Skönlitteratur

Isslottet är en vacker och vemodig skildring av vänskapen mellan två flickor, Siss och Unn. Den ena är glad och utåtriktad, den andra sluten och inåtvänd. På ett för dem själva gåtfullt sätt dras de till varandra och de förstår att detta är början på en lång vänskap. Där älven faller bildas på vintern mäktiga isformationer. Dit går Unn. Hon vandrar genom salar av is. Hon går vilse.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för just Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Tornet är en roman om människor som drivs mot sin undergång av ett blint och obarmhärtigt öde. Handlingen tilldrar sig kring en bilverkstad, omgiven av frodiga åkrar och en glittrande havsfjärd. Men gårdsplanen domineras av en skrothög som ständigt växer i höjden. På samma sätt bygger människorna upp ett ångestens och fruktans torn som en gång ska falla över dem.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Det stora spelet räknas som Tarjei Vesaas genombrottsroman. Det kan även sägas vara den bok som står honom närmast, då den ger mest av författaren själv. Per är sonen som växer upp på gården Bufast, i sexårsåldern blir han skrämd av fadern, som är besatt av jorden, av myllan, när han säger: Du ska vara på Bufast i alla dina dar! Tanken blir till en plåga för Per, först så småningom förstår han vad fadern menat och växer samman med gården, sammanlänkas med det stora spelet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Trygg och rofylld är Auds och Torvils värld, ett här och nu som stillsamt förflyttar sig genom tiden inom de gränser föräldrarna sedan länge har stakat ut. De har lärt sig att behöva varandra, hand i hand har de funnit en gemenskap. Men även från den tryggaste av världar går det broar till osäkerheten. En dag finner Torvil Aud storgråtande i skogen, hon har gjort en skrämmande upptäckt. Med ens blir de tre. Världen vidgas och världen krymper, en kvinna från andra sidan broarna står vädjande på den plats som tidigare har varit förbehållen dem själva, och det hettar kring henne hon bränns.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Bokens huvudperson heter Jon och står i begrepp att ta steget ut i vuxenlivet, med allt vad det innebär av delaktighet och ansvar. Tarjei Vesaas skildrar här mänskligt liv i dess storhet och förnedring, och gestaltar det för honom centrala problemet; var går gränsen för människors ansvar för sina medmänniskor?

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

En man, en pojke och en häst i skogen, med okända betraktare bakom snöyrans dok, en människa ensam på myren under fällande tranor, en översnöad flicka i väntan på sin vän, fem döda soldater i en grönskande lund ansiktena lyser om dem alla, men häftigast om soldaterna, ju längre in i döden de sjunker. Där lutar sig en man över båtens reling med dödssug i själen, men vattnet vägrar att ta emot honom. Där innesluts en människa i drömmar av sten, bland munnar utan ord. Där ligger ett naket hjärta vid den okända vägen om natten. Där väntar stolar på dem som pratar bort sina dyrbara år. Sexton utsnitt ur ett liv, sexton vägar att gå. Men lyssnar man noga är det kanske slagen från sitt eget hjärta man hör.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Handlingen i romanen Blekplatsen är inte bunden av tid eller plats men människorna i boken är på väg mot en katastrof, som verkar oundviklig. Johan Tander är besatt av tanken att han måste ha ihjäl Jan Vang, och flera personer i deras närhet dras med i dramat. Men instinktivt reser sig en kvinna mot det oundvikliga.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

De svarta hästarna hör hemma på skjutsstationen Förnäs och är Ambros stora passion. Hans lidelse har gått i arv till sonen Leif och till dottern Viv. Ambros har två barn till, i sitt andra äktenskap, Kjell och Mabb. De är ännu för små för att förstå den tysta kamp om deras tillgivenhet som försiggår mellan föräldrarna. Lisle kom till gården mindre av kärlek till Ambros än av vilja att kunna hjälpa sina fattiga föräldrar. Det är hennes olycka. När Ambros inser att han inte kan vinna sin hustrus kärlek övergår hans passion i raseri. Lisle ser vartåt det bär. Hon kan bara kämpa för att åtminstone få behålla sina två yngsta när den oundvikliga katastrofen kommer.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Madame Dorthea (1939) är en kvinna ur de högre samhällsskikten under 1700-talets sista år, med en älskad make och en stor barnaskara. Men en dag är mannen plötsligt försvunnen och hennes liv blir aldrig detsamma igen.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Ida Elisabeth (1932) gifter sig med ungdomskärleken Frithjof, vilket visar sig vara ett misstag. Efter hans otrohet flyttar hon och de två barnen till en annan stad där hon träffar en ny man. Men är det verkligen möjligt att bli fri från sitt första äktenskap och börja om på nytt?

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jag har varit min man otrogen. Så inleds Sigrid Undsets debutbok Fru Marta Oulie (1907), en dagboksroman om ett problemfyllt äktenskap.

Sigrid Undset (1882 1949) är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jenny (1911) kom att bli Sigrid Undsets genombrott och väckte uppseende då den berörde frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Konstnären Jenny Winge har lämnat Norge för Rom med stora drömmar om framtiden och en längtan efter den stora kärleken. Men hur lever man sitt liv utan att svika sina ideal

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I novellsamlingen På livets skuggsida (1912) möter vi fattigdom och orättvisor i form av lagerarbetaren som förlorar jobbet, kontorskvinnor som drömmer om man och barn och en sömmerska som står lägre i rang än de fina fruar som bär hennes kjolar.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Efter sin omtalade romandebut med Vindspejare (1987), återkom Agneta Pleijel två år senare med en annorlunda berättelse. I Hundstjärnan är formen knappare, tonfallet kärvare och perspektivet mörkare. Men vad de båda romanerna har gemensamt är människoskildringens helt betvingande lyskraft.

Hundstjärnan är en modern saga om människor prisgivna åt en flödande och bisarr kraft, kärleken. Med humor och gryningsgrå poetisk styrka skildras en mycket ung människas försök att värja sig mot kärleken och mot de vuxnas kaotiska värld.

Olav Audunsson och hans barn (1927) är den andra och avslutande delen om Olav och hans liv vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Olavs kamp för att förstå sig på livet, människan och Gud fortsätter och till slut inser han sin egen skuld.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Berättelsen om Olav Audunsson i Hästviken (1925) utspelar sig vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet och är den första delen av två om Olav. Den kretsar kring kampen mellan den egna viljan och Guds lag, men det är också en vacker kärlekshistoria mellan den unge Olav och Ingunn.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Novellsamlingen Visa jungfrur (1918) berättar om kvinnor som öser sin omsorg och värme över andras barn. De möts motstånd och svek, framför allt från de dåliga kvinnor som männen faller för.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Skärvan av trollspegeln (1917) samlar två kortromaner, två kvinnor får sina historier berättade, spegelvända mot varandra. Fru Hjelde är en småbarnsmor som har gett upp sin karriär som skådespelerska och försöker glömma ungdomen. Fru Waage är på desperat jakt efter lyckan, bakom sig har hon ett havererat äktenskap där det enda barnet dog en tragisk död.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Den trofasta hustrun (1936) Nathalie och hennes man Sigurd har i sexton år lagt sten efter sten till grunden som deras äktenskap vilar på, en stabil grund tror hon, men misstar sig. Vad hjälper det att hon är trogen när han inte är det? Plötsligt betyder deras sexton år tillsammans ingenting. Hur ska livet gå vidare? Hur länge varar kärleken till en annan människa? Hur länge varar trofastheten?

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Etapper (1929) samlar de fem essäerna Första gången utomlands , Tre systrar om systrarna Brontë, En kvinnosynpunkt , Några tankar om de nordiska folkvisorna från medeltiden och Kring sagor och traditioner.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Novellsamlingen Den lyckliga åldern (1908) skildrar moderna kvinnor som längtar efter att bryta sig ut ur den grå vardagen i dåtidens Oslo.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Den brinnande busken (1930) tar vid efter Gymnadenia och fortsätter berättelsen om Paul Selmers liv och väg till katolicismen. Första världskriget har brutit ut men för Pauls del överskuggas det av vardagen. Hans första kärlek, Lucy, dyker upp igen, samtidigt som hans äktenskap är allt annat än lyckligt.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I Gymnadenia (1929) och fortsättningen Den brinnande busken följer vi Paul Selmers liv och hans väg till katolicismen. Den första delen berättar om Pauls uppväxt, föräldrarnas skilsmässa, faderns nya äktenskap, den första kärleken och motsättningarna som leder till att han gifter sig med en annan.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Våren (1914) kretsar kring det unga paret Rose och Torkild som har växt upp tillsammans och alltid hållit av varandra, de gifter sig och bygger upp ett liv tillsammans men när de förlorar sitt första barn driver sorgen dem ifrån varandra.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis (1909), Sigrid Undsets första historiska roman, utspelar sig då 900-tal övergår i 1000-tal och kretsar kring den tragiska historien om hövdingadottern Vigdis och islänningen Viga-Ljot.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Samtidigt som den första intifadan utbryter i Israel är den judiska församlingen i Göteborg på väg att splittras. Trettonårige Jacob befinner sig i konfliktens mitt. Ett knappt halvår efter hans Bar mitzva har hans föräldrar skilt sig, mammans nya man flyttat in i huset och hans far- och morföräldrar slutat att prata med varandra. Och det värsta är ännu inte över.

Tre apor är en humoristisk och sorglig skildring av tre generationer judar i diasporan.

Stephan Mendel-Enk romandebuterade med Tre apor 2010.

Om solen vill (1993) kretsar kring två ungdomar i Stockholm på 1950-talet. Han heter Stefan, men kallar sig Nur för han har en tysk mamma, och hon, Maria, heter egentligen Marisa för hon har en italiensk pappa. De går i samma skola och tillhör samma gäng. Stefan tänker på Maria när han inte ritar, han vill bli konstnär, men hon är närmast irriterad över hans intresse. Stefan försöker med alla medel att förstå sig på henne. Till sist lyckas han locka med Maria på bio. Men innan dess hinner åtskilligt hända.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Simulantens liv (1977) kretsar kring Mattias Mellberg, en hypokondrisk gammal man som har tröttnat på livet. Men det finns framför allt två människor han känner kontakt med, styvfadern Arvid och förlagsredaktören Joan Lundholm. Men en tredje person kommer att betyda mycket mer för honom. I en tidning läser han om Ernest Becker, en känd kulturantropolog som håller på att dö i Kanada. För Mattias blir Becker den namngivna döden, någon att hålla i handen när han känner sig rädd och ensam inför det annalkande slutet.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Spårhunden (1968) inleds med ett försvinnande; Vibeke har rymt och hennes vänner börjar bli oroliga. En av dem som letar efter Vibeke är hennes syster Karen. Hon träffar en man som lever i ett tvångsäktenskap i ett litet pyrande tvårumshelvete och som blir så förhäxad av Karen att han börjar spionera på henne. Han söker revansch, han vill plåga och förnedra, och han utser Karen till offret. Vibekes försvinnande ger honom en möjlighet till kontakt, men då han blir avvisad brister alla fördämningar.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Om ungdom i Paris handlar romanen Molnen kommer med morgonen (1958). Någonstans i gyttret av gränder i Quartier Latin ligger A l´arbre sec, en vanlig tabac med randig markis och haltande bord, atmosfär och en liten krets stamkunder.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Leken är förbi (1957) är fyra flickporträtt, fyra berättelser om unga människor på resa i de vuxnas land. Det är i uppbrottets, övergivandets och saknadens tid dessa flickor lever varje dag innebär för dem ett nytt steg mot något de inte känner.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Det har blivit femtiotal, platsen är Birkastan och både tiden och människorna börjar ömsa skinn. Susanna Cateni-Morell är knappa femtio och mor till två barn. Deras far Ansel von Morian är betydligt äldre och lever i ett annat äktenskap. Susanna har varit en urtyp för den andra kvinnan men plågas nu alltmer av situationen. Samtidigt tar hennes tioårige son Frans Michael sina första, äventyrliga steg ut ur familjen in i världen.

Eldprovet (2005) är tredje delen i kvartetten om familjen von Morian efter Änglarnas stad och En högtidlig yra och följs av Ett bländande ljus.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Det är 1946, det första efterkrigsåret, och Europa ligger i spillror. Ansel von Morians två barn med hustrun Charlotta är nu vuxna. Deras halvsyskon lever i en annan del av staden och deras existens gör Charlotta, romanens centralgestalt, till en kvinna på gränsen till sammanbrott. Hennes dotter Henrika är gift med Marius, konstnär och en begåvad men undanglidande person. Ansels bror Fedor finns i utkanten av familjecirkeln, han är, liksom det unga hembiträdet Satu, iakttagare av familjedramat.

En högtidlig yra (2003) är andra delen i kvartetten om familjen von Morian efter Änglarnas stad och följs av Eldprovet och Ett bländande ljus.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

En sida av himlen (1995) är en roman om obesvarad kärlek, om utnyttjande och avvisande. Jörgen är tjugotre år. Han studerar religionshistoria, skriver en uppsats om Swedenborg och försörjer sig på ströjobb i det sena 70-talets Stockholm. Han är förälskad i en vän en cynisk, kall överlevare som utnyttjar dem som kommer i hans väg. Motvilligt går Jörgen med på att fira midsommar i Roslagen tillsammans med familjen hos moderns halvbror Rune och hans hustru Mary. På midsommardagens morgon är Mary försvunnen och hittas senare död. Mitt i allt detta står Jörgen avskuren, distanserad, oförlöst.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Tolvåriga Anna-Karin bor med sin frånskilda mamma, den enda mannen i hennes liv är hennes morfar, han ligger på sjukhus. Anna-Karin vakar noga över honom. Vill han kanske inte leva? Vill hon själv leva? Leon Teppler lever i ett olyckligt äktenskap med sin tolv år äldre hustru Cally. Under många år har hon tryckt ner honom, begränsat hans liv. Han känner allt starkare frihetsbegär, en vilja till eget liv. Leon gör uppror och bryter sitt mönster, Anna-Karin försonar sig med livet. I Det japanska skriket (1979) korsas deras banor och barnet möter den vuxna ångesten.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Det är 1920-tal, det är i Stockholm, i centrum står Ansel von Morian, apotekare och familjeöverhuvud och med en ännu ej stillad längtan i sitt bröst. Bredvid honom hans hustru Charlotta, god och kärleksfull men kanske inte helt uppfylld av familjelycka. Där finns Ansels bror Fedor, vars karriär vid teatern inte tycks vilja ta fart. Familjen är en liten punkt i en myllrande myrstack, typiska stockholmare i sin strävan att inte falla ur mönstret men också, i hemlighet, drömmare och utbrytare.

Änglarnas stad (1998) är första delen i en kvartett om familjen von Morian och följs av En högtidlig yra, Eldprovet och Ett bländande ljus.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Aldrig mer tillbaka (1975) är berättelsen om den unga läkarfrun Tove Buchselman. Hon är en kvinna utan identitet och mål. Hon kan bara få kontakt med sina medmänniskor genom att tvångsmässigt och destruktivt spela på deras känslor. Tove lever i underläge, själsligt och ekonomiskt. Hon har inga möjligheter att skapa sig en egen värld, hon måste ständigt underordna sig andra. Hennes äktenskap får en alltmer sadistisk prägel. Hon ser sitt liv som en bekräftelse på ett misslyckande och reagerar därför masochistiskt. Hon har under några ögonblick snuddat vid en äkta rädsla och hon vill rädda sitt liv för den rädslans skull.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

En morgon hittas kroppen av en trettonårig pojke i ett skogsbryn. Blev han mördad eller var det bara en olycka, och vem är ytterst skyldig? En bild växer fram av hans närmaste omgivning och av de människor som utgör det samhälle han levde i. De vanliga människorna, de förvirrade och uttråkade, de som saknar kontaktytor med varandra, alla de som överger varandra och låter varandra gå under. Handen full (1969) är en roman om vårt ansvar för oss själva och för varandra.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Insida (1966) handlar om två bröder: Herman och Henrik. Mellan dem finns en ständig, febrig spänning, en tvekamp, som alltid slutar med att den mindre smidige men också rakare Henrik får ge vika. Han vill inte glida in i tillvaron och passa där, han måste göra uppror mot alla som kräver ett normalt liv av honom. Henrik är en idealist som dras mot sitt fall. Herman är hans motpol; vinnaren som alltid förlorar inåt, en man som egentligen ingenting äger, trots de stabila tyngder han försöker hålla sin värld nere med.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Frigångare (1964) samlar tre längre berättelser om människor som rör sig inom fasta begränsningar, som inte kan bli fria från sig själva, sina miljöer, kraven och anklagelserna från det förgångna. Det innebär för dem ett cirkelliv; utanför det invanda kräver tillvaron och verkligheten för mycket och enstaka utbrytningar slutar alltid med en snabb och nederlagspräglad reträtt.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Den tredje handen (1974) berättar om Anne-Marie som är tio år. Hon har lämnats bort mycket tidigt och bor nu på ett hem där hon trivs. Lillemor och Enar är Anne-Maries föräldrar. De är skilda. Det är Enar som sköter kontakten med dottern. Anne-Marie rymmer en dag från hemmet och letar sig till pappan. Men han är främmande för henne och hon orkar inte med den nya miljön, alla intrycken, hon sluter sig alltmer i sig själv.

Heidi von Born (1936 - 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Dagar som de faller (1972) är en berättelse om en kvinna som är utlämnad åt sociala myndigheters godtycke. Jennys situation är olöslig, hon har ingen ordentlig bostad, hon saknar förmåga att ta hand om sina barn, omgivningen är nedbrytande. I Jennys värld finns ingen värme, ingen trygghet. Hon flyr in i tystnad, hon har resignerat.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Martinas dagar (1962) är berättelsen om en småstad och några av dess människor, en roman om arv och om förlamande starka band som inte brister i döden. I centrum står två systrar; Ansa och Martina, och deras kamp för fotfäste efter faderns död. Hans öde är en skugga över systrarnas liv, och Martina försöker, driven av skuldkänslor, sona sin del i faderns lidande genom att ta på sig skulden för en eldsvåda som hon inte anlagt. Offret befriar henne från känslan av att ha varit med om att utlösa faderns sjukdom.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.