Samhälle & politik

Där sitter han till slut, på andra sidan av ett skottsäkert glas. Han som snart ska dö, omgiven av tungt beväpnade vakter.

Mannen i buren lyfter telefonluren och hälsar, presenterar sig.

När Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, den amerikanska delstat som avrättar flest fångar. I över tio år har Vaughn Ross väntat på att dö, sedan han dömdes för ett dubbelmord. Snart ska han spännas fast på en bår, injiceras med gift och avrättas.

Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor, en fängelsedirektör, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när giftet injiceras.

Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva.

I reportageserien Bergfeldts Amerika berättar journalisten och författaren Carina Bergfeldt om ett annat USA, bortom de braskande rubrikerna. Hon tar oss med under ytan till platser och personer som sällan lyfts fram i ljuset.

Sju dagar kvar att leva har tidigare givits ut som bok. Här presenteras den i en serie på nio spännande avsnitt, som inleds med en hälsning från författaren.

Under våren 2010 besökte Julie Lindahl i ren förtvivlan det tyska federala arkivet i Berlin. Det förflutna hade kastat sin skugga över hennes familj och förgiftat relationer och lämnat stort lidande i spåren efter sig. Lindahl var förberedd på det värsta och hennes farhågor bekräftades då hon fick reda på att hennes morföräldrar hade tillhört SS i det ockuperade Polen under andra världskriget, och att de hade flytt till Latinamerika 1960, strax före rättegången mot Adolf Eichmann. Denna upptäckt ledde till en sexårig resa genom Tyskland, Polen, Paraguay och Brasilien. Den förvandlade hennes värld och sättet som hon såg på nyckelgestalterna i den, inklusive henne själv.

I sin bok, Pendeln, låter hon läsaren följa med på en dramatisk resa genom mänskligheten. I mormor Oma som älskar fin litteratur och musik, men som inte lyckas avsvära sig sin gamla ideologi, utforskar hon den tunna gränsen mellan civilisation och barbari. Hon upplever kylan som sänker sig när den gränsen förbleknar. Under utforskningen av morföräldrarnas radikalisering till renläriga nationalsocialister vandrar hon in i det obesvarbaras domäner, frågor som kanske inte går att besvara men som trots det måste ställas: Vad är ondska, varifrån kommer den och hur växer den? I senare generationers trauman blir hon medveten om den vrångbild som skammen ger upphov till när tystnad och lögner används för att dölja krigets och folkmordets verklighet.

Alla har väl någon gång drömt om att bli rika, kanske till och med snuskigt rika. Jacob hade satt som mål att han ska bli miljonär innan han fyllt trettio, för Tony handlade det om att han ville ge sina hårt arbetande föräldrar en ekonomisk trygghet när de blir äldre.

För att nå sina mål satsade de allt de har på börsen och det mesta i förhoppningsbolaget Fingerprint, men det var först när en sparkad aktieanalytiker gjorde entré i det lilla garagebolaget som drömmarna kan förverkligas. Johan Carlström hade en plan för hur Fingerprint skulle ta världen med storm med sin fingeravtrycksavläsare och hur han själv skulle komma över makten i bolaget och göra sig en rejäl hacka.

På mindre än sex år tog sig Fingerprint till Stockholmsbörsens finrum. Men insiderhandel, falska förhoppningar, rykten, svek, girighet och maktkamp gjorde att Johan Carlström som vd, men också storägare, konstant befunnit sig i en mediestorm.

Girighetens tid är en rafflande reportagebok om Fingerprint, det hänsynslösa maktspelet i finansbranschen och konsten att sälja framtiden, skriven av en av Sveriges främsta ekonomijournalister.

"Du måste komma ensam, sa de. Jag fick inte ha några id-handlingar och skulle lämna mobilen, diktafonen, klockan och handväskan på mitt hotell ..."

I hela sitt yrkesliv har Washington Post-reportern Souad Mekhennet behövt förhålla sig till sin muslimska bakgrund och det faktum att hon är född och uppvuxen mitt i Europa. Som journalist har hon försökt skildra de skilda perspektiven i kampen för och emot radikal jihadism. Hon har fått intervjua militanta islamister, inte för att de håller med henne, utan för att de anser att hon ger en rättvisande bild av dem. Men hon berättar också med stor inlevelse om hur deras offer drabbas.

I denna självbiografiska reportagebok skriver hon om möten och händelser hon varit med om, rör sig mellan Tyskland och Libanon, Irak och London, Pakistan och Paris, träffar talibaner, al-Qaidafolk och personer från ISIS ledning. Hon berättar om hur hon avslöjade "Jihadi Johns" rätta identitet, fick kontakt med släktingar till Bataclanterroristerna och om hur hennes egen släkt drabbats av sådana vanvettsdåd.

Den 8 maj 1978 lades ett kopierat häfte på varje skrivbord och i varje postfack på Aftonbladets redaktion. Dokumentet slog ned som en bomb på tidningen. En grupp tjejer hade bestämt sig för att dokumentera sina personliga erfarenheter av supande och tafsande män på arbetsplatsen. De hade träffats i olika grupper och diskuterat, skrivit texter och intervjuat varandra. Så samlade de ihop pengar för att kunna trycka upp 400 exemplar och dela ut till alla kollegor.

Dokumentet var början till en dialog med männen på jobbet, men det ledde också till en förändring av journalistiken och skapade möjligheter för kvinnor att göra karriär.

Nu ges Dokumentet, som skrevs av Aftonbladets kvinnliga journalister, ut 40 år efter att det först publicerades.

Idag kallar sig alla demokrater. Men den som frågar vad begreppet demokrati egentligen betyder får osäkra svar. Vi har glömt vad demokrati är - därmed är demokratin sårbar.

Demokratins bultande hjärta är en samhällssyn vars grund är inkludering och dialog.

Denna bok går bortom de vanliga ytliga beskrivningarna av demokrati. Den utgår från modern internationell demokratiforskning och beskriver demokratins anatomi: den demokratiska ideologin.

Enligt demokratisk ideologi är människor jämlika. Alla är välkomna att delta i det offentliga samtalet och samhällets beslutsprocesser. Oavsett hudfärg, kön, religion, social status, religion, etnicitet, etc.

Demokrati är ett mycket gammalt fenomen, kanske lika gammalt som mänskligheten? Boken innehåller en svindlande resa genom demokratins - och antidemokratins - historia från forntid till i dag.

Boken är en storslagen skildring av demokratins ideologi och historia, resultatet av sex års arbete. Verket ger läsaren en demokratisk bildning, som blivit livsviktig i nutidens politiska mörker.

Hösten 2015 kom över 20 000 unga afghaner till Sverige. 2017 var året då många av dem fick besked om att de inte fick stanna i landet. Då var Fatemeh Khavari 17 år och hon blev ledare för tusentals ungdomar. De startade organisationen Ung i Sverige för att stoppa utvisningarna till Afghanistan.

Fatemeh Khavari tillhör de mest utsatta i världen. Hon är tjej. Hon är från Afghanistan. Hon är född på flykt. Hon är muslim. Hon bär hijab. Hon är hazar. Men hon vägrar låta det hindra henne.

Det här är en berättelse om vad ett liv på flykt gör med en människa. Om att bygga en folkrörelse av samhällets mest utsatta. Om kamp och organisering för att äntligen få stanna upp någonstans och börja leva, inte bara överleva.

Fatemeh Khavari berättar själv om kampen, från de första ensamma dagarna på Mynttorget i slutet av sommaren 2017, fram till det egna 18-årsfirandet i ett Sverige som kallar hem sin ambassadspersonal från Afghanistan samtidigt som utvisningarna fortsätter.

Vi får också följa Fatemeh Khavaris eget liv och de avgörande händelser som format henne till den orädda 18-åring hon är idag.

Sent på kvällen den 3 augusti 2016 kommer det desperata larmet från en 63-årig kvinna i sommarstugan vid Hjälmaren.

Jag har fullt av hål i kroppen, skriker hon till SOS-operatören.

Kvinnan är chockad och svårt skadad av flera knivhugg. I sängen bredvid ligger hennes man död, även han knivhuggen. Det här blir upptakten till ett av de senaste årens mest omskrivna och sensationella mordfall, där spåren snart leder bakåt till ytterligare ett misstänkt mord; det visar sig att den 63-åriga kvinnans dotter ett år tidigare förlorat sin make i en drunkningsolycka, precis vid samma sommarstuga. Nu får utredarna anledning att titta närmare på det fallet, liksom på om dottern kan ha något med knivattacken på föräldrarna att göra.

I boken Sommarstugemordet i Arboga i serien Svenska brott följer vi mordfallet och trådarna bakåt, därefter också rättegångarna i tingsrätten och hovrätten fram till domarna

Det är sommaren 2015. Hon befinner sig på en idrottsplats när telefonsamtalet kommer: "Sitter du ner?"

Hon får veta att hennes son Leo har varit med om en fruktansvärd kanotolycka på ett konfirmationsläger i Åre. Ingen kan svara på hennes upprepade fråga: "Lever han?" Leo har hamnat i iskallt vatten och därefter drabbats av hjärtstillestånd. Först efter att ha legat död under ytan i flera timmar hittas han. Död. 14,5 grader i kroppstemperatur. Men efter sex timmar lyckas räddningspersonalen på ett mirakulöst sätt få hans hjärta att börja slå igen.

Ändå kan ingen svara på om han kommer att överleva olyckan. Läkarna flackar med blicken och mumlar att även om han mot alla odds skulle vakna så är chansen liten att han någonsin reser sig ur sängen igen. Men mitt i den värsta förtvivlan lutar sig en sjuksköterska fram och säger: "Linn, jag känner att han finns därinne. Jag kan inte förklara det men när jag tar i honom så känner jag att han finns där."

Det är de vackraste orden hon någonsin hört. Och där börjar den långa resan tillbaka till livet.

Himlen måste sakna en ängel är en hjärtslitande berättelse om en familj, om en fruktansvärd olycka och om de inblandades "liv efter döden". Men lika mycket är det en berättelse om sorg, kris, ilska, hopp, hjältar och hur man lever vidare när livet inte blir som det var tänkt.

Mexiko har blivit centrum för den internationella droghandeln och över 150 000 människor har dödats. På ytan utkämpar staten ett krig mot knarket, men många politiker och myndighetspersoner spelar under täcket med kartellerna. Mördare, knark- och slavhandlare går fria, medan den som ställer för närgångna frågor kan skjutas ner på öppen gata. Sedan 2000 har ett hundratal journalister dödats.

Ändå envisas många med att berätta sanningen. I Tårar för Mexiko skriver några av landets allra främsta journalister om den djupgående korruptionen, om unga killar som söker sig till den organiserade brottsligheten för att samhället inte kan erbjuda dem något, om att kvinnors liv och död betraktas som bagateller av både brottssyndikat och myndigheter. De berättar också om sitt farliga arbete, om att bli kidnappad, hotad, torterad, om att hitta en massgrav ihop med offrens anhöriga.

Tårar för Mexiko skildrar ett land där våldet härskar, men lyfter också fram djärva människor som kämpar trots omständigheterna och vars initiativ utgör ett hopp för landets framtid.

Boken är tillägnad Mexikos mördade journalister och fotoreportrar.

Med kvickhet och briljans återkommer Mary Beard, professor i antikens historia och Storbritanniens mest kända forskare i klassiska studier, till genusfrågorna och beskriver på vilket sätt kraftfulla kvinnor har behandlats genom historien. Med exempel som spänner från den antika världen till dagens samhälle utforskar hon kvinnohatets kulturella bakgrund, reflekterar över kvinnors möjligheter att göra sin röst hörd i offentligheten, belyser vår kulturs tankar om relationen mellan kvinnor och makt, och visar hur ett fåtal starka kvinnor motsätter sig att pressas in i ett maskulint mönster.

Utifrån sina personliga erfarenheter av sexism och könskodad aggressivitet på nätet ställer Mary Beard frågan: Om kvinnorna inte befinner sig helt innanför maktens strukturer, då är det väl makten vi behöver omdefiniera snarare än kvinnorna?

Sylvestre var bara nitton år gammal när han dog i min famn och mitt misstag orsakade hans död.

I sin bok berättar Christian Unge om misstag han har gjort med patienter under sin tjänstgöring för Läkare Utan Gränser i Afrika eller på akutmottagningen i Sverige. Han berättar om kunskapsbrist, dålig handledning, stress, bristande kommunikation och svåra etiska gränsdragningar som skäl till varför fel inträffar inom vården.

Christian Unge pekar även på systemfel, som vårdplatsbrist och superspecialiseringen i storstadsregionerna. Han djupdyker dessutom i världens slumområden och traumatologins våldsamheter.

Men framför allt vänder han blicken mot sig själv och granskar sina misstag på ett utlämnande och okonstlat sätt. Som läsare får vi vara i hans sjukhuskläder. En känsla som kan vara både skrämmande som igenkännande:

Det skulle faktiskt kunnat vara jag som gjorde det där misstaget.

Södertälje 2010. Två bröder blir avrättade på den ökända spelklubben Oasen. De brutala morden innebär också slutet på en blodig maktkamp i Södertäljes undre värld. En värld där illegala spelklubbar, utpressning och misshandel är vardag och där familjeband och dolda allianser avgör vem som får leva och vem som ska dö.

Morden i Södertälje sätter igång en av Sveriges största polisutredningar genom tiderna. Polisen genomför ett massivt underrättelsearbete och lyckas med hundratals timmars telefonavlyssning, spaningsuppdrag och förhör gripa de misstänkta.

Den prisbelönte reportern Baris Kayhan har fått unik tillgång till en sluten värld. Han har intervjuat personer i Södertäljenätverket, poliser och andra inom rättsväsendet och han har gått igenom det omfattande materialet från rättegången. Boken Nätverket är ett omskakande stycke samtidshistoria men även en bladvändande thriller. En svensk motsvarighet till Gomorra, Narcos eller The Wire.

Hur länge skulle du klara dig om det blev ett långvarigt strömavbrott? Om vattnet försvann och våra bensinkort eller betalkort slutade fungera? Det finns en grupp människor som övar sig i att vara förberedda på just det: prepparna.

Samtidigt som myndigheterna uppmanar medborgarna att vi måste klara oss själva i minst 72 timmar står många av oss handfallna när elen går eller vattnet tar slut.

En preppare har bunkrat färskvatten och konserver. De riktigt seriösa lämnar staden och flyttar ut på landet till ett hus med egen brunn och större möjligheter att ta sig igenom civilisatoriska sammanbrott.

I boken får vi möta ett antal svenska preppare som delar med sig av hur de går till väga för att vara förberedda vid alla typer av katastrofer. Det är kvinnan som jobbar på UD, ensamstående mamman som preppar med barnen, pensionären som blir alltmer självförsörjande på sin odling och paret som lagrat 400 liter vatten i sin lägenhet.

Men boken är också en praktisk handbok med en mängd värdefulla tips på hur man överlever, håller värmen, lagrar vatten eller klarar sig mentalt i en kris.

Vinnare av Stora Journalistpriset 2017!

Det som aldrig fick ske är en djuplodande skildring av skolattentatet i Trollhättan den 22 oktober 2015. Där är gärningsmannen och hans familj, utanförskapet och det riktade hatet. Där är de poliser som först anlände till platsen, som berättar om sitt agerande och om den tid som följde på dådet. Och där är berättelsen om tre familjer som förlorade en nära familjemedlem i ett land dit de kommit för att fly undan våld och förtryck.

Åsa Erlandsson belönades med Stora Journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare och nominerades till Guldspaden 2018. I Det som aldrig fick ske visar hon hur Sverige håller på att förändras och om hur rasism, utanförskap och psykisk ohälsa kan få ödesdigra konsekvenser. Boken har kommit till genom omfattande research, unika intervjuer med människor som aldrig tidigare uttalat sig offentligt och innehåller helt nya uppgifter.

"Hennes djupdykning i massakern är en lika kritisk som omskakande skildring av våldskultur och alienation. Men också ett mänskliggörande [...] Obligatorisk läsning i dessa tider." DN

"Andlös skildring av rasistisk mördare." UNT

"Hennes reporterblick blundar inte för någon detalj." Norrtelje Tidning

"Reportagejournalistik av yppersta klass." DI Weekend

"För att hon med virtuos berättarteknik kryper in under skinnet på både mördare och läsare och därmed får oss att inse vidden av ett av de värsta rasistdåden i svensk historia." Motiveringen till Stora Journalistpriset, Årets berättare 2017

Det är en vanlig söndagsmorgon. István och Vera går upp som de brukar. De plockar ordning i huset, bakar en kaka, tar in rosor och sätter dem i vatten. Samma kväll, efter nästan femtio års äktenskap, lägger de sig i sängen och begår gemensamt självmord.

István och Vera möttes i Budapest 1940 och från den stunden visste de att de var rätt för varandra. Efter att ha överlevt Europas tumultartade 1900-tal, bildat familj och fostrat sina barn kunde de inte acceptera tanken på "tills döden skiljer oss åt".

För att förstå vilka de var föreställer sig barnbarnet Johanna Adorján deras sista dag i livet. Till sin hjälp har hon efterlämnade fragment, egna minnen och samtal med familjens vänner. Till sist vågar hon ge röst åt det som ingen någonsin har pratat om: erfarenheterna från Förintelsen och senare flykten från Ungern 1956.

En alldeles särskild kärlek är både en kärlekshistoria och ett sökande efter självförståelse, berättad med humor. En djupt personlig och men också universell berättelse om minne, tillhörighet och kärlek.

Beate Zschäpe, 38, sitter i en domstol i München och tiger, iklädd en mörk businessdress och med håret utslaget. Det har hon gjort sedan 2013, åtalad för delaktighet i tio mord, flera bankrån och två bombattentat, begångna mellan 1999 och 2011. Här skulle också hennes kumpaner Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt ha suttit, men både hade dött under mystiska omständigheter 2011.

Trion gick under namnet NSU, Nationalsozialisticher Untergrund. Målet var att bli en brun motsvarighet till RAF, Röda arméfraktionen, med Lasermannen John Ausonius som inspirationskälla. Men också svenska NRA, Nationella revolutionära armén Tony Olsson, Jackie Arklöv, Andreas Axelsson och andra militanta högerextremister i Sverige.

Det här är berättelsen om trion och ett bakomliggande högerextremt nätverk, med förgreningar till Norden. Likaså om hur det indirekt stöddes av den tyska säkerhetspolisens Författningsskydd. Beate Zschäpe har goda skäl att tiga, men vill samtidigt gärna berätta om alla sina år i terrorcellen. Frågan är om hon ska våga ta bladet från munnen.

Flyktingfrågan har kommit att genomsyra alla samhällsdiskussioner. Med stort engagemang berättar asylrättsjuristen och debattören Viktor Banke om människorna det handlar om, den farofyllda vägen till Sverige och mötena med myndigheterna.

Andrum handlar också om makthavare och medier, om det breda stödet för mottagandet men också om hur de restriktiva rösterna som vädjar till folks rädsla blivit starkare. Har vi kunnat ge de asylsökande skydd eller är det Sverige som behövt andrum från flyktingvågen?

Kom kustbevakningen? Det är sjuåriga Lamis sista ord innan hon försvinner i vågorna på Egeiska havet. När solen går upp ligger livlösa kroppar på turiststranden. På en klippa i havet står tolv unga män som lyckats simma i land.

Det är den 5 januari 2016 och svenska politiker pratar om flyktingpaus. EU gör överenskommelser med Turkiet för att hindra människor att fly in i unionen medan den maffiastyrda flyktingsmugglingen omsätter miljardbelopp. President Erdogan fängslar kritiska journalister i ett land som alltmer liknar en diktatur.

Författarnas personliga resa mot sanningen är en icke-fiktiv thriller om ett massmord med politiska förtecken. Båt 370 är ett skrämmande reportage inifrån Turkiet om vad som hände på havet, om svek och medmänsklighetens gränser.

Den 7 mars 2015 hittas tre döda personer på en gata i Uddevalla. Samtliga är skjutna på nära håll. Polisen upptäcker snabbt att två av offren har kopplingar till ett kriminellt gäng och de behöver inte leta länge för att hitta några personer som träffade offren vid den tid då morden begicks. Men samtidigt verkar det otroligt att det skulle vara deras egna barndomsvänner som är gärningsmännen.

Trippelmordet i Uddevalla är en berättelse om gängkriminalitet och om hur vänskapsband hamnar helt i skymundan när narkotika, svarta pengar och vapen kommer in i bilden. Och hur priset för blotta misstanken om svek kan vara döden.

Det är också en skildring av en komplicerad polisutredning där det i slutänden blir oerhört svårt att avgöra vem som egentligen gjort vad, om två rättegångar med helt motsatta utfall och om en rättsprocess som fortfarande inte är helt avslutad.

Reportageboken Att döda en människa är en resa rakt in i mörkrets hjärta, en jakt på det allra första kriget. Och det är en resa fylld av frågor, svar, tvivel och funderingar kring vårt innersta väsen. Är människan en natural born killer eller är krig en uppfinning?

Hur kommer det sig att under ett av världshistoriens blodigaste slag så valde 90 % att inte avfyra sina vapen eller att soldater är villiga att dö för sitt land men ofta har en motvilja att döda? Samtidigt har människan en förmåga att ständigt hamna i kollektiva våldsyttringar gentemot varandra. Frågan om krigets ursprung delar forskarvärlden i två hälfter och diskussionen om människans första krig är glödhet.

För att hitta det första kriget är utgångspunkten de arkeologiska fynden, men den här diskussionen spiller hela tiden över i andra banor. Det är en expedition i vårt blodiga förflutna, men också in i det som kallas vår ursprungliga natur. Och den bild som träder fram skapar antingen förståelse för krig eller att krig är någonting naturvidrigt.

I maj 2013 hittas en 20-årig flicka död och styckad i en skog utanför Boden. Hon har varit försvunnen i nästan tre veckor. En misstänkt gärningsman grips men förnekar all inblandning i hennes död. Polisutredningens uppgift blir att försöka få fram alla svar, men trots ett intensivt arbete återstår fortfarande en mängd stora frågetecken när rättegången ska börja: Vilken var egentligen dödsorsaken? Var mördades flickan? När skedde mordet och styckningen? Var fanns mordvapnet? Och var det egentligen ett mord?
Trots detta döms en ung man för dådet i såväl tingsrätt som hovrätt. Men var det rätt person som dömdes eller handlar det om ett justitiemord? Och hur mycket av sanningen kom egentligen fram i domstolen?

I den här första boken i serien Svenska brott - med inträngande och förklarande beskrivningar av polisarbetet och rättsprocessen i kända svenska kriminalfall - följer vi ett fall som fortfarande är mycket omdiskuterat. Författarna ger i egenskap av brottmålsadvokat och erfaren journalist en initierad skildring av förundersökningen och rättegången och förklarar de olika aktörernas roller och agerande.

"När barnen somnat satte jag på vattnet i badrummet, så att de skulle tro att jag duschade om de vaknade. Sedan kontrollerade jag från fönstret när poliserna gjorde sin runda. Precis när de passerat min port gick jag med snabba steg nerför trappan och ut på Damaskus gator."

Älskade terrorist är berättelsen om en ung kvinna från de välbärgade villakvarteren i Halmstad som går med i den internationella jihadrörelsen och stannar där i 16 år. Från slutna grupper i Sverige tar hon sig över Berlin till mujahedins hemliga träningsläger vid gränsen till Tjetjenien. Vid sin sida har hon sin man, idag efterlyst som global terrorist. I Damaskus grips Anna och hennes tre barn av diktatorn Bashar al-Assads säkerhetstjänst och fängslas.

Anna Sundbergs vittnesmål är unikt, också internationellt sett. Få män - och nästan inga kvinnor - har vågat eller kunnat berätta inifrån jihadismens vardag.

Där sitter han till slut, på andra sidan av ett skottsäkert glas. Fyrtioettåringen hon flugit över Atlanten för att träffa. Mannen som snart ska dö. Han lyfter telefonluren och presenterar sig.

När den prisbelönta reportern och kolumnisten Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, den amerikanska delstat som avrättar flest fångar. I tio år, nio månader och tio dagar har Vaughn Ross väntat på att dö, för att sona de mord han dömdes för 2002.

Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor, en fängelsedirektör, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när giftet injiceras.

Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva.

Varför upplever vissa av oss att vi är främlingar i vårt eget land? Under 2014 har stiftelsen Teskedsorden uppmärksammat den frågan på hemsidan inteenframling.se.

Frågan har inga enkla svar men har resulterat i personliga berättelser och funderingar kring känslor av utanförskap, av att bryta mot normer. Utifrån ämnen som identitet, diskriminering, homofobi och rasism har smärtsamma och starka texter vuxit fram.

Bland författarna finns artisten och skådespelaren Rikard Wolff, komikern och skådespelaren Zinat Pirzadeh, artisten Behrang Miri och EU-parlamentarikern Soraya Post.

Boken kommer att säljas till förmån för Teskedsorden.

Det blev en mardröm som hittills inte har berättats, med flyktförsök, skottskada och olika former av tortyr. Under 46 dagar satt reportern Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström som gisslan i Syrien. Som enda utländska journalister gav de sig in i västra Syrien, mitt under brinnande krig. På vägen ut, efter en knapp vecka av strapatsrika och dramatiska reportage, blev de gripna av beväpnade män och hållna som fångar mitt i frontlinjen.

I den dagliga kampen mot hunger, kyla och krigets livsfaror sattes deras vänskap och tro på livet på hårda prov, inlåsta i en mörk källare och vaktade av krigare.

För deras familjer och barn öppnades en nattsvart avgrund: en skräckfylld värld kantad av nattliga samtal, hemliga förhandlingar och hot om snar död. Mitt i det helvetet skulle två kvinnor, Anna och Florence, hålla samman sina familjer i en vardag som inte längre fanns.

Idag skall vi inte dö är en självutlämnande bok om tvivel, kärlek och hopp, där människan tvingas hämta bränsle i det djupaste av sina hjärtan. Det är också en berättelse om hur svallvågorna av dramat kastar om livet för hela omgivningen. En bok om vanliga människor som dras ned i en overklig skuggvärld men vägrar ge upp.

Med utgångspunkt från egna erfarenheter tar Henrik Chetan Aspengren med oss på en resa genom stad och landsbygd, länder och kontinenter, där navet i berättelsen är hans egen nutida vistelse i dagens Delhi. Är det möjligt att finna en hemvist där man kan slå rot, är den universella fråga han ställer sig.

Henrik Chetan Aspengren, född 1975 och adopterad till Sverige som spädbarn, är frilansskribent och historiker. Genom berättelsens rörelse i tid och rum återspeglar han Indiens moderna historia, från kolonialismens dagar genom befrielsekampen med Gandhi i spetsen till den tidiga globaliseringen som författaren själv är en liten del av. Mellan dessa världar, Indien och Sverige, mejslas en identitet fram.

"Jag funderar över vem jag hade blivit om jag hade stannat kvar, vem av alla dem jag mött hade varit jag? Hur skulle jag ha rört mig, talat, vad skulle jag gjort, eller sagt, med vad skulle jag ha fyllt mina dagar, hur skulle jag drömt om framtiden, med vilka skulle jag omgett mig när natten närmade sig?"

"Henrik Chetan Aspengren rör sig, befinner sig konstant, i spännvidden mellan till synes löst sammanhållna historier, sin egen och andras, i Sverige och i Indien, mellan inblickar och utblickar." Astrid Trotzig

Möt den prisbelönte journalisten som tog steget till styrelserummen och blev vd för TV4-gruppen.

"Jag vill beskriva min bok som en hisnande blandning av erfarenheter från både chefandet och avslöjande inblickar i mediernas utveckling. Det är en personlig betraktelse där händelser från interna möten, styrelsebeslut och tidigare ej berättade händelser nu får nå offentligheten. Mitt i dramatiken med starka och kända tv-personligheter och andra makthavare läggs en mosaik av erfarenheter som handlar om ledarskapet och dess tuffa utmaningar, parallellt med ansvaret i den maktutövning som journalistiken innebär."
Jan Scherman

De är mäktiga, rika och hemlighetsfulla. På kort tid har de fyra riskkapitaljättarna EQT, IK, Altor och Nordic Capital förändrat den svenska samhällsbilden dramatiskt: de har skaffat sig mer makt än många politiker. Och bolagens delägare tjänar mer pengar än de flesta börsdirektörer kan drömma om.

Det svenska riskkapitalets hemligaste makthavare hittas på Jersey och Guernsey, kända skatteparadis i Europa. Från ett styrelserum på öarna i Engelska kanalen tas beslut som kan få konsekvenser för svenska skolbarn, gamla och de över 100 000 anställda i olika bolag i Sverige.

Trots inträdet i den svenska välfärden har riskkapitalisterna länge varit hemlighetsfulla, likt ett manligt ordenssällskap. I boken De svenska riskkapitalisterna öppnas dörrarna till denna slutna värld. De prisbelönta journalisterna Carolina Neurath och Jan Almgren har intervjuat de nya makthavarna. Men de har också mött människorna som drabbas av riskkapitalets eviga vinstjakt: de anställda som förlorat jobbet, gymnasisterna som fick se sin skola gå i konkurs och hotellstäderskan som måste hinna städa varje rum på fem minuter.

Varför är det inte en självklarhet att alla människor ska få resa fritt?

Norma, Jamal och Abou har var och en lämnat allt för drömmen om ett värdigt liv. Som så många andra migranter i vår tid korsar de kontinenter. I Gränsbrytarna följer journalisten Erik de la Reguera dem på nära håll längs deras strapatsfyllda färder mot USA och Europa. Varvat med fältarbetet beskriver han migrationens historia. Han ser ett tydligt samband mellan de allt högre murarna och vår tids växande nationalism. I alla tider har de styrande försökt begränsa människors rörlighet, men aldrig har de geografiska gränserna varit så skarpa som nu.

Gränsbrytarna är en bok om några av vår tids stora frågor. Den utforskar vad som händer när gränser korsas. Även de inom oss.


"de la Regueras bok befinner sig i en egen klass bland allt som nu skrivs om gränsmurar och migranter - den högsta." Dagens Nyheter

"Det är ett oerhört bra reportage" Expressen

"Ett journalistiskt hjältedåd" Svenska Dagbladet

Bakom Gustav Fridolin och Annie Lööf står en ny politisk generation, födda på 1980-talet och framåt. De har tidigt klivit fram på ledande positioner inom sina respektive partier och representerar en ny sorts politiker. De är mediala ut i fingerspetsarna och sätter ofta sig själva före partiet.

Samtidigt tillhör de den efterkrigsgeneration som påverkats mest av lågkonjunktur, en försämrad välfärd och en hårdare arbetsmarknad. De har vuxit upp i ett Sverige med större klyftor: mellan stad och landsbygd, mellan fattiga och rika, mellan vinnare och förlorare.

Broilers är en bok om en ung generation politiker och deras väg till makten. Det är också en bok om hur politikens villkor förändrats. De etablerade partierna tappar medlemmar och den ideologiska- och partimässiga troheten har aldrig varit flyktigare. Men det politiska engagemanget finns där, det har bara flyttat utanför partipolitiken.


Några pressröster:

"Det är bredden, i kombination med mångsidiga detaljanalyser, som gör Broilers så exceptionellt bra."
Skånska Dagbladet

"Broilers ringar in fundamentala förändringar i partierna och samhället. Förändringar som vi bara har börjat se konsekvenserna av."
Sydsvenskan

"De rör vid något otroligt viktigt."
Kajsa Ekis Ekman, Dagens Nyheter

"Journalisterna Michaela Möllers och Anders Rydells bok är en läsvärd helhetsbild över ett nytt politiskt landskap - med en ny sorts politiker."
Ronnie Sandahl, Aftonbladet

"Det är de giftiga mikroporträtten som lyfter boken."
Åsa Linderborg, Aftonbladet

"Broilers är en bra pusselbit för att förstå maktmönstren i svensk politik."
Arbetarbladet

"Dom som bränner i skolan vill berätta något viktigt, fast ingen vuxen vill lyssna."

Det brinner i minst en skola om dagen i Sverige. Oftast i förorterna. Göteborg toppar statistiken över antalet anlagda skolbränder, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Göteborg är också en av de mest segregerade städerna i vårt land. Men förhållandena där är som i alla andra storstadsförorter. Klyftorna ökar och det gör också utslagningen av unga människor.

Som många andra vuxna är politikerna upptagna av sina egna tankar och teorier om skolan. Få av dem frågar eleverna vad de tycker och tänker på. Vad vill de förändra? Varför brinner det i skolorna?
Eija Hetekivi Olsson och Jerker Andersson har frågat dem. De har varit i olika förorter och lyssnat på hundratals elever i årskurs nio.

Det är dags att höra eleverna själva berätta vad som pågår. Det är dags att se elevernas egna fotografier. Det är dags för oss och politikerna att äntligen lyssna.

År 2005 släpptes en alarmerande rapport från värdetransportbranschen. På bara sex år hade rånare kommit över 450 miljoner kronor i Sverige. Det placerade oss bland de värst drabbade länderna i Europa. Fyra år senare kom en siffra över hur mycket pengar som stjäls från vanliga kontokort. Det var minst lika mycket - under ett enda år.

Korthuset är den avslöjande berättelsen om hur en märklig värld tilläts växa fram. Om hur dåtidens bankrån med dragna vapen, krossade rutor och en flyktbil runt hörnet ersattes av en ny sorts högteknologiska stölder. Här möter vi korttjuven på gatan, det tekniska geniet bakom kulisserna och den frustrerade polismannen som svär över hur bankerna mörkar och tystar ner problemet. Men också säkerhetschefen vars jobb inte är att förhindra alla stölder, utan se till att precis lagom många släpps igenom.

Kortbedrägerier och digital ekonomisk brottslighet har snabbt etablerat sig som en av de mest lönsamma nischerna i den kriminella underjorden. Varje år stjäls flera hundra miljoner kronor från vanliga svenskars bankkonton, via sedan länge kända sprickor i våra moderna, digitala betalningssystem. Från manipulerade bankomater och falska köpterminaler till specialskrivna virus som i tysthet smygs in i våra datorer. Pengarna slussas ut från Sverige, inte sällan med bankkonton i Östeuropa som slutdestination.

Varje år tjänar de svenska bankerna miljarder på att vi använder våra betalkort. För dem vore det en smal sak att sätta ett omedelbart stopp för bedrägerierna, om det inte vore för att luckorna i systemet inte kan täppas till utan att lönsamheten naggas i kanten. Ett par hundra miljoner kronor ner i fickorna på den organiserade brottsligheten är ett lågt pris att betala för intäkter som är flera gånger högre.

Det finns historier som är så skrämmande att de övergår ens fantasi. Magnus Utviks bok om grafologen Hans Scheike och hans fyra kvinnor i den så kallade sexsekten är en sådan.

Sommaren 1988 arrangerade Scheike och kvinnorna ett ridläger för unga flickor på sin gård i Bergslagen. Tre flickor rymde och kunde berätta om sexuella övergrepp och förnedring. Fler offer trädde fram, unga kvinnor som fått utstå Scheikes beryktade smiskterapi redan vid mitten av 1970-talet. Scheike och tre av hans kvinnor dömdes till fängelse i en av Sveriges mest uppmärksammade rättegångar i modern tid. Det massmediala efterspelet gav eko som varade ända till början av 00-talet.

Idag är Hans Scheike 89 år och lever med två kvinnor på samma gård som vid tiden för ridlägret. Kollektivet bedriver fortfarande sin smiskterapi och försörjer sig på att sälja smiskfilmer som de själva spelar in. Scheike och kvinnorna har kvar sin övertygelse om att det de gjorde var rätt och att de utsattes för ett rättsövergrepp.

Med hjälp av förundersökningen och intervjuer med inblandade och experter lägger Magnus Utvik ett pussel som omfattar kollektivets liv, ideologi och övergrepp från 1974 fram till idag. Det är första gången en så utförlig och genomgripande granskning av sexsekten görs.

Sommaren 2010 bestämde sig nyhetsankaret Lasse Bengtsson för att sluta på TV4 och byta rampljuset mot ett jobb för Svenska Afghanistankommittén.

"Det var det mest givande jag någonsin har gjort - och det mest krävande. Jag fick en chans att komma ur bekräftelsespiralen och börja om med något, som kunde ha betydelse för andra. På riktigt.

Min tid som informationssamordnare för Svenska Afghanistankommittén blev omtumlande. Under de två åren blev säkerheten i landet gradvis sämre, månad för månad, antalet dödliga attentat ökade dramatiskt och landets framtid, i och med den utländska militära avvecklingen, blev allt mer osäker.

Eftersom Afghanistankommitténs omfattande arbete med utbildning, sjukvård, landsbygdsutveckling och rehabilitering av människor med funktionshinder framför allt bedrivs långt ute i byarna, fick jag stora möjligheter att resa. I ett fantastiskt land med kämpande, humoristiska människor. Långt ifrån schablonbilden av heltäckande burkor och kalasjnikovs. Människor med - för det mesta - samma drömmar och behov av trygghet och utveckling som vi. Jag har sällan skrattat så mycket som i Afghanistan.

Den här boken innehåller texter, som jag skrev löpande under tiden. Både om det allmänna läget, om aktuella händelser och mina egna dagboksanteckningar. Dessutom har jag funderat om tiden före och efter och så finns det ett historiskt avsnitt. Så har jag tagit massor av bilder.

För mig har det varit ett sätt att bearbeta den intressantaste perioden i mitt liv. Hittills.

Om man väl får chansen att möta Afghanistan och bli fascinerad av landet, är det svårt att släppa det.

Man vill veta hur det ska gå."

Allt börjar med att Linda Leopold vill bli smartare. Efter att ha klarat Mensas inträdestest blir hon del av en brokig, intelligent skara (lastbilschaufförer, matematiker, flöjtister) som löser rebusar och diskuterar livets stora frågor. Men Mensa är bara början. Där ovanför hägrar en rad världsomspännande sällskap med allt snävare antagningskrav.

I Smartast i världen tar journalisten och författaren Linda Leopold med läsaren på en spännande resa in i IQ-sällskapens hemliga värld. Nyfikenheten för henne från det vardagliga umgänget i svenska Mensa till Thessaloniki, Dubrovnik, New York och Harvard. Hon möter människorna bakom de högsta IQ-talen och ställer sig frågan: Hur blir man egentligen smartast i världen?

Succéföretaget Ikea beundras över hela världen. Med all rätt. Men bolaget har också över åren utsatts för kritik, för fiffiga upplägg med förankring i skatteparadis och med en hemlig ägarstiftelse i ökända Liechtenstein. Denna bok kastar nytt ljus över Kampradsfärens komplicerade struktur.

Varumärket Ikea spelar en nyckelroll och är basen i det omskrivna franchiseupplägget varigenom man sparat många miljarder i skatt. Ingvar Kamprad har sagt att han i början av 1980-talet "gav bort" Ikea till en stiftelse i Holland. Men han har inte berättat att varumärket inte följde med gåvan. Familjen Kamprad är mycket hemlighetsfull om vad som under åren hänt med varumärket och hur det ägts.
I boken avslöjas att familjen varit ägare till rättigheter som gjort att den kunnat tillgodoräkna sig mångmiljardbelopp, vilket avviker från den bild Kamprad förmedlat. Olika meningar i Kampradfamiljen om vilka som i slutändan skulle få det enorma kapitalet ledde till en djupgående och långvarig konlikt mellan far och söner.

Men boken handlar om mycket mer - om sönerna och om den komplicerade successionsprocessen, om affärer och nya marknader, om hur det gick till att bygga upp jätteföretaget Ikea, om framtidsmöjligheterna och riskerna. Och presenterar en ingående beskrivning av fenomenet Ingvar Kamprad.

Klockan 5.18 morgonen den 23 september 2009 landar en helikopter på G4S tak i Västberga utanför Stockholm. Med hjälp av slägga och sprängmedel tar sig tre maskerade män in i värdedepån. De sågar upp de burar som innehåller kontanter med en cirkelsåg och 31 minuter senare flyger helikoptern iväg med drygt 39 miljoner kronor.

Fem dagar senare griper nationella insatsstyrkan en man på Arlanda flygplats när han är i färd med att checka in. Han åtalas för grovt rån. Mannen är en välkänd tv-producent som arbetat med allt från Nobelmiddagar till Idol, från talkshows med Kristian Luuk och Stina Dabrowski till Söndagsöppet och Farmen. Han har arbetat både för TV 4 och Sveriges Television. Han innehar dessutom helikoptercertifikat.

Varför är denne framgångsrike tv-man inblandad i det som Time Magazine beskriver som ett av världens tio mest spektakulära rån? En framgångsrik yrkesman, som på ytan levt ett normalt familjeliv på Ljusterö utanför Stockholm, passar inte in bland yrkeskriminella rånare. Boken om helikopterrånaren bildar ett pussel där bitarna inte passar. Var det verkligen tv-mannen som satt bakom spakarna på rånhelikoptern?

Genom många och långa intervjuer med helikopterpiloten, hans sambo, föräldrar, bror, kollegor och vänner tecknas en bild av hans liv innan rånet, under den minst sagt dramatiska rånveckan samt tiden i häkte och fängelse. Lahger intervjuar även åklagare, advokater och poliser som arbetade med fallet.

Sju män dömdes slutligen till långa fängelsestraff men polisen räknar med att cirka tjugo man var inblandade i rånets genomförande. Pengarna har inte återfunnits.

Det här är berättelsen om ett rån och en osannolik rånare. En historia om moral, omoral, brott och straff.

Med sin bok Mannens undergång har den amerikanska journalisten Hanna Rosin väckt en stark internationell debatt. Genom att analysera kulturella, ekonomiska och sexuella maktförändringar i USA påvisar hon hur männen i mångt och mycket håller på att bli omsprungna av kvinnorna. Yngre kvinnor har högre utbildning, bättre jobb och tjänar mer.

Av 60 miljoner amerikaner som har universitetsexamen är hälften män och hälften kvinnor. Det anmärkningsvärda är att den kvinnliga halvan är mycket yngre än männen. Kvinnorna är framtiden. Hanna Rosin har åkt runt och gjort research i olika delar av USA och konstaterar att det som förr kallats naturlig ordning inte finns längre. Hon ser ett land som långsamt men mycket påtagligt håller på att svänga till kvinnornas fördel. Männen som drabbas av arbetslöshet blir handlingsförlamade, medan kvinnor i samma situation vidareutbildar sig, tjänar mer pengar och står för familjens försörjning. I många fall har det gått så långt att de intervjuade kvinnorna undrar vad de över huvud taget ska med en man till?

Appliceras Hanna Rosins analys globalt får man en spännande och omvälvande blick in i en annorlunda framtid. I länder som Sverige har svängningen i den ekonomiska makten kommit lite längre, vilket påverkar till exempel familjepolitiken och jämställdhetsfrågor i arbetslivet. Det hisnar då man tänker på hur en liknande utveckling i länder som Afghanistan och Saudiarabien skulle påverka hela världen.

Morgonen den 17 januari 2005 var Sibas vd Fabian Bengtsson på väg till jobbet. Men han kom aldrig fram. I garaget överfölls Fabian av två män, beväpnade med pistol och tårgas. Sedan hölls han inspärrad i en ljudisolerad låda i 17 dygn. Gärningsmännen krävde en lösensumma på drygt 50 miljoner kronor för att släppa honom.

Göteborgs tingsrätt har kallat kidnappningen för ett brott som saknar motstycke i svensk rättshistoria. Men vad var det egentligen som hände? Trots att kidnappningen av Fabian Bengtsson är så omskriven har mycket varit höljt i dunkel. Men nu kan spelet bakom kulisserna för första gången avslöjas.

Journalisterna Andreas Utterström och Anna Wetterqvist har djupdykt i materialet om den spektakulära kidnappningen. Här berättar de historien om hur svensk polis trots obegränsade resurser och hjälp av en av världens främsta kidnappningsexperter från Scotland Yard länge famlade i mörkret. Om hur Fabian spelade Trivial Pursuit och drack whisky med en av gärningsmännen som med tiden tyckte så bra om sitt offer att han ångrade sig. Om den före detta polischefen som bedrev privatspaningar på uppdrag av familjen Bengtsson. Om hur en falsk kidnappare i Österrike försökte lura till sig lösensumman. Och om förhörsledaren som var tvungen att vinna i schack för att få svar på sina frågor och då äntligen uppdagade hela sanningen.

Det är en spännande och mytomspunnen generation svenskar, den som blev vuxen i samband med vänstervindarna -68. Och trots att profiler som Jan Guillou, Claes Borgström och Suzanne Osten är i pensionsåldern blåser det fortfarande runt dem. SVT-journalisten Micke Leijnegard tar avstamp i Tage Danielsons klassiska undran om vart vänsterns drömmar tog vägen i en personligt hållen intervjubok.

Han, som växte upp i en kristen familj och ville bli väckelsepredikant som ung, undrar hur vänstergenerationen lyckats behålla sin glöd efter murens fall, efter Sovjetunionens sammanbrott i en tillvaro präglad av vinstintresse.

Varför sätter annars en etablerad stjärnadvokat som Claes Borgström sin karriär på spel när han kräver att det svenska fotbollslandslaget ska hoppa av VM, för de prostituerade tjejernas skull?

Varför väljer en erkänt skicklig dramatiker som Suzanne Osten att envist göra barnteater istället för karriär?

Och varför väljer intelligenta vinnartyper som Jan Guillou och Pierre Schori nästan dumdristigt idealistiska projekt, som att försöka få Olof Palme att be om ursäkt för IB-affären, som att kräva USA på bevis för Saddams massförstörelsevapen? För Guillou kostade det ett år i fängelse, för Schori en tjänst som FN-ambassadör i Kosovo.

Micke Leijnegard har träffat dem, och många flera ur samma generation, för att försöka ge ett svar på frågan Tage Danielson ställde 1976.
68:orna - Var blev ni av, ljuva drömmar ger en unik samling vittnesbörd om de enskilda vänsterveteranernas personliga tro och följderna av den.

"Man läser andlös och förfärad. Detta är inte bara en norsk historia, den kunde lika gärna vara tysk eller amerikansk. Erika Fatland har skrivit en gripande och nödvändig berättelse om den ondska som oväntat kan slå till överallt." Carsten Jensen

Den 22 juli 2011 skakades Norge av den värsta tragedin sedan andra världskriget, när Anders Behring Breivik lät detonera bomben i Oslo och mejade ner ungdomar på Utøya.

De som drabbades av terrorn kom från hela det geografiskt vidsträckta landet, där avståndet från människa till människa är kort.

Erika Fatland, vars egen familj också drabbades, har rest i dessa sorgmärkta trakter, men också utanför landets gränser, på jakt efter svar. Hon besöker de som överlevde eller blev kvar, i hem där sorgen ännu sitter kvar i den tomma stolen vid middagsbordet och saknaden befolkar de tysta rummen. Men hon följer också spåren efter en vilsen ensamvarg, som funnit sitt hem i extremismen.

Som 19-åring dömdes Damien Echols till döden för sadistiska sexmord på tre åttaåriga pojkar. Han och vännerna Jason Baldwin och Jessie Misskelley Jr blev West Memphis Three: fattiga ungdomar som utpekades som satanistiska ritualmördare, trots bristande bevis. Efter en lång kampanj släpptes de fria. Det här är Damien Echols historia.

Delstatens åtal byggde enbart på ett framtvingat erkännande från Misskelley och, skulle det senare visa sig, fabricerad bevisning. Vittnesbörd om Echols demoniska personlighet och det faktum att de gillade Metallica beseglade de åtalades öden: Baldwin och Misskelley fick båda livstidsstraff och Echols utpekades som satanistisk ritualmördare och dömdes till döden. Men rättsfallet blev snabbt omdiskuterat och domarna ansågs tvivelaktiga. Det hela kom att skildras i den uppmärksammade dokumentärfilmen Paradise Lost 1996. Dokumentären väckte stort internationellt intresse och resulterade i en kampanj för ett frikännande av West Memphis Three. Johnny Depp, Eddie Vedder, Henry Rollins och Peter Jackson är några av de mest kända som deltog i kampanjen. Tack vare deras insatser, särskilt från Echols fru, Lorri, som han träffade under fängelsetiden, frikändes alla tre i augusti 2011 genom en så kallad plea bargain, där de tog på sig morden mot att släppas fria efter den strafftid de dittills avtjänat. Ett par av de svenskar som engagerat sig för West Memphis Three är Fredrik Strage och Ika Johannesson.

Själva fängelseskildringen är fascinerande nog för en bok men Echols nöjer sig inte med att enbart slå mynt av en snabbslukad nyhetshistoria. Författare som han är lyckas han skapa stor litteratur och levandegöra sin berättelse, från en utfattig barndom i skrangliga skjul och husvagnar till återkomsten efter ett halvt liv bakom galler - en psykiskt ärrad man som i dag återupptäcker ett liv i frihet. Författaren visar prov på såväl intelligens som medkänsla, mänskliga kvaliteter som Arkansas rättssystem inte hade något intresse av att framhäva under hans långa och svåra prövning.

För första gången någonsin på svenska, en modern redogörelse för 1900-talets viktigaste och mest inflytelserika ideologiska innovation: fascismen.

Från mellankrigstidens italienska svartskjortor under Mussolini, via Adolf Hitlers nazister, ungerska pilkorsare och andra brunskjortade organisationer till dagens Sverigedemokrater och Anders Behring Breiviks terrorism.

Efter 1945 devalverades ideologin på innehåll. Fascism blev enbart ett tomt politiskt skällsord, som användes av både öst och väst under kalla kriget. Men efter murens fall vitaliserades den internationella forskningen och har kommit fram till nya och avgörande resultat. Men dessa har inte nått Sverige förrän nu. Det är i sista minuten, eftersom ideologin återigen har nått inflytande i de europeiska parlamenten.

Historikern och författaren Henrik Arnstad har skrivit ett blivande standardverk med potential att i grunden förändra det svenska politiska landskapet.

Boken är uppdelad i tio tematiska delar som behandlar fascismens tillkomst, väg till makten, förhållandet till traditionell högerpolitik, rasismen och Förintelsen, kvinnliga fascister och ideologins genusperspektiv, dagens fascistiska rörelser och så vidare.

Varför gör vi så ofta felinvesteringar? Varför jagar alla några få upphaussade aktier? Varför tror folk att de ska klara sig bättre än genomsnittet på marknaden? Och hur uppstår egentligen finansiella bubblor?

Lögn, förbannad lögn & prognoser gör en lättillgänglig, bred genomgång av hur psykologiska faktorer och våra känslor får oss att begå ekonomiska misstag. Såväl professionella som privata penningplacerare lider av samma problem; att evolutionen genom hundratusentals år har gjort oss mästerligt anpassade att få våra gener, inte våra pengar, att föröka sig! Den nya, utmanande ekonomiska disciplin som kallas behavioural finance visar på systematiken i våra felbeslut och ger oss tips om hur vi undviker dem.

Boken visar också hur ihålig den traditionella finansiella ekonomin är. Tron på kvantitativa metoder och prognoser om framtiden kan göra mer skada än nytta, menar författaren och visar också hur gruppbeteenden i många fall förstärker individuella psykologiska felkällor. Därmed får både finansbranschen och våra politiker en rejäl utmaning: när människor som var för sig begår systematiska fel dessutom använder verktyg med allvarliga brister och planerar sina strategier i grupper som förstärker felen, vilken chans har vi då att undvika finanskriser?

Före Berlinmurens fall var DDR och dess ökända säkerhetstjänst Stasi en maktfaktor i Europa. Journalisten Christoph Andersson har grävt i arkiven och hittat häpnadsväckande uppgifter om dess svenska kopplingar.

På 80-talet ville regeringen Palme exportera svensk kärnvapenteknologi till DDR. Ärendet var kontroversiellt, men den enda som började nysta i frågan var Rapportjournalisten Cats Falck. Hon upptäckte ett mystiskt östtyskt företag som skulle vara mellanhand. I november 1984 försvann hon spårlöst och hittades senare död.

Lika mystiskt dog krigsmaterielinspektören Carl Algernon. Det var under efterdyningarna av Bofors omstridda export av krut och sprängämnen till Iran via DDR. Men också efter att Bofors i hemlighet tillverkat krut till östtyska folkarméns Kalasjnikovgevär. Även här figurerade ett mystiskt östtyskt företag.

I båda affärerna hade DDR:s säkerhetstjänst Stasi sina fingrar med i spelet. Stasi gav sig även in i frågan om immunsjukdomen aids. Målet var att få aids att framstå som ett hemligt amerikanskt biologiskt vapen. Filmregissören Roy Andersson var snabb att svälja betet och bakade in idéerna i en upplysningsfilm, bekostad av Socialstyrelsen.

Men den kanske största Stasioperationen blev en flopp. Den gick under namnet Operation Norrsken och skulle kompromettera det svenska kungahuset för dess gamla förbindelser med Nazityskland. Allt avblåstes i sista stund när Stasi och DDR insåg att det fanns pengar att tjäna. Närmare bestämt genom att göra ljusskygga affärer med svenska Asea, Bofors - och den socialdemokratiska regeringen Palme.

Sju dagar efter mordet på Olof Palme började DN-journalisten Ann-Marie Åsheden följa mordutredningen på nära håll. Varje dag träffade hon spaningsledaren Hans Holmér i största hemlighet i polishuset. Förbannelsen är hennes berättelse från en tid som förändrade Sverige för evigt.

Tanken var att hennes intervjuer skulle publiceras i Dagens Nyheter när mordet var löst. Mordet blev inte löst. Interna stridigheter störde utredningen redan från början. Efter ett drygt år hade konfliktnivån i utredningen nått en sådan nivå att det inte fanns något annat alternativ för Holmér än att avgå.
Kritiken mot honom var skoningslös och den växte snart till en förbannelse med mediernas hjälp. Av intervjuerna med Holmér blev det några uppmärksammade artiklar i Dagens Nyheter 1987 och 1988. Efter några år deponerade Åsheden sitt intervjumaterial på Riksarkivet. Där har det sedan legat orört i alla år.

Hon lät ett kvarts sekel förflyta innan hon bestämde sig för att gå igenom materialet på nytt. Hon gjorde kompletterande intervjuer och ny research. Resultatet är Förbannelsen, en berättelse om Hans Holmérs öde, om inbördeskriget i utredningen och mediernas roll. Det är ett ödesmättat drama som utspelar sig kring Holmérs envisa personlighet, kring åklagarnas passivitet och kring det spår som Holmér ville utreda.
Spåret kretsade kring den militanta kurdiska befrielserörelsen PKK, som hade en grupp anhängare i Sverige på 1980-talet. En rad avhopparmord inom rörelsen och avlyssnade telefonsamtal hade väckt hans misstankar. Men hur gör man för att utreda en grupp där ingen vill tala? Kring denna fråga eskalerade kontroverserna till ett fullskaligt krig mellan polischefen och åklagarna.

Bokens huvudperson är Hans Holmér. Vi får följa hur han tänkte, resonerade och agerade. Vi får veta varför han kom att få bära skulden för allt som gick fel i Palmeutredningen. Det är i hans öde och PKK-spårets öde som den stora dramatiken ligger. Förbannelsen innehåller mycket som hittills inte varit känt. Det är verklighet, som i vissa avseenden överträffar dikten. Det är en samtidsthriller.

För tre år sedan var Stockholmsbon Markus "Notch" Persson en okänd och uttråkad programmerare. Idag är han en världskändis. Allt tack vare ett märkligt litet hobbyprojekt som blev större än någon kunnat ana.

Minecraft, spelet Markus skrev ihop på fritiden, har trollbundit mer än 30 miljoner spelare och gjort Markus till mångmiljonär. Det har också fått flera av vår tids mest framstående teknikprofeter och investerare att spärra upp ögonen. För spelet är inte bara en ytterst lönsam internetfluga, utan också en skapelse som vänder upp och ned på flera vedertagna sanningar om nätkultur, ekonomi och marknadsföring.

Markus själv är lika delar nörd och superstjärna. I boken berättar han för första gången historien om sitt liv. Om den gamla skolbänken full med Lego som han har kvar än idag. Om den första datorn som pappa Birger en dag kom hem med till lägenheten i Salem utanför Stockholm. Men också om att växa upp i en familj som präglats av konflikter.

Minecraft i sig kan tyckas simpelt för den oinvigde. Mest av allt liknar det en digital version av Lego - klossar staplas ovanpå varandra med allt mer komplicerade konstruktioner som resultat. Ingenting kunde vara mer annorlunda än de bombastiska krigsspel som storföretagen plöjer ned miljarder i. Men Minecraft utövar ändå en sällsam dragningskraft på sina miljontals spelare.

Minecraft: Block, pixlar och att göra sig en hacka, är en historia om osannolika framgångar, halsbrytande summor pengar och ett skolexempel på den digitala utvecklingens kraft att skaka om affärsmodeller i grunden. Men det är också en personlig berättelse om skapande, utanförskap och känslan av att inte passa in. Och framförallt om hur en kreativ galning som tillåts vara just det ibland kan uträtta storverk.