Historia & kultur

Det är nästan tusen år sedan sörmlänningen Botvid levde, dog och helgonförklarades. Detta hände i ett märkligt skede i historien, i brytpunkten mellan hednisk vikingatid och kristen medeltid. I en tid då tankesätt och levnadsvanor dramatiskt förändrades.
Det var ingen slump att just den unge bondsonen Botvid då lyftes fram som helgon och symbolgestalt för svenskarna. Syftet var politiskt och ingick i planerna på att samla olika områden till ett sammanhållet kristet rike under en gemensam kung, Sverige.Vad kan man veta om personen Botvid, en »kändis« som levde för så länge sen? Berättelsen tar formen av en detektivundersökning där Maja Hagerman med hjälp av ny forskning, arkeologiska fynd och medeltida pergamenthandskrifter tecknar Botvids liv och tid. Med sin osvikliga blick för historiska sammanhang berättar hon fantasieggande och kunnigt om Botvids dramatiska livsöde och vad som hände efter hans död, och låter oss träda in i den tid då riket Sverige blev till.

”Suggestivt målar han upp bilden av hur en forntida sagoförtäljare i skymningen leder sin publik längs ristningens tablåer och ingående återger den storslagna berättelsen om hur svearnas mytiske urkung Ingwaz med åtta skepp ger sig ut på färd över Östersjön. Ett äventyr som liknar inte bara Odyssén, utan också den isländska sagan om Ingvar den vittfarne.”
Lars Linder, Dagens Nyheter
”Lindström är en gudabenådad berättare, stilist och pedagog som lyckas förmedla både forskningsrön och komplicerade tankegångar.”
BTJ – betyg 5 av 5: Briljant”Ett mästerverk! Som akademisk bok är den djärv, vilket jag tycker om. Hela idén om Ingwazsagan som prototyp, applicerat med konkreta exempel, är originell.”
Kristian Kristiansen, professor i arkeologiEn kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.Jonathan Lindström följer upp Sveriges långa historia med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.

2009 tvingades Moderna museet i Stockholm återlämna en tavla av konstnären Emil Nolde efter en uppslitande konflikt. Tavlan hade visat sig härröra från ett brott begånget i Förintelsen skugga – men hur hade målningen hamnat på museet?
Denna händelse utgör startpunkten för Anders Rydells moderna klassiker Plundrarna, som 2014 nominerades till Augustpriset och har utkommit på ett flertal språk.I början av 1945 avslöjades den största konstkupp som någonsin genomförts. I saltgruvor, förråd, bunkrar, källare och på väggar hemma hos nazistledare återfanns miljontals konstverk och antikviteter, rövade från Europas alla hörn av specialenheter. Där fanns verk av mästare såsom Michelangelo, Rubens, Rembrandt och Vermeer. De allra främsta skulle visas på Adolf Hitlers planerade Führermuseum i Linz.Hundratusentals konstverk återfann aldrig efter kriget. Plundrarna är berättelsen om hur den försvunna konsten hamnade världens främsta museer. Det är en fängslande historia om nazisternas fanatiska besatthet av konst, men också om offrens kamp för upprättelse.”Rafflande thriller med satanistiska skildringar av nazisternas osannolika omfattande konststölder och de juridiska och moraliska i vår tid om de återfunna verken. Den här gången kommer Sverige inte undan. Gediget historiskt arbete kombineras med skickligt reportage i högt tempo”Nominering Augustpriset 2014"En pionjärgärning"Antik & Auktion"Berättelsen flyter fram som en välskriven thriller. (…) Anders Rydell har skrivit en lysande bok."Sydsvenskan"En oerhört fängslande bok, skickligt berättad, lärorik, spännande och upprörande."Norra Skåne"En detaljerad och spännande skildring om hur denna enorma konststöld organiserades av nazisterna och vilka ideologiska värderingar som låg bakom. En mycket läsvärd och tänkvärd bok."Tidningen Kulturen

"en fantastisk bok"
David Lagercrantz, Expressen"Fem Historievärldar av fem möjliga. Rekommenderas varmt!"Bo Eriksson, historikerStulen musik är det avslutande kapitlet i Anders Rydells trilogi om nazisternas plundring av kultur under andra världskriget, efter de hyllade Plundrarna och Boktjuvarna.I boken får vi följa ett antal judiska musiker, såsom Wanda Landowska, Arthur Rubinstein, Władysław Szpilman, Shony Braun och Alma Rosé, från mellankrigstidens vibrerande musikliv till nazisternas förföljelse, flykt och Förintelsen. Parallellt berättas om musikens roll i Tredje riket och den omfattande och systematiska plundringen av tiotusentals instrument, manuskript och böcker.Specialkommandot Sonderstab Musik ledde jakten på Europas främsta musikskatter, ovärderliga instrument och manuskript av mästare som Bach, Mozart och Beethoven. Bara i Paris stals över 8 000 flyglar och pianon från judiska hem. Plundringen dirigerades av den nazistiske musikhistorikern Herbert Gerigk, med det ideologiska målet att utplåna det judiska inflytandet över den europeiska musiken.Genom sin trilogi skapar Anders Rydell en fördjupande berättelse om detta brott och dess långtgående följder. Om hur plundring användes för att beröva människor på kultur, språk och identitet. Stulen musik är en berättelse om nazisternas försök att tysta sina offer, men också om musik som motståndshandling."Omistlig läsning för historieintresserade."Yukiko Duke, Pensionären"Med enorm kunskap och glöd skildrar Anders Rydell den fasansfulla kampanjen i Tredje riket för att utradera judiska musiker och deras verk ur historien."Rakel Chukri, Sydsvenskan"Rydells skildring av världshistoriens största stöldturné är imponerande."Owe Nilsson, Göteborgs-Posten"Starkt och känsligt om hur de judiska musikerna jagades (...) Anders Rydell kryper nära sina utvalda musiker och följer dem på deras skakiga flykt undan ondskan. Häri ligger bokens styrka och bultande hjärta."Camilla Lundberg, Dagens Nyheter"Drabbande bok om hur Förintelsen påverkade Europas musikliv."Tobias Lund, Sydsvenskan"Medryckande och levande"Rikard Flyckt, Jönköpings-Posten”Hans bok är ett stycke musikhistoria.”Göran Elgemyr, Nyhetsmagasinet Fokus”Bara detta att tvingas lämna från sig sin fiol. Den djupa kränkningen i det, och hur musiker försökte gömma sina instrument, sälja dem, lista dem som något annat. Det är hjärtskärande, och säger mer än hundra filosofier om musikens väsen. Styrkan i "Stulen musik" är å ena sidan redogörelsen av vidden - ett storskaligt rån, som författaren formulerar det."Sofia Lilly Jönsson, Svenska Dagbladet

"Bergström ger miljön kropp och konturer så att även jag andas den syrliga höstluft han skriver om, ser blänket från hjortronmyren och skogsstjärnans vithet."
Anna Hellsten, Sydsvenskan"Scenen är inte teatern, scenen är minnet av en byavardag som inte längre existerar, skuggvärlden, skuggfigurerna som skrider fram med sina flyende repliker.Det är allt så självklart och planschen tycks oändligt utsträckt, färgerna klara, konturerna alltid markerade, den goda vilja att framlägga vad som hänt och vad som fanns är utan slut."Jan-Olov Nyström, Norrbottens-Kuriren"Välskrivet och vackert skildrar han byn och människorna som han minns dem och den tid de levde i. Samtidigt väver han in dåtidens texter från populärmusik som återknyter till en svunnen tid. Det är en nostalgisk bok som får läsaren att inspireras att blicka tillbaka till sina egna rötter."Pia Holmström, BTJ Följ med Gustav Rävjägarn Bergström till hans norrbottniska by och en berättelse om en sen resa in i moderniteten, med ovanliga, färgstarka människoöden som nu bara finns i minnena. Parallellt får vi följa Gustav en ljus nyss förfluten sommar när han restaurerar ängsladorna på sin släktgård, som han efter decennier i Stockholm blivit ägare till.Han skriver: "Under min uppväxt var tiden litet ur led, åtminstone uppfattar jag det så i efterhand. Det är inte så konstigt, eftersom grannarna var gamla och de flesta var födda före 1920. De blev snart pensionärer, om de inte redan var det. De pratade mycket om det förgångna och gjorde inte någon större skillnad på vilka som levde och vilka som var döda, vad som hänt igår och vad som hänt på 1940-talet. Det var berättelser om tant Fia och alla hennes pälsar, Stor-Klas vidunderliga affärer och farbror Dannes pommes frites-fabrik. Detta blandades med dagsaktuella rapporter om vilka som var “lite friska” och sannolikt snart skulle dö, vänner och bekanta som nyligen trillat av pinn samt spridda skurar av eländet ute i stora världen i form av grundstötta ubåtar, mord och kärnkraftsolyckor."Kärlekshistorier, konflikter, ekonomiska utmaningar, politiska spänningar, vardagligt tjafs. Gustav Bergström har en kärleksfull blick på byn och en förmåga att sätta ord på stämningar, miljöer och människor, och lyckas måla fram byn och dess invånare ur glömskan, där de levde sina liv bortom allfartsvägar och rampljus. Det uppstår också gripande kopplingar mellan hans möte med platsen, hur han närmar sig de patinerade byggnaderna och försöker rädda dem, och det förflutna - allt det liv - som de bär spår av.

"... en verkligt gedigen och viktig studie i arkitekturhistoria för framtiden." BTJ
Drömmen om en förlorad värld handlar om Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg och hans verk Gunnebo slott, men också om den studieresa han gjorde 1777–1782. Genom resan lärde han känna samtidens bästa arkitekter och fick en inblick i de senaste strömningarna inom arkitektur och inredning i 1700-talets Europa.Carl Wilhelm Carlberg får sin Grand tour betald av den förmögna familjen Alströmer och han reser som assistent och tecknare till yngste sonen. Utrustade med rekommendationsbrev och skissblock ger de sig ut på äventyret – i högt tempo besöker de en mängd intressanta platser och träffar ledande personer inom olika kunskapsområden. I England blir de kvar nästan ett år innan de fortsätter till Paris 1778 och socialiserar med ”det förnäma folcket”. De blir bland annat presenterade för de kungliga och frotterar sig med hovet i Versailles. På väg till Rom passerar de Milano där de får vara med om invigningen av den nybyggda Scalateatern.Alströmer och Carlberg har dock inte samma intressen – medan Alströmer vill att Carlberg ska dokumentera och rita upp industriella innovationer som spinnerifabriker och brännvinsbrännerier vill Carlberg studera och mäta upp de modernaste lantvillorna, palatsen och teatrarna. Carlberg bryter upp från Alströmer efter tre år och återvänder till Paris för att själv välja vilken arkitektur han ville studera.När han senare får uppgiften att skapa lantvillan Gunnebo i europeisk stil av den välbärgade familjen Hall får inspirationen från resan återverkningar på både arkitekturen och Gunnebos konstnärliga program.Stefan Günther, arkitekt, arkitekturhistoriker och ansvarig för det stora restaureringsprojektet av Gunnebo slott, presenterar skickligt genom att hitta förlagor, jämföra återfunna skisser och ritningar, och studera brev och resejournaler hur Carlberg använde sina kunskaper om den mest nydanande arkitekturen i Europa.Det är en imponerande bok om Carlbergs livsverk där Gunnebo slott och dess konstnärliga program beskrivs i detalj – en unik studie med tidigare opublicerade ritningar och rikt illustrerad med nästan 500 bilder.Torsten Söderbergs Stiftelse har bekostat forskning och produktionsstöd.

Marcel Proust var en flitig brevskrivare. Hans korrespondens har publicerats i många volymer, men med jämna mellanrum dyker det upp nya dokument. I denna skrift publiceras ett tidigare okänt brev från 1913 som har påträffats i Svenska Akademiens arkiv.
Brevets mottagare är grevinnan de Martel de Janville, på sin tid en produktiv och mycket populär författare under signaturen Gyp, men också känd för sin uttalade antisemitism. Numera är hon bortglömd.Gyp hadeskickat ett brev till Proust tillsammans med ett dedicerat exemplar av en av sina romaner. I sitt brev svarar Proust med att berömma författaren och beklaga att de inte kan mötas.Brevet utges här i original och i svensk översättning av Jan Stolpe, och i en essä tecknar Emi-Simone Zawall bakgrunden till brevet och diskuterar hur det kan tolkas. Essän är översatt till franska av Wandrille Micaux.Marcel Proust fut un correspondant d’exception. Sa correspondance a été publiée en de nombreux volumes, mais de temps à autre apparaissent de nouveaux documents. Cet opuscule publie une lettre de 1913 jusqu’ici inconnue du public et retrouvée dans les archives de l’Académie suédoise.La destinataire de la lettre n’est autre que la comtesse de Martel de Janville, une romancière de son temps aussi prolifique que populaire signant sous le pseudonyme de Gyp mais également connue pour être une antisémite notoire. Elle est désormais tombée dans l’oubli.Gyp avait envoyé une lettre à Proust jointe à un exemplaire dédicacé d’un de ses romans. Dans sa lettre Proust répond, tout en la couvrant d’éloges, qu’il regrette de ne pouvoir la renconter.La lettre est publiée sous sa forme originale ainsi que dans sa traduction en suédois par Jan Stolpe. Emi-Simone Zawall dessine dans un essai les contours de cette lettre et avance des interprétations possibles. Cet essai est traduit du suédois par Wandrille Micaux.

"Jag fullkomligen sörplar i mig hennes text"
Fokus”Alla som är intresserade av romarriket borde läsa Roms kejsare. Beard är den perfekta historieberättaren.”New York TimesGrymma, galet rika och maktfullkomliga – så beskrivs ofta det antika Roms kejsare. Men vilka var de egentligen, och vad innebar det att styra över ett av de mäktigaste imperierna världshistorien skådat?I den internationella succén SPQR berättade Mary Beard om det antika Roms tusenåriga historia. Med sin nya bok riktar hon fokus mot de härskare som ledde riket, från Julius Caesar (mördad 44 f.Kr.) till Alexander Severus (mördad 235 e.Kr.), hon gör upp med myter och skapar ett mer nyanserat porträtt av antikens mest glorifierade figurer.Vilken makt hade kejsaren egentligen? Varför blev så många kejsare avrättade? Vilka var det som drog i trådarna bakom kulisserna, och hur gick det ens att styra över ett så enormt rike?Än en gång visar Mary Beard varför hon är en av vår tids främsta historieförfattare. I Kejsare av Rom berättar hon Romarrikets historia som den aldrig berättats tidigare. En bred, lärd och underhållande bok om ett av historiens mest kända jobb.

Vid Svenska Akademiens högtidssammankomst den 20 december 2023 tog David Håkansson sitt inträde i Svenska Akademien. Han efterträdde Sture Allén på stol nummer 3. Detta är David Håkanssons inträdestal.

Vid Svenska Akademiens högtidssammankomst den 20 december 2023 tog Anna-Karin Palm sitt inträde i Svenska Akademien. Hon efterträdde Kjell Espmark på stol nummer 16. Detta är Anna-Karin Palms inträdestal.

"Först som sist, detta är en mycket läsvärd bok, imponerande väl researchad, folkbildning på högsta nivå. /…/ I De avvisade är det just som skicklig reporter som Andersson får dokumenten att berätta, med förbluffande skarpa detaljer. Tingen talar: husgeråd, glas och porslin, ljusstakar och hattar. Människorna träder också fram, modiga eller ynkliga, som vi alla, och alltid trängda av en vedervärdig diktatur."
Ulrika Knutsson, Sydsvenskan"Det är skakande läsning. /…/ Andersson skriver fram händelseförloppen med en saklig journalists objektiva prosa. Det fungerar utmärkt. Stoffet är så dramatiskt i sig själv att det inte behöver förstärkas ytterligare."Björn Werner, Svenska Dagbladet"Andersson har gjort ett imponerande researcharbete i arkiv i Sverige, Tyskland och Österrike och blottlägger den omänskliga lagstiftningen och den råa byråkratin. /…/ Händelserna levandegörs skickligt av Andersson genom bland annat bevarad brevkorrespondens och förhörsprotokoll, där man kan se de direkta konsekvenserna av de svenska avvisningarna."Johannes Nesser, Journalisten"Hatten av för Christoph Andersson, han skapar omskakande känslor och varm sympati för människor som annars skulle förbli namn och nummer i ett mörkt arkiv. /.../ Stundtals är det kvävande när jag känner maktlösheten och vet deras öde men jag blir så berörd att jag har svårt att lägga ifrån mig boken."Ulrika Lagerstedt, @jag_skriver_omDe sökte en fristad i Sverige undan förföljelserna i Nazityskland. Men svenska myndigheter sade nej, med hänvisning till 1937 års utlänningslag, olika kungörelser och hemliga anvisningar från Socialstyrelsen.
Deras namn hamnade på särskilda vägrarlistor som distribuerades till polisens gränskontroller, svenska ambassader och konsulat. Budskapet var att ingen av dem skulle släppas in i landet.Följden: alla mördades i Förintelsen, efter att ha blivit av- eller utvisade, alternativt drabbats av svenska myndigheters senfärdighet.
Däribland konsertmästaren Max Askanas från Leipzig, charkuteristen Henoch Schöngut från Berlin, paret Hertha och Simon Parnass från Hamburg, konstnärinnan Valerie Jungmann och fotohandlaren Salomon Feutchtbaum från Wien.
I den här boken berättar journalisten Christoph Andersson deras historia, utifrån vad som finns bevarat om dem i svenska, tyska och österrikiska arkiv − och i deras efterlevandes minnen.Det är en bok om ett mörkt kapitel i Sveriges historia − flyktingpolitiken under åren 1937 till 1942. Beslutad i god demokratisk ordning av riksdag och regering, med katastrofala konsekvenser.

"Resultatet är fantastiskt och en fingervisning om hur framtida fackböcker inom humaniora och pappersböcker överlag kan vinna en större publik och genomslagskraft i ljudbokens tidevarv. För det här är en bok som man vill hålla i, känna, dofta och se på. Helhetsbetyg: 5." Katarina Tavakol, BTJ.
"Som essäist står Staffan Bergwik helst i bakgrunden, smyger fram sina slutsatser hellre än ropar ut dem över nejderna. Men är imponerande beläst, och stilistiskt lugnt resonerande: Historien predikar inte för oss, den visar på komplikationer och paradoxer." Sven Olov Karlsson, Expressen"Terranauterna är en berättande, kunskapsförmedlande och mycket vacker bok med mängder av illustrationer: historiska kartor, upptäcktsresandes teckningar, ritningar på luftballonger och glober, och inte minst de numera klassiska fotografierna av vår planet." Ann-Sofi Ljung Svensson, Sydsvenskan"Staffan Bergwik skriver utifrån djup sakkunskap utan att bli tung eller svårbegriplig." Fredrik Borneskans, Upsala Nya TidningUnder utgrävningen av Çatalhöyük i Turkiet hittades några väggmålningar som visar staden rakt ovanifrån. De är över åtta tusen år gamla och utgör startpunkten för vad idéhistorikern Staffan Bergwik kallar överblickens historia. I den ryms också Columbus och de tidiga sjöfararna som ritade upp världen på sina seglatser, kartografen Gerardus Mercator som skapade den första atlasen och de så kallade gradmätningsexpeditionerna under 1700-talet, då frågan om jorden var rund eller spetsig vid polerna skulle avgöras.Viljan att kunna överblicka världen ledde den västerländska människan upp på de högsta bergstopparna och så småningom upp i luften, i ballonger, flygplan och rymdfarkoster. Men berättelsen om hur jorden upptäcktes och kartlades har också mörkare stråk. Kolonialism och imperialism följde när människan med överblick skaffade sig makt.

En drake är en reptil av osedvanlig storlek och utgör den främsta av alla bestar, om vi ska tro bestiarierna, medeltidens illustrerade verk om djur och väsen. Just medeltidens bild av draken – ond och skrämmande, eldsprutande, vaktande över stora rikedomar – är nog den vi känner igen bäst från sagor och berättelser, medan draken i andra delar av världen och historien har stått för en positiv kraft.

Oavsett om draken använts för att skrämmas med eller tjänat som kejserligt ideal, har alla sorters folkslag i så gott som alla tider fascinerats av denna bevingade reptil. Vad beror det på? Hur kommer det sig att föreställningen om draken funnits över hela världen sedan historiens början?

Historiker Bo Eriksson berättar drakens kulturhistoria, från de allra äldsta myterna i Mesopotamien och vikingatidens Fafner fram till dagens vrålande och eldsprutande monsterreptiler i Game of Thrones. Det är en engagerande och underhållande beskrivning av ett fenomen som förbinder oss med såväl människan i de första civilisationerna som folk världen över i modern tid, men också en skildring av människans försök att via vidunder förstå sig själv och sin plats i världen, historien och kosmos.

Denna bok handlar om tryffel. Men den handlar också om upptrissade auktioner och smutsiga pengar, påkostade festivaler och våldsamma uppgörelser. Och stora matupplevelser förstås. Boken följer tryffelåret och tar sin utgångspunkt i de sensationella fynden av tryffel på Gotland, som Christina Wedén arbetade med som doktorand. Vi åker sedan ut i världen, till tryffelhubbar i Frankrike och Italien och till framtida centra för denna ädla knöl i Serbien, västra Australien och amerikanska Oregon. Vi återvänder sedan till den gotländska mylla där allt − åtminstone ur svensk synvinkel − började.
Det är författaren och gourmanden Steven Ekholm som är bokens jag på denna upptäcktsfärd, och Christina Wedén experten vid hans sida. Tillsammans blottlägger de en spännande industri, och följer de kulturhistoriska trådarna hundratals år tillbaka i tiden. På jakt efter tryffelns nirvana, en flyktig doft som kanske aldrig lämnar en.
Som en bakomliggande fond ligger hela tiden spänningen mellan vad som syns och vad som är, vad något kallas och vad det heter. Samt det faktum att det som de flesta av oss känner som tryffelsmak, har väldigt lite med tryffel att göra.

I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.
Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…

”Jag skyndar på stegen och följer instruktionerna. Jag gör det för att jag har ledsnat på hatet, ledsnat på alla lögner och överdrifter som stjäl det mesta av syret. Jag gör det för att jag inte orkar med fler nättroll och säregna uppror. En fråga vill jag besvara innan vi kvävs: Hur hamnade vi här?”
Vi lever i en tid då trollfabriker, falska nyheter och virala folkstormar har blivit vardag. Gränsen mellan lögn och sanning blir alltmer diffus och en obskyr propagandametod har växt till ett av de stora hoten mot vår demokrati.Under sin långa karriär som journalist och författare har Ingrid Carlberg granskat många fjärrstyrda påverkanskampanjer med oklara avsändare. I Marionetterna följer hon spåren tillbaka i historien, till mellankrigstidens Berlin och Paris och den fascinerande berättelsen om pr-geniet Willi Münzenberg. På hemligt uppdrag av Lenin och Stalin styrde han en internationell propagandakoncern och etablerade den politiska marionetteater som nu har fått en renässans.Marionetterna är en starkt berörande historia som fångar människorna och dramatiken bakom manipulationerna. Berättelsen ställer det som händer i världen idag i blixtbelysning.

Vem har inte fått höra att ”vår släkt härstammar från vallonerna”? Detta är den vanligaste släktmyten som florerar och den finns i nästan alla familjer med rötter i Sverige. Men få vet varför äldre släktingar – ofta inte utan en viss stolthet – berättar om vallonblodet som ska finnas i släkten. Mytbildningen tog fart i början av förra seklet och hade en mörk orsak i rasbiologernas kategoriska indelning av människor.
Dna-släktforskaren Peter Sjölund skriver i den här boken om hur och varför släktmyter uppstått. Det blir nedslag i norra Sveriges glamourösa Buresläkt, Drottningätten på Tjörn och jämtländska Skankeätten, med påstådda kopplingar till vikingakungar på Isle of Man. I många av dessa släkter finns de som hårdnackat håller fast vid sedan länge motbevisade släkthistorier, allt för att inte förlora länken till en ”fin släkt”.Flera av de stora släktmyterna undersöks idag av sanningsjagande medborgarforskare, utrustade med ett mycket kraftfullt verktyg – dna.

"Florian Illies berättar sin historia på ett så beläst och samtidigt lättsamt sätt att läsningen blir en ren njutning"
Svenska Dagbladet"Man har aldrig tråkigt i Florian Illies sällskap"Dagens NyheterEuropa, 1930-tal. Medan det glada tjugotalet går mot sitt slut och världen är på väg mot ett nytt krig har tidens stora kulturpersonligheter annat att tänka på. Jean-Paul Sartre sitter på ett café i Paris och väntar otåligt på sin dejt Simone de Beauvoir. Marlene Dietrich smiter från ett kärlekslöst äktenskap till Berlins barer. Far och son Thomas och Klaus Mann bråkar om den andres homosexualitet. Och Vladimir Nabokov placerar kärleksfullt en nyfångad fjäril vid fotändan av Veras säng.Föga anar de att bokbålen snart ska ta sin början.Kärlek i hatets tid väver skickligt samman några av 1930-talets största kärlekshistorier mot en allt mörkare bakgrund av den ökande fascismen i Europa. Det är en bred och medryckande kulturhistoria om ett mytomspunnet europeiskt decennium och en tid som har fler likheter med vår egen än vi kanske skulle önska.

När Per Adolf Norstedt 1823 tog över ett litet tryckeri på Lilla Nygatan i Stockholm efter änkan till J. Lindh började en lång historia, en historia som pågår än i dag i verksamheten på Sveriges äldsta förlag – Norstedts, som firar tvåhundraårsjubileum år 2023.
Historien om tryckeriet och om förlagsverksamheten har berättats förr, i avhandlingar och branschhistoriska översikter. Men vilka avtryck har förlaget i tegelborgen på Riddarholmen i Stockholm gjort i svensk litteratur och kultur – eller i världen? I tvåhundra illustrerade nedslag från dessa tvåhundra år skildras både lustfyllt och intresseväckande såväl välkända som bortglömda böcker och miljöer, författare och medarbetare, och en hel del andra som på olika sätt haft med Norstedts att göra. De skissar en berättelse inte bara om förlaget, utan också om Stockholm och svensk kulturhistoria.

Vi är många som älskar gamla hus, den atmosfär man får på köpet, hemligheterna och frågetecknen som byggnaden gömmer och ställer: Hur såg huset ut från början? Har det alltid legat här? Vem har bott här före mig?
I Sverige finns en unik skatt av arkiverat material som kan berätta oändligt mycket om våra hus och dess invånare genom historien. Det gäller inte alls bara slott och herresäten. Även om våra lantställen, egnahemshus, stadslägenheter och förortsvillor finns mycket att berätta. Det gäller bara att veta var man ska leta.I den här boken vill byggnadsantikvarien Erika Åberg ta oss i handen och berätta om hur vi kan hitta historien om våra hus, och hur vi bäst tar tillvara olika byggnader och deras årsringar. Det gör hon genom att berätta inspirerande historier, guida till olika arkiv och visa hur man bäst tolkar en byggnad, exteriört och interiört. Det blir gott om fördjupade exempel från tv-programmet med samma namn, men det är en bok som står på egna ben, med handfasta råd om byggnadsstilar genom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips.Erika Åberg är byggnadsantikvarie och en unik röst inom den svenska byggnadsvården.

"Trilogin kommer att bli en svensk klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år." Dala-Demokraten om den första delen av Landet utanför.

I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942.

I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation.

I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...

"För mig handlar det inte om en längtan efter det förflutna - utan om en önskan att framtiden inte ska tappa bort historien utan ha den med sig."

Maja Hagerman har en unik förmåga att se den udda detaljen och stanna kvar vid den när andra rusar vidare. Hon vrider och vänder på händelser och fenomen i historien och frågar sig om vi verkligen sett allt. Är det inte något vi glömt eller missat?

Fem texter belyser här teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen. De historiska nedslagen blir också en språngbräda ut i samtiden och framtiden. De visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras.

"Det pågår en kamp om minnen just nu. Vi lever med ett försåtligt men reellt hot, där kulturarv riskerar att kidnappas för politiska syften. Så det gäller att vara på sin vakt. Se till att berättelserna om de minnen vi delar förblir så komplexa och mångbottnade som de faktiskt är."

När Ingela Bendts mamma Ruth dör efterlämnar hon en unik garderob som dottern tar över. Det är både en tyngd och en skatt, detta arv av mode- och kvinnohistoria.

Ruth var borgmästarinna i småstaden Mjölby. Hon var oerhört modeintresserad, lät sy upp hos sömmerskor och sydde själv, och hon sparade allt. I samlingen finns alla sorters klänningar och accessoarer från större delen av 1900-talet, samt fotoalbum och modetidningar med det senaste från Paris där Ruth markerat en krage med "snyggt" eller ett klänningssnitt med "underbart!".

Vi följer henne genom sex decennier, i text och bild, hur hon åldras med sin garderob, hur hon går från att vara i takt med modet till att förfasa sig över dotterns korta kjolar och hippieklädsel. Ur mönster, sömmar och snitt tecknas ett helt kvinnoliv.

Vintagekunniga Minna Mattsson kan sin stilhistoria och kommenterar varje decennium. Hon fördjupar och avläser tendenser i modet, berättar om tidstypiska siluetter, detaljer och material.

Det här är en bok om Ruths garderob från 1924 till 1979, men också ett porträtt av en svensk borgerlig kvinna, hennes liv och tid i en landsortsstad, om relationen mellan mor och barn, om minnet av en förälder och en dotters frigörelse och försoning.

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.

Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet.

Vad har stenålderns penisdyrkare, medeltidens ståndaktiga biskopar, en kraftigt illamående Elise Ottesen-Jensen och Modergudinnan gemensamt? Jo, de är alla en del av sexualkulturhistorien och exempel på persongalleriet i denna bok.

I Alla tiders sex tar författaren och folkbildaren Jonathan Lindström oss med på en resa genom sexets historia under 14 000 år. Det är högt och lågt, hemskt roligt och förtvivlat hemskt om vartannat. Lindström berättar om den svenska litteraturens första kärleksskildring och vad forskarnas analyser av herpesviruset kan säga om samlagshistorien. Vi får läsa om hur vikingarnas månggifte ledde till kvinnorbrist och gjorde kvinnor till handelsvaror under plundringstågen. Fokus ligger på nordisk forntid och medeltid, men vissa utflykter görs till modern tid. Det blir en brokig historia om njutning, makt, förförelse, övergrepp och skam.

En korvbok med extra allt!

Korv är mat med uråldriga anor. Den har överlevt alla trender och blivit tradition, kultur, mångfald, social samvaro och njutning. Dessutom har den rört sig från fattigmanskost via snabbmat i kiosken till gourmetkorv på finkrogen.

Korvälskaren och debattören Jan Scherman har också gjort en resa. Han har farit genom hela landet, från norr till söder, för att hitta historierna och människorna bakom våra bästa korvar. Här skildras de ur en mängd perspektiv; produkter, platser och personer som säger något om vårt land och vår tid. Det blir till en berättelse om det Sverige som sällan får höras.

Författaren, som också fotograferat, besöker bland annat Jokkmokk, där korven utlöste bitter strid, de kungliga hovleverantörerna i Löttorp, och Gustafs i Dalarna där det som började som uttjänta arbetshästar slutade med en delikatess. Han gör stopp vid klassiska kiosker, innekrogar och moderna fabriker och träffar mathantverkare som kämpar mot utanförskap och sjuder av kraft.

Dessutom bjuder denna korvbok på allsköns fakta och riktigt bra korvrecept.

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

Cuohti jagi áigi sirdigohte boazosámiid bákkuin. Eiseválddit gohcodit covdosa dislokasuvdnan, muhto sámegillii cieggá sátni bággojohtin. Vuosttazat geat bákkus saddet guoddit ruovttuideaset vulget dainna jáhkuin ahte besset fas ruoktot.

Hearrát dat bidje min muitala dál historjjá sirdolaccaid calmmiiguin. Elin Anna Labba lea cohkken muitalusaid, govaid, reivviid ja luohtedajahusaid ja das ilbmá olles koara jienaiguin, sis geat eai sat máhte muitalit. Moras mii ciegaduvvo muhto goitge manná buolvvas bulvii.


För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta.

Lena Einhorns djärva bok Vad hände på vägen till Damaskus? från 2006 blev en stor försäljningsframgång och dess slutsatser väcker fortfarande internationellt intresse. I boken jämförde hon Nya testamentets berättelser om Jesus och hans lärjungar med romerska och judiska historikers texter från samma tid en undersökning som tidigare ansetts fruktlös. Men Einhorn kom till den överraskande, och väl underbyggda, slutsatsen att Nya testamentet är skrivet i två lager, där det övre, uppenbara, är till synes ohistoriskt, men det undre, delvis skylda, nära följer de historiska källorna. Hon drog slutsatsen att författarna brottats med två motstridiga agendor: att presentera en oförvitlig religiös kanon, och att samtidigt berätta den sanna historien.

Nu riktar hon samma nyfikna men kritiska blick mot Gamla testamentet, och framför allt mot Moseböckerna. Dessa utspelar sig i stor utsträckning i Egypten, en av forntidens stora civilisationer. I den bibliska texten får vi läsa om egyptiska faraoner och stora arméer, landsomfattande farsoter och massiva folkförflyttningar. Det ser ut som dokumenterad historia. Men stämmer det verkligen?

Varför finns då inte ett enda stödjande vittnesbörd under de första mer än tusen år som Bibeln skildrar? Varför finns inte någon enda egyptisk inskription, eller papyrustext, eller gravskrift som bekräftar att israeliten Josef eller någon israelit över huvud taget någonsin styrde över Egypten, eller ens levde där? Varför syns ingen Mose, eller Aron eller Josua? Inte ens någon kung Saul, eller kung David, eller kung Salomo?

Kan förklaringen vara att Gamla testamentets författare brottades med samma oförenliga mål som styrde dem som skrev Nya testamentet? Kan förklaringen vara att vi även i detta fall måste leta efter de historiska spåren under berättelsens yta?

Med obönhörlig forskarnit och öppet sinne har Lena Einhorn bestämt sig för att undersöka saken och det hon upptäcker och blottlägger är häpnadsväckande.

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna.

Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten.

Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.

Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.

Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?

Mary Beards utgångspunkt i den här genomillustrerade boken är att själva sättet vi ser på konst är en minst lika viktig källa till kunskap om en civilisation som att läsa om den. Dessutom är inte betraktaren densamma över tid: antikens slavar, 1800-talets konnässörer och nutida turister ser olika saker i exempelvis Greklands fornminnen.

Bokens första del fokuserar på verkliga människor i konsten. Det handlar om statyer av faraoner, grekiskt vasmåleri med vardagscener, terrakottaarmén från Kina och monument från Mexiko, som alla innehåller olika berättelser om kroppsideal och maktuttryck. När vi idag tittar på en antik staty möter vi också våra egna förutfattade meningar om vad som är en tillfredsställande bild av människan.

Den andra delen fokuserar på religiösa bilder och de dilemman som alla religioner tvingas hantera när de försöker synliggöra gudar, helgon och profeter. Nu rör det sig om scener ur Bibeln, om islams och hinduismens förhållande till religiösa bilder, om de antika grekernas filosoferande kring gudaväsen.

Utifrån vackra färgbilder och i korta slagkraftiga texter försöker Mary Beard förstå hur olika civilisationer kommunicerat sina ideologier och religioner, och hur de uppfattats. Kan bilder av makt vara mer mäktiga än vad de som ser dem tillåter dem att vara?

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Det finns en alldeles särskild omtanke i det man format med egna händer. Det vet alla som stickar. Ett plagg som skapas åt ett litet barn, eller i väntan på någon som ännu inte är född, blir till ett unikt band mellan stickare och mottagare.

Celia B Dackenberg skriver personligt om stickningens mysterier och glädjeämnen, om minnen och om barnkläder genom tiderna. Texterna följer nyfiket olika kulturhistoriska stickspår och varvas med stickbeskrivningar - traditionella plagg, omtolkade klassiker och helt nya modeller - alla med sin egen berättelse och med inspirerande fotografier av Stellan Herner.

Här finns värmande vantar och sockor, sköna yllebyxor, en dekorativ krage, busiga tröjor och trygga koftor. Inspirationen hämtar hon i alltifrån ett västerbottniskt fälltäcke till skolslöjdens första stickuppgift eller ett bortglömt favoritplagg på en vind. Resultatet blir kläder som kan bäras och älskas av barn i flera generationer.

Svenskt kulturarv kan man tänka på som ett slags mentalt universum. Ett inre landskap av berättande som ständigt förändras, från mormors läsning i folkskolans läsebok till digitalt berättande idag.

Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv. Jag har sett gåtfulla kvarnstenar i skogen i Malung i Dalarna, hur man tolkar mångtydiga hällristningar på klippor i Bohuslän eller tillverkat mekaniska räknemaskiner i Facit-fabriken i Åtvidaberg. Jag har häpnat över björnen inne på biblioteket i Dorotea i Västerbotten och hur man byker tvätt i en isvak i februari på Tvätterimuseet i Huddinge.

Jag har börjat tänka på Sverige som en väv som kommer rullande fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden. Till stor del handlar den om vår förmåga att föreställa oss samhället som något med gemensam riktning och idé. En samhällsväv vi fått i arv och som vi snart ska lämna vidare.

Men det gäller att vara på sin vakt. Det pågår en dragkamp om som vad som bör räknas som svenskt kulturarv. Min önskan är att berättandet ska fortsätta utvecklas i frihet. Och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.

En vindlande och genial vidräkning med det förflutna.
The New York Times

Nora Krug växte upp i det Tyskland som fortfarande låg i skuggan av andra världskriget. Hon bosatte sig i New York, men hemlandet gjorde sig snart påmint, både som skuld och som längtan. För att få veta vem hon var tvingades hon att konfrontera sin historia.

I det internationellt hyllade grafiska memoaralbumet Heimat gestaltar Nora Krug sin resa tillbaka i tiden till sina släktingars liv under naziregimen och kriget. Hon tecknar i suverän stil en bild av ett land ännu präglat av krig och övergrepp, en släkt fortfarande märkt av förluster.

En unikt berättad historia om identitet, historia och hem.

Ett mästerverk till berättelse berörande som en roman, uttömmande som en faktabok.
Stern

Nominerad till Augustpriset 2019!
Årets trädgårdsbok 2019!

I den här boken står relationen mellan människor och bin i centrum. Det blir en vindlande och stundtals stingslig resa från antiken till dagens biodlarvärld. Lotte Möller berättar vad man under historien ansett att vi människor kan lära av bina och skildrar bland annat den upphetsade debatten på 1700-talet om huruvida det är en drottning eller en kung som styr bisamhället. Hon beskriver livets gång i kupan och bland biodlare, bin i religion och revolution och den ädla konsten att känna skillnad på olika sorters honung. Vi får också följa grannkonflikter och bisvärmar som spårar ur.

Med en särskild blick för färgstarka karaktärer låter hon oss möta alltifrån en skjutglad kalifornisk biodlare, som rasar mot både mördarbin och bipolitik, till Rudolf Steiner och benediktinermunken Broder Adam, Buckfastbiets fader, som hamnar i konflikt med en ny abbot.

Förhållandet mellan människa och natur löper som en röd tråd genom boken: hur det har sett ut genom historien, men också hur det tar sig uttryck idag, när den oroväckande bidöden gör binas framtid mycket osäker. Vad händer då med oss?

På morgonen den 13 juli 1942 gick den tyska Reservpolisbataljon 101 in i den polska byn Józefów. Vid nattens inbrott hade de skjutit 1500 av byns 1800 judiska invånare - kvinnor, barn, gamla...

Under de följande sexton månaderna deltog de i avrättandet av 38000 judar och sände ytterligare 45000 till koncentrationslägret Treblinka. Reservpolisbataljon 101 bestod inte av tyska yrkessoldater utan av helt vanliga män som var för gamla för att kallas in till militärtjänst. De sorterade alltså inte under Wehrmacht och heller inte under Gestapo utan under ordningspolisen.
Christopher Browning har studerat vilka motiv som drev männen att delta i massakrerna. Hans slutsatser är skrämmande: de var inte tvingade att lyda order utan gjorde det av så banala skäl som karriärism och grupptryck.
Helt vanliga män är en av de viktigaste böcker som skrivits om Förintelsen. Den ställer den fråga vi alla måste ta ställning till: Kan jag vara säker på att jag skulle ha agerat annorlunda i samma situation? Det svar Christopher R. Browning ger kommer att göra många sömnlösa.

Stura betydde på fornsvenska egensinnig, bångstyrig och det är ett passande namn på medlemmarna av Stureätterna, vars utveckling från riddaren Rörik Sture på 1300-talet till den siste Sturen, greve Svante Mauritzson, som dog 1616, uppvisar en gripande historia fylld av Sturemord och djupaste förtvivlan.

Berättelsen om Sturarnas öden följer med nästan kuslig precision lyckohjulets obönhörliga gång mot det oundvikliga fall och förlust av det man en gång ägt. Precis som Kennedyklanen i USA har det vilat något kungligt och magiskt över namnet Sture, och precis som den amerikanska familjen har också Sturarna varit olycksdrabbade. Ingen svensk adelsfamilj har varit så nära att få bära den kungliga kronan men i stället fått se både familjemedlemmar och kungavärdigheten gå förlorade i brutala maktkamper.

Detta är historien om hur den senmedeltida aristokratins (Stures) makt bryts när arvkonungadömet (Vasa) konsoliderades under 1500-talet. Från att ha varit toppstyrt av ett fåtal adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid och era där den politiska ordningen kontrollerades och dominerades av kungen och i kampen om tronen gick Sturarna ut som förlorare.

En löjtnant skriver att han aldrig tänker undvara plikten så länge blodet rinner i kroppen. En fotsoldat ber Gud om att dödandet och kriget måste få ett slut. En annan av Karl XII:s soldater säger åt frun att se efter hans små töser, att tänka på honom för han glömmer henne aldrig och känner glädje i hjärtat och bröstet för henne. Andra knektar slukar kriget med hull och hår, som om de inte kunde leva utan det.

Genom karolinska soldaters fältbrev från framför allt Karl XII:s fälttåg i Norge 1716 och 1718 tränger soldaternas röster från stormaktstidens sista krig fram, brev som aldrig nådde Sverige. Skrivelserna fångades upp av dansk-norska bönder, diplomater och soldater.

Breven som inte kom fram bär vittnesbörd om krigets fasa, glädje och sorg. De myllrande krigshorisonter som skildras vittnar om soldater och anhöriga som skapade sin egen krigsnormalitet genom att leva i nuet med en brännande vetskap om att varje brev kunde vara deras sista kommunikation med varandra.

"För Beard är den klassiska antiken levande och vid bästa hälsa och hon har den stora gåvan att kunna visa precis varför de klassiska texterna fortfarande är ett ämne värt att diskutera."
Sunday Times

"Om de hade haft Mary Beard på sin sida när det begav sig skulle romarna fortfarande ha sitt imperium kvar."
Daily Mail

Antikens Rom är viktigt. Berättelsen om imperiet, erövringarna, grymheterna och överdrifterna ger oss fortfarande idag en måttstock för vårt samhälle. Och än idag är de romerska idealen när det gäller medborgarskap, säkerhet och individens rättigheter samhälleliga rättesnören.

Här tittar en av världens främsta forskare inom den klassiska antiken på Roms historia från en ny synvinkel inte bara på dess förbluffande utveckling från en obetydlig by i Mellanitalien till en supermakt, men också på hur romarna såg sig själva och sina bedrifter, och varför de fortfarande är viktiga för oss. Vi följer tusen år av historia, där nytt ljus kastas över det välkända, från slaveri till rinnande vatten, och där demokrati, religionskonflikter, social rörlighet och ekonomiskt utnyttjande utforskas inom det stora sammanhang som är romarriket. Detta är en uttömmande och klargörande historia över det antika Rom.

Historien om det forna Gamla Uppsala har alltid handlat om sveakungar, hednatempel och storslagna offerfester.

Men nu har en helt ny värld trätt fram! När ett järnvägsspår skulle byggas fick arkeologer tillfälle att undersöka ett 70 000 kvadratmeter stort område, bara några hundra meter ifrån Kungshögarna. Då visade det sig att platsen varit tättbefolkad redan på 600-talet e.Kr, något man bara anat tidigare. Här har aristokrater, bönder och krigare trängts med slavar, smeder, väverskor och barn. Matrester, vapen, runbleck, människoben i brunnar och amulettringar speglar deras liv och öden.

Ett hundratal hittills okända hus, gravar och offerplatser sätter äntligen in Gamla Uppsala i ett större historiskt sammanhang. För vad var egentligen tanken bakom denna speciella plats, dit många också färdades för att delta i religiösa ceremonier, hålla ting och bedriva handel?

Inte minst det nyupptäckta stolpmonumentet - två kilometerlånga stolprader prydda med hästhuvuden - ger en fascinerande inblick i verkligheten bakom det mytomspunna Gamla Uppsala.

Jan Bergmans succé Sekreterarklubben följs nu av en ny bok om kalla kriget. Fotohandlaren i Bizonien var en östtysk spion i Västtyskland som avslöjades 1967. Men var han verkligen spion eller ett offer utnyttjad av den östtyska underrättelsetjänsten. Eller av den västtyska? Var han en man som likt Faust sålde sin själ till djävulen, men till vilken djävul? Fanns det en genuin övertygelse i botten, eller handlade allting bara om pragmatisk överlevnad?

Berättelsen om fotohandlaren Heinrich Schneider är en historia om det nya Tyskland som växte fram ur krigets ruinhögar, om Bizonien, landet som inte fanns, men som fanns ändå. En spännande resa från slutstridens Berlin 1945, till det tyska undrets Nürnberg, och till Stasis Östberlin. Möt den västtyske spionchefen Reinhard Gehlen, hans östtyske motsvarighet Markus Wolf och deras soldater, men framför allt fotohandlaren som spelade ett mycket högt spel.

Eller gjorde han inte det? Varför blir man egentligen spion?

Ingmar Bergman A-Ö is a tribute to one of the most important artists of the 20th century. It provides a quick and easy guide into the world of the Swedish film director, man of theatre, and writer. A collection of 146 facts and anecdotal trivia, Ingmar Bergman A-Ö shows the many faces and facets of an artist who not only transformed cinema through unforgettable works like The Seventh Seal, Persona and Fanny and Alexander, but changed our view of human relationships and existence.

Ingmar Bergman A-Ö, which brings us closer to Ingmar Bergman the human being, while providing a fun and highly accessible reminder of what makes his work great, is published by the Ingmar Bergman Foundation and Norstedts publishing to coincide with the 100-year anniversary of Bergman´s birth in 2018.

Guds olydiga revben är en högst personlig idéhistorisk resa från antiken och Bibeln som slutar med Martin Luther. Under resans gång med början i Gamla testamentets berättelser om våldtäkter, kvinnoförakt, lydnadskrav och skambeläggning till Nya testamentets förminskning av kvinnan.

Dock inte Jesus. Finns det två kristendomar?

Med hjälp av feministisk forskning har författaren hittat Jesu sju kvinnliga lärjungar, en våldtagen jungfru Maria, dagen när påven Gregorius förvandlade Jesu främsta lärjunge Maria från Magdala till hora, en Jesusrörelse som bestod av många prostituerade, kvinnliga mystiker som formulerade en feminin gudom och en levande kvinnorörelse under medeltiden som verkade och växte runt om i Europa.

Martin Luther, vars reformation nu firas runt om i världen, uteslöt kvinnan från sina frihetsideal. Hennes enda uppgift: att lyda mannen och föda barn. Den kristna idétraditionen lever starkt i det svenska samhället än i dag.

I skogen finns ett liv som är helt okänt för oss. Där pågår fantastiska saker: träden kommunicerar med varandra. De tar hand om både varandras avkomma och om gamla och drabbade grannar, de har känslor och minnen. Otroligt? Kanske. Men sant.

Skogsvaktare Peter Wohlleben berättar fascinerande om oväntade och extraordinära förmågor hos träden. Han citerar de senaste vetenskapliga rönen och kombinerar dem med sina personliga erfarenhet av naturen, vilket skapar nya spännande insikter. Vi kanske tror att vi vet det mesta om skogen och känner till allt om träden. Men den som läser Trädens hemliga liv kommer att gå ut i naturen med helt nya kunskaper och ögon. På ett lättillgängligt sätt visar Peter Wohlleben vägen.

Har du aldrig hört en ton av Rossini? Undrar du varför Kierkegaard var så deppig och om påven fött barn? Vill du få stenkoll på Stonehenge? Stressar det dig att alla andra verkar ha koll, bara inte just du? Då kan du sluta oroa dig nu. Nytt från Bildningsakuten kommer till din undsättning. Den perfekta presentboken!

Har du aldrig läst Charles Dickens? Vet du inte varför Alexander blev den store? Saknar du all susning om konstnärer som Rembrandt och Chagall? Tror du att alla andra har kollen, bara inte just du? Lugn, bara lugn, Bildningsakuten kommer till din undsättning!

På endast fem minuter blir du expert på de mest skilda områden. En bok som lär dig det viktigaste, men också det oviktigaste det roliga! Från Napoleons sista strid till Barbies första kyss, från Molières sista föreställning till världens första fiskpinne, från mangahjältar till modegudinnor. ALLT ryms i Bildningsakuten. Den gör fakta till kunskap, och dig till expert ... på allt möjligt!

Bildningsakuten heter en avdelning i Icakuriren som Göran Everdahl har skrivit i drygt tio år. Det är en sida som gör läsaren till "expert på fem minuter". Tanken är att man ska framstå som misstänkt kunnig om exempelvis Shakespeare, arkitektur eller hinduism efter att ha läst veckans sida. Eller, i bokform, efter att ha läst ett uppslag. Ett uppslag i Bildningsakuten ger läsaren en snabb överblick. Men inte bara den seriösa, torra överblicken från ett vanligt uppslagsverk.

När Bildningsakuten tar upp Katarina den stora handlar det inte bara om hennes politiska insatser utan även om hennes ryktbara sexliv och hennes sura brev om Gustav III. Båda är en del av kulturhistorien och platsar i det vi kallar allmänbildning, men man hittar dem inte i Nationalencyklopedin. I Bildningsakuten är de givna. Om det är kul att diskutera på en middag så finns det här. När Göran Everdahl samlar detta i en fin stor volym ligger tonvikten på kulturhistoria: konstnärer, författare och kompositörer. Men också stora ämnen som religion, politisk historia och en del naturvetenskap avhandlas.

En rikt illustrerad volym som passar lika bra i fina vardagsrummet som på toaletten!

Detta är berättelsen om Jerusalem. Historien om världen från judendomens, kristendomens och islams tillkomst vidare till det brittiska imperiet, USA:s dominerande ställning under nittonhundratalet och skapandet av staten Israel.

Här presenterar författaren till den hyllade Stalin - den röde tsaren och hans hov den fängslande berättelsen om Jerusalem genom de män och kvinnor som skapade, förstörde, erövrade, skrev om - och trodde på - den heliga staden. Detta är en fascinerande och djuplodande berättelse full av överraskande material och intressanta personer - judar, amerikaner, britter, araber, romare och babylonier.
Varje epok och person väcks till liv, från kung David till Jesus och Muhammed, från mackabéerna och Anas ibn Malik till Churchill, Nebukadnessar och Herodes till Rasputin och Wilhelm II, från Kleopatra till Melville, Twain och de amerikanska kolonisatörerna, från Saladin till kung Hussein och Moshe Dayan vidare till författarens förfader, Moses Montefiore, som var med om att utveckla det nya Jerusalem för hundrafemtio år sedan. Med hjälp av nytt arkivmaterial, aktuella forskningsrön, sitt eget familjearkiv och en livstids studier belyser Montefiore heligheten, kraften och makten i denna stad som är den enda som existerar på två platser - i himlen och på jorden.

Vinnare av Stora fackbokspriset 2015!

I detta verk är det arkitekturen som berättar historien om Sverige. Byggherrar och arkitekter, stilhistoria och byggnadsteknik sammanvävs med social utveckling och ekonomiska konjunkturer från den begynnande industrialiseringen fram till dagens nyliberala postindustriella samhälle. Vi möter 1800-talets entreprenörer, deras bostadshus i rik stilflora och funktionella fabriker fram till det tidiga 1900-talets Jugendstil med elektricitet och andra tekniska nyheter.

Samtidigt med att det moderna Sverige börjar finna sina demokratiska former inleds en period då svensk arkitektur får internationell uppmärksamhet med Ragnar Östbergs Stockholms Stadshus, 1920-talets eleganta nyklassicism, Swedish Grace, och funktionalismens 1930-tal, då de sociala folkhemsfrågorna kommer i centrum. Efter andra världskriget gestaltas framstegstron av ett allt mer storskaligt byggande i International Style som varar fram till citysaneringarnas och miljonprogrammets tid kring 1970. Boken avslutas med arkitekturen idag, den som kommer att bli vårt bidrag till framtidens arkitekturhistoria.

Samtidigt utges samme författares Den svenska arkitekturens historia 1000-1800. Tillsammans är de två böckerna den första heltäckande översikten över svensk arkitektur genom tiderna.