättelse om landsflyktens fasor, krigstraumat och utanförskapet, blir omskakande.

Stewe Claesons nya roman är en historia full av vändningar och överraskningar. Att alla familjer bär på hemligheter vet vi, men vad gör en familj när hemligheten visar sig vara mycket obehaglig?

Storpatriarken Johannes Halland är död. Och nu samlas för första gången på länge hans sex söner. Bland all bråte han lämnat efter sig finns skrinet, ett kinesiskt skrin som de alltid varit förbjudna att röra. Förväntansfullt öppnar de det och hittar ett brev.

I ett slag förändras de sex brödernas liv. I sökandet efter familjens historia stiger spänningen när de konfronteras med sina föräldrars lycka och tillkortakommanden. Det som hänt i familjen kastar skuggor in i deras egna liv och leder till nya insikter men också skrämmande överraskningar. Mördaren är död är en djupt melankolisk men också humoristisk, nästan munter roman om levandets villkor.

"Det Mam samlar i de bruna pärmarna liknar inte händelserna i maj 1956 och vad som därefter följde. Jag väntar på att jag ska förstå vad det betyder."

Ett flickbarn ligger tryckt mot parketten invid en stängd sovrumsdörr. Hennes lilla hund verkar däst och förvirrad av socker. Det finns en berättelse som är en stöld. Och ett barn som förvandlas till ett ofrivilligt vittne. Samtidigt slumrar en oåtkomlig mor bland mintpastillaskar och tankspridda anteckningar.

I Hanna Nordenhöks debutroman kommer en ung kvinna över några pärmar som beskriver händelser som utspelades femtio år tidigare, i de akademiska kretsarna i Lund i mitten av 1950-talet. En mammas barndom, en mormors kringskurna värld. I de gamla dokumenten upptäcker hon en berättelse om att säga och att tiga, att dölja och att svika, som hela tiden har beröringspunkter med hennes eget liv.

Promenaderna i Dalby Hage skriver en släkthistoria på mödernet som knivskarpt sveper över både förfluten och närvarande tid.

Raphael Haffner, 78 år, befinner sig i Alperna för att ta hand om sin frus arv, ett sommarhus i utkanten av en gammal kurort. Snart är han förföljd av kvinnor, jagad av sin familj, hotad av byråkrater och i konflikt med den lokala maffian. En på en gång storslagen och lättsam fars.

Herr Haffner står gömd i en sovrumsgarderob, på ett hotellrum, i en liten kurort i Alperna. I dörrspringan smygtittar han på den unga yogainstruktören Zinkas sexlekar med sin pojkvän.

Det är typiskt för Raphael Haffner att hamna i en sådan situation.
Han är 78 år, pensionerad engelsk bankman, jude och änkling. Han har rest till en bortglömd kurort för att ta hand om sin frus arv, ett gammalt sommarhus. (Eller: för att fly från sin familj, sitt förflutna, sin historia.) Men knappt har han anlänt innan han har inlett två kärleksaffärer: en ganska framgångsrik med en medelålders kvinna med en överdådig byst, och en mycket mindre framgångsrik med en alltför ung kvinna, vars bröst är de minsta han någonsin sett.

Under alla turer för att återta ett sommarhus han aldrig velat ha finner han sig jagad av sin familj, förföljd av sina kvinnor, hotad av byråkrater och i konflikt med den lokala maffian. Men Haffner utstår alla förödmjukelser och iscensätter sin allra sista flykt i centrum av ett förlorat Europa.

En storslagen fars om Haffners 1900-tal, om stormakters fall och nederlagets skönhet.

Vad är förbjuden hängivelse? Vad får den kosta? I en roman om offer, makt och längtan ställs frågorna om tro vid undergångens gräns.

"Det var en labyrint där vi sprang. Mellan sovlängan, klassrummet, matsalen, fikaborden, samlingsrummet. Vi var högljudda och exemplariska, vi sprang. Men inne i labyrinten fanns en annan labyrint. Ingen ville fastna i den."

Cecilia och Karolina sitter mitt emot varandra. Cecilia vet ingenting om kvinnan hon har framför sig, hon vet inte hennes ålder. Karolina vet allt. Det som står i hennes papper och det som lagras under det rentvättade håret. Kunskap.

Minnesmaskinen startas, arbetet påbörjas. En bibelskola. Människor som böjer sig djupt och reser sig, renare än alla andra. Cecilia är den idealiska eleven. Hennes kunskap växer ut över hela världen. Den tar henne till en liten församling på den skånska landsbygden. Hon möter Marie och Einar, deras obönhörliga kärlek. Där stannar Cecilia alltför länge. Där stannar hon tills det är för sent.

En vådlig bilfärd leder till att sorgtyngde Freddie Watson möter en kvinna som han förmår berätta sin historia för och som lättar hans börda. Men när han ska söka upp henne igen är hon borta. Var allt bara en dröm eller var hon inte verklig - en vålnad?

Berättelsen utspelar sig under vintern 1928. Engelsmannen Freddie Watson åker i sin bil genom södra delarna av Frankrike på flykt undan sorgen över brodern Georges död i första världskriget. Trots att det är så många år sedan nu har han svårt att gå vidare. Freddie har vid berättelsens början kommit till gränsen mot Spanien, ett område som på 1200-talet härjades hårt av det religiösa kriget mellan olika falanger av kristna, och som skildrats i Mosses första roman på svenska, Labyrinten.
I sin färd mot nästa by och förströelse reser Freddie över bergen och fångas i en snöstorm, sladdar av vägbanan och blir stående mitt ute i ingenstans. Han drar sig till minnes att han såg en stig in i skogen en liten bit tidigare och beger sig dit i hopp om att det ska vara en genväg till bebyggelse.

Till slut kommer han fram till en by där han hittar ett värdshus där han blir väl omhändertagen. Han blir till och med medbjuden till den årliga byfesten som ska hållas samma kväll. Freddie går dit och där träffar han Fabrissa, en ung kvinna som tycks ha en förmåga att se igenom honom och få honom att berätta om George och sin sorg. Fabrissa berättar i sin tur en historia för Freddie som gör honom bestört. Dagen därpå ger sig Freddie ut för att söka reda på Fabrissa igen, men ingen i byn har hört talas om någon ung flicka med det namnet.

Vintervålnader är en finstämd och lagom kuslig spökhistoria. Mosse har på ett mycket elegant sätt lyckats väva in sina kunskaper om religionskrigen i 1200-talets södra Frankrike, gjort det till själva grunden för berättelsen, och på det sättet knyta an till hennes Languedoc-trilogi, som inleddes med Labyrinten och följdes av Kryptan. Del tre, Citadellet, beräknas utkomma i England hösten 2011.

Per Odenstens är en av våra mest säregna författare och hans debutroman Gheel är redan en modern klassiker. I denna berättelse- och textsamling löper många trådar från ett liv och verk samman.

Nio sätt att beskriva regnet är en text- och berättelsesamling som är indelad i fyra delar. Den första delen är en samling berättelser som till övervägande del är nyskrivna; den andra delen består av reflexioner kring läsning, skrivande och litteratur; den tredje är två dramatiska verk skrivna för Sveriges Radio och den avslutande delen är en nyskriven långnovell.

Samtliga texter är representativa för Per Odenstens författarskap både vad gäller tematik, språk, röster och livshållning. Det är en spännande blandning av dokumentärrealism, fantasterier och magisk realism med tydliga ingångar till Per Odenstens tidigare böcker. Texterna för på det sättet en dialog med hela författarskapet och läsaren bjuds också på litterära upplevelser och läsningar som influerat de romaner som skrivits med långa mellanrum sedan debuten med romanen Gheel 1981.

Maxence, som efter faderns död bor ensam med sin mamma, är en självupptagen ung man som drivs av en rastlös energi. I ett sätt att rangordna tillvaron famlar han mellan våldsamma fantasier och kategoriska påståenden.

Maxences mamma försöker på ett fumligt men rörande sätt närma sig hans värld men förvägras inträde. I stället tycks hans tankar ständigt gå vilse i sorg och ironi - men där finns också något rörande om att vara ung och vilsen i sin sexualitet, om den gränslösa sorgen över något som inte går att sätta ord på och ett oresonligt ogillande mot modern och andra som vill honom väl.

"En natt stormar min mor, Muriel, in på mitt rum. Hon väcker mig och berättar att min far, Simon, har avlidit på bygget och att de just har ringt. Jag tror henne inte direkt, för Muriel är något av en mytoman. Vänder mig på sidan. Kanske är allt en dröm? Om två veckor fyller jag fjorton år och jag skulle gärna sova till dess."

Maskerad är en vacker, omtumlande och dubbelbottnad berättelse som i tvära kast mellan det yttre och det inre skildrar övergången mellan barn och vuxen, kärlek och hat, grymhet och ömhet.

Philippe Grimberts egen berättelse om uppväxten i efterkrigstidens Paris, i skuggan av Förintelsen och den familjehemlighet som kom att prägla hela hans barndom.

Lille Philippe föds direkt efter andra världskriget, ett önskat och älskat barn. Hans föräldrar Max och Tania är atleter båda två och driver en butik för sportartiklar och idrottskläder på en liten bakgata i Paris. När de inte står i sin butik idrottar Max och Tania, han är gymnast och fristilsbrottare, hon är också gymnast och simhoppare. Deras lille son, däremot, har ingen som helst fallenhet för vare sig sport eller idrott; han är vek och klen - ett sjukligt barn som med jämna mellanrum skickas på behandling hos Max och Tanias granne, sjukgymnasten Louise, en vän till familjen sedan lång tid tillbaka.
En dag följer Philippe med sin mor upp på vinden och hittar en liten leksakshund i en gammal bortglömd resväska som han genast gör till sin favoritleksak. Den följer honom överallt: i sängen, vid matbordet och i badrummet. Han uppfinner också en låtsasbror åt sig - Sim. Sim är Philippes raka motsats: han är stark och han kan slåss.

I tidiga tonåren får Philippes skolklass se en film om Förintelsen och Philippe reagerar starkt på den, så starkt att han rent reflexmässigt golvar en klasskamrat som uttalar sig förnedrande om judarna. Philippe törs inte berätta om incidenten för sina föräldrar utan berättar i stället för Louise. Hans berättelse får oanade konsekvenser. Sakta men säkert avslöjar Louise hemligheten bakom Max och Tanias äktenskap. Att Grimbert egentligen står för Grinberg, att Max och Tania varit svåger och svägerska före andra världskriget. Att Max hustru Hanna hellre valde att gå en säker död till mötes än att utstå makens otrohet med sin svägerska. Lågmält men med stor medkänsla röjer Philippe Grimbert här sin familjs hemlighet.

Stjärnlösa nätter är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàr ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld.

Stjärnlösa nätter handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fniss och förebråelser. Amàr är först väldigt glad att återse sin jämnåriga kusin Amina. Men får en chock när det står klart att hans far över hans huvud bestämt att de ska gifta sig.
Amàr klarar inte trycket från släkten och går med på giftermålet, men ångrar sig. Då utbryter det verkliga helvetet.

Arkan Asaad skriver ogarderat, charmigt, väldigt kul och väldigt sorgligt. I Stjärnlösa nätter får vi för första gången ta del av en hederskultur från en ung mans synvinkel.

Susan Abulhawa gestaltar de mänskliga aspekterna på en av vår tids mest svårbearbetade politiska konflikter och visar på varje människas behov av ett hemland, sammanhang och trygghet.

Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.

I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.

När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt.

Det är femtiotal och diktatorn Manuel A Odría håller Peru i ett järngrepp med vidriga metoder: förföljelse av oppositionella, utpressning och repressalier mot politiska motståndare med militära maktmedel.

Journalisten Santiago Zavala stöter ihop med sin fars gamle chaufför, Ambrosio, och tar med honom till baren "Katedralen" där Limas utslagna brukar träffas. Under fyra timmar sitter de båda männen och pratar och dricker samtidigt som de försöker besvara frågan: När gick det egentligen åt helvete för Peru?
Santiago vill också få reda på om hans far, Don Fermin, var ansvarig för mordet på en känd politisk motståndsman. När han fyra timmar senare vacklar ut från baren, ordentligt berusad, är han inte mycket klokare.

"I La fiesta del Chivo (Bockfesten) förenas en överdådig fantasi och en suverän politisk överblick med djupsinne och subtila psykologiska insikter. Boken fångar in ett svep av levande och lidande människor under en tyrannregim. Slutkapitlet … är höjdpunkten i en bok jag finner omistlig."
Svenska Dagbladet

Välgöraren. Så kallades Rafael Leonidas Trujillo, diktatorn som i trettioett år höll Dominikanska republiken i ett järngrepp, mellan 1930 och 1961.

Trettiofem år efter diktatorns död återvänder den framgångsrika advokaten Urania till sitt hemland i Karibien för att göra upp räkningen med det förflutna. Hennes far, Agustín Cabral, var en av Trujillos trogna ministrar som, när han hamnade i onåd hos Välgöraren, försökte blidka honom genom att offra sin fjortonåriga dotter.

I en monolog riktad till fadern avslöjar Urania vad som hände den gången. Dessutom får vi följa den skrupelfrie Trujillos storhetsvansinniga tankar i presidentpalatset och ta del i tio sammansvurna mäns planer på att mörda tyrannen.

"Det gröna huset hör till de stora verken I den latinamerikanska litteraturen. Huvudrollen spelar djungeln, den ogenomträngliga och aldrig tysta, den ständigt lurande och hotfulla, moskitfyllda och alltid skrämmande."
Aftonbladet

Don Anselmo kommer som främling till garnisonsstaden Piura i norra Peru där han bygger upp en bordellverksamhet i Gröna Huset. Den råbarkade sergeanten Lituma, som är en flitig besökare på bordellen, lämnar Piura när han kallas ut på ett militärt uppdrag i den peruanska djungeln. Lituma ska eskortera några spanska nunnor från djungelklostret Santa Maria de Nieva uppför floden för att de ska kunna fånga in indianflickor och uppfostra dem till goda katoliker.
Lituma förälskar sig i indiankvinnan Bonifacia och tar med henne tillbaka till Piura, men Lituma återfaller genast i gamla vanor och tvingar Bonifacia att prostituera sig i Gröna Huset. När Piuras invånare under ledning av fader García kräver att bordellen ska stängas bryter elden lös…

"Berättar lättsamt elegant och medryckande och lyckas göra sol-och-vårkvinnan till en människa av kött och blod … Mer än en mansdröm framstår stygga flickan som en bild av äventyret och spänningen … ja varför inte som en bild av själva fiktionens lockelse."
Helsingborgs Dagblad

De är femton när de träffas första gången i Limas burgna villastad Miraflores i början av femtiotalet. Lily, "den lilla chilenskan", är fräck och framfusig och bäst på att dansa mambo. Ricardo, medelklassynglingen, blir handlöst och hjälplöst förälskad, men avvisas av den flyktiga Lily.

Ödet vill att deras vägar korsas många gånger under de kommande decennierna, på platser runtom i världen: Paris, Tokyo, London, Madrid och Havanna. Varje gång blir Ricardo lika förälskad i Lily igen, men själv älskar Lily sin frihet och den trygghet som bara pengar och makt kan ge.

"Om än något 'lättviktigare' har den samma grundhemlighet: att på Shakespeare-dramats vis kunna upplevas på olika nivåer, från melodram för ståplatspubliken till symbolism för läktarnas konnässörer. Det är en alldeles fantastisk bok - fantastisk i ordets alla bemärkelser."
Aftonbladet

I 50-talets Lima arbetar den artonårige Varguitas som nyhetsredaktör på radistostationen Panamericana. Med beundran och förfäran iakttar han sin kollega, den bolivianske demonförfattaren Pedro Camacho, vars melodramatiska radioföljetonger slår alla lyssnarrekord. Men Camachos överhettade fantasi får honom att tappa greppet över sina karaktärer (de dör i ett avsnitt för att återuppstå i nästa) och radiolyssnarnas tålamod börjar tryta.

Varguitas förälskar sig i den fjorton år äldre frånskilda tant Julia och rymmer tillsammans med henne undan släktens hot och trakasserier. Deras alltmer desperata jakt på någon som kan viga dem, varvas med Camachos skruvade radioföljetonger. Till slut tvingas Varguitas konfrontera sin familj medan den totalt utmattade Pedro Camacho hotas av avsked från radiostationen.

Som pojke drömde han om att bli en framgångsrik backhoppare. Men en kronisk sjukdom gjorde det omöjligt.

Tjugo år senare bor han i en lägenhet med sin hund Sala. Han har blivit historiker med medeltiden som specialitet, men han isolerar sig i takt med att hans sjukdom gör det allt svårare att få livet att fungera.

Så en dag ringer en kvinna på dörren. Hon heter Nina och är en kärlek från ungdomstiden. Hon forskar numera och frågar om han kan tänka sig att följa med på en studieresa i vikingarnas spår i österled till Konstantinopel. Resan blir ett närmande mellan två individer som båda har haft svårt att släppa någon inpå livet.

Det längsta hoppet är en fristående fortsättning på Snökristallers tyngd, som gick som radioföljetong i P1. Romanen är ett ingående porträtt av en mans försök att acceptera sina fysiska tillkortakommanden, men också en stark skildring av en oväntad kärlek.

Den skakande kvinnan är ett slags memoarbok om en märklig krampliknande sjukdom som Siri Hustvedt lidit av sedan 2006. Den uppkom plötsligt under ett tal hon höll till minne av sin nyligen avlidne far.

I boken inleder Hustvedt en jakt på en diagnos för att finna vad som är fel på henne. Är det en psykologisk åkomma eller en nervsjukdom? Var det faderns död som utlöste attacken? Borde hon träffa en psykolog, en neurolog eller både och? Eller är hon en hysterika? Frågorna leder henne in på medicinsk historia, dagens psykologi, neurologi, psykoanalys, litteratur och filosofi.

Med sitt enorma kunnande och sin egen historia undersöker Hustvedt det gamla dilemmat kropp och själ. Hon går logiskt tillväga - vilket leder till en ofta rolig, ständigt originell bok som hoppar mellan läkarmottagningar och magnetröntgenkameror. Går det att förstå gåtan med dubbelgångarbeteenden och hörselhallucinationer? Vad är egentligen hysteri, hur fungerar medvetande och drömmar, hur hänger minne och trauma samman?

Detta är en personlig bok som skulle kunna kallas en blandning av Susan Sontag och Oliver Sacks.

Adam Ett, den goda ledaren för Guds Trädgårdsmästare - en religion som ägnar sig åt att sammankoppla vetenskap, religion och natur - har under lång tid förebådat en kommande katastrof.

När katastrofen sedan inträffar utplånas nästan allt mänskligt liv. Ren, en ung nattklubbsdansare, och Toby, tidigare medlem av Guds Trädgårdsmästare, hör till dem som finner sig strandsatta i en omgivning som är alltigenom förändrad och där ingen går att lita på.

Syndaflodens år är Margaret Atwoods mäktiga och spännande roman som blivit en stor succé runt om i världen. Den kan läsas som en parallellroman till hennes tidigare Oryx och Crake från 2003. Världen är inte längre sig lik, men med Atwoods otroliga förmåga att skapa trovärdighet i det osannolika formas en genial berättelse som ytterst handlar om människans förhållande till jorden och dess resurser.

"Jag har aldrig tidigare gått tillbaka till en roman och skrivit en fortsättning. Varför har jag gjort det nu? Delvis för att så många läsare frågat mig vad som hände efter romanen Oryx och Crake. Jag hade ingen aning, men frågorna fick mig att börja fundera. Det var en av anledningarna. En annan var att själva ämnet för romanen upptagit allt mer av min tid sedan dess.

När Oryx och Crake kom ansåg vissa att den liknande science fiction - utflippad, för märklig för att vara trovärdig - men under de tre år som gick innan jag påbörjade arbetet med Syndaflodens år började det förmodade avståndet mellan den påhittade fiktiva framtiden och den hårda realiteten vi lever i att krympa i rasande takt. Vad händer med världen? Hur kan vi ställa den tillrätta? Hur lång tid har vi på oss?

En annan återkommande fråga om Oryx och Crake handlade om kön. Varför berättades den av en man? Hur hade den varit om det istället varit en kvinna som berättat? Dessa frågor ledde mig till Ren och Toby, och vidare till deras respektive liv, och deras flyktingtillvaro. En finare sexklubb och ett lyxigt spa borde faktiskt vara ganska bra ställen att vänta ut en pandemi på: om inte annat så finns där lite mat och gott om rena handdukar."

Margaret Atwood

Min kamp är Karl Ove Knausgårds mäktiga självbiografiska roman. Första delen inleds med en svepande beskrivning av varje människas slutpunkt, döden. Det är runt detta ofrånkomliga faktum boken kretsar, från barndom till vuxenhet.

I centrum står en far som i hela sitt liv agerar på ett sätt som gör honom onåbar och omöjlig att förstå. Boken utgår från Karl Oves nuvarande situation med fru och två små barn i Malmö. Han skriver personligt om hur han tvingats sluta dricka eftersom han då tappar kontrollen och gör sig själv och andra illa.

Så kommer telefonsamtalet från brodern med besked om faderns död. Det som följer är ett hårt uppvaknande och en begravning av en far han aldrig kände.

Nej tack är en rå och humoristisk roman som oförskräckt slår ner på de ömma punkterna i ett ihoptorkat och avsomnat äktenskap.

Heli och Matti är i fyrtioårsåldern, har en dotter på tretton och har varit gifta i många år. Heli är fortfarande mycket förälskad i Matti. Men Matti har tappat lusten. Aldrig vill han ha sex längre. Han sitter bara framför datorn i ett par gamla mysbrallor. Det närmaste de kommit intimitet på senare år är en liten kram.
"Inte i kväll, älskling", blir svaret när Heli - mer eller mindre direkt - gör ett närmande. Hon känner sig alltmer förödmjukad. Inte sällan slutar det med gräl.
Vart tog lusten vägen? När började de prata förbi varandra? "Hur var din dag?" Svalt, som om de var ytligt bekanta.
Heli drivs i sin förtvivlan in i en otrohetsaffär som hon egentligen inte önskar. Matti får veta och Heli avslutar förhållandet. Men kan de fortfarande hitta tillbaka till varandra, eller är relationen bortom all räddning?
Nej tack är en rolig och självutlämnande roman om ett tabubelagt ämne. Humorn är lakonisk och svart - vilket hör till Härkönens kännetecken. Boken vänder på de traditionella könsrollerna och tar upp ett ämne som har hög aktualitet. Men det är också en roman om kärlek. Kärlek utan sex och sex utan kärlek.
Detta är en bok med hög igenkänninngsfaktor, men inget för den pryda. Den är befriande öppen både i tilltal och ämne och har blivit en stor succé i Finland.

I Peter Høegs nya roman Elefantskötarnas barn får vi möta den fjortonåriga Peter och hans syskon Tilte och Hans som bor i en prästgård på Finö. Tillsammans med sin hund, Basker III, ger de sig ut för att söka vad som har hänt deras försvunna föräldrar.

Men eftersom deras familj inte riktigt är som andra finns flera som vill ha ett ord med i saken, inte minst de sociala myndigheterna. De tre barnen flyr från beslutsfattare, sekter och kriminella grupper för att ta reda på vad som har hänt deras försvunna föräldrar.

Elefantskötarnas barn är en omvälvande äventyrsroman full av excentriska personligheter, bondslughet och humor. Men den går också att läsa som en utvecklingsroman med den ständigt närvarande frågan: Är det någonsin för sent att få en lycklig barndom?

Den där gäddan på den blanka diskbänken. Vad ska Maj göra med den? Det är hennes tjugoförsta födelsedag. Året är 1938 och hon är nygift. Och gravid. Hur hamnade hon i det här?
En berättelse om klass, ett sårigt moderskap och alkoholism.

För första gången ska Maj ha hela sin nya, stora Örnsköldsvikssläkt på middag. Men maken, den betydligt äldre Tomas, dröjer. Han skulle ju bara uträtta några ärenden på stan? Utanför lägenhetsfönstret breder midvintermörkret ut sig. Hur hamnade hon i det här, med en man som hon knappt känner? Hon som bara ville arbeta som servitris på Kjellins konditori ett slag, för att sedan ge sig av igen, kanske till Stockholm. På flykt från familjen i Östersund som inte längre kan försörja henne, när mammas hosta kräver allt längre sanatorievistelser och med uppbrottet från en ännu oläkt kärlekshistoria i minnet.

Maj vet, för hon känner ett hårt boxande i sin mage. Barnet. Det som aldrig skulle få hända. Överallt ser Maj blickar och hör röster som dömer henne för brottet som hennes växande mage bevisligen är. Men nu har hon väl inget att skämmas över? Med sin vigselring och make som ser fram emot att få bli far. Till och med svärmor som sitter i våningen under borde väl kunna förlåta sin sonhustru. Fast varför svajar Tomas så när han ska be sin mamma och sina syskon att slå sig ner vid det dukade födelsedagsbordet? Jo, Maj ser att han inte är nykter.

Med tidens obönhörliga tickande framskrider Majs graviditet, motvilligt och mödosamt, samtidigt som hon kämpar med att förstå vad som förväntas av henne i hennes nya, framgångsrika, familj. Sakta växer ett beslut att bli den kvinna som ingen ska kunna anklaga eller klandra. Maka, mor, värdinna. Men hur blir man det? För hur mycket Maj än försöker kontrollera sin tillvaro och leva i enlighet med hushållsalmanackan så finns ju allt det andra där. Det såriga moderskapet, makens alkoholism och ett äktenskap som bara råkade bli.
Att föda ett barn är den första delen i en tänkt trilogi.