Skönlitteratur

Kasaland är en uppsluppen och burlesk roman från nordligaste Sverige, den geografi som bestäms av Torne älv och närheten till Finland. Den berättar om illegal handel kring gränsälven någon gång på femtiotalet, hästsmuggling. En senvinternatt drivs en finsk hingst över isen till svenska sidan, och tullpolisen kommer den på spåren. En hel by dras in i affären, i en menedshärva som öppnar kampen mellan överhet och undersåtar, mellan storsamhällets fordringar och den enskildes integritet.

Bengt Pohjanen debuterade 1979. Ett genomgående tema i hans författarskap är Tornedalen, dess mentalitet som ett "gränsens tredje rum", dess muntliga berättartradition (finsk- och meänkieli-språkig) och dess dramatiska historia som bestämts av närheten till Tsar-Ryssland och Finland. Smuggling, extatisk laestadianism, utopisk kommunism och drömmar om tusenårsriket är starka kryddor i det annars stillsamt meditativa Tornedalen.

Berättaren i Himlalots är en man inbegripen i "ett våldsamt gräl med djävulen". I romanens början sitter han på ett tåg på väg till Moskva. Han har sällskap med två ryska damer som han sannolikt känner väldigt väl. Sannolikt eftersom minnet från kvällen före är en smula dimmigt. Tillsammans med en av damerna vill han söka bot och inre frid i ett kloster utanför Moskva. Han ska också överlämna en lottovinst till fader Feofan. Där, hos munkarna, har han inga problem med minnet - tvärtom. Den färgstarka barndomen i Tornedalen bland hästtjuvar och andra udda existenser passerar revy liksom studenttidens Uppsala och dess frasradikalism.

Himlalots är en trosroman och samtidigt en trotsroman. Dess hjälte är en människa dömd att tro i en tid präglad av våld och brott. Det är också en rysk roman, inte bara för att den utspelar sig hos de fromma bröderna i ett rysk-ortodoxt kloster, utan för att den lever av det heliga vansinne som befolkar 1800-talets stora ryska romaner.

Bengt Pohjanen debuterade 1979. Ett genomgående tema i hans författarskap är Tornedalen, dess mentalitet som ett "gränsens tredje rum", dess muntliga berättartradition (finsk- och meänkieli-språkig) och dess dramatiska historia som bestämts av närheten till Tsar-Ryssland och Finland. Smuggling, extatisk laestadianism, utopisk kommunism och drömmar om tusenårsriket är starka kryddor i det annars stillsamt meditativa Tornedalen.

Ryssland, alldeles i början av 1900-talet.

Fadern i en familj är en guvernör som fruktar ett attentat från de radikalas sida. Han anställer en sekreterare som samtidigt skall skydda hans liv. Men sekreteraren är i själva verket utsänd för att utföra attentatet.

Ricarda Huch (1864-1947) var en av de främsta tyska författarna under 1900-talet. Brevberättelsen Der letzte Sommer (Den sista sommaren) utkom 1910 och ger ett exempel på hennes berättarkonst. Madeleine Gustafssons svenska översättning utgavs första gången 1989 som Skyddsängeln, som också är namnet på den svenska filmatiseringen från året därpå av Suzanne Osten.

Det är i början av 60-talet, Stockholm har vuxit och blivit en modern storstad. Men Ansel von Morian, släktens överhuvud, börjar bli gammal. Han känner sig alltmer ensam och övergiven, och skuggan av lillebror Fedors självmord tynger honom. Det förflutna spökar även för hans hustru Charlotta, och dottern Henrika har skilt sig från Marius. Dotterdottern Bennie har blivit tonåring och utsätts för pappa Marius maktspel. Men i morbror Stellan hittar hon en bundsförvant.

Ett bländande ljus (2008) är den avslutande delen i kvartetten om familjen von Morian efter Änglarnas stad, En högtidlig yra och Eldprovet.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Livia är på väg till Gran Canaria, men hon har inte bara sol och bad i tankarna. Det viktigaste för henne är att bevisa att hon klarar sig på egen hand. Hon tänker absolut inte spana efter män, som hennes nya väninna Mirja gör. De hamnar på samma hotell och lär känna varandra medan de njuter av lata dagar vid havet, god mat och utflykter på den vackra ön.
På hotellet bor också Jens, en svensk man i Livias egen ålder som hon har svårt att slita blicken ifrån. Hon trivs så bra i hans sällskap, och visst verkar intresset vara ömsesidigt? Livia tvekar. Jens söker äventyret, själv behöver hon trygghet. Och hon vet inte om hon är beredd att avslöja hela sanningen om sig själv...Men deras första kyss känns så rätt, och vardagen hemma på Vintergatan i Örebro verkar så avlägsen. Ska hon våga ta chansen.Tur och retur i kärlek är en romantisk kärlekshistoria med en fot i det himlastormande och en fot i det vardagsnära - en berättelse om att få en andra chans i livet.

Vi befinner oss i en by långt norrut i Europa. En förfärlig farsot har dragit fram och lämnat bara nio av byns sextio invånare i livet. Åkrarna ligger i träda och vägarna växer ihop. Men också människornas rättskänsla och moraluppfattning har grott igen.

En dag kommer en främling till byn. Hans uppdrag är att fastställa om invånarna besitter någon förmåga att bidra till rikets skatteinkomster. Också han drabbas av den allmänna rättslösheten. När bysnickarenKöniks hustru lockar honom med sin skönhet faller han för frestelsen. Men snickaren har också en gris och medan kärleksstunden varar rymmer den och begår ett förfärligt illdåd. Rättvisan måste ha sin gång men innan rättegången mot grisen hunnit äga rum kommer ytterligare en främling, också han med ett uppdrag.

En stadsdel är som ett födelsemärke. Man föds med det, det går inte att operera bort utan djupa förändringar i huden. Gatan går in i kroppen, styr blodets rytm. Här är det Atlasområdet i Stockholm, denna märkliga stadsdel där Ella framlever sitt liv. Men gatan är inte i första hand asfalten som den är gjord av, utan alla de människoöden som utspelas längs den.

Ropa stenarna tillbaka (1991) är femte boken om Ella efter Hungerbarnen, Kungariket Atlas, Den vita öknen och Tiden är en tjuv.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Ella är en person som knackar på andras dörrar; hon har ett stort kontaktbehov och intar lätt positionen som offer. I filmklubben Imago träffar Ella den koleriske och arbetsskygge filmkritikern Robert men begriper inte att han bara är intresserad av att utnyttja hennes tjänster. När hon till sist inser sitt misstag tycker hon sig känna hur nya möjligheter öppnas.

Tiden är en tjuv (1989) är fjärde boken om Ella efter Hungerbarnen, Kungariket Atlas och Den vita öknen och följs av Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Ella lever ensam i Atlas efter brodern Nisses död. Länge har hon drömt om att få lära känna sitt andra hemland Italien. Hon säger upp sig och reser till Rom på vinst och förlust. Under ett år lever hon där, men utstött och förnedrad flyr hon tillbaka till sin stad. Ella upptäcker att ingen eller ingenting väntar henne i Stockholm. Hon får börja om igen. Under det sorgeår som följer förstår hon att man inte behöver vara slav under sitt öde.

Den vita öknen (1986) är tredje boken om Ella efter Hungerbarnen och Kungariket Atlas och följs av Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Tillsammans med den alltmer verklighetsfrämmande modern Klara har syskonen Ella och Nisse Ahrenfri flyttat till stadsdelen Atlas, en del av Stockholm som först fyller dem med vantrivsel och främlingskap. Ella arbetar på Centralbadet och försörjer Nisse, som drar sig fram med strösysslor men mest hänger på bio eller Solvalla. Men tillsammans med Nisse upptäcker Ella sitt nya rike, kungariket Atlas.

Kungariket Atlas (1984) är andra boken om Ella efter Hungerbarnen och följs av Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Stockholm under tidigt femtiotal. I centrum för berättelsen står ett syskonpar som växer upp i hunger i mer än en bemärkelse. Särskilt nära får vi följa dottern Ella, hennes skolgång, hennes utdragna vistelse på en sommarkoloni och inte minst situationen i hemmet, med den ensamstående modern och den äldre brodern som pinar sin syster och under utpressningshot tvingar henne till olika uppdrag.

Hungerbarnen (1981) är första boken om Ella och följs av Kungariket Atlas, Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Klösande börda är ett försök till att skriva en karta över några människors mentala tillstånd. Man kan säga att den i grunden handlar om Ondskan, Minnet och Kärleken, denna trogna treenighet.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Han hade mött henne redan som sextonåring, när han arbetat som murbyggare. Trots att hon var tio år äldre sökte hon Hullers sällskap, och de kom att mötas i en skör gemenskap som flera år senare skulle återförena dem för livet.

Minna. Hon skrev, hade orden i sin hand, liksom den verklighet hon och Huller levde i. Huller formades till den tystlåtne, han behöll sina tankar för sig själv.

Så hade hon långsamt lämnat Huller, bit för bit. Nu är hon borta sedan många år och Huller har drabbats av livsleda. Han bestämmer sig för att hänga sig i ett träd i skogen, men eftersom han har glömt att ta med sig något att stå på avbryter han självmordet. Han inser att det återstår en del för honom att uträtta och påbörjar en resa bakåt i tiden, som blir en stilla men brutal uppgörelse med det förflutna.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hur man slår ihjäl ett piano är varken en roman, novell, essä eller bruksanvisning. Den är bara en text redovisande ett tillstånd. Bokens kärna är Kärlek. Eller Ondska. Mellan Kärlek och Ondska finns Minnet, som söker sig fram och tillbaka i tiden efter en form att ta gestalt i.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hallstein och hans syster Sissel förbereder sig för en föräldrafri kväll, men en gammal bil har gått sönder och de måste inkvartera en ung barnaföderska. Hennes man, chauffören, är chockskadad av kriget, och hennes svärfar är invecklad i en olycklig kamp med sin hustru. Hon sitter lam och stum i bilen mannen vill ha det så, förklarar hon. Alla är i uppbrott: ett barn föds, en kvinna dör, och Hallstein upplever den första förälskelsen, i detta ensliga hus, denna enda vårnatt.

Tarjei Vesaas (1897-1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Huset i mörkret bygger på krigsårens händelser och den tyska ockupationen av Norge. Det ockuperade landet symboliseras här av ett väldigt, knakande spökhus, där ångestfyllda skuggor ilar omkring i de långa, kalla korridorerna och romanen är en skildring av människans själsliga kamp, hennes frihet och värdighet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Isslottet är en vacker och vemodig skildring av vänskapen mellan två flickor, Siss och Unn. Den ena är glad och utåtriktad, den andra sluten och inåtvänd. På ett för dem själva gåtfullt sätt dras de till varandra och de förstår att detta är början på en lång vänskap. Där älven faller bildas på vintern mäktiga isformationer. Dit går Unn. Hon vandrar genom salar av is. Hon går vilse.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för just Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Tornet är en roman om människor som drivs mot sin undergång av ett blint och obarmhärtigt öde. Handlingen tilldrar sig kring en bilverkstad, omgiven av frodiga åkrar och en glittrande havsfjärd. Men gårdsplanen domineras av en skrothög som ständigt växer i höjden. På samma sätt bygger människorna upp ett ångestens och fruktans torn som en gång ska falla över dem.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Det stora spelet räknas som Tarjei Vesaas genombrottsroman. Det kan även sägas vara den bok som står honom närmast, då den ger mest av författaren själv. Per är sonen som växer upp på gården Bufast, i sexårsåldern blir han skrämd av fadern, som är besatt av jorden, av myllan, när han säger: Du ska vara på Bufast i alla dina dar! Tanken blir till en plåga för Per, först så småningom förstår han vad fadern menat och växer samman med gården, sammanlänkas med det stora spelet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Trygg och rofylld är Auds och Torvils värld, ett här och nu som stillsamt förflyttar sig genom tiden inom de gränser föräldrarna sedan länge har stakat ut. De har lärt sig att behöva varandra, hand i hand har de funnit en gemenskap. Men även från den tryggaste av världar går det broar till osäkerheten. En dag finner Torvil Aud storgråtande i skogen, hon har gjort en skrämmande upptäckt. Med ens blir de tre. Världen vidgas och världen krymper, en kvinna från andra sidan broarna står vädjande på den plats som tidigare har varit förbehållen dem själva, och det hettar kring henne hon bränns.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Bokens huvudperson heter Jon och står i begrepp att ta steget ut i vuxenlivet, med allt vad det innebär av delaktighet och ansvar. Tarjei Vesaas skildrar här mänskligt liv i dess storhet och förnedring, och gestaltar det för honom centrala problemet; var går gränsen för människors ansvar för sina medmänniskor?

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

En man, en pojke och en häst i skogen, med okända betraktare bakom snöyrans dok, en människa ensam på myren under fällande tranor, en översnöad flicka i väntan på sin vän, fem döda soldater i en grönskande lund ansiktena lyser om dem alla, men häftigast om soldaterna, ju längre in i döden de sjunker. Där lutar sig en man över båtens reling med dödssug i själen, men vattnet vägrar att ta emot honom. Där innesluts en människa i drömmar av sten, bland munnar utan ord. Där ligger ett naket hjärta vid den okända vägen om natten. Där väntar stolar på dem som pratar bort sina dyrbara år. Sexton utsnitt ur ett liv, sexton vägar att gå. Men lyssnar man noga är det kanske slagen från sitt eget hjärta man hör.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Handlingen i romanen Blekplatsen är inte bunden av tid eller plats men människorna i boken är på väg mot en katastrof, som verkar oundviklig. Johan Tander är besatt av tanken att han måste ha ihjäl Jan Vang, och flera personer i deras närhet dras med i dramat. Men instinktivt reser sig en kvinna mot det oundvikliga.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

De svarta hästarna hör hemma på skjutsstationen Förnäs och är Ambros stora passion. Hans lidelse har gått i arv till sonen Leif och till dottern Viv. Ambros har två barn till, i sitt andra äktenskap, Kjell och Mabb. De är ännu för små för att förstå den tysta kamp om deras tillgivenhet som försiggår mellan föräldrarna. Lisle kom till gården mindre av kärlek till Ambros än av vilja att kunna hjälpa sina fattiga föräldrar. Det är hennes olycka. När Ambros inser att han inte kan vinna sin hustrus kärlek övergår hans passion i raseri. Lisle ser vartåt det bär. Hon kan bara kämpa för att åtminstone få behålla sina två yngsta när den oundvikliga katastrofen kommer.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Madame Dorthea (1939) är en kvinna ur de högre samhällsskikten under 1700-talets sista år, med en älskad make och en stor barnaskara. Men en dag är mannen plötsligt försvunnen och hennes liv blir aldrig detsamma igen.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Ida Elisabeth (1932) gifter sig med ungdomskärleken Frithjof, vilket visar sig vara ett misstag. Efter hans otrohet flyttar hon och de två barnen till en annan stad där hon träffar en ny man. Men är det verkligen möjligt att bli fri från sitt första äktenskap och börja om på nytt?

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I novellsamlingen På livets skuggsida (1912) möter vi fattigdom och orättvisor i form av lagerarbetaren som förlorar jobbet, kontorskvinnor som drömmer om man och barn och en sömmerska som står lägre i rang än de fina fruar som bär hennes kjolar.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jag har varit min man otrogen. Så inleds Sigrid Undsets debutbok Fru Marta Oulie (1907), en dagboksroman om ett problemfyllt äktenskap.

Sigrid Undset (1882 1949) är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jenny (1911) kom att bli Sigrid Undsets genombrott och väckte uppseende då den berörde frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Konstnären Jenny Winge har lämnat Norge för Rom med stora drömmar om framtiden och en längtan efter den stora kärleken. Men hur lever man sitt liv utan att svika sina ideal

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Efter sin omtalade romandebut med Vindspejare (1987), återkom Agneta Pleijel två år senare med en annorlunda berättelse. I Hundstjärnan är formen knappare, tonfallet kärvare och perspektivet mörkare. Men vad de båda romanerna har gemensamt är människoskildringens helt betvingande lyskraft.

Hundstjärnan är en modern saga om människor prisgivna åt en flödande och bisarr kraft, kärleken. Med humor och gryningsgrå poetisk styrka skildras en mycket ung människas försök att värja sig mot kärleken och mot de vuxnas kaotiska värld.

Olav Audunsson och hans barn (1927) är den andra och avslutande delen om Olav och hans liv vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Olavs kamp för att förstå sig på livet, människan och Gud fortsätter och till slut inser han sin egen skuld.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Berättelsen om Olav Audunsson i Hästviken (1925) utspelar sig vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet och är den första delen av två om Olav. Den kretsar kring kampen mellan den egna viljan och Guds lag, men det är också en vacker kärlekshistoria mellan den unge Olav och Ingunn.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Novellsamlingen Visa jungfrur (1918) berättar om kvinnor som öser sin omsorg och värme över andras barn. De möts motstånd och svek, framför allt från de dåliga kvinnor som männen faller för.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Skärvan av trollspegeln (1917) samlar två kortromaner, två kvinnor får sina historier berättade, spegelvända mot varandra. Fru Hjelde är en småbarnsmor som har gett upp sin karriär som skådespelerska och försöker glömma ungdomen. Fru Waage är på desperat jakt efter lyckan, bakom sig har hon ett havererat äktenskap där det enda barnet dog en tragisk död.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Den trofasta hustrun (1936) Nathalie och hennes man Sigurd har i sexton år lagt sten efter sten till grunden som deras äktenskap vilar på, en stabil grund tror hon, men misstar sig. Vad hjälper det att hon är trogen när han inte är det? Plötsligt betyder deras sexton år tillsammans ingenting. Hur ska livet gå vidare? Hur länge varar kärleken till en annan människa? Hur länge varar trofastheten?

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Etapper (1929) samlar de fem essäerna Första gången utomlands , Tre systrar om systrarna Brontë, En kvinnosynpunkt , Några tankar om de nordiska folkvisorna från medeltiden och Kring sagor och traditioner.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Novellsamlingen Den lyckliga åldern (1908) skildrar moderna kvinnor som längtar efter att bryta sig ut ur den grå vardagen i dåtidens Oslo.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Den brinnande busken (1930) tar vid efter Gymnadenia och fortsätter berättelsen om Paul Selmers liv och väg till katolicismen. Första världskriget har brutit ut men för Pauls del överskuggas det av vardagen. Hans första kärlek, Lucy, dyker upp igen, samtidigt som hans äktenskap är allt annat än lyckligt.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I Gymnadenia (1929) och fortsättningen Den brinnande busken följer vi Paul Selmers liv och hans väg till katolicismen. Den första delen berättar om Pauls uppväxt, föräldrarnas skilsmässa, faderns nya äktenskap, den första kärleken och motsättningarna som leder till att han gifter sig med en annan.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Våren (1914) kretsar kring det unga paret Rose och Torkild som har växt upp tillsammans och alltid hållit av varandra, de gifter sig och bygger upp ett liv tillsammans men när de förlorar sitt första barn driver sorgen dem ifrån varandra.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis (1909), Sigrid Undsets första historiska roman, utspelar sig då 900-tal övergår i 1000-tal och kretsar kring den tragiska historien om hövdingadottern Vigdis och islänningen Viga-Ljot.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Samtidigt som den första intifadan utbryter i Israel är den judiska församlingen i Göteborg på väg att splittras. Trettonårige Jacob befinner sig i konfliktens mitt. Ett knappt halvår efter hans Bar mitzva har hans föräldrar skilt sig, mammans nya man flyttat in i huset och hans far- och morföräldrar slutat att prata med varandra. Och det värsta är ännu inte över.

Tre apor är en humoristisk och sorglig skildring av tre generationer judar i diasporan.

Stephan Mendel-Enk romandebuterade med Tre apor 2010.

Om solen vill (1993) kretsar kring två ungdomar i Stockholm på 1950-talet. Han heter Stefan, men kallar sig Nur för han har en tysk mamma, och hon, Maria, heter egentligen Marisa för hon har en italiensk pappa. De går i samma skola och tillhör samma gäng. Stefan tänker på Maria när han inte ritar, han vill bli konstnär, men hon är närmast irriterad över hans intresse. Stefan försöker med alla medel att förstå sig på henne. Till sist lyckas han locka med Maria på bio. Men innan dess hinner åtskilligt hända.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.