Skönlitteratur

Trolösa är underlaget till höstens aktuella film, gjord av Liv Ullmann, med Lena Endre och Krister Henriksson i rollerna. Kärlek utan älskare skrevs i Tyskland 1978 och var tänkt som en internationell storfilm. Den blev aldrig producerad. En själslig angelägenhet var också från början avsedd som film, men denna monolog som speglar en kvinnas liv i det tidiga 1900-talets Europa har endast framförts som radioteater. Tillsammans bildar de Föreställningar, en oundgänglig bok för alla beundrare av Ingmar Bergmans film- och berättarkonst.

Boken inleds med den starka »oskuldsmonologen« ur scen-showen »Komma tillbaka«. Därefter följer tolv mycket personligt hållna reseberättelser från tolv städer, från Las Vegas och Hamburg till Florens och Jerusalem, tolv stadsporträtt som också ger upphov till självbiografiska notiser och reflektioner kring tidens flykt. I avsnittet »Människan är ingen växt« följer så ett antal texter där den engagerade debattören Gardell tar ställning för de svaga och utstötta i samhället. Boken avslutas med monologen »Scheherezad«, uruppförd på Dramaten av Börje Ahlstedt, samt en handfull texter ur succéshowen »I mellanmjölkens land«. Tillsammantagna blir dessa texter en mycket läsvärd volym som visar prov på författaren Jonas Gardells rika mångsidighet.

De gamla maffiafamiljerna i New York har nästan utplånats av FBI. Kvar finns egentligen bara familjen Aprile, ledd av gudfadern Raymonde, som dragit sig tillbaka och lever ett stilla hederligt liv. Änklingen Raymonde har tre egna barn som han nogsamt hållit utanför sin maffiaverksamhet. Den som Raymonde har tänkt skall ta över efter honom är hans unge skyddsling Astorre Viola ? egentligen son till en nu död maffiagudfader på Sicilien. Astorre lever till synes ett lättingsliv men i hemlighet har Raymonde tränat honom för det krävande uppdraget att bli den nye gudfadern. När Raymonde skjuts ner på öppen gata mitt på Femte avenyn på Manhattan inser hans tre barn att det är Astorre som är Raymondes verklige arvtagare. Nu börjar striden om makten över familjens affärsbanker som är skälet till mordet på Raymonde. Sydamerikanska knarkintressen med förgreningar till maffian behöver bankerna för att tvätta sina pengar. Omertà är sicilianskt kodord för tystnad och heder. Mario Puzo avled 78 år gammal kort efter att han färdigställt manuskriptet sommaren 1999. Boken utkommer i USA och England på försommaren i år.

En bred och myllrande roman, i Widdings eller Fogelströms anda, om en handfull svenskars öden i Chicago. Romanen utspelar sig år 1919, ett år då Chicago stod på tröskeln till förbuds- och gangstertiden, ett år då de första stora raskravallerna ägde rum. Bland Chicagos 121 000 svenskar får man bland många andra möta George Green som levererar is runtom i staden, Erland Seeburg som är journalist på Den Svenske Amerikanaren, hans blivande fästmö skådespelerskan Maja Benson samt muraren Sven Ahlm och hans familj. Berättelsens nav är det stora höghusbygge, Cinnamon Plaza, där svenska ingenjörer och byggjobbare är engagerade. Men rykten om mutskandaler och skumraskaffärer skapar problem, och bakom det hela tycks ligga den korrupte borgmästaren och hans svenske rådgivare. Lars Weiss, född 1946, debuterade på Norstedts med thrillern Notisen 1982. Hans journalistiska karriär har sedan fört honom till skiftande positioner inom media. Impulserna till den nya romanen fick han under sin tid som korrespondent för Sveriges Radio i USA, och bakom många av personerna och händelserna i boken finns verkliga förebilder.

Maria räddas ombord på S/S Hoppet och överlever bland fripassagerarna endast för att hon kan användas som tvättrasa och snuttefilt. Och tro det eller ej: kapten Efraim Svartskägg, havens härskare och hamnkrogarnas konung, hamnar med Hoppet i sjön Trekanten i Stockholms förorter. Där finns också fader Oskar, f.d. syndare och sjömanspräst i Hamburg, som söker frid i en hotfull värld. Och Mor Mamma och Leffe Carlsson och gamle advokaten Svintrinius och många fler. Kring dessa hjältar och hjältinnor har Kjell Johansson spunnit en rövarhistoria som lånat inspiration från Piraten och Gogol, Astrid och Selma, ja varken Mårbacka eller Nobelpris saknas. Men som alltid annars hos denne författare finns det ett drag av svårmod bakom skämten, även om man den här gången får spana noga för att hitta det. Kjell Johansson har skrivit en rad romaner. Hans senaste, Huset vid Flon, (1997), blev en stor framgång hos såväl kritik som publik och belönades bl.a. med Ivar Lo-priset.

De kompletterar varandra. Han, den borne läraren, är förnuftig och rationell. Hon, den vackra, charmfulla eleven, är impulsiv, intensiv och intuitiv, men också nervig, rastlös och jagad av mardrömmar. De är på jakt efter ett hus på landet då Gallys intuition för dem till den lilla byn Penselwood i Somerset och ett gammalt förfallet ställe, som för Mike framstår som rena rama ekonomiska mardrömmen. Men för Gally är det "drömhuset", och hon får som hon vill. Snart utsätts emellertid deras kärleksfulla förhållande för svåra påfrestningar. Gally börjar utveckla en allt större tillgivenhet för Ferney, en nära nittio år gammal bybo som tycks veta allt om huset och dess historia, för att inte nämna om den unga Gally! "Boken griper tag i en... Den är en sån bok som man inte kan lägga ifrån sig, så adjö nattsömn! Jag älskar den... hela berättelsen sjöng" /MARY WESLEY

Är kärleken möjlig? Kan en man någonsin förstå en kvinna? Det är själva grundfrågan i Agneta Pleijels nya, stort anlagda kärleksroman, som i tiden spänner över hela det förra seklet och i rummet över flera kontinenter. Den handlar om två unga polacker som vid första världskrigets utbrott far ut i världen tillsammans; den ene, Bron, för att studera de s.k. primitiva folken utanför Nya Guinea, den andre, barndomsvännen Stas, för att komma över sin fästmös självmord. I Melbourne möter Bron Ellie som blir hans hustru, medan Stas far tillbaka för att slåss för Polen.
De två männens djupa och komplicerade vänskap ligger kvar som en klangbotten romanen igenom. De blir båda berömda, men var de lyckliga? Kanske blev Ellie Rose det, trots att hon varken blev advokat eller journalist som hon ville, och trots den sjukdom som skulle ta hennes liv?

I romanen Lord Nevermore, vars titel också är Stas smeknamn på vännen Bron, har Agneta Pleijel i full skala gestaltat några av de frågor som gjorde hennes förra bok, En vinter i Stockholm, till en sådan framgång hos publiken.

Strömma-Vacklinge är en herrgård. Ägaren till stället ? världens ställe! ? heter Ansgar Roos och naturligtvis har han sitt förnamn efter helgonet. Men han lever knappast upp till detta utan är en modern man med amerikansk hustru, storslagna expansionsplaner och många fiender. Han vill placera både sig själv och herrgården »på kartan« genom ett formidabelt firande av den svenska nationaldagen. Det är bara så förtvivlat svårt att få alla småsinta människor runt omkring att förstå storheten, ja rentav skönheten i detta projekt! Lars Ardelius har kallat sin nya bok för en »herrgårdsroman« och här återvänder han till en genre han med framgång odlat tidigare i böcker som Smorgardsbordet och Resandes ensak. Svensk folksjäl ? på gott och ont ? är Ardelius litterära hemmaplan.

Birgitta Lindqvist har med sina båda tidigare böcker Eldfast skål och Kinesisk ask skapat en alldeles egen litterär genre. Hennes korta berättelser är ett slags underfundiga miniatyrnoveller som bjuder på spännande och tankeväckande läsning. Hennes nya berättelsesamling heter Genom porten, inspirerad av ett besök på Zanzibar som ju är porten till Den mörka kontinenten. Resor i Afrika har givit författarinnan många berikande upplevelser, liksom också resor i den mörka kontinent som är kvinnans okända, undermedvetna inre. Från färder i Indien och i det försvunna paradiset Gondwanaland har hon tagit med sig outplånliga minnen. Men även vår egen världsdel bjuder på fantasieggande gåtfullheter. På ett museum i Wien har Birgitta Lindqvist stannat upp inför ett föremål som lockar till betraktande. Skylten upplyser: »Kanske gudinna ? troligen lampfot«.

En decemberdag 1925 bestämmer sig Vera Grund från Berlin för att ta tåget norrut. Med sig har hon en resväska med lite kläder, en karta och ett par adresser. Hon är på upptäcktsfärd i sitt eget förflutna. I en gammal malmgård, omgiven av rykten, bläddrar samtidigt professor Schaumberg igenom sina akter. Han är anatom och själsbiolog i vanrykte. En gång var han uppburen medlem av landets vetenskapliga akademier. Veras och professorns öden är mera sammantvinnade än någon av dem ännu anar. Då tåget anländer till Stockholm inleds det sista kapitlet i deras historia. Aris Fioretos nya bok, en regelrätt roman, bygger delvis på verkliga händelser. Det är en biologisk thriller eller en mörk saga om hjärnans natur och själens hemvist, men också en klassisk Stockholmsskildring. Aris Fioretos (född 1960) är författare och översättare. Han har tidigare bland annat gett ut »den grå trion«: Delandets bok, Den grå boken och En bok om fantomer.

Med Lima som scen utspelas ett triangeldrama mellan don Rigoberto - på dagtid en grå försäkringstjänsteman, på nätterna en sexfantast med pornografiska fantasier - hans andra fru Lucrecia och hans unge son, den förment änglalika Alfonso.

Man och hustru lever åtskilda efter en tidigare kärleksaffär mellan Lucrecia och sonen. Don Rigoberto som fortfarande älskar Lucrecia besinningslöst fyller under sömnlösa nätter sina anteckningsböcker med minnen, fantasier och ej avsända brev. Samtidigt, men sin far ovetande, tar sonen förnyad kontakt med Lucrecia, fast besluten att återerövra hennes förtroende och kärlek. Ovetande om varandra ansätter både far och son henne i ett spel med starka sexuella undertoner där ett antal konstverk, däribland Egon Schieles, spelar en viktig roll. Don Rigobertos anteckningsböcker kan läsas som en fristående fortsättning på Till styvmoderns lov, som utkom 1992.

Furstinnan Olga Arbelina lever i all obemärkthet och under små omständigheter i ett litet franskt samhälle utanför Paris. Hennes stillsamma liv förflyter mellan arbetet på den ryska församlingens bibliotek och omvårdnaden av den blödarsjuke sonen. En dag 1947 händer något som rubbar den sömniga tillvaron i det lilla samhället. Olga Arbelina anmäler sig hos polisen och anger sig själv för mord på Sergej Golets, en f d tsaristisk officer i den ryska vita armén. Men polisen tror henne inte, de anser att Golets död var en olyckshändelse. Långsamt, i många gäckande turer och vindlingar, med falluckor och överraskande vändningar, berättas så den tragiska historien om Olga Arbelinas livsöde från sorglös överklassflicka i det förrevolutionära Sankt Petersburg till skuldtyngd och fattig ensamstående mor i en sliten Parisförort. Makine målar sin berättelse på ett poetiskt och vackert språk. Han har skapat ett fantastiskt romanbygge som också är en stor och oväntad kärlekshistoria. Andreï Makines första bok på svenska Det franska testamentetet fick ett mycket positivt mottagande både hos kritiker och läsare.

I Snöängel skildras en kvinna som i hela sitt liv befunnit sig i bakgrunden. I barndomen var det de två syskonen som var förgrundsgestalter, i sitt yrkesliv valde hon att tjäna andra som sekreterare och i kärlekslivet var det som om hon alltid kom lite för sent. Mot slutet av sitt liv valde hon till och med att sluta tala... Birgitta von Otter har redan i sina tidigare böcker visat att hon har en alldeles särskild lyhördhet för kvinnor som Isabella, kvinnor vars tystnad och tillbakadragenhet så lätt kan missuppfattas i ett samhälle som bygger på framfusighet och förmåga att ta för sig. Birgitta von Otter har varit verksam som journalist och pressekreterare innan hon blev författare på heltid. Bland hennes romaner märks Personligt meddelande (1989) och Glömskans

När den unga Ruth från Australien tillsammans med en väninna reser runt i Indien hamnar hon under inflytande av en vishetslärare och vill inte följa med tillbaka hem. Hennes föräldrar gör allt för att få henne att komma tillbaka. De lyckas slutligen lura henne att komma hem åtminstone tillfälligt genom att säga att hennes far blivit allvarligt sjuk. Väl hemma blir hon mer eller mindre kidnappad och tillsammans med en inkallad amerikansk "avprogrammerare" förd till en ödslig stuga ute i öknen. PJ Waters som avprogrammeraren heter är en amerikan som specialiserat sig på att omvända allehanda sektmedlemmar som deras familjer vill ha tillbaka i ursprunglig skepnad. Men mötet mellan Ruth och den dubbelt så gamle PJ urartar till en passionerad envig som så när kostar dem såväl livet som förståndet. Nya Zeeländskan Jane Campion är mest känd för filmen Pianot som också utgavs i romanform (1994). Holy Smoke utkom som bok i USA våren 1999. Campions egen film på romanen hade svensk premiär i början av 2000. Huvudrollerna spelas av Kate Winslet och Harvey Keitel.

Ett isande brännande järngrepp om hjärtat tar titelberättelsen Isbränna där en mamma och taxichaufför förlorar sin son. Ritva kräver upprättelse och hon vägrar att ge sig trots polisens och rättsväsendets tillkorta-kommanden. Ritva hade kunnat vara den studiebegåvade Anette i berättelsen Blomma, blomma eller den utåtagerande Mona på Mon. Allt längre ner i folkdjupet ringlar sig dessa Svea rikes mörka sagor. Skinnar Marit var en kvinna som inte höll hela vägen ut. Men där finns även män. Det musikaliska geniet Erik Puttonen blommar rent destruktivt och Pojkjäveln är så överjävlig tycker pappan att han drömmer att han klyver sonen med en machete. Aino Trosell har sedan debuten 1978 skrivit tolv böcker och är företrädd i ett tjugofemtal antologier. Hon är även dramatiker för scen och film. 1994 fick Aino Trosell Ivar Lo-Johanssons personliga pris för sin samlade produktion. 1999 belönades författaren med Polonipriset för sin thriller Ytspänning. Isbränna publiceras här för första gången. Övriga texter har publicerats i olika sammanhang tidigare.

I Norstedts serie av nyutgivningar av samtidsklassiker kommer nu Lars Ardelius Barnsben, en i sann mening klassisk barndomsskildring.

I Brokiga Blads vatten är en samling berättelser som i förstone inte tycks ha så mycket med varandra att göra. Men precis som i de tidigare böckerna Merabs skönhet och Legender finns det ett par genomgående teman i berättelserna.

I titelberättelsen skildras hur prins Eugen, Målarprinsen på Valdemarsudde, flyr huvudstaden och sin skaparångest och tar in hos moster Lydia på pensionat Karlshem i Norsjö. Han blir inte igenkänd och kan därför helt inkognito ta del av de goda råd som bygdemålaren Brokiga Blad ger honom. Fantasins makt och vanmakt går igen i alla berättelser, men det handlar bara undantagsvis om konstnärer. Här dyker Lot och hans hustru upp från biblisk tid, liksom den hittills helt okände tysken Alfred Krummes, vars plats och roll i världspolitiken väl får tillskrivas slumpen. Och berättelsen om Åman, som enligt sin far, hemmansägaren med mera Ragnar Åman, var "enden inom Norsjö och Malå, ja förmodligen även Lycksele, som kan få vem han än vill hava" och som just därför avstår från att välja sig en kvinna från bygden, är som sprungen ur någon av Torgny Lindgrens stora Norrlandsromaner.

Hem till Österbotten avslutar Antti Tuuris romansvit om Österbotten som påbörjades med En dag i Österbotten (1985) och vars följande delar varit Vinterkriget (1989), Amerikaresan (1990), (1991) och Jordens vida rymd (1994). Hem till Österbotten utspelar sig under ett dygn sedan huvudpersonen Erkki Hakala efter tolv år som skatteflykting i Florida återvänt hem. Han åker runt i sin stora amerikanska bil och träffar människorna från sitt tidigare liv, frun och dottern som han övergav, alla människor vars liv förändrats av Finlands inträde i EU. Romanen innehåller också tillbakablickar till krigsåren, till 1920-talet då Erkkis farfar likt Erkki själv flydde till Amerika, fast den gången till Kanada. Erkki försonas i slutet med sin fru Kaisu och han blir också accepterad av såväl sin dotter som den son Kaisu fått med en annan man under de tolv åren hon varit ensam. Antti Tuuri är en av de stora nordiska prosaisterna och 1997 fick han Finlands stora litterära utmärkelse Finlandiapriset för sitt epos.

Natt och dag (Night and Day, 1919) är Virginia Woolfs andra roman. Det är en fullödig traditionell berättelse som förebådar hennes förnyande av romankonsten. Berättelsen drivs fram av Kathrines och hennes vänners försök att göra upp med det gamla och söka sina egna vägar. Boken utspelas i Londons intellektuella kretsar ett par år före första världskrigets utbrott. »Ingen roman torde bättre lämpa sig som introduktion till de kommande, mer modernistiska. Här finns fröet till det som komma skall, och här finns som grundval den skarpa intelligens, den stora nervkänslighet och protesten mot social arrogans, som från första stund utmärker författaren.« Ur förordet av Ruth Halldén För översättningen svarar Maria Ekman, som överförde Jane Austen till njutbar svenska i den framgångsrika utgivningen av Mansfield Park.

Tempelriddaren är den spännande fortsättningen på Vägen till Jerusalem. Arn är 27 år och redan en ärrad veteran bland korsfararna i Det heliga landet. Mycket har han hunnit lära sig under de tio år som gått sedan han red bort från Arnäs i Västergötland för sin tjugoåriga botgöringstjänst i Palestina. Den trosvissa övertygelse om uppdragets rättfärdighet som den 17-årige rekryten hade vid sin ankomst till korsfararriket har fått sig många törnar. Och nu, som borgherre i garnisonen i Gaza och med uppdraget att upprätthålla lag och ordning i trakten, får han allt oftare erfara att han har mera besvär med de nyanlända korsfararna ? som antingen styrs av överdrivet kristet nit eller alltför ohöljd plundringslust ? än med landets luttrade urinvånare. Hemma i Sverige har under tiden Cecilia, Arns ungdomskärlek som till straff för deras älskog sattes i det stränga Gudhems kloster, fött deras barn, en gosse som växer upp hos Arns farbror Birger Brosa. Cecilia ber om undret att Arn måtte komma åter, och även Birger som manövrerar slugt i de svenska maktstriderna hoppas på Arns återkomst.

När Kljutjarev tränger sig ner från den övre till den undre världen får han märka att också den rymmer hot, men av ett betydligt mera förrädiskt slag. Han måste ändå gång på gång ta sig genom den allt farligare passagen med förnödenheter för att trygga sin familj där uppe i det stora mörkret. Något av båda världarna finns i Vladimir Makanin?s nuvarande hemstad Moskva vilket ger hans text en kuslig konkretion. Samtidigt växer spänningen i romanen mot det märkligt öppna slutet. Vladimir Makanin, född 1937, är mitt i en märklig karriär. Efter att under sovjettiden ha etablerat sig som en god vardagsrealist med blick för mänskliga relationer, har han på nittiotalet funnit sin »andra andning« och gått in i ett nytt kreativt skede som lett till de största litterära priserna i Ryssland och många översättningar. Han introduceras här på svenska. I serien har tidigare utkommit Omon Ra av Viktor Pelevin och Tiden är natt av Ljudmila Petrusjevskaja. Utgivningen är ett finländskt-svenskt samarbete mellan Norstedts och Söderströms förlag.

Sonetjka är ful och färglös och förläst till den dag hon lyfter blicken över lånekorten på biblioteket och möter Robert Viktorovitj. Så börjar berättelsen om en av de mest opretentiösa och tilldragande kvinnorna i litteraturen och hennes i alla avseenden okonventionella kärlekshistoria. När Sonetjka lämnar böckernas värld för att stiga ut i den ryska verkligheten börjar en resa genom vårt sekel som går från en liten judisk by i Vitryssland till en nybyggd förort i dagens Moskva. Med sin intelligenta sparsmakade prosa fortsätter Ljudmila Ulitskaja Tjechovs tradition i dagens ryska litteratur samtidigt som hon tillför den erotisk spänning och något så ovanligt som tron på det goda kulturarvets makt. Ljudmila Ulitskaja, född 1943 är Moskvabo och liksom sin läromästare Tjechov läkare till utbildningen. Hon började skriva för teatern och filmen, gjorde sig känd med några novellsamlingar och slog igenom internationellt med romanen Sonetjka som i Frankrike belönades med Prix Médicis. Hon introduceras här för första gången på svenska.

»Till och med då Lee Stringer var beroende av crack, då han samlade returburkar för att kunna panta dem för några cent styck och när han blev bortjagad från tunnelbanan för att han sålde Street News, en veckotidning som handlar om utstötta som han själv, nådde han nya höjder. Han skrev så intressant och så bra att han blev redaktör. Han fick en annan mening med livet än att bara skaffa nästa fix. Han lyckades bli kvitt sitt narkotikaberoende. Bara det gör att han, som en vardagens hjälte, är värd vår flyktiga uppmärksamhet. Men dessutom kan den här karlen skriva! Hans berättelser är medvetet osentimentala. Han skulle ha kunnat framställa sig själv och de andra eländiga personerna, som också existerar i verkligheten, som sympatiska, eller trevliga eller vulgära eller i alla fall beklagansvärda. I stället väljer han att vara kyligt saklig, att tala om för läsarna vad hemlösa människor i New York City, bland vilka många är sinnessjuka eller förståndshandikappade, gör timme för timme, dag för dag, bara för att hålla sig vid liv.« Ur Kurt Vonneguts förord Lee Stringer (född 1951) levde i tolv år på gatan, nerknarkad och utfattig. Han debuterade som skribent i de hemlösas tidning Street News.

Natt och dag (Night and Day, 1919) är Virginia Woolfs andra roman. Det är en fullödig traditionell berättelse som förebådar hennes förnyande av romankonsten. Berättelsen drivs fram av Kathrines och hennes vänners försök att göra upp med det gamla och söka sina egna vägar. Boken utspelas i Londons intellektuella kretsar ett par år före första världskrigets utbrott. »Ingen roman torde bättre lämpa sig som introduktion till de kommande, mer modernistiska. Här finns fröet till det som komma skall, och här finns som grundval den skarpa intelligens, den stora nervkänslighet och protesten mot social arrogans, som från första stund utmärker författaren.« Ur förordet av Ruth Halldén För översättningen svarar Maria Ekman, som överförde Jane Austen till njutbar svenska i den framgångsrika utgivningen av Mansfield Park.

Kjell Johansson följer den ryske författarens liv men av detta märkliga levnadsöde skapar han också en roman som berättar om vår tid. Belönad med Litteraturfrämjandets Stora romanpris 1990.

101 Reykjavik är helt enkelt postnumret till centrala Reykjavik där bokens huvudperson bor och där mycket av handlingen utspelar sig. Hallgrimur Helgason skriver totalt avväpnande om den grisaktige hemmasonen Hlynur (som t ex alltid sätter en prislapp på alla kvinnor han ser eller tänker på, 700 kr för Moder Teresa och 4 700 000 för Pamela Andersson). Helgason blir en sorts blandning av Will Self och Nick Hornby med ett stänk av den unge Ulf Lundell. Hallgrimur Helgason är en isländsk författare, serietecknare och stå upp-artist som väckt stor uppmärksamhet de senaste åren på Island. 101 Reykjavik var hans andra roman när den kom ut 1996. Boken var nominerad av Island till Nordiska rådets pris nu i februari 1999. Den kommer också ut i Danmark och Finland. Nästa sommar ska boken filmatiseras då bl a Pedro Almodovar-stjärnan Victoria Abril spelar en av huvudrollerna.

Jay är en framgångsrik författare med fru och två barn i ett till synes lyckligt äktenskap. Ändå finns det en tomhet i hans liv, en längtan efter något mer, något annat. Han har bestämt sig för att bryta upp, att lämna fru och barn för en oprecis frihetsdröm. Han ska lämna dem nästa morgon, men de vet inte om det ännu. Denna sena kväll ägnar han sig åt självrannsakan, sitter och tänker igenom sitt liv, sitt temperament, sitt förhållande till kvinnor och vänner och till barnen, resonerar kring trohet och otrohet. På ett sällsynt öppet och illusionslöst sätt redovisar han både lyckan och våndan av att försöka leva tillsammans med en annan människa. Hanif Kureishi, född och uppvuxen i Kent, slog först igenom som manusförfattare till filmen Min sköna tvättomat. Han romandebuterade med Förorternas buddha (på sv 1991), som följdes av The Black Album (på sv 1996) och novellsamlingen Kärlek i en blå tid (på sv 1998). Hans dramatik uppförs nu på de stora scenerna i London och New York.

Edwidge Danticat är född på Haiti 1969 och kom med sina föräldrar till USA som tolvåring. Hon debuterade 1994 med romanen Breath, Eyes, Memory (på svenska 1996, Magiska länkar) och 1995 kom novellsamlingen Krik? Krak! för vilken Danticat nominerades till National Book Award som den yngsta författaren någonsin. Hon var då 26. Den nya romanen En skörd av tårar utspelar sig i Dominikanska Republiken och Haiti 1937. Den bygger på en verklig händelse när tusentals haitiska gästarbetare i Dominikanska republiken massakreras av militär och civila. Danticat berättar om den unga Amabelle som är tjänsteflicka åt en förmögen dominikansk familj när förföljelserna mot haitierna börjar. De underblåses av den dominikanske diktatorn Trujillo. Amabelles älskade är en sockerplantagearbetare som heter Sebastien. Under flykten undan dödandet skiljs Amabelle och Sebastien åt. Amabelle når räddningen på andra sidan floden men hon återser aldrig Sebastien.

Nuala O´Faolain växte upp på Irland på 50-talet. I en familj med åtta syskon, en lika sorglös som ansvarlös far och en alkoholiserad mor. Hennes tröst blev böckernas värld. I tjugoårsåldern flyttade hon till London och arbetade som producent vid BBC, senare som universitetslärare i Dublin och Oxford. Mest uppmärksammad har hon blivit för sina personligt präglade artiklar i The Irish Times, där hon ständigt försökte vidga gränserna för de irländska konventionerna (hon blev så småningom en av Irlands mest välkända journalister). Hennes starka självbiografi, fylld av livsvisdomen hos en som envist vägrat att fly livet, har blivit en bestseller världen över och anses redan vara en klassisk memoar från vår egen tid.

Året är 4300 före Kristus. I den heliga staden Shara härskar fred och ordning. Matriarkat råder (kvinnorna regerar). Men så en kväll förs Keru, drottningens son, bort av Changar, trollkarl i en fientlig nomadstam. Våreldar är den avslutande fristående delen av Mary Mackeys fascinerande trilogi om krig och kärlek i en forntida värld. De två tidigare romanerna, Året då hästarna kom och Hästarna vid porten har blivit världssuccéer och Mary Mackey har jämförts med såväl Marion Zimmer Bradley som Jean Auel.

Prioritaire är en liten brevroman som redan är såld till prestigefyllda litterära förlag i England, USA, Italien, Holland och Tyskland. Den har blivit en stor försäljningssuccé i Danmark. Handlingen i korthet: en ung danska, Delphine Hav, har på en utställning sett en målning av den franske konstnären Jean-Luc Foreur. Tavlan har gjort så starkt intryck på henne att hon sänder honom ett vykort för att tacka. Detta blir inledningen till en passionerad korrespondens mellan dem bägge, en sofistikerad, erotiskt färgad låtsaslek mellan två brinnande själar ? Delphine och den något äldre, gifte Jean-Luc. En dag finns det ingen återvändo längre: de bestämmer sig för att träffas. När de verkliga personerna bakom brevens maskspel avslöjas får det oförutsägbara och ödesdigra konsekvenser. Iselin C. Hermann har en intressant biografi: född 1959, teaterskola i Aix-en Provence, statliga cirkusskolan i Paris, utbildad till lindanserska, regi- och skådespelarjobb vid fria teatergrupper i Danmark, förlagsredaktör vid Bröndums Förlag, mor till tre söner, redaktionschef vid Bröndums. Prioritaire är hennes romandebut.

Botho Strauss är en av de mest kontroversiella tyska författarna idag, och hans pjäser, essäer och romaner väcker alltid stor uppståndelse. Här skildrar Strauss sin samtid genom ett misantropiskt temperament. Författaren har dragit sig tillbaka till ett hus på landsbygden norr om Berlin. Han skildrar naturens växlingar med stor känslighet, men kulturen, d v s människornas verk, fyller honom med en växande avsky. Hans vantrivsel i kulturen gränsar till totalt avståndstagande och den grundar sig i en värdekonservatism som är provocerande inte bara i ett tyskt sammanhang. Tidigare har en rad av Botho Strauss böcker publicerats på svenska, som t ex Tillägnan (1979), Den unge mannen (1987), Ingen annan (1990) och Skymma Ljuga Bo (1996).

Det här är fortsättningen på berättelsen om Dina Grønelv och sonen Benjamin. Boken utspelas i Nordnorge under 1870- och 1880-talet. I romanens upptakt återvänder Benjamin som färdig läkare till hemgården Reinsnes i sällskap med sin nyfödda moderlösa dotter Karna. När berättelsen är slut har Karna hunnit bli femton år och tycks vid farmor Dinas bår, beredd att föra det bitvis tunga arvet vidare, in i den tid som står för dörren. Däremellan finns en rik, färgstark och dramatisk berättelse om Reinsnes nergång och fall; om Benjamins vacklan mellan två kvinnor, barndomsvännen Hanna och den stora kärleken, professorsdottern Anna från Köpenhamn som så småningom flyttar till honom. Men det är också berättelsen om hur Dina, efter många år i exil, återvänder och åren före sin dramatiska död, blir ledande i den nya tidens omvandling av människors liv och arbete. Det är kvinnorna som står i centrum - deras liv, arbete, kärlek och smärta; deras livskraft, frihet och mod. Den unga Karna ärver inte bara epilepsin och mörkret från det förflutna utan också just kvinnokraften. Herbjørg Wassmo är en av Norges största och mest folkkära berättare. Hon blev känd och älskad av svenska läsare genom Tora-trilogin, Huset med den blinda glasverandan, Det stumma rummet och Hudlös himmel som sedan 80-talet utkommit i flera upplagor i Sverige. Karnas arv är en fristående fortsättning på de senare romanerna Dinas

Anja Snellmans roman Hudens tid kom ut på svenska i april förra året och fick stor media-uppmärksamhet och många läsare. Den nya romanen Rädslans geografi, väckte enormt uppseende när den kom ut i Finland 1995. Den är en sorts filosofisk-psykologisk thriller om radikalfeminismen. Huvudpersonen, tandläkare och mor till två små tvillingpojkar, skriver tillsammans med sex andra utvalda kvinnor in sig vid ett seminarium »Rädslans geografi och destruktiv feminism«. Under möten som blir alltmer våldsupptrappade genomför gruppen attacker mot män i Helsingforsnatten. De väljer platser där de mest manschauvinistiska kan tänkas finnas, utanför bordeller och sexklubbar. Rädslans geografi visar en helt annan och tuffare sida av Anja Snellmans författarskap än den mer eftertänksamma Hudens tid, som filmatiserats och visades i Sverige Television. Rädslans geografi kommer att bli biograffilm och beräknas ha premiär under år 2000.

Författarens första bok från 1980 ger en skakande inblick i krigskorrespondentens utsatta liv. Romanen växlar mellan reportage från Kambodja och avslöjande scener från kvällstidningsvärlden i Stockholm.

När den unga Ruth från Australien tillsammans med en väninna reser runt i Indien hamnar hon under inflytande av en vishetslärare och vill inte följa med tillbaka hem. Hennes föräldrar gör allt för att få henne att komma tillbaka . De lyckas slutligen lura henne att komma hem åtminstone tillfälligt genom att säga att hennes far blivit allvarligt sjuk. Väl hemma blir hon mer eller mindre kidnappad och tillsammans med en inkallad amerikansk "avprogrammerare" förd till en ödslig stuga ute i öknen. PJ Waters som avprogrammeraren heter är en amerikan som specialiserat sig på att omvända allehanda sektmedlemmar som deras familjer vill ha tillbaka i ursprunglig skepnad. Men mötet mellan Ruth och den dubbelt så gamle PJ urartar till en passionerad envig som så när kostar dem såväl livet som förståndet. Nya Zeeländskan Jane Campion är mest känd för filmen Pianot som också utgavs i romanform (1994). Holy Smoke utkommer som bok i USA våren 1999. Campions egen film på romanen har svensk premiär i oktober i år. Huvudrollerna spelas av Kate Winslet och Harvey Keitel.

Efter ett skeppsbrott simmar Morvern Callar iland på en märklig liten ö. Hon hamnar efter en lång vandring på The Drome Hotel som drivs av den djävulske ägaren Broderskapet. På hotellet bor också Utredaren som utger sig för att vara haveriutredare från Kommunikationsdepartementet och som samlar vrakdelar efter två flygplan som kolliderat och kraschat där tio år tidigare. Morvern, Utredaren och Broderskapet trasslar in sig i ett destruktivt och hotfullt maktförhållande, fyllt av lögner och ondskefulla intriger. De bär alla på sina hemligheter, men vem är det som kontrollerar vem egentligen? Det hela utvecklas till en psykologisk katt-och-råttajakt. Bland de sagolika karaktärerna på ön märks den kriminelle Kock Macbeth, den enögda flickan från slottet, den mystiske Djävulens Advokat samt DJ Cormorant som envetet jobbar på att arrangera ett jätterejv till millenniumskiftet. En fest där både årtusendet och berättelsen får sin upplösning. Alan Warner har skrivit en litterär Road Warriors korsat med en modern Divina Commedia. Vanvettslandet är en regelrätt äventyrshistoria, fylld av Warners favoritgalleri av skotska skröneberättare och, ömsom skrämmande ömsom dråpliga, vansinnigheter.

En riktig man utspelar sig i i Atlanta, Georgia några år efter de olympiska spelen. I Atlanta är tre fjärdedelar av innevånarna svarta. Några är vita och outsägligt förmögna.En av dessa är Charlie Croker, romanens huvudperson. Han är rik som ett troll men också bankrutt, eftersom han inte kan betala räntorna på sina miljardlån. Han har en ung och fordrande ny hustru och har som kronan på verket byggt sin egen skyskrapa som står outhyrd i Atlantas centrum. Medan han går in i sitt sextioåriga livs stora finansiella kris förändras tillvaron för en hederlig ung man med familj i Kalifornien. Conrad Hensley arbetar i ett av Charlie Crokers fryshus och får sparken när bankerna i Atlanta tvingar sin störste kund att permittera arbetskraft. Det är början till en social katastrof som först sätter Conrad i fängelse men till slut gör honom till Charlie Crokers räddare i nöden. Där finns också Roger White II, bakom sin rygg kallad Roger Too White, studiekompis med den svarte borgmästaren och mot sin vilja inkopplad som försvarsadvokat för stadens svarte fotbollsstjärna som anklagas för våldtäkt på dottern till en av Atlantas vita förmögna. Tom Wolfe blev ett namn i amerikansk journalistik och litteratur redan under 1960-talet. Hans litterära dokumentär om de första astronauterna, Rätta virket, blev mycket uppmärksammad, både som bok och storfilm. För drygt tio år sedan utgav han romanen Fåfängans fyrverkeri som blev en världsframgång.

I två tidigare romaner har Jean Rouaud skildrat sin släkts historia och erfarenheter, från första världskriget till och med det andra. I Livet nära på skildrar han sin egen tid och uppväxt från tidiga tonår och framåt under 60- och 70-talen vid den regniga och starkt katolsk-konservativa franska Atlantkusten. För den unge jagberättaren är sorgen efter en älskad och för tidigt död pappa ett ständigt mollackord i tillvaron. I skolan råder Herrans tukt och förmaning, den är starkt katolsk och bestraffningar är legio. Fotboll och den nye klasskompisen Gyf är ljuspunkter i tillvaron. Det är Gyf som står för de suveräna hyssen, som får de flesta bestraffningarna och som småningom relegeras. Vid fakulteten i universitetsstaden under det revolutionära 70-talet träffas de igen. Jean värvar honom till sin första avantgardistisk-erotiska film, Gyf blir snart ledare i en tidstypisk vänstersekt med stormiga stormöten och demonstrationer. Men den följeslagare som mest påverkar unge Jean är nog den alltmer tilltagande närsyntheten som också tvingar författaren till den observationskonst som ger de minutiösa närbilderna, de noggranna beskrivningarna ? världen nära på. Jean Rouaud är född 1952, nära Nantes, och sålde tidningar i Paris när han belönades med Goncourtpriset 1990 för sin debutroman Ärans fält, som översattes till 25 språk och kom på svenska 1991. Den följdes av Stora män, på svenska 1996. Liksom sina föregångare kan Världen nära på läsas helt fristående, men de ingår i ett självbiografiskt romanbygge.