Skönlitteratur

I Tidig musik har Jeffrey Eugenides samlat noveller som han skrivit sedan slutet av åttiotalet och många av dem handlar om själsligt självskadebeteende. Få samtida författare skriver lika träffsäkert om företrädesvis välutbildade män och kvinnor ur medelklassen vars liv sakta men säkert börjat rämna. De har sunkiga kök och sömnproblem, deras karriärer har gått i stå och hustaken läcker.

Eugenides är särskilt intresserad av männen, av att tränga sig in i de mörka och outtalade inre tankarna hos äkta män och fäder. Till exempel är Charlie, som han gärna medger i "Hitta skurken", "bristfällig make" till en kvinna som bara gifte sig med honom för att få uppehållstillstånd. För sent kommer han underfund med vad som är nyckeln till en god relation. "Vid frukosten skickar man marmeladen. Man frågar: ´Hur har du haft det idag?´ och låtsas bry sig. Såna grejer funkar verkligen."

Samlingen rymmer tio noveller. Den tidigaste, "Otämjda trädgårdar", skrevs 1988, alltså fem år innan debutromanen Dödens Jungfrur gavs ut. De senaste texterna är daterade 2017.

Nominerad till Augustpriset 2019!

"Hon är så bra att jag blir vansinnig." Expressen

"Jag är fullkomligt uppslukad ända från start, för Wähä kan verkligen skriva." Dagens Nyheter

Är man ansvarig för sin familjs synder? Kan man egentligen göra något för att förändra historien? Kan man kanske skriva om den? Det är frågor Nina Wähä ställer i sin roman Testamente.

I Testamente möter vi Annie, som när hon blir gravid motvilligt åker hem till platsen där hon växte upp. Bondgården ligger i Tornedalen, med sitt eget språk, sitt eget meänkieli. Inte svenska, inte finska, något tredje. Ingen blir särskilt glad över att se henne.

Det här är nämligen en familj där en stor hemlighet ständigt hänger över dem. Två föräldrar och tolv barn, fjorton beroende på hur man räknar, som aldrig kommit överens.

Testemente är en familjeroman som inte liknar något annat. Lite som om Thomas Vinterbergs film Festen släppts ner i ett Jonathan Safran Foerskt universum.

Huvudpersonen är en trettiosexårig porträttmålare som bor i Tokyo. En dag meddelar hans fru att hon vill skiljas då hon träffat en annan man. Ännu tagen av detta plötsliga besked avbokar mannen allt och beger sig ut på en månadslång resa till Hokkaido och Tohoku och vidare till ett avskilt hus högt uppe på ett berg. I stället för att måla porträtt ska han nu för första gången på länge måla landskap.

En målning med titeln Mordet på kommendören förändrar allt.

Haruki Murakamis nya roman handlar om konsten och tiden. Den är hans mest ambitiösa bok sedan världssuccén 1Q84 (2011) och rör sig tidlöst mellan ett stilla japanskt landskap i nutid och historiska händelser som Nanjingmassakern 1937.

"En av världens största nu levande författare." The Guardian

I sin nya romanbiografi nytolkar Suzanne Brøgger en ödesdiger kärleksrelation från sjuttiotalet i form av en sammanskrivning av de tidigare romanerna Crème Fraîche, Ja och Transparence, som utkom 1978, 1984 och 1993.

Koral handlar om uppväxten i Thailand, franska älskare, ett experimenterande sexliv, frihetslängtan, livslust, desperation, förälskelse och ett sökande efter identitet.

Eller med författarens egna ord: "Varför ville jag skriva om mina tidigare romaner? Svaret är enkelt. För att jag ville berätta att kvinnor blir sinnessjuka när de blir förälskade. Bli den du är heter det i ett gammalt visdomsord om hemligheten bakom all utveckling. Vägen går genom litteratur, kreativitet och - kärlek. Men man vet inte om det när det sker. Först efteråt förstår man vad allt gick ut på. Jag ödelägger mina böcker för att säga ja till livet om och om igen - och jag har återkomponerat min livshistoria i ett nytt ljus."

Det här är berättelsen om hur en flicka blir till.

Adi bor i ambassadens tjänstebostad på Upanga 81 i Dar es-Salaam. Hon har två systrar, den dansande Dina och den ständigt sjuka Mai som stirrar på henne med sina mörka ögon. Hon har en pappa som är skyldig döden ett liv och en mamma med mystiska linjer på kroppen. Hon har också en smutsig hemlighet.

I hemlandet Zaire finns de andra syskonen, de döda och smärtan efter århundraden av övergrepp och våld. Överallt finns myterna och förbannelserna som lever kvar, överallt finns också gud - som ser det som Adi helst vill gömma.

Mai betyder vatten är Kayo Mpoyis debutroman. Den belönades med Katapultpriset 2019.

Ingrid Marie Barrøy är född och uppvuxen på den lilla ön Barrøya i nordligaste delen av Norge. Hennes dotter Kaja har nyss fyllt tio månader, året är 1946 och kriget är över. Men ännu syns spåren efter ockupationen, till och med på den lilla ön som påminner om ett fotspår i havet.

I Fartygets ögon inleder Ingrid sitt sökande efter Kajas far, den ryske soldaten Alexander som befann sig ombord på det tyska fångskeppet M/S Rigel när det sänktes av de allierade i november 1944. Över tvåtusen människor omkom i katastrofen, varav de flesta var fångar från östra Europa. Ingrid räddade livet på den svårt nedkylde Alexander, förälskade sig i honom och födde hans barn. Men kriget tvingade honom på flykt och nu är frågan vad det blev av honom. Fick han hjälp? Blev han infångad? Är han död eller vid liv?

Roy Jacobsen har med sina tre senaste romaner skrivit fram ett hisnande vackert, poetisk och tidvis brutalt kvinnoporträtt - Ingrid Marie Barrøy är en av dessa skarpa romangestalter som för alltid lever kvar hos läsaren. Barndomsåren i De osynliga och vuxenblivandet i Vitt hav följs nu av modersskildringen i Fartygets ögon. Ett fullödigt magnum opus växer fram i händerna på en av den nordiska litteraturens giganter.

"Saknar motstycke i skandinavisk nutidslitteratur." Östgöta Correspondenten om De osynliga och Vitt hav

"Varm mjölk är inget mindre än en storslagen roman ... det finns egentligen inte mycket jag kan skriva här för att föra den rättvisa".
Therese Eriksson, Svenska Dagbladet

Engelska Rose och hennes tjugofemåriga dotter Sofia har tagit sin tillflykt till en liten spansk by i den infernaliska sommarhettan. De söker specialisthjälp hos den okonventionelle doktor Gomez, för Rose som vissa dagar är förlamad, vissa dagar kan gå. Sida vid sida haltar Rose och Sofia fram genom tillvaron, ömsom i symbios ömsom i av-ståndstagande. Förförd av tyska Ingrid, sömmerskan med de silverfärgade gladiator-sandalerna, inser Sofia att hon måste söka upp sin far i Grekland för att förpassa uppväxtens spöken ur sitt liv.

Varm mjölk är en egensinnig och otämjd berättelse om en stark och kvävande mor-dotter-relation, om fysisk och mental förlamning, men också om svek, attraktion och självinsikt.

Välkommen till Edelfeldtland - eller välkommen tillbaka, om du har varit här förut.

Människorna i dessa berättelser närmar sig varandra, försöker mötas och gör ibland det. Känslorna är stora, ibland oregerliga. Fantasin ger både näring och lägger krokben. Här uppstår gång efter annan det som jag har förstått är den typiska edelfeldtska humorn, en ofrivillig sådan som gnistrar till när någon av mina gestalters fantasiliv (som ofta går på högvarv) möter en krass, eller åtminstone oväntad, yttre verklighet.
Ur Inger Edelfeldts förord.

Inger Edelfeldt är en av Sveriges främsta novellförfattare. Här samlar vi stora delar av hennes novellkonst, från I fiskens mage från 1984 till Kläderna som kom ut 2017. Trettiotre års skrivande, trettiotre år av ovanliga människor, människor på gränsen, i vardagliga situationer - fantasier, identitet och saga. Kanske är Inger som mest Edelfeldt i novellgenren.

"Annabelle på bryggan, en av flera nästan likadana bilder jag tog under åren. Sensommarvärme, tunt dis, den utspända parasollen mest som dekoration. Stödd på armarna sitter hon vänd ut mot det blanka vattnet och öarna. Som varje gång står jag på klipporna innanför viken. Min lycka över hennes njutning. Ingen Jan-Ove kommer rusande och skriker. Hon rör sej knappast. I albumet, på hennes bord. Minns hon? - Kan du minnas?"

Minns du? är ett försök att återskapa ett minne som sakta försvinner. Det är berättelsen om Annabelle, och den om Annabelle och Alice. Framför allt är det ett vackert kärleksbrev, skrivet av en människa som äntligen blivit sedd och älskad, tillägnat hon som såg.

I tjugotre brev skrivna mellan 1969 och 1997 skildrar den colombianska konstnären Emma Reyes sin uppväxt som gatubarn i Bogotá.

Berättarrösten i denna mycket speciella självbiografiska skildring är barnets, närmare bestämt den fyraåriga Emmas. Hon bor i stadsdelen San Cristobal i Bogotá tillsammans med sin syster Helena och en pojke som de kallar för Lusen i ett skjul hos en kvinna som tar hand om dem. Kvinnan heter Maria och hon är möjligen prostituerad eftersom hon blir gravid titt som tätt. Möjligen är hon Emmas och Helenas mor, även om hon aldrig uppträder som en sådan. Barnen lever ett fritt liv på gatan och på den stora soptippen intill deras bostad. Med jämna mellanrum blir Maria "sjuk" och den lilla skaran bestående av Maria, Emma, Helena och Lusen reser då med tåg, häst och vagn och till sist ridande på indianers ryggar i väglöst land till de inre regionerna av Colombia, till Guateque, där Maria kan föda sitt barn. Vistelserna i Guateque antar formen av magisk realism, Emma berättar om en gång när de bor på en teater ägd av två gamla systrar vars galne son hålls kedjad under scenen. Vidare om en brand när hela Guateque ödeläggs och om när den första bilen kommer till staden vilken i fyraåriga Emmas ögon tar skepnaden av ett monster. Hjärtskärande är avsnittet där Maria tvingar sin indianska tjänstekvinna att lämna den nyfödde sonen på trappan till en främmande gård. Så småningom hamnar Emma och Helena på ett barnhem drivet av nunnorna där de utnyttjas som barnarbetskraft och tvingas brodera och tvätta smutstvätt, men Emma lyckas rymma och tar sig så småningom till Buenos Aires där hon blir konstnär.

Varje lördag i december säljer Kate julgranar utanför ett varuhus - på chefens order klädd som "sexig tomtenisse". Lönen är dålig, hon fryser och vill mycket hellre vara hemma med sonen Jack. Hon vill att de ska få en riktig jul i år. En glad jul. En sådan som de alltid firade tidigare, innan Jacks pappa dog. Vad Kate behöver är inget mindre än ett julmirakel, om hon så ska behöva styra upp det själv.

Trots att Kate planerar tiden fram till jul in i minsta detalj kan hon inte råda över det oväntade. Och när stans ensammaste mamma stöter på stans ensammaste man, den sorgsne och vackre Daniel, finns det kanske en chans att rädda julen för dem allihop ...

Följ Kate, Jack och Daniel i en nedräkning varje dag fram till jul!
Ett julmirakel om dagen är en serie i fyra delar.
Del 1.

Huvudpersonen är en trettiosexårig porträttmålare som bor i Tokyo. Efter att hans hustru plötsligt en dag låtit meddela att hon vill skiljas avbokar han allt och reser sin väg. Han hamnar i ett avskilt hus högt uppe på ett berg och bestämmer sig för att framöver måla landskap istället för porträtt.

På vinden i det märkliga huset påträffar han av en händelse en målning med titeln "Mordet på kommendören". Motivet tycks vara ett brutalt mord på 500-talet men anspelar samtidigt på Mozarts berömda opera Don Giovanni som skrevs först i slutet av 1700-talet. Inte långt därefter hör en gåtfull IT-miljardär av sig och vill beställa ett porträtt.

Haruki Murakamis nya roman i två delar, Mordet på kommendören, handlar om den gäckande konsten och flyende tiden. Platsen är lika mycket ett stilla japanskt landskap i nutid som förintelsen och Nanjingmassakern i Kina 1937. Boken är Murakamis mest ambitiösa roman sedan trilogin 1Q84 (2011) och vållade stor debatt i hemlandet för det sätt på vilket den grep sig an politiskt känsliga ämnen. Den andra och avslutande delen kommer på svenska i början av 2019.

Agneta och Xavier har levt i ett långt äktenskap. I takt med tiden och att barnen lämnat hemmet är det som om avståndet dem emellan successivt ökar. Ett outtalat tomrum som ingen av dem riktigt vet hur de ska fylla.

Grälen och striderna är över. Saker och ting får passera. De har ju ett bra liv, en tillvaro fylld av trygga vanor, och de har utvecklat en ömsesidig tolerans. Men kanske har detta ett pris? För där finns också en bräcklighet mellan dem, som kan bli till en spricka som kan gå på djupet och orsaka stor skada.

Men när katastrofen kommer är det utifrån. Och den ställer hela deras tillvaro och deras förhållande på spel. Det är Agneta som är den skyldiga. Hur ska hon överleva skulden? Och när de förlorat sitt hem, hur hemma är de med varandra, egentligen? Vad är värt att slåss för? Och vad ska man släppa för att kunna gå vidare?

Den snart femtioåriga konstnären Elaine Risley återkommer till sin hemstad Toronto för en retrospektiv utställning. Ett halvt liv tidigare flydde hon staden och ett omöjligt äktenskap. Men inte bara utställningen blir en tillbakablick. Hela hennes tidigare liv passerar revy. Vad hände med hennes plågoandar från skolan? Cordelia var den värsta av dem, men blev så småningom en förtrogen. Var hon den barnsliga ondskan personifierad? Kattöga är en till synes enkel berättelse om en ung kvinnas väg till konstnärsskap och mognad. Men den spänner över bråddjup och ställer de svåra frågorna om ondskan. Margaret Atwood har genom sina noveller, romaner och dikter fått en stor och trogen publik i Sverige. Främst är hon känd för Tjänarinnans berättelse, Råd i vildmarken, Hur man gör en man och Rövarbruden. Hon är en av Kanadas främsta skönlitterära författare.

Vernon Subutex är en medelålders man med god smak och kvinnotycke, innehavare av den i punk- och rockkretsar smått kultförklarade skivaffären Revolver som efter 25 år faller offer för digitaliseringen och tvingas i konkurs. Vernon är en extremt igenkännlig typ, den åldrade rockaren som börjat bli sina egna minnens parasit och anser att allt var bättre förr. Han lever ändå relativt gott på sitt lager när han handgripligen vräks från sin lägenhet och hamnar på gatan med inga andra tillgångar än sitt Facebookkonto, telefonens adresslista samt den avlidne rockstjärnan Alex Bleachs efterlämnade och outgivna inspelningar Nu jagas plötsligt Vernon av skivproducenter, nättroll och före detta porrstjärnor. Alla vill ha sin del av kakan.

Vernon Subutex-trilogin har jämförts med såväl Balzac som Houllebecq. Det är en närgången undersökning av det moderna Frankrikes mörka vrår och ett panorama över Paris och en förlorad generation.

Parker Ellis har hittat sin nisch. Med hela världen som arbetsfält är han framgångsrik coach endast åt kvinnor. Sitt mångmiljonföretag driver han med sina två bästa vänner, och tillsammans bildar de en perfekt treenighet: "Dream Maker", "Love Maker" och "Money Maker". De skakar fram den specifika hjälp deras välbeställda kvinnliga klienter behöver när det gäller frågor om: kärlek, livsstil och karriär.

I den första delen får vi följa trion i tre olika storstäder: Paris, New York och Köpenhamn. Där möter de en smärtsamt blyg kvinna som precis har ärvt en position som vd på ett parfymföretag, en skådespelerska som behöver hitta tillbaka till sitt självförtroende på scenen och en partyprinsessa som det danska kungahuset behöver hjälp att få bukt med. Parker och hans vänner är beredda att gå långt för att deras klienter ska bli nöjda.

Under äventyrets gång möter också Parker, mannen med hög IQ och ännu högre libido, den enda kvinnan i världen som kan få honom att börja fundera på att hålla sig till en säng.

Nina Lekanders förra bok, Hästar, män och andra djur (2012), var en självbiografisk skildring av övergångsålder och övergivenhet. Och en omprövning av synen på kroppen, sexualiteten och relationerna till väninnorna och, inte minst, djuren.

Trosbekännelser är berättelsen om vad som hände sedan. Om mötet med den stora, kanske enda, stormande kärleken, passionen. Ett uppvaknande och upplevelsen av upphetsande, uppfyllande sex. Att byta land, byta språk, byta liv. Och hur detta understundom kommer i konflikt med allt det man bär med sig genom livet.

I sammanlänkade essäistiska texter och nedslag blandar Nina Lekander teori med det djupt personliga, kunskap med erfarenhet. Det är skrivet med stor energi, stark närvaro, ilska, värme och humor.

En ung dokumentärfilmare från Syrien söker asyl i Sverige. Inom sig bär han på en oförglömlig berättelse om förbjuden kärlek och svek. Han vill att någon ska skriva hans historia och frigöra honom från det tomrum som han sugits upp av under dagarna på flyktingförläggningen.

Kanske kan författaren som han av en slump lärt känna i Göteborg berätta historien om det glamourösa gaylivet i Kairo, Istanbul och Damaskus. "Det finns ingen annan som kan göra det bättre än du själv", insisterar författaren. Men nu när hans intresse har väckts ... vad är det för hemskheter som döljer sig bakom denna historia om flykt och kärlek?

Aleksander Motturis nya roman är en resa in i en värld där all fiktion som inte tillfredsställer begäret efter våld är dömd att misslyckas.

"Motturis språk har verkligen en förmåga att göra världen och de människor det behandlar intensivt levande." Svenska Dagbladet

Det har hunnit bli det glada tjugotalet i andra delen av Malou von Sivers personliga familjekrönika. Ute i världen finns en nyvaken optimism och utsikter om en större frihet. Men villan i Äppelviken är full av sorg. Axel Silversjös älskade hustru har dött i barnsäng. Edwin, den nyfödde sonen, blir olycksbarnet. Han som är orsaken till att idyllen slagits sönder.

Axel får nytt hopp när han träffar den unga och livsglada Hedvig. Återigen kan kärleken bli det som för honom tillbaka till livet. Men kan han vända blicken från det förflutna, från den krossade drömmen till den nya vardagen?

Vi får följa Edwins uppväxt under trettio- och fyrtiotalet. Världen går från rus till oro, krigets skugga brer ut sig. Edwin får lida för sin fars inre kval och svär på att aldrig bli som honom. Han är rädd för att han har ärvt såret, som en förbannelse.

Malou von Sivers berättelse har utgångspunkt i hennes egen familjehistoria och sommarprat från 2016. Det handlar om att försöka förstå hur ett sår kan ärvas från generation till generation, ett arv som också har format henne som människa.

Martin Brenner står i en minneslund tillsammans med sin hustru Cristina och sin dotter Sara. I handen håller han en urna med askan efter sin mor, Maria, som gått bort, åttiofem år gammal. Visst känner han saknad efter henne, men de kom aldrig varandra riktigt nära, mellan dem fanns alltid en skugga av sorg.

Efter begravningen kontaktas Martin av en advokat. Av honom får Martin veta att Maria inte var det tyska flyktingbarn han hittills trott, utan en överlevande från Auschwitz och judinna, vars riktiga namn var Gertrud. Advokaten läser upp ett brev från Gertrud där hon förklarar att hon dolt sanningen, av rädsla för att historien skulle upprepa sig och för att Martin själv skulle ha friheten att välja vem han ville vara. Martin kan alltså, som en av få, välja om han vill bejaka sin judiskhet eller ej. Om han inte säger något till någon kommer han att förbli den han är. Men då kommer han att upprepa det hans mor gjorde mot honom. Ska han våga berätta? Vill han ens?

Brevet från Gertrud är en berättelse om identitet, om i vad mån man själv har rätt att välja. Och om det pris man kan få betala för att hävda sin rätt.

Knappt tre år gammal anländer Amàr med sin familj till Sverige. De flyttar in i en välmående svensk förort, etablerar sig och lyckas skapa sig ett gott liv.

Tills en dag. På julafton när Amàr är 12 år får fadern ett samtal. Det första livstecknet från hemlandet. Fadern inser vilket oerhört högt pris de som blev kvar har fått betala för deras frihet. Tyngd av skuld raserar han på kort tid allt de har byggt upp. Familjen tvingas flytta från det trivsamma villaområdet till en förort försänkt i djup fattigdom och misär.

På en plats utan framtidstro är det svårt att följa sina drömmar, men Amàr är fast besluten om att hans öde inte är förutbestämt. Samtidigt som han kämpar för att hitta mening i sin nya tillvaro blir familjens problem allt större. Faderns eskalerande våldsamhet gör att ingen av dem längre kan känna sig säkra.

Bortom solens strålar är den tredje boken om Amàrs liv, och den bok som sammanlänkar de två tidigare. Vi får här veta vad som hände Amàr och hans familj den ödesdigra tid som utspelar sig mellan frihetskampen som genomsyrar Blod rödare än rött och det förtryck som Amàr utsätts för i Stjärnlösa nätter.

Myten om Agamemnon och Klytaimnestra står i fokus i Colm Tóibíns nya kritikerhyllade roman. Samma dag som hans dotter ska gifta sig beordrar Agamemnon hennes död. Hon förs till offerplatsen och kort därefter råder gynnsamma vindar så att fadern snabbt kan föra sin armé mot slagfältet. Hans belöning för att ha blidkat gudarna är framgångsrika segrar i det trojanska kriget.

Under Agamemnons frånvaro i kriget styr hustrun Klytaimnestra i Mykene. Hon vägrar att förlåta sin make för att ha offrat dottern Ifigenia och ger sig in i ett våldsamt spel om makt, kärlek och svek. Hon uppvaktar den fängslade Aigisthos och tillsammans med honom börjar hon smida planer på att mörda Agamemnon den dagen han återvänder från sitt segerrika fälttåg.

I sin nya roman Namnens hus uppdaterar Colm Tóibín den tidlösa grekiska myten och låter oss krypa under huden på en sviken kvinna vars sorg och tanke på hämnd upptar hela hennes sinne. Berättelsen blir på så sätt också en skildring av ett mångbottnat moderskap - skildrat framförallt ur sonen Orestes och dottern Elektras perspektiv - och ansluter sålunda till Tóibíns senare romaner Marias testamente och Nora Webster.

"Att Tóibín lyckas så väl beror till stor del på kraften i hans språk: en nästan perfekt blandning av konstnärlig återhållsamhet och underbar känsla för detaljer. Namnens hus är en oförglömlig läsupplevelse." Mary Beard

"Med Namnens hus befäster Colm Tóibín positionen som en av de stora nutida europeiska berättarna." Dagens Nyheter

Sex år efter Torka aldrig tårar utan handskar, som tog Sverige med storm, återkommer Jonas Gardell med en stor, episk roman.

Till formen en släktkrönika om den bortglömde författaren Jonas Gardell och hans familj. En familj som nog är bra på många sätt, men den tror inte på svaghet. Och kring sina hemligheter och icke önskvärda sanningar bygger man legender.

Men främst är Till minne av en villkorslös kärlek ett oemotståndligt kvinnoporträtt av Jonas Gardells mor, Ingegärd Rasmussen. Den excentriska frikyrkodottern, född i mitten av 1920-talet och kringskuren av sin tids alla begränsningar för kvinnor, som går till storms mot hela världen med stridsropet: jag måste vara fri!

Ingegärd lierar sig med Bertil, en framtidsman i 1900-tals Sverige, ett land i snabb förändring. Två drömmare som ska erövra världen.

När yngste sonen Jonas föds är Ingegärd nära att dö. Men när hon ligger med spädbarnet på sitt bröst och ser in i den nyföddes ögon förstår hon att för den här hjälplösa krakens skull måste hon fortsätta leva. Där och då bildar modern och sonen ett förbund som de aldrig ska bryta.

Till minne av en villkorslös kärlek är en episkt böljande roman om solidaritet och svek, skriven med humor och livsglädje och en smärta så stor att den får verkligheten att spricka.

Suleima är en ung kvinna i Damaskus, hon går på konstskola, träffar psykologen för sin ångest och saknaden efter den döde fadern. I väntrummet hos terapeuten träffar hon en dag Nassim.

Nassim är neurolog och författare. Han går i terapi eftersom han inte kan skriva längre. Vad ska han skriva när verklighetens fasor överträffar all fiktion? Han har tatuerat in sitt namn, födelsedatum och adress på ryggen för att kunna bli identifierad om han skulle dö i en explosion.

De båda inleder ett kärleksförhållande.

När Nassim lämnar landet och emigrerar till Tyskland börjar han skicka brev till Suleima, bit för bit av hans nya roman där han skriver om Salma, en ung kvinna som är väldigt lik Suleima.

Suleima tvingas till slut konfrontera sig själv: förhållandet till mamman, bandet till pappan och oförmågan att acceptera hans död, svårigheterna i att växa upp som dotter till en alawitisk far och en sunnitisk mor.

Och en hel familj som krossas under diktaturen.

I bakgrunden jämte Suleimas egen historia vecklar Syriens våldsamma historia och det pågående kriget ut sig.

Det är tidigt 1990-tal, den kommunistiska diktaturen i Albanien har fallit och den unge Bujar har just förlorat sin far. Hans bästa vän Agim lever med känslan av att vara född i fel kropp. När samhället kollapsar bestämmer sig de två unga männen för att ta ödet i egna händer och fly till kusten med målet inställt på Västeuropa. En lång och vindlande resa genom Europa inleds.

Ett tiotal år senare får vi följa en ung man som ändrar skepnad för varje stad han flyr till. Han är redo att göra vad som helst för att skapa sig en ny identitet, ett nytt förflutet och en ny framtid. Men hur mycket kan man offra innan man helt utplånar sig själv?

Tiranas hjärta är en roman om identitet, om omöjlig kärlek och evigt krig, och inte minst om lögnerna som gör historier kraftfulla. Romanen har kallats en modern Orlando.

Leda har för en tid sedan gått igenom en skilsmässa och lever för sitt arbete som engelsklärare, när hon inte ägnar hon sig åt sina två döttrar. När dessa är stora nog att flytta hemifrån väljer de att förena sig med sin far som är bosatt i Kanada. Leda fasar för att bo själv och tror att hon ska lida av ensamhetens gissel. Tvärtemot vad hon föreställer sig, blir ensamtillvaron en befrielse och hon känner sig helt enkelt lättad över att slippa ansvaret. Leda beslutar sig för att åka på semester vid havet, till en liten badort i södra Italien för att riktigt rå om sig själv. Men efter några dagars avkoppling i lugn och ro börjar saker hända som hotar hennes jämvikt. En skrikig och påflugen familj gör entré på stranden och de gör hotfulla utfall mot de övriga badgästerna. När ett av barnen i famljen tappar sin docka på stranden utlöses en räcka händelser som överskuggar hela semestervistelsen. Leda börjar rannsaka sig själv och de val hon gjort som maka och mor, kanske inte alltid vad man förväntar sig av en mamma.

Den 1 september 2018 är det 50 år sedan Per Olov Enquists roman Legionärerna introducerade begreppet dokumentärroman i den svenska litteraturen. Den nu aktuella 50-årsutgåvan kommer att innefatta ett nyskrivet förord, utförliga kommentarer och en författarintervju som sätter in romanen i sitt alltigenom avgörande tidsmässiga sammanhang.

Så här skrev Enquist själv om boken i originalupplagans förord: "Detta är en roman om baltutlämningen, men om beteckningen roman förefaller någon stötande, kan den ersättas med reportage eller bok. Min avsikt var att ge en helt objektiv och exakt bild av denna i svensk samtidshistoria helt unika politiska affär.

Jag har, som kommer att framgå, misslyckats med att ge en objektiv bild. Jag tror inte denna objektiva bild är möjlig att ge. Min avsikt har inte i första hand varit att upprätta ett monument över en baltisk tragedi. Jag har i stället, så noggrant som möjligt är, velat beskriva ett svenskt dilemma."

Aris Fioretos nya roman skildrar vad som sker när en muskel inte låter sig hejdas.

Berlin, 1924. Nelly Becker, flygarässet från Johannisthal, den första kvinnliga piloten i Tyskland, får en oroväckande diagnos. Om hon fortsätter att flyga kommer hon en snar dag att falla från skyn.

Nelly överger hangarerna och lukten av bensin. Hon separerar från sin man, flyttar till ett pensionat och tar jobb på BMW där hon demonstrerar motorcyklar. Hon lever som en skugga. Men på automobilmässan samma höst möter hon Irma - ung, lugn, elektrisk. En oväntad handrörelse ger hennes liv en annan riktning.

Livet på jorden kan börja.

I ett Porto Alegre som är lamslaget av en outhärdlig värmebölja och en oändlig bussförarstrejk, och där våldet på gatorna ökar, återser tre vänner varandra efter femton år.

Det är Aurora, biologidoktorand på universitetet i São Paulo som vill tillbaka till naturen, Emiliano, frilansande journalist som under många år förnekade sin homosexualitet men som nu kommit ut, samt Antero, förr avantgardistisk konstnär, numera framgångsrik reklamman som lever småborgerligt familjeliv med sin hustru. I slutet av 1990-talet ingick de i redaktionen för det kultförklarade webbfanzinet Orangotango, som startats av deras vän Andrei Dukelsky, Duque kallad. Duque, som levt tillbakadraget sedan dess, har rånmördats och de tre vännerna ska nu gå på hans begravning.

I olika kapitel berättar de sin historia i jag-form, sina barndomsminnen men också det som sker under och efter begravningen. Emiliano har fått i uppdrag att skriva en biografi över den nyligen bortgångne Andrei och hans efterforskningar blir också ett slags mordundersökning - för det visar sig att Duque, delvis levde ett dubbelliv.

En universitetsstudent tillbringar det mesta av sin tid i ett litet rum med markant mögellukt. Ett sökande och en obestämbar längtan driver honom, och samtidigt lockas han av udda personer som liksom han själv tacklas med de stora frågorna.

En natt vaknar han upp till bilderna från en tv-dokumentär om den första atombomben och dess upphovsman Robert Oppenheimer. Ett ögonblick tycker han sig se någonting fantastiskt, hela världens framtid inkapslad i en kula av metall. Därefter påbörjas vad som ska komma att bli ett näst intill maniskt försök att skriva en bok för att lösa gåtan Oppenheimer.

Senare träffar han fotografen Pavel, som arbetar med att slutföra en serie bilder av döda människor - vissa arrangerade, vissa verkliga. Pavels önskan är att det sista fotografiet ska vara det av hans egen döda kropp hängande från taket. Men han behöver hjälp av någon som kan ta bilden.

Dimitris Alevras andra roman Mannen i rummet är en både lågmäld och omvälvande berättelse om människan och döden.

Parallellt med romanen Mannen i rummet ges huvudpersonens Anteckningar om Robert Oppenheimer ut som beställningstryck och e-bok.

Det är januari i New York och en våldsam snöstorm lamslår staden. I Brooklyn kör universitetsläraren Richard Bowmaster på en annan bil i snödrevet. När Richard försöker hjälpa den kvinnliga bilföraren drar hon istället igen bildörren och kör därifrån. När kvinnan senare på kvällen ringer på hos Richard måste han be sin hyresgäst, den chilenska gästforskaren Lucía Arraz om hjälp att få kontakt med den mystiska unga kvinnan, hon tiger nämligen.

Det visar sig att Evelyn Ortega, som hon heter, är ung papperslös flykting från Guatemala som arbetar illegalt som barnflicka och nu har upptäckt att hon kört omkring med ett lik i sina arbetsgivares bil som hon krockat. Lucía och Richard vill försöka hjälpa Evelyn ur knipan eftersom båda delar hennes erfarenhet av att vara flykting.

Deras tre levnadshistorier tar oss från dagens Guatemala via Chile vid tiden för militärkuppen tillbaka till andra världskrigets Europa. Mitt i dramatiken kring Evelyns riskfyllda situation börjar känslor spira mellan Richard och Lucía, och plötsligt förbyts deras ålders höst till en oväntad sommar.

Zenia, en vacker, lysten och hänsynslös kvinna tränger sig in i tre andra kvinnors liv, utnyttjar dem skamlöst och stjäl deras män. Roz, Charis och Tony är de tre offren. Men "människor som Zenia kommer dig aldrig in på livet om du inte själv bjuder in dem", säger en av väninnorna. Romanen följer de tre kvinnorna från barndomen till medelåldern. Hos var och en hittar Zenia just deras svagheter och använder dem för att nästla sig in i kvinnornas liv. I Rövarbruden ger Margaret Atwood en skrämmande inblick i könskrigets innersta väsen. Romanens huvudpersoner faller alla offer för en ondska som får sin kraft genom kvinnornas egna fantasier och självbedrägerier. Margaret Atwood är född 1939 och idag Kanadas ledande författare. Hon har belönats med en mängd litterära priser och hennes böcker ges ut i mer än 25 länder. Rövarbruden är Margaret Atwoods åttonde roman och hennes senaste är Den blinde mördaren.

Först kom Maestra, sedan Domina och nu Ultimatum!

Den glamorösa konsthandlaren Elizabeth Teerlinc avslöjar lätt en förfalskning. Hon är trots allt en själv. Hennes sanna identitet, Judith Rasleigh, ligger begravd under lager på lager av lögner. Begravda är också liken av de män som varit dumma nog att komma i hennes väg. Men nu har Judith hamnat mitt i korselden mellan en rysk maffiaboss och en korrupt italiensk polis, och hon tvingas skapa ett nytt riktigt vågat konstverk. Ett falskt mästerverk som hon måste ta till det världsberömda auktionshuset där hon tidigare arbetat som assistent, och sälja för 150 miljoner dollar. Uppdraget att sätta dit sin avskyvärda tidigare arbetsgivare är nästan lika upphetsande för Judith som det extrema sex hon är beroende av speciellt när priset för ett misslyckande är en kula i bakhuvudet. Men att rikta strålkastarna mot sin nya identitet sätter henne i en ännu större fara. Likt en vacker målning vars färgskikt skalats av, kommer något helt annat fram. En sanning om Judiths förflutna som till och med hon själv kan chockas av.

Martin Lamm (1880-1950) var en av de ledande svenska litteraturforskarna, med en spännvidd från upplysningstidens romantiska underströmningar till det moderna dramat. Han var samtidigt en lysande föreläsare och legendarisk lärare.

Denna levnadsteckning fördjupar bilden av en skenbart robust gestalt och visar på den hyperkänslighet och de perioder av mental sjukdom som gjorde det möjligt för forskaren att förstå trasiga genier som Swedenborg och Strindberg inifrån.

Boken har formen av en essä som vill fånga liv och verk utifrån ett tjugotal belysande bilder - Martin Lamms ögonblick. Framställningen prövar att dela forskarens tidsperspektiv och se hans insats inifrån. I sin Strindbergforskning ville Lamm se genom diktarens ögon. Jag har försökt se genom Lamms.

Kjell Espmark

En kvinna vaknar upp i ett rum hon inte känner igen. Hon kan inte förstå hur hon hamnat där. Vart har hennes barn tagit vägen? Och var är hennes man, Hans?

Byggnaden tycks vara någon sorts hotell, men snart inser hon att det inte finns någon väg ut, ytterdörren är låst och telefonerna fungerar inte.

När hon desperat letar efter sin familj träffar hon på människor som verkar vagt bekanta, det är som om hon känt dem för länge sedan. Hon hamnar i den ena skrämmande och farliga situationen efter den andra medan hon irrar vidare mot de sista rummen i sitt försök att hitta tillbaka till sitt tidigare liv.

Inger Frimansson fångar mästerligt känslan av vilsenhet och instängdhet i det till synes vardagliga och triviala och rädslan för att det man allra helst vill dölja ska tränga upp till ytan.

"Du vet varför jag är här pappa." I det trista villaområdets furukök konfronterar en son sin far. Det är dags att slita upp alla de gamla såren - slagen, rasismen, rötterna som aldrig vidnämnts och som aldrig uttalats. Våldet i att göras till en son, att adopteras, att stöpas till man. Det är dags att sluta fly och att hitta hem i en fientlig värld.

Konfrontationen med fadern blir också inledningen på en uppgörelse, inte bara med familjen och uppväxten, utan också med sig själv, de nära vännerna och livets innehållslöshet. Klubbnattens svettiga ennattsligg, kickarna och teaterscenens åtråvärda bekräftelse finns där som ständiga följeslagare men kan aldrig formas till platser som går att kalla hem. Det är dags att en gång för alla sluta göra livet till ett skådespel, vilket blir en resa till något okänt utan möjlighet att vända tillbaka.

Sången om en son är en blixtrande debutroman om identitet, svek, självkänsla - och om den kärlek som inte väjer för något.

Guds barn börjar i Betlehem vid tiden för Jesu födelse och slutar vid tiden för hans död.

Personerna vi möter är soldater och rövare, profeter och lärjungar, små barn och spetälskesjuka. Vissa lever av kärlek och vänskap, andra kastas mellan hopp och förtvivlan. Deras berättelser blir till en väv i vilken det fantastiska och skrämmande, det lilla och det stora, går hand i hand.

Soldaten Cato tvivlar på sina egna handlingar när han följer kung Herodes order. Jakobs far fruktar att sonen är märkt av onda krafter på grund av sin stamning. Anna söker efter Andreas då hon stöter på Jesu lärjungar. Rövaren Nadab försöker värna om det ljus han bär på trots allt. Petrus kan inte sova på grund av rädslan inför det som komma skall.

Detta är en roman om en värld vi alla känner till, ändå är det historier vi aldrig tidigare har läst.

För Guds barn belönades Lars Petter Sveen med Per Olov Enquists pris 2016.

Tove bor på landet med farsan, en opålitlig skiftarbetare, syrran som flyttat hem igen, är arbetslös och orkeslös och mest bara ligger på sitt rum och onanerar. Mamman har dragit. Tove rör sig liksom viljelöst mellan den fasansfulla högstadiemiljön som präglas av övergrepp, kaos och pennalism, hemmafester hos skitiga killar i skitiga hus med bedövande sprit, och hemmet, som hon vill vara i så lite som möjligt. I byn bor de samhällsfrånvända, dårarna och andra udda existenser.

Hur ska man gå genom dagarna? Hur kommer man någonsin härifrån? Går det att tro att några av alla händer kan vara kärleksfulla? Jag går och lever är en fruktansvärd käftsmäll, skoningslös, det är så hårt i den här världen, och fult och våldsamt och hopplöst. Men Tove har en styrka och Unges säregna röst och stil mejslar fram hennes väg genom dagarna som går, och visar på en livsnerv genom hela skiten. Och en öm blick växer fram utefter sidorna och bokens dikesrenar.

Det är Europa runt 1070 e.kr. Vidgis är en ung normandisk kvinna. David är jude. Deras kärlek är förbjuden och deras flykt farlig, men till slut når de en liten bergsby där den judiska befolkningen lever i fredlig samvaro med de kristna. Men andrummet varar inte och flykten har bara börjat.

Det är oroliga tider och korstågen härjar i södra Europa. En stor här på väg till Jerusalem passerar byn och bränner synagogan där byns judar befinner sig. Efter förödelsen är Vigdis ensam kvar med en bebis. Hon bestämmer sig för att försöka ta sig till Jerusalem för att leta efter sin familj. Det blir en lång och mödosam resa för en ensam kvinna. En flykt, en resa hem vad ett hem nu är.

Främlingen är stark kärlekshistoria mellan en kristen flicka och en judisk pojke i en tid av religiösa oroligheter. Intoleransen är på väg att skapa kaos i hela Europa med omnejd samtidigt som människor i sin vardag, både i kristna och muslimska länder, lever sida vid sida i samförstånd. Historien upprepar sig.

En ung man, född och uppvuxen i Kentucky, jobbar som engelsklärare i Bulgarien. Där träffar han en ovanligt varm höstdag, på en toalett under Sofias Kulturhus, den karismatiske Mitko. Det som börjar som en pengatransaktion leder under de följande månaderna till en kärleksaffär som trots begär och närhet hela tiden riskerar att slå över i våld och destruktivitet.

Den ene bär på hemska barndomsminnen från familjegemenskapen i den amerikanska södern, minnen som åter aktualiseras när det kommer bud hemifrån om att hans far hastigt insjuknat. För den andre handlar det om att överleva och värna om sin självständighet, trots ett skriande behov av pengar och trygghet.

Det som tillhör dig är en kritikerhyllad och prisbelönt kärleksroman om åtrå och dess konsekvenser. Poetisk, drabbande och psykologiskt övertygande möter vi två unga män från vitt skilda världar som till sist bara har att förlita sig på sin vänskap för att rädda sig själva från undergång.

»En ömsint skildring av krafter som synd och skam - och den trånad som ofta följer i kärlekens spår.« Hanya Yanagihara, författare till Ett litet liv

»Ett nytt mästerverk i den amerikanska litteraturen.« Edmund White

Delias mamma Amalia drunknar på hennes födelsedag För att ordna med begravnignen tvingas Delia resa tillbaka till sin barndoms kvarter i Neapel. Vad var det som hände Amalia egentligen? Vem var tillsammans med henne samma natt som hon dog?

Delias efterforskningar gör att hon börjar tvivla på att hon någonsin känt sin mor. Hade modern ett annat, hemligt liv? I takt med att Delia gräver djupare i sina efterforskningar börjar Delia minnas konstiga händelser ur sin barndom som kan ha med olyckan att göra. Genom ett antal mystiska telefonsamtal från en äldre herre sporras hon att gräva vidare och rekonstruera moderns sista dagar i livet. I sin jakt på sanningen försöker Delia samtidigt försonas med sitt förflutna och lösa upp alla känslomässiga knutar och lögner som hennes barndom präglats av.

Milde är en ung kvinna från Utkanterna, en plats bakom bergen, där mödrar och döttrar lever utanför samhället. Dit har de deporterats, där lever de utan rättigheter och under svåra omständigheter. Men Milde är upprorisk. Hon är sjutton år när hon - tillsammans med två vänner - kastar molotovcocktails mot stadsbyggnadskontoret i staden, det sägs att hon är hjärnan bakom upproret.

Hon grips, hålls fången, torteras och får ett slutgiltigt val: invänta avrättning i staden eller skickas ut i rymden, in i ett svart hål, in i Massan, inom ramen för ett forskningsprojekt. Milde väljer rymden - och evigheten.

Händelsehorisonten är en djupt existensiell och gripande - men också högst politisk - roman om centrum, förtryck, exil, solidaritet, trauma och förlust. Med en helt egen röst skriver Balsam Karam om en hopplöshet som aldrig blir uppgiven, om en ung kvinnas ihärdiga tro på en bättre värld och om att inte låta sig kuvas. Vi får följa Mildes väg från upproriskt barn till upprorsledare till fånge i ett kronologiskt uppbrutet narrativ där upprorselden får sista ordet - allt skrivet med stor värdighet..

När Ellens och Marias pappa går bort ärver de familjens sommarställe i Stockholms skärgård. I arbetet med att reda ut dödsboet tvingas de för första gången på många år tillbringa en sommar tillsammans och måste därför konfrontera sina likheter och olikheter, sin svartsjuka och längtan.

Kan det finnas förståelse och ömhet mellan dem som förväntas stå varandra närmast? Kan det förflutna hålla systrarna samman? Eller är avunden och vanmakten det enda de har gemensamt? På barndomens skärgårdsö, där alla platser och föremål är laddade med minnen och mening, ställs allt på sin spets.

Förlåten är ett närgånget, detaljerat porträtt av Ellen och Maria, det komplexa systerskapet och relationen till de människor som kretsar kring dem: föräldrarna, männen och barnet.

Agnes Lidbeck debuterade våren 2017 med den hyllade romanen Finna sig, som skärskådade den moderna kvinnorollen. I Förlåten fortsätter författaren sitt utforskande av vad det är att vara kvinna i dag.

En adrenalinfylld bladvändarthriller och gripande skildring av moderskap.

Ett par gärningsmän med vapen tar sig in i en djurpark, blockerar utgångarna och börjar skjuta folk, för att sedan metodiskt ta sig igenom hela djurparken i jakt på att döda de som fortfarande lever.

Joan är på väg mot utgången med sin fyraårige son Lincoln när hon ser kroppar på marken. En man står med ryggen mot dem, med ett vapen i sin hand. Innan han hinner vända sig om tar Joan upp sin son i famnen och springer för sitt liv. Under de följande timmarna gör hon allt som står i hennes makt för att överleva och hålla sig och Lincoln gömda. Joans kunskap om parkens uppbyggnad, de undangömda stigarna och vilka utställningar som är under ombyggnad är det enda som håller dem ett steg undan upptäckt. Men gärningsmännen kommer allt närmare.

De gömda är en gripande och intensiv bladvändare som skildrar hur det mest fasansfulla plötsligt kan vara ett andetag bort. En stark spänningsroman som går under huden på läsaren.

»Gripande, chockerande och omöjlig att lägga ifrån sig.« The Sun

»Fängslande debut, intensiv och stämningsfull.« Daily Mail

»En utomhusversion av Emma Donaghues Room, proffsigt tempo och välavvägt slut, men dess mest uppseendeväckande egenskap är skildringen av moderskapet.« The Sunday Times

Hon lever ett ensamt liv tillsammans med sin son. Sonen växer upp och blir redo för livet. Så knackar två okända människor på hennes dörr. De är poliser och berättar att hennes son har mördat en annan pojke. I ett slag vänds hennes tillvaro på ända.

En mamma älskar sin son och hon fortsätter att älska honom, åker till anstalten för att upprätthålla kontakten och för att hon inte vet vad hon annars skulle göra. Vid ett av dessa besök blir hon varse att en annan kvinna är där lika ofta som hon. Trevande söker de kontakt och med tiden börjar de åka från anstalten tillsammans för att fortsätta prata på kaféer och restauranger.

Men så en dag ställs en fråga som ruckar hela jämvikten - och med ens går inget längre att ta för givet, varken det som skett eller det som kommer att ske.

Ida Lindes nya roman Mördarens mamma är en psykologisk skildring av ett undantagstillstånd och en beskrivning av den oväntade kärleken med dess oerhörda konsekvenser.

När israeliska Liat av en tillfällighet stöter ihop med palestinske Hilmi en stormig eftermiddag på ett kafé i Greenwich Village i New York, faller hon handlöst för honom. Hilmi är en konstnärsbegåvning som vistas i New York på ett stipendium, men gärna vill stanna kvar, medan Liat är en forskare, inställd på att snart återvända till Israel. Mot sin inre övertygelse inleder hon ett passionerat förhållande med Hilmi, trots att hon vet att de bara kan leva ut sin kärlek där och då Liat lever i ständig skräck för att hennes judiska familj och vänner i New York ska få nys om kärleksaffären. Hilmi däremot är den kompromisslöse konstnären, det gör honom ingenting om hela världen får reda på att de älskar varandra. Tillsammans utforskar de New York och känner sig kanske för första gången helt fria, men när Liats avresedatum närmar sig måste hon bestämma sig för om hon ska ge upp allt för kärleken.

Gabriel är 10 år och bor i Burundis huvudstad Bujumbura med sin franske far, sin rwandiska mor och sin lillasyster Ana. Han tillbringar det mesta av sin lediga tid med ungarna på gatan, på ständiga upptåg, de tjuvröker i en gammal övergiven bil eller badar bland flodhästar i Tanganyikasjön. Gabriel är ett känsligt barn som registrerar känslostämningar mellan föräldrarna när äktenskapet knakar i fogarna. Modern anklagar fadern för att vara rasist och överger familjen för sin rwandiska släkt.

Men spänningarna existerar inte bara mellan föräldrarna utan när Burundi för första gången får en demokratiskt vald president 1993, som genast avsätts i en blodig statskupp, bryter det latenta våldet mellan hutuer och tutsier ut. Gabriel får klart för sig att han inte är svart utan räknas som vit och att han dessutom är tutsi och därmed ett villebråd för soldaterna. När våldet trappas upp i både Burundi och Rwanda försöker Gabriel förgäves isolera sig i sin lilla värld genom att ta sin tillflykt till kamratgänget. Men våldet har brutaliserat leken och några av pojkarna har redan blivit soldater som tagit lagen i egna händer.

Nu kräver de att Gabriel ska döda en man de tagit till fånga.