Skönlitteratur

Exhäxan - hans första fru - som fortfarande spelar en stor roll i hans liv; hon som bortser från det faktum att det är du som borde hålla talet på hans födelsedag. Hon måste elimineras.

Alison, Fiona, Julia och Susan har en klubb - Aktuella Fruars Klubb - eller kanske är det en pakt. De är alla fyra förföljda av sina respektives före detta fruar, antingen hon vägrar släppa taget, är död och
därmed helgonförklarad, eller idkar emotionell utpressning via barnen. Deras "klubb" blir en säkerhetsventil i tillvaron. En livboj. Men nu är det nog. Det är dags att sätta ned den vassa klacken och inte
nöja sig med att vara nummer två. Tillsammans drar de ut i krig mot exhäxorna.
Underbart underhållande och humoristiskt men med den där skarpa iakttagelseförmågan som gör
att Jane Moore höjer sig över mängden - igen.

Vem är Sylvie? En gäckande grå gestalt som liten och obetydlig plötsligt befinner sig mitt i Richard och Leilas lyckliga förhållande; hon är överallt men går inte att få grepp om - en gökunge som de inte märker förrän det är försent. Eller?

Richard och Lelia är ett "säkert" och lyckligt par som väntar sitt första barn. Barnet blev till i ett fnittrande kaos strax innan de skulle iväg på en julfest. På denna fest, som de alltför sent och rosigt anländer till, råkar Richard möta en ung kvinna som mest liknar en grå liten mus och inte gör något större intryck på honom. Hennes namn är Sylvie. Alltmedan babyn växer i magen blir också denna Sylvie mer framträdande.
Det visar sig att hon studerar litteratur på universitetet och eftersom Richard arbetar som förlagsredaktör ger han henne i all välmening några lektörsuppdrag. Motvilligt blir han förförd av Sylvies subtila väsen. De börjar skicka små meddelande till varandra via mailen och möts vid några få tillfällen, då den erotiska laddningen mellan dem är påtaglig, men något håller tillbaka Sylvie. Richard blir alltmer besatt av att få träffa henne igen men hon gäckar honom och försvinner i veckor för att sedan plötsligt dyka upp, helt oväntat. Richard och Lelias förhållande blir alltmer spänt och samtidigt stöter Lelia på Sylvie på gatan. De börjar umgås och Sylvie fi nns alltid till hands när Lelia behöver stöd och hjälp. Så småningom inleder de ett kärleksförhållande. Inte förrän Lelia lämnar Richard förstår han att allting inte står rätt till. Sylvie är gökungen i deras förhållande. Intrigen tätnar och rör sig mot en andlöst spännande upplösning. Ett relationsdrama om åtrå, passion, svek och ett mörkt förlutet som för tankarna till Joy Fielding eller Ian McEwan.

När vi sjöng är en brett anlagd amerikansk familjeroman som sträcker sig från 1930-talet och fram till vår tid. Framför allt är det en roman om ras och musik. Syskonen Jonah och Joseph Strom är födda under andra världskriget och uppfostras i en värld av musik.
Deras mor, som är svart, är sångerska, som på grund av sin hudfärg aldrig fått en chans. Detta till trots vill hon och deras far David Strom, en vit judisk fysiker från Tyskland, uppfostra sina barn till att se bortom hudfärgen. De försöker leva sitt liv som de lär, men när hon går bort i en brand blir de utlämnade åt sina egna identitetsgrubbel och åt sin förvirring.
Jonah blir en uppburen sångare och Joseph en skicklig pianoackompanjatör, dömd att leva i skuggan av sin bror. Deras lillasyster söker sig bort från familjen eftersom hon uppfattar deras rasblindhet som förljugen.
Detta är kort och gott historien om deras liv, deras musik och karriärer, deras tankar, förhoppningar och besvikelser mot en fond av de rasbråk och den fördomsfullhet som präglat deras liv. När vi sjöng är en jättelik idéroman med ovanligt utmejslade karaktärer, en sann berättelse utan litterära tricks, skriven på en böljande prosa. Man brukar ju säga att en del böcker är som musik. I detta fall är det verkligen sant.

Om bara inte Herr O's radio hade varit så störande. Det uppstår ett missförstånd kring den och sen blir det bara värre. Allt går mot sin upplösning. Marie Norins prosadebut är suggestiv, absurd och (o)roande.

Huvudpersonen bor tillfälligt inhyst hos Madame och hennes hjälpreda herr O i ett hus nära havet. Det är fuktigt, varmt och regnar större delen av tiden. Dimman lägger sig allt tätare kring huset. Den namnlösa huvudpersonen är här för att arbeta och föra samtal med Madame. Det är oerhört viktigt att följa de upplagda rutinerna kring detta. Men herr O har sin radio påskruvad på för hög volym och vid störande tidpunkter. Och varför hörs den bara just i hans rum? När han påpekar detta uppstår ett olyckligt missförstånd. Ett irriterande sår på benet svullnar upp och varar sig. Och sedan blir det bara värre. Han får allt svårare att koncentrera sig. Det regnar ständigt, vätan sipprar in genom ytterväggarna och det kommer en stank av förruttnelse från havet. Det går svamp i benet och radion ställs på på allt högre volym.

Den här berättelsen blir alltmer klaustrofobisk. Allt går mot sin upplösning. Rutinerna rubbas och
kroppen bryts ned. Det är suggestivt, absurdt och (o)roande. Det här är en fantastisk liten bok, en litterär rysare i miniatyr.

Efter tio års tystnad träder nu Peter Høeg åter fram på den litterära scenen. 1996 kom Kvinnan och apan. Nu har han skrivit en roman som är ännu vildare, ännu mer djuplodande och infallsrik. Den tysta flickan är ren läslycka, enligt Jan Kjaerstad.

Huvudpersonen i Peter Høegs nya roman heter Kasper Krone, han är cirkusartist med en enorm skatteskuld som gjort honom efterlyst i fl era länder. Men han har också terapeutiska och synska utförsgåvor, han kan höra folks själstillstånd av den musik som omger dem.
En dag kommer han i kontakt med en tioårig flicka, KlaraMaria, som är omgiven av tystnad. När hon så plötsligt försvinner börjar han leta efter henne, för han förstår att det är något mycket speciellt med KlaraMaria. Snart blir han varse att han inte är den ende som är på jakt efter henne.
Precis som i Fröken Smillas känsla för snö väver Peter Høeg i Den tysta flickan skickligt samman en kriminalhistoria med geopolitiska komplotter och metafysik, miniessäer om musik med drastisk humor
och biljakter.

En ful januarimorgon sitter Sara på ett plan till Teneriffa. Hon har lämnat man och barn för en veckas tankepaus. Hon har nämligen insett att hon är bitter trots att hon bara är 30 år. En riktig bitterfitta faktiskt. Det var inte meningen att det skulle bli så här, hon drömde ju bara om kärleken som alla andra.
Men nu sitter hon på planet till tönt-Teneriffa och tänker på alla oförätter som någonsin begåtts mot henne. Tänker på hur lurad hon är av kärleksmyten. Den som får oss att vilja bilda familj. Tänker på alla kvinnor hon känner som liksom hon, dräneras på energi i familjehelvetet. Ett arv i rakt nedstigande led, från sin rastlösa mammas diskande eksemhänder till Saras nervösa duktighetskomplex.

Med sig på planet har hon Erica Jongs 70-talsklassiker "Rädd att flyga" och Sara läser och önskar att det var 1975 istället för 2005. För det verkar som om allt var mycket roligare på 70-talet, med allt uppror mot familjen, alla lösa förbindelser och allt knarkande. Nu är det 2005 och Sara inser med fasa att hon längtar mer efter en hel natts sömn än efter ett vilt, knapplöst knull.
Bitterfittan är en vildsint uppgörelse med kärleksmyten, moderskapet och hela skitkulturen som tenderar att färga allt i falskt kukrosa. En roman, en självbiografi , ett reportage om identitet, sexistisk socialisering och en av de viktigaste kvinnofrågorna: hur ska vi någonsin kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med dem vi älskar?

Snö är en politisk roman med stor giltighet i dagens Turkiet. Romanen utspelas vintern -92 i staden Kars, längst öster ut, nära gränsen till Armenien. Hit kommer Ka, poet med tolv år i exil i Tyskland i bagaget. Egentligen har han kommit för att slå sig ner i barndomsstaden Istanbul men det som lockar med resan till Kars är dels förhoppningen att återse en tidigare flickvän, dels ett uppdrag att för en tidning skildra den våg av självmord som begåtts av unga kvinnor i staden. Tar de livet av sig av politiska skäl? Har det med islamisternas framväxt att göra? Kars drabbas under hans besök av ett våldsamt snöfall och staden skärs av från omvärlden. Under tiden i staden kommer Ka i kontakt med alla de viktigaste politiska grupperingarna och institutionerna i dagens Turkiet: regeringsorganen, militären, islamisterna, kurderna, gammal och ny vänster. Snö griper rätt in i en politisk diskussion som berör så många fler än turkarna nu sedan Turkiet på allvar söker sig en roll i Europa. Vad är egentligen Turkiet för ett land? Kan vi i väst förstå turkarna? Förstår man i Istanbul vad som händer i Kars? Romanen blev en oerhörd framgång i Turkiet och den utsågs i fjol, när den kom i engelsk översättning, av New York Times till en av de 10 främsta böckerna det året.

Svenska brottsbalken 4:6 säger att den som olovligen intränger och kvarstannar i en annans byggnad, vilken den än må vara, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Men det finns värre straff. Långt värre. Läsaren av Intrång kommer att bli varse det.

Det är olagligt men liksom mycket av det som är förbjudet också lockande. Lockande att leta förbjudna ingångar och ta sig in i övergivna byggnader på platser som tiden glömt.
En grupp "urbana utforskare" (Urban Explorers, "Creepers") - eller infiltratörer har hittat den idealiska byggnaden att utforska närmare: Paragon Hotel vid Jerseykusten, en högrest art deco-byggnad som för länge sedan sett sina bästa dagar och snart ska jämnas med marken. Under ledning av en universitetsprofessor tillika fantast när det gäller sådan här "utforskning" tar sig en grupp infiltratörer in i hotellet via en underjordisk gång. Med i gruppen är också reportern Frank Balenger för att skriva om expeditionen för en tidning. Men det blir snart uppenbart för alla att Balenger har egna intentioner med intrånget.
De är naturligtvis inte ensamma i hotellet med sina vindlande trappor och många stängda dörrar. Förutom otäcka råttor och groteska kattdjur som jagar dem finns där något annat, något mer ondskefullt än de någonsin kunnat föreställa sig, och som de under nattens timmar kommer allt närmare. Eller. Är det Ondskan själv som närmar sig dem?
Intrång är en riktig "nagelbitare" - som med fördel sträckläses i realtid. Expeditionen i Paragon Hotel varar nämligen från klockan 21 på kvällen till 4 nästa morgon. Däremellan är det svårt att lägga ifrån sig boken.

Orter långt från varandra handlar om hur ett äktenskap ställs på sin spets efter många år när mannen efter en olycka drabbas av afasi. Han går in i tystnaden och hon uppmananas att söka efter ledtrådar till mannens historia och deras gemensamma förflutna.

En man, forskare med flyktingbakgrund från Ungern, som sen länge lever i Sverige och är gift med en svenska, blir sjuk. Han har drabbats av en "olycka" som medfört att han drabbats av afasi. Om olyckan är självförvållad eller inte, vet inte hans hustru men hon uppfattar det ändå som ett medvetet steg in i den absoluta tystnaden. För att få någon ordning på sina känslor går hustrun med på att föra ett slags dagbok under ett halvår av sjukdomsperioden. Den ger henne möjligheten att reflektera över deras äktenskap, över mannens historia och hans försök att få henne att förstå och dela hans erfarenheter av att befinna sig mellan två kulturer, två världar. Men detta leder också till att hon måste ifrågasätta deras långa äktenskap, och deras kärlek. Har de någonsin delat detta? Har de varit nära eller hela tiden långt borta från varandra?
En roman om förmågan eller oförmågan till kärlek och att på allvar dela de djupast gående erfarenheter.
Efter många års uppehåll återkommer Ildikó Márky med en ny roman som tydligare än någonsin skildrar den kluvenhet som hon själv känner som ungersk invandrare.

Ildikó Márky, författare och läkare, verksam vid Östra Sjukhuset i Göteborg. Kom till Sverige som 17-åring tillsammans med sin mor i samband med Ungernrevolten 1956.
Har också översatt Péter Esterházy tillsammans med Gunnar D. Hansson.

Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet är den underbara historien om Penelope Wallace och hennes excentriska familj vid rock'n'roll-erans början. Det är en varm och blixtrande kvick roman som känns som ett enda långt cocktailparty från 50-talet och med en vintage-känsla som ligger helt rätt i tiden.

Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet är berättelsen om 18-åriga Penelope som längtar efter att bli vuxen och möta kärleken i 50-talets London. Vid hennes sida finns bästa väninnan Charlotte, Charlottes originella faster Clare och hennes kusin Harry, trollkarlen som är förälskad i en amerikansk societetsflicka. Här finns också Penelopes unga och vackra men mycket sorgsna mamma, och hennes yngre bror Inigo som suktar efter att bli popstjärna som Elvis Presley. Medan flickorna väntar på att bli vuxna dricker de champagne, går på exklusiva middagsbjudningar på Ritz, låter sig bjudas på cocktails och medverkar i hemliga svartsjukedramer.
Men under den polerade societetsytan tyngs Penelopes familj av kravet att underhålla familjegodset, och av sorgen efter fadern som dött. Även i Charlottes familj döljer sig problem: hennes faster Clare bär på en hemlighet som hon länge kunnat hålla för sig själv. I takt med att hemligheter avslöjas och gamla ideal ges upp tätnar intrigen för att kulminera i en upplösning som är både rörande och överraskande.

En mäktig berättelse om humanitet, den lilla människans storhet och livets helgd, i starkt koncentrat. Hyllad av enig norsk kritikerkår.

Suomussalmi är 1939, när Vinterkriget bryter ut, en liten finsk stad på 4000 invånare, nära ryska gränsen. Där lever Timmo - en enkel själ, sedd över axeln och av många betraktad som byidioten - på att hugga ved och leverera till stadsborna. När ryska trupper rycker fram ska staden evakueras och brännas, men Timmo vägrar att lämna sin plats på jorden. När de ryska trupperna sedan kommer till den brända staden finns Timmo där, och han lemmas in i det vedhuggarlag som ingår i den ryska trossen. De ryska vedhuggarna är alla tvångsuttagna, icke vapenföra män, illa rustade både fysikt och psykiskt för uppgiften. Timmos kunskaper om vedhuggning och överlevnad i sträng kyla under primitiva förhållanden förvandlar honom till en ledargestalt i deras ögon, en som ger dem livsmod och hopp. När sedan ryssarna drivs på flykt och de finska trupperna återkommer blir Timmos handlande ifrågasatt, men hans tidigare rykte som klen i huvudet räddar honom från krigsrätt och han återgår till sin tidigare obemärkta roll i staden.
Roy Jacobsens nya roman är inte stor till omfånget men har en mycket hög karathalt - det är en mäktig berättelse om humanitet, den lilla människans storhet och livets helgd i starkt koncentrat.

Q är en smart, ambitiös - och gravid - New York-advokat som får inta sängläge i vecka 26 och inte lämna bädden förrän det är dags att föda ungefär tio veckor senare. Vad ska hon göra för att inte bli tokig? Detta är en humoristisk och berörande debut om vad som händer när 100 procentig aktivitet går över i - ja, vadå?

Quinn "Q" Boothroyd är en ung (28 år), engelsk kvinna i karriären. Hon arbetar som advokat och har flyttat till New York med sin man som försöker bli delägare i en stor advokatbyrå. Hon blir gravid och i vecka 26 får hon reda på att hon måste hålla sig stilla, helst sängliggande, under resten av graviditeten. Nu förändras Q:s liv totalt. Från att ha haft en fulltecknad kalender får hon plötsligt hur mycket tid för sig själv som helst. Hon ligger mest i sängen hela dagarna och försöker få tiden att gå och känner sig ensam och övergiven av sin man som jobbar dygnet runt. Brianna, en kollega från jobbet, besöker henne och berättar om sin komplicerade relation med en gift man. Det visar sig så småningom att mannen är Q:s mans bästa vän Mark, som väntar sitt tredje barn med sin hustru. En vänlig grekisk grannfru bjuder på grekiska delikatesser och berättar att hennes systerson Alex har problem med sin hyresvärd. Genom att försöka skrämma bort sina hyresgäster försöker han tömma huset för att sedan kunna bygga flotta läghenher som kan hyras ut till rika människor. Q blir upprörd över detta och försöker hjälpa Alex, men upptäcker då att hennes man har hyresvärden som sin klient. Äktenskapet mellan Q och hennes man Tom blir alltmer ansträngt och saken blir inte bättre när Q:s syster kommer på besök.
Låter det rörigt? Men vad gör man inte för att få tiden att gå när man ha tio veckors sängläge framför sig.

Sarah Bilston debuterar med den här boken som sålts för stora belopp till engelska Harper Collins och amerikanska Time Warner Books. Sarah Bilston är född i England men bor numera i Connecticut med man och dotter. Hon har en akademisk karriär "i bagaget" som assisterande professor i engelsk litteratur på Trinity College i Hartford. Hon är just i färd med att skriva färdigt uppföljaren, med titeln Sleepless Nights, och vi är många som förstår vad det betyder... Kul och innehållsrik hemsida: www.sarahbilston.com

Efter att Morten Ramslands släktroman Hundhuvud kom ut i Danmark förra året och blev en kritikersuccé av stora mått har den gått som en löpeld över världen. Den har översatts till tolv språk, däribland engelska, och har sålt i över 100 000 exemplar i Danmark.

Hundhuvud är historien om hur Asger, romanens berättare, återvänder till Danmark efter flera års vistelse i Amsterdam, för att ta avsked av sin döende farmor. Hon är den enda som kan lära honom alla släktens historier från Danmark och hennes hemstad Bergen i Norge, och kanske också ge honom några ledtrådar om den skatt som farfadern Askild gömde någon gång under kriget men som aldrig återfanns.
Likt en sentida Blecktrumman eller Juloratoriet eller Hundra år av ensamhet är Hundhuvud en berättelse som vindlar sig fram genom släkt och geografi på jakt efter familjens kollektiva minnen, stora och små, sorgliga och dråpliga.
Hundhuvud tar sin början i trettiotalet, där vi i släktens ena gren finner den färgstarke men inte helt sympatiske farfadern Askild (framstående smugglare och målare) och på den endra en änglalik mormoder på motorcykel. Via Askilds äldste son Niels med de stora öronen som tillbringar större delen av sin barndom i ett skåp under diskhon når vi fram till våra dagar och romanens nu. Där förbereder sig berättaren Asger inte bara inför sin farmors död utan också för att konfrontera sina egna skräckminnen från barndomen som tagit formen av ett stort, farligt hundhuvud.

Morten Ramsland är född 1971. Han har studerat konsthistoria och har tidigare givit ut en diktsamling, "Når fuglene driver bort" (1993), och en roman, "Akaciedrömme" (1998). Han har dessutom givit ut barnböcker.

"Han är lärd som ett troll ... en berättarnas berättare, storartat underhållande också när tanken svindlar. När man läst honom är man inte riktigt densamma som förut."
Bengt Holmqvist, Dagens Nyheter
Den unge advokaten Galip kommer en dag hem och finner att hans fru, den vackra och gåtfulla Rüya, är försvunnen. Han ger sig ut på ett labyrintiskt sökande efter henne genom Istanbul. Romanen blir en lovsång till staden samtidigt som den är en olycklig kärlekssaga och en spännande detektivroman.

Den svarta boken var Orhan Pamuks genombrottsroman. Den utkom i Sverige på Tidens förlag 1995.

En ung italiensk ädling tas under en sjöresa till fånga av turkiska sjörövare och förs till Istanbul. Tiden är 1600-tal. Han blir slav hos vetenskapsmannen och astrologen Hodja. De båda männen visar sig vara lika varandra till förväxling.

Tillsammans arbetar de två med en rad uppfinningar och astrologiska förutsägelser för sultanen. För dennes räkning konstruerar de också en gigantisk krigsmaskin som används för att i ett stort fälttåg mot Polen belägra den vita borg som titeln omtalar.

Den vita borgen har översatts till 14 språk och har etablerat den turkiske författaren Orhan Pamuk (född 1952) som ett av de stora namnen i samtidslitteraturen. Denna ställning har sedan ytterligare stärkts med Den svarta boken (på svenska 1995) och Mitt namn är röd (2002).

Den unge studenten Osman bor i Istanbul med sin mor. Osman läser en dag en märklig bok som får en livsavgörande betydelse för honom. Han blir blixtförälskad i en änglalikt vacker kvinna, Canan, som också hon har läst samma bok. Tillsammans ger de sig ut på en bussresa i Turkiet för att försöka hitta Canans försvunne pojkvän Mehmet, och för att finna det "nya liv" som boken beskriver, och som gestaltas av en ängel som de hoppas få syn på utanför bussfönstren. Men inte alla är övertygade om att romanens nya liv är av godo. De träffar bland andra Mehmets far som är övertygad om att den livsavgörande boken är ett hot, bara ett av många exempel på en gigantisk konspiration riktad mot traditionella turkiska värderingar. Det nya livet är en resa i geografin med kärleken och döden som följeslagare. men det är också en resa in i litteraturen och populärkulturen, en visionär utforskning av kulturella och nationella identiteter.

En biblisk berättelse som du aldrig läst den, Kain och Abel, Noa och Lot i en drömsk och ändå påtaglig verklighet någonstans mittemellan bibelns landskap och en urnorsk landsbygd.
En saklig fantasi om änglar och människor.

Karl Ove Knausgård börjar sin gammaltestamentliga berättelse med ett svindlande kapitel om änglarnas
historia. Före bibelns tid levde nämligen änglar och människor tillsammans på jorden. Och lika svindlande utvecklar sig denna roman: i skuggan av bibliska berättelser som vi väl känner till så växer andra historier fram, som pekar mot en annan värld, en annan historieuppfattning. Det är en både gäckande och realistiskt episk roman om förhållandet mellan det mänskliga och det gudomliga.
Karl Ove Knausgård slog igenom stort med sin första roman Ute av verden, som kom 1998. En tid för allt är en fristående fortsättning på den, och han kommer förutom i Sverige också ut i Tyskland, England och Danmark.

Saffransköket är en roman om svek och vedergällning, om hemligheter som legat gömda i decennier utan att förlora sin destruktiva kraft - över generationer och kontinenter.
Det är också en berättelse om Iran, om en värld av myter, och om relationer mellan mödrar och döttrar, om landsflykt och återvändande.

"I nordöstra Iran, på Khorasan platå, finns en by som kallas Mazareh. Det är en spetsväv av bruna lerväggar där bergen möter slätten, långt från den närmaste staden, Mashhad, med dess gyllene kupoler och minareter."

Mariam är uppvuxen i de bergiga gränstrakterna mellan Iran och Afganistan, men har bott i London i många år och har funnit sig tillrätta i det engelska samhället. Hon är gift med en engelsman och har en dotter, Sara. Familjen reser ofta på semester till Iran och Mariam trivs med livet.
Men en dag händer det Sara något dramatiskt, något som Mariam delvis är skyldig till, och i den pressade sitiuation som uppstår ger Mariam efter för en önskan att fly från alltihop. Hon reser hem.
Hem till det land där hon som ung var tvungen att dölja ansiktet bakom en slöja, strida med sin far för att slippa bli bortgift mot sin vilja, där hon inte tilläts vara vän med pojken hon älskade och inte fick studera.
Men också till det land där jorden har samma färg som saffran, den ljumma luften känns som en smekning och där något väntar som hon är tvungen att göra upp med.
Saffransköket är Yasmin Crowthers vidunderligt poetiska och fängslande debutroman om hur starkt grepp barndomslandet har om en människa - även om den tiden i livet inte var enbart lycklig.

Göran Moldén debuterar med en spänningsmättad och inträngande historia som sätter ljuset på något vi kanske sällan tänker på: hur kan man leva med en familjemedlem som är nazist? Hur älskar man någon som står för det man hatar?

Ylva är en medelålders lärare med två vuxna söner, den ene välartad och tråkig, den andre är nazist och har straffat ut sig själv ur familjen på så sätt att han efter en släktfest helt enkelt försvunnit. Detta är Ylvas stora sorg i livet, men något som hon på ett märkligt sätt ändå lärt sig leva med. Hennes egen bakgrund är snarast vänsterliberal, och hon känner sig djupt kluven mellan att ifrågasätta och ta avstånd från sonens åsikter, och samtidigt att älska och sakna honom just som man älskar och saknar ett förlorat barn.
Ylvas lägenhet ska renoveras, och för att fly undan stöket och dammet hemma flyttar hon ut till sommarstugan. Det är höst, mörkt och kallt. Ganska snart märker hon att någon varit där. Är där. Det är den förlorade sonen, Stefan.
Han har lämnat sitt förflutna, men är mycket fåordig med vad som har hänt. Ylva är så tacksam över att ha honom hos sig igen att hon inte vill pressa honom. Men något konstigt är det med honom, vilket bekräftas av att en kompis dyker upp, som Stefan kör med, och som liksom Stefan verkar vara på flykt undan något hot. Och dessutom möter hon två främmande män på vägen från stugan, som frågar efter Stefan. Hon lurar dem därifrån, men får inte ro i sin själ. Inte blir det bättre av att Stefan först spöar upp sin vän, som dessutom försvinner efter några dagar. Men vars stövlar står i Stefans bil. Det vilar något väldigt olycksbådande över Stefan, och när han till slut lämnar sin mamma ytterligare en gång är hon mer frågande än när han kom. Vad har sonen gjort sig skyldig till, denna gång och alla andra gånger?

"Inget är så uppfriskande som en roman som är hämtad ur det verkliga livet, och få romaner har på sistone varit så verklig som Callgirl på Manhattan. För sin stora humor och sina fängslande, ytterst verklighetstrogna scener, får den här boken VG - för verkligt godkänd."
New York Post

Callgirl på Manhattan är en underbart intelligent, sexuellt rättfram och uppsluppen roman där vi får lära känna Nancy Chan, en 2000-talets callgirl som bor och arbetar på Upper East Side på Manhattan. Nancy är full av motsägelsefulla begär. Hela tiden måste hon välja mellan att älska och att tjäna pengar. På en bra dag får hon göra bådadera.
Hon finner sin väg längs världens äldsta yrkes svåra bana, omgiven av hängivna, rika och maktfulla torskar, som ibland kräver mer än bara sex. Samtidigt slits hon mellan två förtärande väninnor och kollegor som gör hennes liv ännu mer komplicerat.
Med ena foten i de krävande, rika kundernas sovrum och den andra i sin ovetande pojkväns trygga, normala liv, som letar efter en lägenhet åt dem och arrangerar deras kommande bröllop, försöker Nancy hindra sina två liv från att kollidera på sitt eget, oefterhärmliga sätt.

Hannibal är vid sidan av Alexander den store den mest kände krigsherren och militärstrategen från antiken, ja, från historien överhuvudtaget. Detta är romanen om hans liv, hans segrar och nederlag, hans list och hänsynslöshet.

Karthago på tvåhundratalet före Kristus var den andra stormakten i Medelhavet, och kampen om
herraväldet pågick ständigt med Rom, en republik och krigsmakt på stark frammarsch, men ännu
inte ett imperium. När Hannibal blev överbefälhavare rev han upp ett bräckligt fredsfördrag från
ett tidigare krig, tågade genom Spanien och södra Frankrike, över Alperna och in i norra Italien med
en stor armé och 37 stridselefanter.
Både manskap och elefanter - de som överlevde - var av naturliga skäl ganska medtagna men
lyckades ändå tränga ned genom Italien, vinna några viktiga strider, och locka in romarna i ett
stort öppet slag i södra Italien, Apulien, vid orten Cannae.
Detta slag, som stod den andra augusti 216 f Kr, studeras fortfarande fl itigt och anses som en av de
största taktiska bedrifterna i militärhistorien. Romarna var överlägsna i antal, men Hannibal lyckades
locka in dem i en kniptångsmanöver, och dödade de flesta av dessa 80 000, bland dem en konsul
och 80 senatorer.
Hannibal behärskade nu en stor del av södra Italien, och dök till slut även upp strax utanför
Rom. "Hannibal ad portas" - Hannibal vid portarna - blev ett vanligt romerskt ordspråk som betecknade
att nu var det verkligen läge för panik. Även om han till slut förlorade kriget, och Karthago bara ett par generationer senare skulle utplånas i ett tredje krig, så framstår Hannibal i historien som den store segraren, utmanaren, den överlägsne strategen.
David Anthony Durham har skrivit en färgrik och spännande roman om Hannibals öden, från den relativa anonymiteten i norra Afrika till den världsberömde krigsherren i Italien.

En av de absolut mest kända och hyllade amerikanska författarna, mannen bakom en av de mest absurda och skakande skildringarna av andra världskriget, gör comeback långt in i pensionsåldern. Kurt Vonnegut har skrivit sin självbiografi - rappt, kort och mycket roligt.

Kurt Vonnegut har en lång och slingrig karriär som författare bakom sig. Han är en av de få nu levande
författare som har förstahandskunskap om hur det var att strida under andra världskriget - han tjänstgjorde
som infanterist, tillfångatogs av tyskarna och arbetade under en period i kylrum i Dresden. Det var så han blev ögonvittne till den fasansfulla brandbombing av staden - de allierades största övergrepp under kriget - som han skildrat i Slakthus 5. Länge var Kurt Vonnegut ansedd enbart som sf-författare, men de filosfiska resonemangen, den halsbrytande humorn och den vassa samhällskritiken blev alltmer framträdande i hans böcker. Han har varit en både arg och road upprumpare av Washingtons makthavare, inte minst i Burfågel som Norstedts gav ut 1980.
Nu är Vonnegut 84 år gammal och har fått ett andra genombrott med den självbiografi ska lilla boken En man utan land, i både USA och England, där den citerats och omnämnts flitigt som en av Vonneguts roligaste och bästa verk. I korta kapitel interfolierade med små vonnegutska tänkespråk och diagram berättar han om sin syn på litteraturen, Bush, miljöförstöringen och om sin tid som Saab-försäljare. (Han fick lägga av med det för 33 år sedan eftersom det gick så dåligt att sälja denne enligt Vonnegut så usla
bil. Vilket också är förklaringen till en av de stora mysterierna i vår tid: varför Vonnegut aldrig fått
Nobelpriset. Norskt ordspråk: "Swedes have short dicks but long memories.")
Så går det på. En bok för alla som köpt och läst Michael Moore - men han är både roligare, surare
och bättre än Moore. Och framför allt - han har långt minne ....

Haruki Murakami är tillbaka med en stor roman där gränserna mellan fantasi och verklighet suddas ut. Boken har redan mötts med stor entusiasm internationellt. Murakami befäster sin position som en av världens ledande litterära namn.

Som en kritiker påpekade: "detta är en av Haruki Murakamis konstigaste, men också bästa romaner" (Newsweek). Och det vill inte säga lite, för i genombrottsromanen The Wind-Up Bird Chronicle tillbringar berättaren större delen av romanen i ett hål. Men Murakami har status som en av världens mest berömda och uppburna författare sedan sitt genombrott internationellt på nittiotalet, och den som har sett animatören Hayao Miyazakis filmer Spirited Away och Det levande slottet vet att fritt flytande fantasier och drömska associationer också kan locka stor publik.
Att beskriva innehållet i Kafka på stranden är sannerligen inte lätt. Den femtonårige pojken Kafka rymmer hemifrån och bosätter sig i ett bibliotek. Där träffar han en mycket äldre bibliotekarie, som blir hans älskarinna. I en parallellhandling får vi träffa en gammal man som kan tala med katter, möta den rödklädde eleganten Johnnie Walker (från whiskeyflaskan) och överste Sanders (från Kentucky Fried Chicken). Det regnar iglar och fisk från himlen. En lastbilschaufför förklarar sin kärlek till Beethoven.
Hittills har svenska läsare fått möta den återhållne, registrerande, vardagsbundne Murakami, i den smärtsamma lilla kärleksromanen Norwegian Wood och jättereportaget om Aun-sektens terrorattentat i Tokyo, Underground. Nu får vi stifta bekantskap med den Murakami som öppnar dörrarna på vid gavel i en roman som flödar över av intryck från reklam, litteratur, dröm och myt.

Saker vi kunde berätta är en roman om att vilja vara ung för evigt och om att bli vuxen över en natt. Tony Parsons går tillbaka till sina rötter som ung rockjournalist i sin mycket personliga berättelse om sex, kärlek och rock'n'roll.

Det är den sextonde augusti 1977 - samma dag då Elvis dör. Terry kommer hem till London från Berlin där han intervjuat och blivit vän med den legendariska rockstjärnan Dag Wood.
Men när Dag kommer till London lägger han omedelbart an på en punkig ung fotograf som heter Misty och som är Terrys flickvän. Kommer deras kärlek att överleva denna heta sensommarnatt?
Ray är den enda journalisten på musiktidningen The Paper som vägrar klippa håret och sluta med utsvängda byxor. Han är bara 17 men hänger inte med i det nya, som stavas punk. Risken är stor att han ska få sparken och han tröstar sig i armarna på en äldre kvinna. Men just den här kvällen är John Lennon i London, och Ray tror att han kan rädda sitt jobb om han bara lyckas få en intervju med den tillbakadragna superstjärnan. Kan John Lennon och Mrs Brown rädda en ung mans själ?
Leon är på flykt från gänget Dagenham Dogs, som har retat upp sig på en av hans recensioner. När han gömmer sig på diskot The Goldmine träffar han dansdrottningen Ruby och upptäcker en helt ny värld. Kommer Dagenham Dogs att hinna slå klorna i Leon innan kärleken gör det?

"Skamlöst gripande /… /roligt och välskrivet."
Telegraph Magazine

"Minnesvärt och rörande - ingen kan krama äkta känsla ur en scen som Tony Parsons."
Spectator

Lunar Park ser till en början ut som en memoar, men så snart Ellis deklarerar att allt han skriver i boken är fullkomligt sant kan vi vara säkra på att fiktionen (och lögnerna) tar fart.

Det börjar med en halloweenfest där en ung man utklädd till huvudpersonen i American Psycho, Patrick Bateman, dyker upp. Morgonen efter festen börjar huset förvandlas, både på insidan och utsidan, och vad värre är - en serie brutala mord i området ter sig skrämmande lika morden i American Psycho.
Någon vill säga huvudpersonen Bret något, som om det förflutna vill ta ett strypgrepp om hans nuvarande liv. Men vem? Eller vad? Och vad är sant och vad är fiktion?
Lunar Park är en roande och oroande skräckroman i Stephen Kings anda.

Ett antal människor som inte känner varandra, men har det gemensamt att deras liv står på spel, skriver varsin berättelse om sitt liv. De gör det ytterst motvilligt; mottagaren är den anonyme psykiater de alla egentligen vill slippa tala med. Deras berättelser utgör Kjell Espmarks nya bok som är en ny vidräkning med den svenska mentaliteten.

Ett antal människor i skilda åldrar och på skilda platser kommer på kant med verkligheten. En vill arbetskamraterna tvinga att utföra ett barmhärtighetsmord, en annan har förstört sitt liv på restaureringen av en gammal gård, en tredje är en styrelseledamot som dragits in i en finansskandal. Gemensamt för dem alla är att deras livssituation blivit ohållbar - somliga inser det själva, andra tvingas inse det.
Vad gör de? Jo, de tar motvilligt kontakt med en psykiater. Innan behandlingen kan börja vill han att de först berättar om sin "situation".
Dessa berättelser, med olika avsändare men alltså med samma, stumma mottagare, utgör Kjell Espmarks nya prosabok. Det är en novellsamling som till sist läses som en roman, i stil med hans svit om den svenska "glömskan".
Espmark lägger åter kniven mot vårt samhälles strupe för att pressa fram vad som verkligen sker.
Det är om denna verkliga verklighet som människorna i hans bok tvingas berätta. Och frågan Espmark ställer är naturligtvis om vi vill höra.

Ingen kan veta vad Hjalmar Bergman tänkte på i det där hotellrummet när han inte förmådde skriva. Ingen kan exakt säga vad som upptog Tolstojs tankar under den sista tiden av hans liv. Men det avskräcker inte Lars Ardelius från att våga försöket att skildra dessa och flera andra världsförfattare inifrån.

Hjalmar Bergman på ett hotellrum med skrivbord, "men inte blir det något skrivet"; Thomas Mann under en simtur i exilen vid Stilla oceanen utan att finna vila - de olycksaliga dagböckerna kan falla i nazisternas händer; Leo Tolstoj invid den gamla byskolan under en dyster vinterdag i början av förra seklet, snart ska han dö. Tre av huvudpersonerna i Lars Ardelius nya samling berättelser, alla med motiv ur den stora världslitteraturens historia. Här illumineras också scener ur systrarna Brontës liv, Truman Capote slänger käft med Carsom McCullers och Charles Dickens, skaparen av Oliver Twist och David Copperfield är på uppläsningsturné i Amerika.

Lars Ardelius har skrivit något som i bästa mening påminner om Illustrerade klassiker. Han visar prov på såväl sin breda beläsenhet som sin förmåga att leva sig in i de döda kollegernas öden. Resultatet har blivit en mycket personlig och säregen form av litteraturhistoria.

Ninni Holmqvist debuterar som romanförfattare med en både isande och medkännande berättelse om småmysiga dödsläger för alla som inte är så värst nyttiga i samhället: barnlösa, konstnärer, såna som blivit över i största allmänhet. Men organ har de ju alla ...

Det är tidig vår den dag Dorrit Weger skrivs in på reservbanksenheten för biologiskt material. Hon har fyllt femtio, har inga barn och har heller inte gjort sig nyttig på några andra sätt. Enligt beslut fattat efter folkomröstning så skrivs hon därför in tillsammans med andra umbärliga för att ställa upp på medicinska och psykologiska tester, samt inte minst viktigt: att donera organ, ett efter ett, tills hon anmäls för "slutdonation".
Dorrit finner paradoxalt nog tillvaron på Enheten ganska trösterik. Där finns en vacker vinterträdgård, god och närande mat och förstående vänner. Övervakningskameran på rummet bekommer henne inte särskilt. Men när hon träffar en man, Johannes, inne på Enheten, som kommer att betyda mycket för henne, och när hon dessutom blir gravid mot alla odds med denne man - då blir tillvaron på Enheten lika olidlig som den framstår för oss på utsidan. Abort och slutdonation? Adoption och slutdonation? Eller flykt och ...? Ja, vad?

Ninni Holmqvists roman Enhet är en dystopi, dvs en mörk utopi. Men egendomligt nog är det också en berättelse som framstår som mycket ljus. Dorrit upplever närmast en känsla av befrielse när hon kommer till Enheten, från krav och sneda blickar. Och det är ett ombonat och varmt liv hon lever där, inspärrad i en institution på skånska slätten. Detta akvarellfärgade ljus kontrasteras effektivt mot det mörker som hon alltmer glider in i, efter att flera av hennes nyvunna vänner och slutligen också hennes man, Johannes, anmälts för slutdonation och försvunnit. Ninni Holmqvists roman ger en otäck bild av cyniskt nyttotänkande förklätt till omsorg.

Detta är Kjell Westös största romansatsning hittills, och som vanligt skriver han både inträngande och måleriskt om sin hemstad Helsingfors och människorna där. Om han tidigare rört sig från efterkrigstiden
och framåt är det nu dags att gestalta första delen av 1900-talet.

I Vådan av att vara Skrake, Drakarna över Helsingfors och Lang var det framväxten av det moderna Finland och våra tiders Helsingfors som sysselsatte Kjell Westö. Den här gången länkar han bakåt, ända till den tid då Finland hörde till Ryssland och fram till andra världskriget och en framväxande fascism.
Det är en stad i oro, och med ständig växtvärk som Kjell Westö tecknar. I fokus står en grupp människor vars livstrådar växer i och ifrån varandra i intrikata mönster. De flesta är från den finlandssvenska
medelklassen, men några har enklare bakgrund och andra är bra mycket rikare. Något som kommer att prägla dem för alltid är naturligtvis det finska inbördeskriget, och de strider, övergrepp och upprensingsaktioner som Kjell Westö beskriver här är sant upprörande läsning: man kan tycka sig förflyttad till Balkan och nittiotalet. När så kriget är över tar det lång tid för romanpersonerna att hitta tillbaka till jämvikt och lugn igen. Några gör det aldrig.
Arkitektur och fotografi , politik och jazz, krigsförbrytelser och reklamkampanjer, tennis och jordenruntresor:
alla aspekter av det unga 1900-talet finns med i romanen, som är en kollektivroman i ordets verkliga bemärkelse. Inget öde växer sig större än det andra, och denna teknik att berätta parallellt och korsklippa ett tiotal olika liv ger verkligen känslan av att det på något sätt är staden själv som talar.
Det är en roman som med allra största säkerhet kommer att bli omdebatterad i Finland inte minst
med tanke på krigsskildringarna, men säkert också här. Där vi en gång gått ges samtidigt ut i tre olika utgåvor: på svenska i Finland (Söderströms) och här, samt i finsk översättning.

19 år gammal debuterade Faïza Guène med denna charmerande och samtidigt allvarliga skildring av Doria som bor i en ghettoliknande förort till Paris med sin mamma.

Doria är 15 år och bor i en förort nordost om Paris. Mamman jobbar som hotellstäderska på Formule 1 och pappan har flyttat tillbaka till Marocko och gift om sig med en yngre kvinna.
Kiffe kiffe imorgon är en dagboksliknande skildring med den unga Dorias tankar om hur det är att alltid ha ont om pengar, bära begagnade kläder och bli retad för det, om socialtanterna som vill väl men som bara känns nedlåtande, om hur det är att vara ung muslimsk kvinna. Doria flyr in i fantasier hämtade från tv-såpornas och damtidningarnas värld. Drömmarna lever hand i hand med en förortsverklighet som är långt mer extrem än den vi känner till i Sverige, och som vi fick inblick i genom förra höstens kravaller.
Sakta men säkert börjar saker och ting förändras. Det börjar med att mamman får möjlighet att gå en kurs i franska, hon får lära sig läsa och skriva, får väninnor, ett språk, ett nytt jobb, och framför allt en ny självkänsla. Och Doria och hennes mamma får en ny relation och börjar så smått se fördelarna med att vara utan pappan.
Doria berättar om bindor, tv-program och polisövergrepp med samma fjäderlätta ton och självklara sätt. Den politiska bottnen i romanen gör den till mer än bara en tonårsskildring.
Titeln är en ordlek som får sin förklaring i boken: "'Haha, sådärja, nu börjas det. Så nu är det slut med det där kifkif imorgon, samma sak dag efter dag, som du alltid brukade säga, eller?' Det stämmer faktiskt. Det hade jag nästan glömt. Men Hamoudi minns minsann. När han påminde mig om det började jag nästan gråta. Sådär sa jag alltid när jag mådde dåligt och när mamma och jag var alldeles ensamma: kifkif imorgon också. Men nu skulle jag uttrycka mig annorlunda. Det skulle bli kiffe, kiffe imorgon, från verbet kiffer som betyder gilla. Wow. Kom det där från mig?"

Kiffe, kiffe, imorgon belönades 2007 med Peter Pan-priset av IBBY.

Rummet under golvet är den tredje och avslutande delen i en trilogi med namnet "De utsatta", där de två övriga är Huset vid Flon och Sjön utan namn. Här skildrar Kjell Johansson den mörka förhistorien. Det är en berättelse som direkt placerar in sig bland den svenska realismens mästerverk.

Titeln anspelar på ett hemligt rum i fattigstugan i Huddinge där de två barnen Nils och Emma Charlotta gömmer sig när verkligheten blir outhärdlig. Tiden är slutet av 1800-talet, barnens far har försvunnit och modern hotar hela tiden att släppa taget. Emma Charlotta är mormodern i Huset vid Flon, Kjell Johanssons succéroman om en familj i samhällets utkant, Nils är den bror som hon aldrig berättat för någon om.
Genom Nils berättas denna familjs gripande förhistoria. Nils gifter sig så småningom med Magda, en "tattarkvinna", och blir gårdfarihandlare och småkriminell med flera fängelsevistelser som följd. Under en tid på Långholmen träffar han Johan Johansson, Greven av Kransen, fadern i Huset vid Flon och får därigenom, utan att röja sig, inblick i systerns liv.
Nils och Magdas liv är fattigt och eländigt. De får tre barn, det första tvingas de lämna bort, det andra dör nästan direkt efter födseln och det tredje, sonen, dör också i unga år.
I det mörka och sorgliga lyser dock, försonande och starkt, den stora kärlek Nils och Magda hyser för varandra.
Romanen berättas under det som sannolikt är Nils sista dag i livet, han är just utkommen från fängelset och har bestämt sig för att trots allt söka upp sin syster för första gången sen deras vägar skildes i barndomen.
Med Rummet under golvet står det klart att Kjell Johansson är den verklige arvtagaren till de stora realistiska berättarna från 30-talet i dagens litteratur.

Ada och Alev, elever på en gymnasieskola i Tyskland, driver ett sexuellt spel med en av sina lärare. Spelet går över i utpressning och går dem sedan ur händerna. En generationsroman om de ungdomar som vägrar att acceptera våra värden och värderingar.

Leklust utspelar sig våren 2004 på en privat gymnasieskola i Bonn i Tyskland. Ada är en femtonårig, hyperbegåvad elev med ett upphöjt förakt för sina jämnåriga och de flesta lärarna. Hon lever ensam med sin mor och styvfadern, en f d högt uppsatt militär. Med Alev, en 18-årig kvarsittare med brokig bakgrund sluter hon en djävulspakt vars offer blir deras tysklärare, Smutek. Ada och Alev som betecknar sig som ett slags nihilismens barnbarn, sätter igång ett spel med Smutek som går ut på att Ada förför honom medan Alev fotograferar dem och sen är utpressningen igång. Det hela drivs mot sitt oundvikliga, katastrofala slut, men med en räcka fantastiska vändningar och överraskningar på vägen.
Ingenting är fast och bestående och förutsägbart i denna mycket ambitiösa roman. De unga är förlästa på 1800-talslitteraturen och särskilt på Musils Mannen utan egenskaper som ju också är ett cyniskt mästerverk. Juli Zeh skriver ett slags prunkprosa men med en oerhörd samtidskänsla. Porträttet av Ada känns mycket giltigt, hennes övergivenhet, hennes brådmognad och hennes asociala suveränitet (Non serviam! på tyska) delar hon med unga människor i hela Europa.
För sin debutroman Örn och ängel fick Juli Zeh många priser i Tyskland och den nya romanen blev en stor kritikerframgång.

Herman Schützer var kirurg och hovläkare i slutet av 1700-talet i Stockholm. Han var framstående men omstridd, sökte sig till det outforskade, och då helst kvinnans inre. Agneta Pleijels nya roman bjuder på en tidsresa till Gustaf IIIs Sverige.

En roman om kärlek och vetenskap, kvinnor och läkare, förnuft och vantro. Drottningens chirurg bygger på historisk grund. Huvudpersonen Herman Schützer, son till den invandrade tyske fältskären Salomon Schützer, var verksam som förlossningsläkare i Stockholm i slutet av 1700-talet. Han var en stark anhängare till vetenskapens framåtskridande och ville i tidens skarpa strid mellan medicinare och kirurger sätta sitt märke. Han anlitades av hovet och förlöste drottning Lovisa Ulrikas son, som sedermera skulle bli Gustaf III.
I Agneta Pleijels roman skildrar hon en man som drivs av vetenskaplig framåtanda men även av sin stora fåfänga. Herman Schützer är ingen helt lycklig man, hans betydligt yngre hustru som gifts bort med honom, har sitt hjärta någon annanstans. Hans läkargärning är dessutom ständigt ifrågasatt, inte minst av drottningens gunstlingar.

Agneta Pleijel har skrivit en liten tät roman på ett musikaliskt språk med stark tidsdoft, och som i sin närgångna skildring av tiden, miljön och människorna påminner till en del om P O Enquists Livläkarens besök.
Detta är första delen av tre i en serie romaner med motiv och porträtt ur Agneta Pleijels släkthistoria.

Majken är frånskild och ganska ensam. När hennes barn är med sin far på Västkusten låter hon sig övertalas att låna en stuga på landet. Där ställs hon mot sin stora ensamhet. En tät berättelse som ställer alla de stora frågorna om livsvillkor, drömmar och möjligheter.

Majken Niska är en ensamstående tvåbarnsmor. Det är sommar och barnen är hos sin pappa på Västkusten. En granne, Ingalill, har övertalat henne att låna en stuga hon fått i arv efter en morbror. Den här romanen utspelar sig under tolv sommardagar i denna stuga. Majken är en ganska ensam människa, kanske inte mer ensam än någon annan, men att umgås med bara sig själv i detta främmande hus förstärker sådana känslor och väcker tankar på vad hon gjort i sitt liv och hur det kommer sig att hon övertalats att åka hit.
Majken blir nyfiken på mannen som bodde i huset, George. Och hon kommer honom nära genom hans boksamling och en papperslapp med ett meddelande som lämnats kvar i en bok. Genom en pratglad granne, Edla, får hon veta mer om Georges liv och en vacker kärlekshistoria.
Så dyker Ingalills man upp under förevändningen att han ska titta till huset, klippa gräsmattan. Och mellan dem börjar någonting sakta spira fram.
Vem vågar sommaren? (som för övrigt är ett Harry Martinson-citat) är en tät liten berättelse som ställer alla de stora frågorna om varats obotliga ensamhet men också om liv, drömmar och möjligheter som man kanske skulle våga öpnna sig inför. Och vad som kan få oss att göra det: möten med böcker, berättelser och människor.
Augustprisjuryns motivering till bästa ungdomsbok Dansar Elias? Nej! stämmer väl in även på denna bok: "en smärtsam och vacker berättelse om kärlekens och saknadens obändiga kraft."

Disken i ett restaurangkök låter kanske inte som den mest givna litterära miljön i världen. Men Per Johansson lyckas med detaljskärpa, humor och intellektuell spets skildra matställets liv från andra
sidan som man sällan sett det förut.

Ni kanske minns hur George Orwell en gång odödliggjorde restaurangköket som arbetsplats i sin bok
Nere för räkning i Paris och London, där han wallraffade i restaurang Maxims kök i Paris. Sedan dess har
köksskildringarna kommit och gått, på senare tid mest med machokockarnas perspektiv. Men Göteborg i päls är så långt ifrån den mer salongsfähiga delen av köket man kan komma. Den handlar om en ung, intellektuell kille som jobbar extra i disken i ett restaurangkök, med att sortera tallrikar så det skräller i kaklet, stående med proppar i öronen under en smutsbrun trearmad fläktvinge: "Finns det någon New York-känsla i Göteborg, så är det här."
I korta, registrerande kapitel berättar han om slitet, fyllan, städölen, råttorna och rökpauserna på restaurangen, men också om studierna, resorna ut i Europa, sökandet efter ett sammanhang och en estetik. Det finns gott om instick från levande och döda författare, inte minst den gamle lebemannen Leopold von Sacher-Masoch som skrev masochistklassikern Venus i päls, men de är så gömda att de knappast syns.
Detta är både en litterär lek och en coming of age-story, om lärdom och krogliv. Men bokstavligen från
andra sidan.

Linn Ullmanns Ett välsignat barn är ett familjedrama med starka spänningar mellan syskon och föräldrar. En av Norges främsta och mest uppmärksammade författare, med läsare inte bara i Sverige utan hela världen, har skrivit sin hittills största roman.

Detta är en berättelse om tre systrar - Erika, Laura och Molly - som gör en resa från Norge till en ö i Östersjön, till barndomens sommarö. Det är också en berättelse om deras grandiose far, den världsberömde experten på kvinnosjukdomar och ultraljudspionjären Isak, som härskar över detta Hammarsö. Och till sist är det berättelsen om en stackars pojke som försvann där, en dag för ganska länge sedan.
Linn Ullmann klipper skickligt och med stark känsla för rytm ihop en berättelse som pendlar mellan resans nu och barndomssomrarnas då, alldeles särskilt sommaren 1979, då pojken Ragnar försvinner. Ragnar
och Erika har hittat varandra på ett nytt sätt denna sommar. Men deras trevande förälskelse är inget skydd
mot de andra sommarbarnens hån, och en dag går en lek överstyr. Ragnar jagas ut i vattnet, de andra
kastar sten på honom och det går så illa att han dör.
Sommaridyllen är spräckt för alltid. Isak överger sin ö och barnen med honom. Det tar 25 år tills de alla ses där igen, och resan dit blir en resa i tiden, genom skulden, minnena och glömskan.
Linn Ullmann bodde en stor del av sin barndom på Fårö, och det är det särpräglade ljuset som vilar över ön, som ger återsken i denna hennes nya roman. De småväxta, vindpinade träden, smultronställena, stenstränderna och kalkstenshusen utgör den både vackra och samtidigt stränga fonden till denna historia, som är både arketypiskt dramatisk och vardagligt sorgsen. Framför allt är det ett nyanserat porträtt av en far, som är både storslagen, temperamentsfull och valhänt.

Vem är "Mullvaden", den mystiske person vars illvilliga practical jokes gradvis stegras mot våld - och kanske till och med mord? Och hur kan en gammal och halvt bortglömd skandal förvandlas till något som kan få en jätte på fall?

Platsen är S:t Oswalds, ett gammalt och väletablerat läroverk för pojkar i norra England. Ett nytt läsår har just börjat, och för skolans personal och elever blåser nya och ovälkomna vindar. Kostymbärare, skrivbordsarbete och informationsteknologi styr världen, och Roy Straitley - latinlärare, excentriker och veteran på S:t Oswalds - funderar slutligen och motvilligt på att gå i pension. Men i skydd av skolans triviala konkurrens, futtiga dispyter och vardagliga kriser rör sig en mörkare underström. Och ett hätskt gammalt groll, undangömt och omsorgsfullt vårdat i tretton år, är på väg att brisera.
Joanne Harris nya roman är en klassisk whodunnit-histora - ett begränsat antal människor, en plats varifrån det inte går att komma undan och en ständigt stegrande spänning.

"Ms Harris, som åstadkommer något nytt för varje bok har lyckats med ännu en succé."
Sunday Telegraph

Glitter och glamour, champagne och Chanel... Låt dig förföras av denna smygtitt in i en värld av lyx och flärd där New Yorks rika och bortskämda societetsflickor, Park Avenue-prinsessorna, lever. Följ deras vilda framfart i jakten på den stora kärleken, dvs en PH (Prospective Husband) och de perfekta Chloéjeansen (à 3 000 kronor paret).

De är glupska. De är hänsynslösa. De lever i en strikt hierarkisk äta-eller-ätas-tillvaro. Park Avenue-prinsessorna är flickorna som på höga klackar (gärna med en Bellini i handen) rusar Manhattanrunt på jakt efter den perfekta solbrännan (erhållen från Portofino Tanning Salon) eller tar en tur i ett PJ (privat jetplan) och letar efter en ORP (oerhört rik pojkvän).
Vår hjätinnna, omtalad enbart som Moi, framlever sina dagar, som aldrig börjar före 10.30, i en utvald skara av New York-societeten. Hon går på genomdesignade välkomstpartyn för bekantskapskretsens nyfödda bebisar, äger fler Marc Jacobs-kläder än vad som är anständigt, och är bästa väninna med arvtagerskan till det stora varuhuset.
Men hur ska det gå för en flicka som Moi, som tror att vodka ingår i kostcirkeln och som placerar glamour överst bland de tio budorden? Och vad ska hon ta sig till när hennes förlovning spricker? Kommer hon någonsin att finna lyckan i en stad fylld av dermatologer, premiärer och Brazilians? Är kärleken över huvud taget möjlig på en plats där ens vänner anser att vägen till lyckan är en inbjudan till Van Cleef och Arpels privata utförsäljning av provkollektionen?

Bokcirkeln berättar historien om Clare, Harriet, Nicole, Polly, Cressida och Susan - sex kvinnor i olika åldrar, med olika bakgrund, vars liv korsas i den läsecirkel de alla tillhör.

Bokcirkeln berättar historien om Clare, Harriet, Nicole, Polly, Cressida och Susan, sex kvinnor i olika åldrar, med olika bakgrund, vars liv korsas i den läsecirkel de alla tillhör. Sammankomsterna blir ett forum för att diskutera, inte bara de böcker de läser, utan också bekymmer med pojkvänner, äkta män, gamla mammor och tonårsdöttrar. Allt eftersom månaderna går blir vänskapen mellan kvinnorna allt starkare och de tar allt större del av varandras liv. Mycket chamigt, roligt och insiktsfullt beskriver Elisabeth Noble de olika draman som utspelas i de sex kvinnornas liv. Dessutom får läsaren tolv bra lästips genom kvinnornas val av böcker till läsecirkeln.

Det här är Elizabeth Nobles debutroman som blev en jättesuccé i England och nådde första platsen på The Sunday Tinmes bästsäljarlista.
Elizabeth Noble bor i Guildford, Surrey, med sin man och två döttrar. I England har hon utkommit med ytterligare två romaner The Tenko club och Alphabet Weekends.

Marian Keyes återkommer med en ny krönikesamling om sin passioner för skor och handväskor och choklad. Men också om att resa till främmande platser och att ständigt möta nya människor.

Marian Keyes återkommer med en efterlängtad krönkesamling som handlar om viktiga saker som skor, väskor, män och resor. Lika roligt och träffsäkert som vanligt beskriver hon en modern kvinnas vardag. Hon tar dig med på en irländsk luftgitarrsmästerskap, en oförglömlig shoppingtur på bloomingdales och berätar om vad Toblerone kan betyda för en pasionerad kärlekshistoria. Så sätt på tevatten och plocka fram din favoritchoklad och njut av Marian Keyes oefterhärmliga krönikor - allt annat kan vänta.

Marian Keyes är en av världens mest kända s k chick-lit föfattare. Hon bor i Dublin med sin man. Hennes böcker har sålt i över 9 miljoner exemplar och hon är översatt till 29 olika språk.

På ett ömsint sätt skildras en ung människa under utveckling. Kärleksfullt och med absolut respekt zoomar författaren in sin huvudperson och låter läsaren avläsa världen genom ett barns ögon.

Huvudpersonen i Pojken med tigerhjärtat är en namnlös pojke. I novelliknande avsnitt - avrundade berättelser som utspelar sig när pojken är mellan fyra och elva år gammal - skildras hans liv tillsammans med mamma, styvpappa, styvmormor och halvsyskon i ett villaområde i utkanten av Jönköping. Det är en betraktande pojke, snärjd i en vuxenvärld som han inte förstår. På barns vis avläser han sin omgivning genom de handlingar han ser snarare än genom vad som sägs.
Redan i de tidiga avsnitten anar läsaren att familjen är på väg att falla sönder. Ju äldre pojken blir, desto mer övertygad blir han om den saken, fast han inte kan sätta ord på sin känsla. Med en skärva av is i hjärtat iakttar han det som sker runt omkring honom, utan att äga förmågan att fjärma sig med den vuxnes distanserade språk. Allting är vad det synes vara i pojkens värld, och ändå inte - det är i glappet mellan det han anar och det han tror sig veta som denna episodiska kortromans spänning ligger.

Erik Löfvendahl har fått beröm för sina psykologiska porträtt, och här låter han barnet och dess blick helt hamna i fokus. Det har blivit en djupt gripande skildring, där de olika episoderna bildar skärvor som fogas samman till en övertygande bild av en ung människa.

"Två år efter att min mamma dog blev min pappa kär i en stilig blond frånskild kvinna. Han var åttiofyra och hon var trettiosex. Hon exploderade in i våra liv som en fluffig rosa granat, rörde om i de grumliga vattnen, rev upp ett slam av gamla begravda minnen till ytan och gav familjespökena en rejäl spark i baken."
När deras ukrainske far, nybliven änkling, meddelar att han tänker gifta om sig, inser systrarna Vera och Nadezjda att de måste sätta punkt för en livslång fiendskap för att rädda honom. Hans nya kärlek är en yppig lycksökerska från Ukraina. Hon är hälften så gammal som han, hyser förkärlek för underkläder i grönt siden och för färdiglagad mat från livsmedelsbutikens frysdisk. Inget hinder är för stort i hennes målmedvetna strävan efter den luxuösa västerländska livsstil hon alltid drömt om. Men den gamle mannen försöker också förverkliga sina excentriska drömmar - och skriver en historia om traktorer på ukrainska."Det blir inga problem, säger pappa. Han har förutsett alla problem. Han har känt henne i tre månader. Förresten är hon en bildad kvinna. Apotekarexamen. Hon får inte svårt att hitta ett välbetalt arbete här när hon lärt sig engelska. Under tiden hjälper han henne med engelskan och hon städar huset och sköter om honom. Hon sitter i hans knä och låter honom kela med sina bröst. De är lyckliga tillsammans. Hörde jag rätt? Hon sitter i min pappas knä och han kelar med hennes utsökta botticellibröst?"Marina Lewycka har skrivit en klok, ömsint och mycket rolig roman om familjer, läkning av gamla sår, ålderdomens prövningar och glädjeämnen och - faktiskt - om Europas historiska arv under de senaste femtio åren.

Tjugofem år efteråt får Juha ett brev från Jenny, barndomsvännen som han inte sett sedan han steg på tåget vid Sävbyholms station för att aldrig återvända.

Tjugofem år efteråt får han veta att något fruktansvärt hände Jenny den där sista fredagkvällen före skolavslutningen då han inte var med.

Jenny handlar om en enda försommarnatt i barndomen - den som aldrig kan göras annorlunda.

Miljoner svenskar har läst böckerna om "En komikers uppväxt".
Jenny är den fristående fortsättningen. En ofantligt sorglig och en ofantligt nödvändig historia.

"Vad jag nu försöker är att hitta tillbaka till Sävbyholm ännu en gång. Det hastar, för jag har börjat glömma. Vägen har nästan helt vuxit igen. Det blir allt svårare att minnas. Grindarna stängs.
Innan jag slutgiltigt vänder ryggen åt barndomen måste jag ta reda på det som ännu saknas.
Därför sitter jag här som vid en andeseans och manar spökena från förr att åter träda fram och bli tydliga för mig.
Jenny är den som vågat sig närmast den här gången. Det förvånar mig en aning eftersom hon är så blyg. Men kanske anar hon att det brådskar. Att vägen växer igen, att grindarna stängs.
Förläget har hon börjat att viska i mitt öra. Generad. Skamsen. Bara några meningar i taget. Det är en bekännelse. Som om hon är den skyldiga.
Och det hon viskar är så hemskt att jag inte vet hur jag ska kunna skriva ner det, eller hur hon ska hitta mod att berätta.
Det som verkligen hände.
Jag har fått ett brev utan avsändare.
Jag har fått brev från Jenny."

Jenny är Jonas Gardells tredje roman i den serie som inleddes med En komikers uppväxt och följdes av Ett ufo gör entré.

Min Thein växer upp i en mindre stad i Burma i början av 60-talet. När han är sex år förändras hans liv dramatiskt. Hans äldre bror drunknar och samma dag tar militären makten i landet. Efter studentexamen börjar Min Thein studera juridik i huvudstaden Rangoon. Efter juridikstudierna får Min Thein arbete som advokat i en mindre provinsstad och där han träffar sin blivande fru Hser Hser Paw. Min Thein tar initiativet till bildandet av ett demokratiskt parti i staden där han bor, men han känner sig hotad och bestämmer sig för att fly till Thailand. När en granat detonerar i Min Theins ansikte mister han synen och hans fru, som är gravid, dödas. Han lyckas till slut ta sig över gränsen till Thailand med hjälp av den avhoppade barnsoldaten Tommy.

I romanen varvas fakta om Burma med fiktion och läsaren får på så sätt kunskap om landets folkgrupper, kultur och historia. Karel Glastra van Loon bodde i flera månader i norra Thailand och besökte de burmesiska flyktingläger som finns där. Reslutatet blev romanen De osynliga. En berättelse om sökandet efter den stora kärleken och om sorgen över att tvingas lämna sitt hemland.

Fältstudier i ukrainskt sex är en rasande skildring av en yngre, vacker och ensamstående kvinnas erfarenheter av sitt land och dess män.
Huvudpersonen, som ligger mycket nära Zabuzjko själv, är litteraturhistoriker med ukrainsk litteratur som specialitet. Hon gästföreläser vid amerikanska universitet, där ingen vet ett dugg om hennes land och ännu mindre om dess litteratur. Hon har precis brutit upp från ett förhållande med en attraktiv och väldigt komplicerad konstnär. Tiden är åren precis efter kommunismens fall. Bokens bärande idé är lika enkel som den är brutal: de ukrainska männen behandlar sina kvinnor på samma hårda sätt som omvärlden har behandlat deras land. Zabuzjko väver samman det personliga med det politiska på ett sätt som för tankarna till den klassiska kvinnolitteraturens stora genombrott på 70-talet.

Fältstudier i ukrainskt sex är trots sitt bittra ämne fylld av humor och självironi. Den blev snabbt en skandalsuccé och bästsäljare i Ukraina.

Asko Sahlbergs mångfaldigt prisnominerade roman är ett fängslande ödesdrama i skuggan av det finska inbördeskriget.

Handlingen utspelas i juni 1918 på en vanskött herrgård, som innehas av den skröplige och alkoholiserade gamle godsägaren Martin. Han lever där ensam med hushållerskan Emma sedan allt gårds- och tjänstefolk lämnat gården. Dit kommer Aarne i spetsen för ett gäng röda milismän, på flykt undan den vita armén och driven av ett dovt hämndbegär. Martin har för många år sen pryglat upp Aarne som straff för att han hittat honom i sin vinkällare. Nu blir rollerna omvända. Spelet mellan dramats personer blir en förtätad och spännande historia om människor som utan egentlig egen förskyllan drivits in i roller som de inte kan undkomma, fast de nog skulle vilja. Eklunden är en ödesmättad historia om skuld och försoning med finska inbördeskriget som bakgrund.