511 böcker

Historia & kultur

Filter

511 böcker

Det bästa urvalet av nya rön och intressanta historier om vårt ursprung och vår kultur.

Om boken

Europa, 1930-tal. Medan det glada tjugotalet går mot sitt slut och världen är på väg mot ett nytt krig har tidens stora kulturpersonligheter annat att tänka på. Jean-Paul Sartre sitter på ett café i Paris och väntar otåligt på sin dejt Simone de Beauvoir. Marlene Dietrich smiter från ett kärlekslöst äktenskap till Berlins barer. Far och son Thomas och Klaus Mann bråkar om den andres homosexualitet. Och Vladimir Nabokov placerar kärleksfullt en nyfångad fjäril vid fotändan av Veras säng.
Föga anar de att bokbålen snart ska ta sin början.Kärlek i hatets tid väver skickligt samman några av 1930-talets största kärlekshistorier mot en allt mörkare bakgrund av den ökande fascismen i Europa. Det är en bred och medryckande kulturhistoria om ett mytomspunnet europeiskt decennium och en tid som har fler likheter med vår egen än vi kanske skulle önska.

Läs mer

Florian Illies

Kärlek i hatets tid

Om boken

När Per Adolf Norstedt 1823 tog över ett litet tryckeri på Lilla Nygatan i Stockholm efter änkan till J. Lindh började en lång historia, en historia som pågår än i dag i verksamheten på Sveriges äldsta förlag – Norstedts, som firar tvåhundraårsjubileum år 2023.
Historien om tryckeriet och om förlagsverksamheten har berättats förr, i avhandlingar och branschhistoriska översikter. Men vilka avtryck har förlaget i tegelborgen på Riddarholmen i Stockholm gjort i svensk litteratur och kultur – eller i världen? I tvåhundra illustrerade nedslag från dessa tvåhundra år skildras både lustfyllt och intresseväckande såväl välkända som bortglömda böcker och miljöer, författare och medarbetare, och en hel del andra som på olika sätt haft med Norstedts att göra. De skissar en berättelse inte bara om förlaget, utan också om Stockholm och svensk kulturhistoria.

Läs mer

Norstedts 200 nedslag

Johan Erséus

Norstedts 200 nedslag

Om boken

Vi är många som älskar gamla hus, den atmosfär man får på köpet, hemligheterna och frågetecknen som byggnaden gömmer och ställer: Hur såg huset ut från början? Har det alltid legat här? Vem har bott här före mig?
I Sverige finns en unik skatt av arkiverat material som kan berätta oändligt mycket om våra hus och dess invånare genom historien. Det gäller inte alls bara slott och herresäten. Även om våra lantställen, egnahemshus, stadslägenheter och förortsvillor finns mycket att berätta. Det gäller bara att veta var man ska leta.I den här boken vill byggnadsantikvarien Erika Åberg ta oss i handen och berätta om hur vi kan hitta historien om våra hus, och hur vi bäst tar tillvara olika byggnader och deras årsringar. Det gör hon genom att berätta inspirerande historier, guida till olika arkiv och visa hur man bäst tolkar en byggnad, exteriört och interiört. Det blir gott om fördjupade exempel från tv-programmet med samma namn, men det är en bok som står på egna ben, med handfasta råd om byggnadsstilar genom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips.Erika Åberg är byggnadsantikvarie och en unik röst inom den svenska byggnadsvården.

Läs mer

Det sitter i väggarna

Erika Åberg

Det sitter i väggarna

Om boken

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Läs mer

Herrarna satte oss hit

Elin Anna Labba

Herrarna satte oss hit

Om boken

"Trilogin kommer att bli en svensk klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år." Dala-Demokraten om den första delen av Landet utanför.

I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942.

I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation.

I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...

Läs mer

Landet utanför Del 2

Henrik Berggren

Landet utanför Del 2

Om boken

Vem har inte fått höra att ”vår släkt härstammar från vallonerna”? Detta är den vanligaste släktmyten som florerar och den finns i nästan alla familjer med rötter i Sverige. Men få vet varför äldre släktingar – ofta inte utan en viss stolthet – berättar om vallonblodet som ska finnas i släkten. Mytbildningen tog fart i början av förra seklet och hade en mörk orsak i rasbiologernas kategoriska indelning av människor.
Dna-släktforskaren Peter Sjölund skriver i den här boken om hur och varför släktmyter uppstått. Det blir nedslag i norra Sveriges glamourösa Buresläkt, Drottningätten på Tjörn och jämtländska Skankeätten, med påstådda kopplingar till vikingakungar på Isle of Man. I många av dessa släkter finns de som hårdnackat håller fast vid sedan länge motbevisade släkthistorier, allt för att inte förlora länken till en ”fin släkt”.Flera av de stora släktmyterna undersöks idag av sanningsjagande medborgarforskare, utrustade med ett mycket kraftfullt verktyg – dna.

Läs mer

Alla är vi valloner

Peter Sjölund

Alla är vi valloner

Om boken

"För mig handlar det inte om en längtan efter det förflutna - utan om en önskan att framtiden inte ska tappa bort historien utan ha den med sig."

Maja Hagerman har en unik förmåga att se den udda detaljen och stanna kvar vid den när andra rusar vidare. Hon vrider och vänder på händelser och fenomen i historien och frågar sig om vi verkligen sett allt. Är det inte något vi glömt eller missat?

Fem texter belyser här teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen. De historiska nedslagen blir också en språngbräda ut i samtiden och framtiden. De visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras.

"Det pågår en kamp om minnen just nu. Vi lever med ett försåtligt men reellt hot, där kulturarv riskerar att kidnappas för politiska syften. Så det gäller att vara på sin vakt. Se till att berättelserna om de minnen vi delar förblir så komplexa och mångbottnade som de faktiskt är."

Läs mer

Minnesbrunnen

Maja Hagerman

Minnesbrunnen

Om boken

När Ingela Bendts mamma Ruth dör efterlämnar hon en unik garderob som dottern tar över. Det är både en tyngd och en skatt, detta arv av mode- och kvinnohistoria.

Ruth var borgmästarinna i småstaden Mjölby. Hon var oerhört modeintresserad, lät sy upp hos sömmerskor och sydde själv, och hon sparade allt. I samlingen finns alla sorters klänningar och accessoarer från större delen av 1900-talet, samt fotoalbum och modetidningar med det senaste från Paris där Ruth markerat en krage med "snyggt" eller ett klänningssnitt med "underbart!".

Vi följer henne genom sex decennier, i text och bild, hur hon åldras med sin garderob, hur hon går från att vara i takt med modet till att förfasa sig över dotterns korta kjolar och hippieklädsel. Ur mönster, sömmar och snitt tecknas ett helt kvinnoliv.

Vintagekunniga Minna Mattsson kan sin stilhistoria och kommenterar varje decennium. Hon fördjupar och avläser tendenser i modet, berättar om tidstypiska siluetter, detaljer och material.

Det här är en bok om Ruths garderob från 1924 till 1979, men också ett porträtt av en svensk borgerlig kvinna, hennes liv och tid i en landsortsstad, om relationen mellan mor och barn, om minnet av en förälder och en dotters frigörelse och försoning.

Läs mer

Ruths garderob

Ingela Bendt

Ruths garderob

Om boken

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.

Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet.

Läs mer

Sveriges långa historia

Jonathan Lindström

Sveriges långa historia

Om boken

Vad har stenålderns penisdyrkare, medeltidens ståndaktiga biskopar, en kraftigt illamående Elise Ottesen-Jensen och Modergudinnan gemensamt? Jo, de är alla en del av sexualkulturhistorien och exempel på persongalleriet i denna bok.

I Alla tiders sex tar författaren och folkbildaren Jonathan Lindström oss med på en resa genom sexets historia under 14 000 år. Det är högt och lågt, hemskt roligt och förtvivlat hemskt om vartannat. Lindström berättar om den svenska litteraturens första kärleksskildring och vad forskarnas analyser av herpesviruset kan säga om samlagshistorien. Vi får läsa om hur vikingarnas månggifte ledde till kvinnorbrist och gjorde kvinnor till handelsvaror under plundringstågen. Fokus ligger på nordisk forntid och medeltid, men vissa utflykter görs till modern tid. Det blir en brokig historia om njutning, makt, förförelse, övergrepp och skam.

Läs mer

Alla tiders sex

Jonathan Lindström

Alla tiders sex

Om boken

En korvbok med extra allt!

Korv är mat med uråldriga anor. Den har överlevt alla trender och blivit tradition, kultur, mångfald, social samvaro och njutning. Dessutom har den rört sig från fattigmanskost via snabbmat i kiosken till gourmetkorv på finkrogen.

Korvälskaren och debattören Jan Scherman har också gjort en resa. Han har farit genom hela landet, från norr till söder, för att hitta historierna och människorna bakom våra bästa korvar. Här skildras de ur en mängd perspektiv; produkter, platser och personer som säger något om vårt land och vår tid. Det blir till en berättelse om det Sverige som sällan får höras.

Författaren, som också fotograferat, besöker bland annat Jokkmokk, där korven utlöste bitter strid, de kungliga hovleverantörerna i Löttorp, och Gustafs i Dalarna där det som började som uttjänta arbetshästar slutade med en delikatess. Han gör stopp vid klassiska kiosker, innekrogar och moderna fabriker och träffar mathantverkare som kämpar mot utanförskap och sjuder av kraft.

Dessutom bjuder denna korvbok på allsköns fakta och riktigt bra korvrecept.

Läs mer

Den svenska korvresan

Jan Scherman

Den svenska korvresan

Om boken

Lena Einhorns djärva bok Vad hände på vägen till Damaskus? från 2006 blev en stor försäljningsframgång och dess slutsatser väcker fortfarande internationellt intresse. I boken jämförde hon Nya testamentets berättelser om Jesus och hans lärjungar med romerska och judiska historikers texter från samma tid en undersökning som tidigare ansetts fruktlös. Men Einhorn kom till den överraskande, och väl underbyggda, slutsatsen att Nya testamentet är skrivet i två lager, där det övre, uppenbara, är till synes ohistoriskt, men det undre, delvis skylda, nära följer de historiska källorna. Hon drog slutsatsen att författarna brottats med två motstridiga agendor: att presentera en oförvitlig religiös kanon, och att samtidigt berätta den sanna historien.

Nu riktar hon samma nyfikna men kritiska blick mot Gamla testamentet, och framför allt mot Moseböckerna. Dessa utspelar sig i stor utsträckning i Egypten, en av forntidens stora civilisationer. I den bibliska texten får vi läsa om egyptiska faraoner och stora arméer, landsomfattande farsoter och massiva folkförflyttningar. Det ser ut som dokumenterad historia. Men stämmer det verkligen?

Varför finns då inte ett enda stödjande vittnesbörd under de första mer än tusen år som Bibeln skildrar? Varför finns inte någon enda egyptisk inskription, eller papyrustext, eller gravskrift som bekräftar att israeliten Josef eller någon israelit över huvud taget någonsin styrde över Egypten, eller ens levde där? Varför syns ingen Mose, eller Aron eller Josua? Inte ens någon kung Saul, eller kung David, eller kung Salomo?

Kan förklaringen vara att Gamla testamentets författare brottades med samma oförenliga mål som styrde dem som skrev Nya testamentet? Kan förklaringen vara att vi även i detta fall måste leta efter de historiska spåren under berättelsens yta?

Med obönhörlig forskarnit och öppet sinne har Lena Einhorn bestämt sig för att undersöka saken och det hon upptäcker och blottlägger är häpnadsväckande.


Läs mer

Vad hände på vägen till Jerusalem?

Lena Einhorn

Vad hände på vägen till Jerusalem?

Om boken

Mary Beards utgångspunkt i den här genomillustrerade boken är att själva sättet vi ser på konst är en minst lika viktig källa till kunskap om en civilisation som att läsa om den. Dessutom är inte betraktaren densamma över tid: antikens slavar, 1800-talets konnässörer och nutida turister ser olika saker i exempelvis Greklands fornminnen.

Bokens första del fokuserar på verkliga människor i konsten. Det handlar om statyer av faraoner, grekiskt vasmåleri med vardagscener, terrakottaarmén från Kina och monument från Mexiko, som alla innehåller olika berättelser om kroppsideal och maktuttryck. När vi idag tittar på en antik staty möter vi också våra egna förutfattade meningar om vad som är en tillfredsställande bild av människan.

Den andra delen fokuserar på religiösa bilder och de dilemman som alla religioner tvingas hantera när de försöker synliggöra gudar, helgon och profeter. Nu rör det sig om scener ur Bibeln, om islams och hinduismens förhållande till religiösa bilder, om de antika grekernas filosoferande kring gudaväsen.

Utifrån vackra färgbilder och i korta slagkraftiga texter försöker Mary Beard förstå hur olika civilisationer kommunicerat sina ideologier och religioner, och hur de uppfattats. Kan bilder av makt vara mer mäktiga än vad de som ser dem tillåter dem att vara?


Läs mer

Gudar och människor

Mary Beard, Kirsti Simonsuuri

Gudar och människor

Om boken

Det finns en alldeles särskild omtanke i det man format med egna händer. Det vet alla som stickar. Ett plagg som skapas åt ett litet barn, eller i väntan på någon som ännu inte är född, blir till ett unikt band mellan stickare och mottagare.

Celia B Dackenberg skriver personligt om stickningens mysterier och glädjeämnen, om minnen och om barnkläder genom tiderna. Texterna följer nyfiket olika kulturhistoriska stickspår och varvas med stickbeskrivningar - traditionella plagg, omtolkade klassiker och helt nya modeller - alla med sin egen berättelse och med inspirerande fotografier av Stellan Herner.

Här finns värmande vantar och sockor, sköna yllebyxor, en dekorativ krage, busiga tröjor och trygga koftor. Inspirationen hämtar hon i alltifrån ett västerbottniskt fälltäcke till skolslöjdens första stickuppgift eller ett bortglömt favoritplagg på en vind. Resultatet blir kläder som kan bäras och älskas av barn i flera generationer.

Läs mer

Lånat, sparat, ärvt & nytt

Celia B. Dackenberg

Lånat, sparat, ärvt & nytt

Om boken

Svenskt kulturarv kan man tänka på som ett slags mentalt universum. Ett inre landskap av berättande som ständigt förändras, från mormors läsning i folkskolans läsebok till digitalt berättande idag.

Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv. Jag har sett gåtfulla kvarnstenar i skogen i Malung i Dalarna, hur man tolkar mångtydiga hällristningar på klippor i Bohuslän eller tillverkat mekaniska räknemaskiner i Facit-fabriken i Åtvidaberg. Jag har häpnat över björnen inne på biblioteket i Dorotea i Västerbotten och hur man byker tvätt i en isvak i februari på Tvätterimuseet i Huddinge.

Jag har börjat tänka på Sverige som en väv som kommer rullande fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden. Till stor del handlar den om vår förmåga att föreställa oss samhället som något med gemensam riktning och idé. En samhällsväv vi fått i arv och som vi snart ska lämna vidare.

Men det gäller att vara på sin vakt. Det pågår en dragkamp om som vad som bör räknas som svenskt kulturarv. Min önskan är att berättandet ska fortsätta utvecklas i frihet. Och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.

Läs mer

Trådarna i väven

Maja Hagerman

Trådarna i väven

Om boken

En vindlande och genial vidräkning med det förflutna.
The New York Times

Nora Krug växte upp i det Tyskland som fortfarande låg i skuggan av andra världskriget. Hon bosatte sig i New York, men hemlandet gjorde sig snart påmint, både som skuld och som längtan. För att få veta vem hon var tvingades hon att konfrontera sin historia.

I det internationellt hyllade grafiska memoaralbumet Heimat gestaltar Nora Krug sin resa tillbaka i tiden till sina släktingars liv under naziregimen och kriget. Hon tecknar i suverän stil en bild av ett land ännu präglat av krig och övergrepp, en släkt fortfarande märkt av förluster.

En unikt berättad historia om identitet, historia och hem.

Ett mästerverk till berättelse berörande som en roman, uttömmande som en faktabok.
Stern

Läs mer

Heimat

Nora Krug, Nora Krug

Heimat

Om boken

Nominerad till Augustpriset 2019!
Årets trädgårdsbok 2019!

I den här boken står relationen mellan människor och bin i centrum. Det blir en vindlande och stundtals stingslig resa från antiken till dagens biodlarvärld. Lotte Möller berättar vad man under historien ansett att vi människor kan lära av bina och skildrar bland annat den upphetsade debatten på 1700-talet om huruvida det är en drottning eller en kung som styr bisamhället. Hon beskriver livets gång i kupan och bland biodlare, bin i religion och revolution och den ädla konsten att känna skillnad på olika sorters honung. Vi får också följa grannkonflikter och bisvärmar som spårar ur.

Med en särskild blick för färgstarka karaktärer låter hon oss möta alltifrån en skjutglad kalifornisk biodlare, som rasar mot både mördarbin och bipolitik, till Rudolf Steiner och benediktinermunken Broder Adam, Buckfastbiets fader, som hamnar i konflikt med en ny abbot.

Förhållandet mellan människa och natur löper som en röd tråd genom boken: hur det har sett ut genom historien, men också hur det tar sig uttryck idag, när den oroväckande bidöden gör binas framtid mycket osäker. Vad händer då med oss?

Läs mer

Bin och människor

Lotte Möller

Bin och människor

Om boken

På morgonen den 13 juli 1942 gick den tyska Reservpolisbataljon 101 in i den polska byn Józefów. Vid nattens inbrott hade de skjutit 1500 av byns 1800 judiska invånare - kvinnor, barn, gamla...

Under de följande sexton månaderna deltog de i avrättandet av 38000 judar och sände ytterligare 45000 till koncentrationslägret Treblinka. Reservpolisbataljon 101 bestod inte av tyska yrkessoldater utan av helt vanliga män som var för gamla för att kallas in till militärtjänst. De sorterade alltså inte under Wehrmacht och heller inte under Gestapo utan under ordningspolisen.
Christopher Browning har studerat vilka motiv som drev männen att delta i massakrerna. Hans slutsatser är skrämmande: de var inte tvingade att lyda order utan gjorde det av så banala skäl som karriärism och grupptryck.
Helt vanliga män är en av de viktigaste böcker som skrivits om Förintelsen. Den ställer den fråga vi alla måste ta ställning till: Kan jag vara säker på att jag skulle ha agerat annorlunda i samma situation? Det svar Christopher R. Browning ger kommer att göra många sömnlösa.

Läs mer

Helt vanliga män

Christopher Browning

Helt vanliga män

Om boken

En löjtnant skriver att han aldrig tänker undvara plikten så länge blodet rinner i kroppen. En fotsoldat ber Gud om att dödandet och kriget måste få ett slut. En annan av Karl XII:s soldater säger åt frun att se efter hans små töser, att tänka på honom för han glömmer henne aldrig och känner glädje i hjärtat och bröstet för henne. Andra knektar slukar kriget med hull och hår, som om de inte kunde leva utan det.

Genom karolinska soldaters fältbrev från framför allt Karl XII:s fälttåg i Norge 1716 och 1718 tränger soldaternas röster från stormaktstidens sista krig fram, brev som aldrig nådde Sverige. Skrivelserna fångades upp av dansk-norska bönder, diplomater och soldater.

Breven som inte kom fram bär vittnesbörd om krigets fasa, glädje och sorg. De myllrande krigshorisonter som skildras vittnar om soldater och anhöriga som skapade sin egen krigsnormalitet genom att leva i nuet med en brännande vetskap om att varje brev kunde vara deras sista kommunikation med varandra.

Läs mer

Breven som inte kom fram

Peter Ullgren

Breven som inte kom fram

Om boken

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna.

Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten.

Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.

Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.

Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?

Läs mer

Landet utanför

Henrik Berggren

Landet utanför

Om boken

Historien om det forna Gamla Uppsala har alltid handlat om sveakungar, hednatempel och storslagna offerfester.

Men nu har en helt ny värld trätt fram! När ett järnvägsspår skulle byggas fick arkeologer tillfälle att undersöka ett 70 000 kvadratmeter stort område, bara några hundra meter ifrån Kungshögarna. Då visade det sig att platsen varit tättbefolkad redan på 600-talet e.Kr, något man bara anat tidigare. Här har aristokrater, bönder och krigare trängts med slavar, smeder, väverskor och barn. Matrester, vapen, runbleck, människoben i brunnar och amulettringar speglar deras liv och öden.

Ett hundratal hittills okända hus, gravar och offerplatser sätter äntligen in Gamla Uppsala i ett större historiskt sammanhang. För vad var egentligen tanken bakom denna speciella plats, dit många också färdades för att delta i religiösa ceremonier, hålla ting och bedriva handel?

Inte minst det nyupptäckta stolpmonumentet - två kilometerlånga stolprader prydda med hästhuvuden - ger en fascinerande inblick i verkligheten bakom det mytomspunna Gamla Uppsala.

Läs mer

Gamla Uppsala

Kristina Ekero Eriksson

Gamla Uppsala

Om boken

Jan Bergmans succé Sekreterarklubben följs nu av en ny bok om kalla kriget. Fotohandlaren i Bizonien var en östtysk spion i Västtyskland som avslöjades 1967. Men var han verkligen spion eller ett offer utnyttjad av den östtyska underrättelsetjänsten. Eller av den västtyska? Var han en man som likt Faust sålde sin själ till djävulen, men till vilken djävul? Fanns det en genuin övertygelse i botten, eller handlade allting bara om pragmatisk överlevnad?

Berättelsen om fotohandlaren Heinrich Schneider är en historia om det nya Tyskland som växte fram ur krigets ruinhögar, om Bizonien, landet som inte fanns, men som fanns ändå. En spännande resa från slutstridens Berlin 1945, till det tyska undrets Nürnberg, och till Stasis Östberlin. Möt den västtyske spionchefen Reinhard Gehlen, hans östtyske motsvarighet Markus Wolf och deras soldater, men framför allt fotohandlaren som spelade ett mycket högt spel.

Eller gjorde han inte det? Varför blir man egentligen spion?

Läs mer

Fotohandlaren i Bizonien

Jan Bergman

Fotohandlaren i Bizonien

Om boken

Guds olydiga revben är en högst personlig idéhistorisk resa från antiken och Bibeln som slutar med Martin Luther. Under resans gång med början i Gamla testamentets berättelser om våldtäkter, kvinnoförakt, lydnadskrav och skambeläggning till Nya testamentets förminskning av kvinnan.

Dock inte Jesus. Finns det två kristendomar?

Med hjälp av feministisk forskning har författaren hittat Jesu sju kvinnliga lärjungar, en våldtagen jungfru Maria, dagen när påven Gregorius förvandlade Jesu främsta lärjunge Maria från Magdala till hora, en Jesusrörelse som bestod av många prostituerade, kvinnliga mystiker som formulerade en feminin gudom och en levande kvinnorörelse under medeltiden som verkade och växte runt om i Europa.

Martin Luther, vars reformation nu firas runt om i världen, uteslöt kvinnan från sina frihetsideal. Hennes enda uppgift: att lyda mannen och föda barn. Den kristna idétraditionen lever starkt i det svenska samhället än i dag.