Skönlitteratur

I Bröd och mjölk skriver Karolina Ramqvist om en ensam flickas uppväxt fylld av doft, färg och smak. Det handlar om maten som lockar och skrämmer. Hon minns mandarinerna, det rostade brödet, hur ett av de första orden var Schwarzwaldtårta. Att en tallrik färdiggräddade pannkakor på diskbänken betydde att hon skulle vara ensam hemma. Hon minns sin mammas doft, sin mormors risgrynspudding och första gången hos pappan, hur han lagade en perfekt middag till henne.

Vem var hon? Hur blev hon? Hon spårar sin uppväxt i minnena av människorna, och maten, den som kan fylla hela hennes sinne och samtidigt hotar att förtära henne. I centrum står matsalsbordet som gått i arv, ett bord tänkt för stora middagar, som hon oftast suttit vid ensam. Hon har tagit med sig det till ettan där hon ska bo, varannan vecka med sin lilla dotter.

Allt hon vill är att överkomma besattheten vid mat - och laga en risgrynspudding som dottern ska vilja smaka.

I Vresta väntar man. På att den gamla fabriken ska återuppstå, eller på att en frälsare ska svepa in och rädda staden från förfallet.

Ozzie väntar på att bli vuxen. På att livet ska börja. Att Ozzies mamma är en mördare vet hela Vresta och skam går i arv, det låter ingen honom glömma. Så fort högstadiet är slut tänker han lämna allt och aldrig se tillbaka.

Den enda som inte har vänt ryggen åt Ozzie fullständigt är Wiik, bygdens fotbollslegend. Wiik värnar om småstadens gemenskap och har alltid ett vänligt ord till övers för den som kommer fram till honom på gatan. Alla älskar Wiik och för Ozzie är han livsnödvändig, men beskyddet har ett pris.

Så en dag dyker Hanna upp i Vresta. En bortskämd Göteborgstjej på flykt från kärleksproblem hon inte vet hur hon ska hantera och en familj hon inte längre känner sig hemma i. Dessutom är hon på jakt efter något: den pappa som en gång i tiden övergav henne. Hon ska få honom att förstå att de behöver varandra.

Härifrån är en roman om att växa upp och vilja fly. Om att längta bort från ärvda synder och att söka efter sina rötter. Om en sommar då allt ställs på sin spets.

Rose Napolitano har aldrig velat ha barn. Hennes man lovade, före giftermålet, att han inte heller ville det. Nu har han ångrat sig. De grälar och grälet slutar med att även äktenskapet tar slut. Eller så slutar grälet med att Rose omprövar sitt beslut. Eller så slutar det på ytterligare ett tredje sätt. Rose ställs inför ett val - ett val som får nio olika utvägar. Vi får följa Roses olika val, jämföra dess utgångar och diskutera hennes olika misstag, felval, lyckokast, glädjeämnen och sorgliga stunder. Frågan "tänk om?" ställs om och om igen och här får vi faktiskt nio olika svar.
Det här är en bok om moderskap, om att vara eller inte vara, men det är också en bok om olika sätt att vara kvinna. Rose Napolitanos nio liv är en fascinerande roman om kärlek, förlust, svek, skilsmässa, död, karriär och identitet. Det är Sliding Doors möter The Affair.

En död man som hittas i en soptunna blir starten på en rad mystiska dödsfall. Kommissarie Sven Thorén är trött på lik och journalisten Olle Lyck är som vanligt trött på det mesta, men fallet hamnar ändå på deras bord. Och spåren leder den rakt in i maktens korridorer, där cyniska män hänsynslöst utnyttjar människans allra svagaste sidor för sin egen vinning.

Uno Palmström (1947-2003) var författare, journalist och översättare, samt ledamot i Svenska Deckarakademin. Han debuterade med deckarserien om journalisten Olle Lyck och kriminalkommissarie Sven Thorén 1976 och skulle komma att bli en av Sveriges mest betydelsefulla deckarförfattare under 80-talet. Detta är del 2 av 9.

En het sommar. En plötslig mistral. Vad är egentligen vänskap? Och vad är egentligen sant?

Katja och Lou är bästa vänner. De möttes på teaterlinjen på Södra Latin, och medan Katja numera jobbar på ett ekologiskt kafé så har Lou blivit filmstjärna efter succén med storfilmen Babetta. En dag får Katja frågan om hon vill komma och tillbringa sommaren i ett sydfranskt chateau tillsammans med sin bästa vän. Hon blir inbjuden till ett slott, i vilket Lou bor tillsammans med en fransk filmlegend.

Trots att det är en värld som för Katja mer liknar fantasi än verklighet så återgår de till sin gamla relation där de delar allt, nästan som två syskon. Eller som två sidor av en och samma spegel? Snart dras nätet åt kring dem. Den ena märkvärdiga händelsen efter den andra uppdagas och sanning blir allt svårare att skilja från lögn - och kanske är deras vänskap till sist den sista pusselbiten i ett bisarrt och skrämmande skådespel?

Efter sitt stora genombrott med romanen Testamente återkommer nu Nina Wähä med en hyllning till filmkonsten med alla dess hjältar och skurkar. Babetta är en roman som bäst kan beskrivas som Persona möter Mr Ripley.

Titeln syftar på en planerad statskupp. Planen för denna var så enkel: statskuppen skulle genomföras medan sju miljoner människor tittade på en ishockeymatch på TV. Hela Sverige ligger öde. Gatorna är tomma. Då slår kuppmännen till! Bland tv-tittarna fanns även landets statsminister som satt hemma i sin villa på Värmdö och trodde att han tittade på matchen. I själva verket sov han framför tv-n. Men han lär omsider vakna...

Efter en lång resa är Ingrid tillbaka på Barrøya. Livet återgår till det vanliga men kriget fortsätter att kasta långa skuggor över hela landet. Kollaboratörer ska bestraffas hårt även om många istället bara vill lämna hemskheterna bakom sig.
En dag kommer Mattias, en liten pojke, till ön och kort därefter försvinner hans far på ett mystiskt sätt. Ingrid och hennes dotter Kaja tar hand om pojken som snart blir en del av öns kollektiv. Men vem är han egentligen? Varifrån kommer han?Bara en mor är fjärde boken i berättelsen om Ingrid på Barrøya, en serie som inleddes med De osynliga och som sedan fortsatte med Vitt hav och Fartygets ögon. Det är romaner om en liten ö i Nordnorge, men också berättelsen om en osedvanligt modig och stark kvinna som är villig att offra allt för att rädda sin familj och sitt ursprung.

I Beirut hoppas Nicolas hitta sanningen om sin familj, den som hans mamma Nadia undanhållit. Han möter Pierre, mannen som var med när de flydde till Sverige. Han som nästan var som en morbror till Nicolas. Under ett par intensiva dagar turas de om att försöka minnas. Men minnet är bedrägligt. Det som Nicolas hoppas ska vara nyckeln till det förflutna öppnar upp nya låsta rum.

Vem är egentligen Pierre? Varför lämnade han Malmö? Varför duckar han för Nicolas frågor? Och varför vill Nicolas inte höra vad Pierre har att berätta?

I Beirut försöker Nicolas förstå dels hur han har blivit den han är, dels vad Pierre, Nadia och den pappa han aldrig träffat har betytt. Mötet med Pierre väcker också oväntade minnen till liv. Nicolas kastas tillbaka till barndomen, till Kontinentalbanan, järnvägsspåren som leder från Malmö ut i världen. Platsen där hans barndomsvänner för sista gången skingrades.

Med stor närvaro och övertygande komplexitet skildrar Raja Bahari i Kontinentalbanan hur svårt det kan vara att försöka förstå sig själv, sin bakgrund, identitet, och att skillnaden mellan sanning och lögn kan vara knivskarp och helt osynlig på en och samma gång.

Rose Lindh hittas misshandlad med en kniv i ryggen, på gränsen till död. Hon överlever, men försvinner från sjukhuset när Sanger börjar ställa frågor. En man skjuts till döds i hamnområdet och kvar på platsen finns en pistol med fingeravtryck - samma fingeravtryck som fanns i lägenheten där Rose misshandlades. Någon hade motiv att attackera båda offren - men vem?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Den namnlöse huvudpersonen och hans flickvän Maria har bjudit vännerna Otto och Agnes på middag. Otto och Agnes är mycket olyckliga då deras katt Frodo har rymt eller möjligen ramlat ut genom fönstret. Middagen är redo. Dramat kan ta sin början.

Dunning-Kruger-effekten kan läsas som en bildningsroman eller antibildningsroman, det är upp till läsaren. Romanen utspelar sig under några varma sommarmånader 2018. Huvudpersonen läser den kanadensiske psykologen Jordan B. Petersons 12 Livsregler: Ett motgift mot kaos, låtsas att han är författaren Michel Houellebecq, via vad han kallar »Houellebecq-tänkandet«, influeras av filmen Blade Runner 2049 och fastnar i en vanföreställning om att flickvännen Maria kanske i grund och botten är en android eller möjligen bara en hallucination.

Efter två diktsamlingar återvänder Andrés Stoopendaal med besked till romanen. Termen Dunning-Kruger-effekten beskriver en psykologisk hypotes som innebär att den som är inkompetent också är oförmögen att förstå sin egen inkompetens.

En nyförlovad flicka ligger i badhuset med nedblodade handleder. Det ser ut som ett självmord, men Johanna, som flickan heter, var nyss förlovad och tillsynes lycklig. Samtidigt försvinner Peder, mannen som ringde in om mordet, och Sanger anar att hemligheterna ligger och lurar under den lugna ytan. Sakta men säkert nystar polisen upp ett trassligt familjedrama fullt av hemligheter, hämndlystnad och förbjuden kärlek.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

När kommissarie Paul Sanger ska besöka författaren Vera Kruuse är hon inte hemma. Det är däremot en kvinna vid namn Julia Berens som absolut inte vill släppa in honom. Vad Sanger inte vet är att Julia ID-kapat Vera, och låst in sitt offer i källaren där hon riskerar att dö utan att någon får veta vad som hänt henne. Ska Vera klara sig ur knipan? Och är det Sanger som ska lyckas rädda henne?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Kommissarie Paul Sanger kallas till Höganäs där två personer hittats brutalt mördade i en timmerkoja i skogen. Platsen är undangömd och spåren få, men Sanger och hans kollega Hans Stjärna tar sig an fallet. Ju närmare de kommer lösningen, desto längre in i djävulens näste rör de sig.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Samtidigt som det årliga knytkalaset i Kullabygden äger rum befinner sig kvinnomördaren och mentalpatienten Kenneth sig på rymmen. I en dagbok skriver någon om ett mord som ska ske. En man ska döda sin hustru. När sedan ett hus brinner ner och en kvinna hittas död i askan blir det upp till kommissarie Paul Sanger och malmöpolisen att klara upp mordet. Vem är den döda? Svaret ska leda fram till mördaren, vars dagbok berättar sanningen.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

När författaren Vera Kruuse får se omslaget på den nya boken av Frank Selander känner hon igen miljön och beger sig dit. Vid ravinen som pryder omslaget hittar hon en död flicka - placerad precis så som flickan på omslaget. Kommissarie Sanger får hjälp att identifiera offret samtidigt som Vera gör egna eftersökningar. Hur kan omslaget vara ett porträtt av den mördade flickan? Och vad betyder breven som Vera hittar?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

April 1995. Arsim är 22 år och nygift, student vid Pristinas universitet i Kosovo. För att kunna ta sin universitetsexamen ligger han lågt; fientligheten mot albaner är omfattande på denna plats, i denna tid. På ett kafé möter han en ung man som heter Milos, som är serb. Den dagen förändras allt för dem båda, och inom en vecka uppnås två milstolpar i Arsims äktenskap: hans fru meddelar att hon är gravid med deras första barn och han inleder ett hemligt parallelliv.

Efter denna febriga inledning får Arsims och Milos affär ett abrupt slut i och med krigets utbrott, som tvingar Arsims begynnande familj på flykt utomlands, medan den ängsliga Milos dras in i en mörk, nedåtgående spiral, som fångas i kaotiska dagboksinlägg.

Många år senare deporteras Arsim tillbaka till Pristina, efter en fängelsevistelse. Han är ensam och utan hopp, verkligheten som han känt den är i spillror. Det får honom att ifrågasätta sitt tidigare liv i grunden. Vad var det egentligen som hände honom, som hände dem? Hur mycket kan man utstå, och förlåta?

Sammanslingrad med deras historia är myten om en demonisk orm, Bolla: den övernaturliga berättelsen ger Arsim och Milos ett språk för att reflektera över vad det är de en gång hade. På lysande prosa och med precis iakttagelseförmåga har Pajtim Statovci skapat en obönhörlig roman om begär, förödelse, intimitet och om krigets skilda fronter.

Författaren Vera Kruuse har åkt ut till sitt torp för att skriva, ensam efter separationen med sin man, när hon får ett brev med ett märkligt manuskript om en kvinna och en man, och en gruvlig hämnd dem emellan. När hon läser manuset upptäcker hon till sin förskräckelse att det handlar om henne själv! Snart börjar mystiska saker hända och Vera fruktar för sitt liv. Först i slutet av manuskriptet förstår hon vem hämnaren är. När kommissarie Paul Sanger kallas in har ett mord skett och det är upp till malmöpolisen att reda ut vad som hänt.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

En man mördad med knivhugg i ryggen, en försvunnen flicka och en sönderskuren tavla. När kommissarie Paul Sanger kallas in är det många ledtrådar att följa upp. Ett plötsligt erkännande får fallet att verka uppklarat, men är det verkligen så enkelt?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Ett kompisgäng har samlats för fest i en grotta, men efter sammankomstens slut ska en av dem vara död. Kroppen upptäcks inte förrän efteråt och enligt obduktionen ska mannen ha mördats ungefär två timmar efter festens slut. Mordvapnet: en finkalibrig pistol, nästan som en leksakspistol. För att komma åt sanningen ordnas en rekonstruktion av grottfesten. Alla femton gäster är misstänkta, men bara en kan ha avfyrat vapnet. Vem, om någon, ska erkänna dådet?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Elvaåriga flickan Jenny anländer till sin nya familj i Hörby, men får knappast ett varmt välkomnande av tvillingsystrarna som redan bor där. Jenny har en trasslig bakgrund och ska egentligen få en andra chans, men försvinner en dag spårlöst.

När en ung flicka hittas död under mossan i skogen kallas kommissarie Paul Sanger vid Malmöpolisen in för att lösa fallet. Den första ledtråden är en handskriven lapp och en dikt om "mannen med lien". Men vad har det med den döda kroppen att göra? Och vem är egentligen mannen med lien?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Under en lång augustinatt knuffas en ung flicka ut i ett hisschakt och bryter nacken. Kommissarie Paul Sanger kopplas in för att ta reda på vad som ledde fram till mordet och vem som kan ha knuffat flickan. Spåren leder Sanger till Café Cirkeln där knarkhandeln pågår för fullt bakom stängda dörrar. Och sanningen ska uppdagas under något så oskyldigt som en kopp kaffe - men den är inte vad man kunnat tro...

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Det är tidigt 1980-tal i Kummelvik på Österlen. En bortglömd pärla till by. Jannes familj har fiskat torsk så länge man minns. Rosmarie vet precis hur livet kommer att bli - som mammas. Tommy och Karin dricker svala drinkar, barnen leker under ekarna på Näs, ett paradis. Alla har sin plats.

Så kommer det okända in. Olle, Sonja och Nike. En helt annan sorts familj. Med dem kommer kärleken. Och kärlekens livsfarliga konsekvenser.

Nikes bok är ett detaljerat porträtt av en tid och en plats. Generationer kopplas ihop och frigör sig, ljuger och längtar. I bakgrunden sker de stora samhällsförändringarna. Motsättningarna skärps, dörrar öppnas. Och så finns de som hittar hem. Som hittar rätt.

Katja har blivit utmanövrerad från jobbet som mellanchef på kommunen och måste komma bort från allt. Det enda som känns lockande är att hälsa på systersonen Simon, trainee på Unicef i Burma/Myanmar - det gåtfulla landet som håller på att öppna upp mot omvärlden.

Väl på plats i en bungalow i Yangon växer beslutet fram hos henne att genomföra en tyst meditationsretreat i ett av Yangons många buddhistkloster. Katja behöver lära sig att släppa taget och "let it pass".

Men hos munkarna i klostret hamnar hon mitt i den hemliga rörelse som hotar landets sköra demokratiska uppvaknande och hon får ansvar för en liten nunna. I stället för att släppa taget, tvingas Katja agera.

Samtidigt i en annan del av landet letar modern till den lilla nunnan efter flickans pappa. Han har försvunnit spårlöst som en följd av förföljelsen av det folk han tillhör...

I munkens skugga utspelar sig under de år då den ikoniska Aung San Suu Kyi utsågs till statskansler efter fria val. Men den snabba it-revolutionen gav upphov till hatkampanjer som kom att styra landet i en riktning få hade anat. Liksom i Helena Thorfinns två tidigare romaner Innan floden tar oss och Den som går på tigerstigar skriver hon om världar hon känner väl och berättar på flödande prosa om platser och människor som är okända för de flesta av oss.

"Vi är inte galna. Vi är bara fortfarande arga."

Lisa Taddeo romandebuterar efter den internationella succén Tre kvinnor med en intensiv och mörk skildring av kvinnlig vrede, om en kvinna som vägrar att finna sig i den roll som ett mansdominerat samhälle har tilldelat henne.

Joan har blivit misshandlad av livet och av män, och nu tänker hon betala tillbaka. Hon lämnar sitt hem i New York på jakt efter Alice, den enda person som kan hjälpa henne att få ordning på sitt förflutna, och bosätter sig bland coyotes och hippies i en canyon utanför Los Angeles.

Hennes sökande varvas med återblickar ur hennes liv: en privilegierad men dysfunktionell tillvaro i New York och den traumatiska händelse i hennes barndom som har plågat henne varje ögonblick sedan dess.
Det står snart klart att Joan har en plan. Det finns något hon måste göra, en hämnd som måste utkrävas. Det är dags för villebrådet att bli ett rovdjur.

Under sitt äventyr i Paris träffar Lea den karismatiske bohemen Michel och kärlekshistorien är ett faktum - så även graviditeten. De flyttar till Sverige för att skapa ett gemensamt liv och till en början verkar allt falla på plats med Leas välartade Östermalmsfamilj och den nye svärsonen. Men när barnet kommit visar det sig snart att Michel inte är redo för papparollen. Han dricker whisky under dygnets alla timmar och fokuserar mer på sina egna konstnärsdrömmar än på sin roll som familjefar, och Lea lämnas ensam med allt ansvar. Allt hon ville var att bli älskad och ha en familj att gå söndagspromenader med. Hur kunde det gå så snett? Och hur ska hon reda ut det? Allt är bara bra, tack är en ständigt aktuell roman om drömmen om kärlek, tvåsamhet och om att bita ihop och hoppas på det bästa när livet tar oväntade vändningar.

Gunborg ska snart ta examen i flickskolan. Hon har blivit en självständig och revolterande kvinna. Hon följer med i samhällsdebatten och lyssnar ibland på Ellen Keys föreläsningar om kvinnans ställning. Hon läser mycket och diskuterar litteratur med sina vänner. Men hon har inte glömt sin fostermamma och försöker hjälpa henne när hon hamnar i svårigheter. När du kommer ut i livet är den åttonde och sista delen i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg är 15 år och mer kvinna än flicka. Hon blir mer och mer säker på sig själv även om hon ibland känner sig både klumpig och fånig. Hon sitter ofta och funderar på livet och fortsätter att ifrågasätta de vuxna och deras värld. Speciellt sin mamma. Sommar och vinter är den sjunde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg bor på en skärgårdsö hela sommaren. Naturen på ön är så vacker och människorna där är snälla, men hon längtar ändå tillbaka till skolan. Ibland har hon så svårt att förstå sig på de vuxna, speciellt mamman och hennes krävande kärlek. Gunborg får tröst och stöd i sina böcker. Inte riktig kärlek är den sjätte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Det händer mycket i Gunborgs liv det år då hon fyller 11. Hon börjar bli stor nu. Hon får kontakt med sin pappa men förlorar honom lika snabbt igen. Hon skiljs från sin fostermor och sina fosterbröder och flyttar till sin riktiga mamma i stan. Och så får hon börja i flickskolan och ser fram emot att få lite nya utmaningar. Dörrar som öppnas är den fjärde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg får två nya fosterbröder, Åke och Arne. De blir goda vänner och tillsammans med dem utforskar hon världen. Gunborg fortsätter att ifrågasätta det som de vuxna bestämmer. Hon får ofta höra att hon är envis och trotsig och ibland blir hon straffad. Gunborg upptäcker att hon är bra på att skriva dikter. Men när hennes riktiga mamma inte tror att hon skrivit dem själv bränner hon upp dem. I främmande land är den tredje boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg har blivit sju år och bor kvar hos sin fostermor Sofia Stolt. När Gunborg börjar skolan är hon ivrig att lära sig mer och hon funderar mycket över livet. Varför vuxna alltid ska ha rätt till exempel. Ibland kommer hennes riktiga mamma och hälsar på men pappans besök är mer sällsynta. Gunborg är ännu omedveten om det bråk som pågår mellan föräldrarna. Långt bort härifrån är den andra boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

När Rut blir gravid är katastrofen ett faktum. Hon är inte gift med barnets pappa Albert som är av finare familj. I 1880-talets Stockholm föds det visserligen många "oäkta" barn men det är ändå inte socialt accepterat. Barnet Gunborg placeras i fosterhem och fostermodern Sofia ger henne den kärlek och trygghet hon inte får från sina riktiga föräldrar. Fosterbarn är den första boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg känner sig utanför i den nya skolan. Alla vet vem hon, den nya, är men själv känner hon ingen. Och den nya fröken är inte speciellt trevlig. Hon berättar för hela klassen att Gunborg kommer från en folkskola utanför stan och att det inte är så fint. Det är skillnad på folk och folk. Gunborg får snabbt lära sig att de sociala klyftorna i staden är mycket djupa. Men hon vinner sympati när hon berättar om sin döde pappa och så småningom får hon nya vänner. Besynnerliga värld är den femte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Má och Hieu - allt kretsar kring dem.

Má drömmer om pengar, Hieu om de vackra flickorna. Vid deras sida befinner sig sonen, lillebrodern, ständigt i utkanten av händelserna. Gradvis sluter han sig i sina studier, förtrollad av sin egen häpnadsväckande intelligens.

De utgör en avskild värld i den lilla österbottniska staden. Má och Hieu - gång på gång krockar deras viljor våldsamt med varandra och med stadens snävhet. De lever bland människor som vill tala öppet om allt, som inte begriper någonting om behovet av skärpa och skugga.

Skugga och svalka är Quynh Trans debut; en roman om kärlek, besatthet och vad det innebär att vara familj.

När din morsa mamma osv ska in på sin andra hjärtoperation (akut) vill du åka ner till Malmö samma dag, på samma sätt som du gjorde när din far farsan pappan osv skulle begravas. Men din mor morsa osv vill inte vara till besvär, så du åker senare, som planerat.

Ligga lik skildrar mer än en förflyttning i rummet, det är en färd genom minnet och medvetandet, en resa från barndomen till medelåldern och hur allt existerar samtidigt. Den handlar om duets oro, vrede och främmandeskap för och inför morsan mamma osv, om saknaden, vreden och främmandeskapet inför och efter en far farsan osv, om att aldrig slippa ifrån eller gå fri från sin bakgrund, allt det som lagts på, handlingar, beslut, erfarenheter, om att vara främmande eller bli utanförgjord bland de överläkar-osv-bekanta som pratar om skärgårdssemestrar och lever i livspussel och som undrar om duet verkligen kommer från "det Rosengård?", mindervärdes- och äckelkänslorna i finkulturens Stockholm som slår över i ett bottenlöst hat, om skam, värde, värdelöshet. Och om skrivandet som moralisk akt: handlar det om sanning, vittnesmål och ärlighet eller istället om att skita ner, förstöra, förråda andra människor?

Ligga lik är första delen i en tänkt autofiktiv trilogi.

En pappa och hans son färdas genom Argentina i bil, från Buenos Aires till vattenfallen i Iguazú, alldeles vid gränsen till Brasilien. Det är mitt under 1970-talets militärdiktatur, beväpnade soldater kontrollerar vägarna och stämningen i luften är spänd. Sonen heter Gaspar, och hans pappa, Juan Peterson, hoppas kunna skydda sin son från det öde som väntar honom.

Juan och Gaspar är på väg till pojkens morföräldrar, mäktiga jordägare i norra Argentina och medlemmar i det hemliga sällskapet Orden. Orden åkallar Mörkret genom fruktansvärda ritualer i sitt sökande efter det eviga livet, och den svårt hjärtsjuke Juan används som medium under ritualerna trots att varje seans bryter ner honom, fysiskt såväl som psykiskt. Gaspars mamma har nyligen dött under mycket oklara omständigheter i en olycka, som kanske inte var en olycka utan ett ritualmord.

Övernaturlig skräck blandas med verklighetsnära händelser i denna omtumlande och fascinerande roman, som samtidigt skildrar en väldigt annorlunda far-sonrelation och därmed säkrar Mariana Enriquez en plats som en av 2000-talets främsta latinamerikanska författare.

Vad är vi villiga att göra för att bli del av en gemenskap?

Linus lever varannan-vecka-tillvaro i det anonyma området kring Ringvägen och Rosenlund på Södermalm i Stockholm. Både hans privatliv och hans yrkesliv har gått i stå. Av en slump får han kontakt med en bekant från barndomen, Adam. Linus får i uppdrag att hjälpa honom med att göra en film om sitt liv.

Men Adam visar sig vara ett slags källarhålsgestalt. Ju mer Linus förstår om hans grumliga tankar, desto tydligare blir det att de inte bara är ord - de är också på väg att bli handling.

Linus kommer allt närmre Adams kärna, som han både lockas och skräms av, kan inte låta bli att dras in i mörkret. Som om det finns något där som han saknar.

Det är en märklig plats jag kommit till är Dimitris Alevras tredje roman, en spännande undersökning av vår tid, av fenomen som radikalisering, prepping, och högerextremism. Av alla de metoder som dagens storstadsmänniska tar till för att hantera tilltagande ensamhet och isolering.

1879 skriver den kände filosofen Pontus Wikner en text han kallar Psykologiska självbekännelser. Manuset låses in i en blecklåda som enligt direktiven ska förvaras på Uppsala Universitetsbibliotek i minst 50 år innan någon får bryta förseglingen och läsa. Dess innehåll är så kontroversiellt och så skandalöst att enbart ryktet om den förseglade blecklådan skapar panik i Pontus Wikners vänskapskrets och man försöker utverka hinder för att blecklådan någonsin ska få öppnas. Ändå är det Wikners vilja att hans text någon gång ska publiceras. I en framtid när allt är förändrat. Han drömmer om ett lyckligare år.

1970, nästan 100 år efter att Pontus Wikner skrivit sina olyckliga bekännelser, bildar några ungdomar i Örebro föreningen Gay Power Club. Den excentriske Ronny går ut i Örebro mitt på dagen i full drag. Kärleksparet Vanja och Kerstin skapar sensation i rikspressen som "flickorna som vill gifta sig". Och tillsammans genomför de den första demonstrationen någonsin i Sverige för homosexuell frihet.

Ett lyckligare år är den gripande berättelsen om de unga studenterna Pontus och Herman och deras omöjliga kärlek under andra halvan av 1800-talet. Det är den fantastiska berättelsen om några modiga ungdomar i en liten stad i Mellansverige under andra halvan av 1900-talet som bestämmer sig för att också de har rätt till lycka. En svindlande roman om kärlek i en tid när kärleken saknade språk.

Ett lyckligare år är den sanna historien om hur kampen för vår frihet började. Och utan början är vi ingenting.

"Upp som en hatad sol och ner som en ointressant pannkaka". Året är 1978 och efter att äntligen ha slagit igenom stort, turnerat landet runt och blivit omsusad kändis befinner sig Uggla i nedförslöpa. Igen. Och när produktchefen på CBS föreslår att han ska ställa upp i Melodifestivalen är verkligen botten nådd.

Men när inga andra möjligheter finns i sikte, utom att köra gig på Ålandsbåten Jätten Finn, så bestämmer han sig trots allt för att ställa upp i Mello. I sista stund. Det blir en kamp mot klockan, mot konkurrenternas tjuvknep och idiotiska idéer från skivbolaget och andra halvfigurer i branschen. Mot alla odds verkar det ändå som det här kan bli det nya genombrottet. Fast sen går det ändå åt pipan.
Eller?

Magnus Uggla skriver en nästan sann historia om när han första gången ställde upp i Melodifestivalen. Det är en halsbrytande satir om musikbranschen, full fart och vansinnigt roligt.

Nina George Dean är en framgångsrik matskribent i London. Hennes mellannamn fick hon för att Wham! låg etta på topplistan den dagen hon föddes för 32 år sedan. Att passera trettio har inte direkt inneburit den okomplicerade befrielse Nina hade fått beskriven för sig. När hon träffar den charmerande Max via en dejtingapp verkar äntligen hennes lycka ha vänt. Men från att ha förklarat henne sin eviga kärlek på det mest romantiska sätt, går han plötsligt inte att få tag på. Det är inte bara Maxs profil i appen som har försvunnit, utan den verkliga Max verkar som uppslukad av jorden.

Samtidigt planerar Ninas ex-pojkvän sitt bröllop och hennes bästa vän väntar sitt andra barn. När Ninas älskade pappa glider allt längre in demensens dimma drömmer hon sig desperat tillbaka till ungdomstidens sorglösa vänskaper och relationer. Men livet är inte längre vad det en gång var.

Dolly Alderton skriver humoristiskt, klokt och varmt, och med stark igenkänning om det bitterljuva med att växa upp och om det vi vinner och går miste om längs vägen. För läsare som uppskattar Sally Rooney och Marian Keyes.

En drabbande roman om en liten flicka och de vuxna i hennes närhet. Saga är bara sex månader gammal när hon omhändertas av socialtjänsten. En granne hittar henne i en barnvagn under en balkong, övergiven och undernärd.

Bara några våningar ovanför försöker hennes mamma begå självmord. Sagas föräldrar är nätt och jämnt vuxna och har redan upplevt mer våld än de flesta gör under en livstid. De är absolut inte rustade för att ta hand om ett litet barn.

Socialarbetaren Rita får fallet på sitt bord. Trots att hon sett många svåra ärenden påverkar den lilla flickans öde henne djupt. Hon lyckas placera Saga i ett familjehem som genast tar henne till sig. För första gången får den lilla flickan uppleva trygghet.

Månaderna går. Sagas mamma har överlevt självmordsförsöket, och föräldrarna är inte säkra på att de vill ge upp sin dotter. Det är starten på en smärtsam process där inget är svart eller vitt.

Författaren Anna Welin har mångårig erfarenhet av socialtjänstens arbete med placerade barn. Här ger hon oss en inblick i den verksamhet som brukar döljas bakom sekretess. Det är fiktion, men skulle lika gärna kunna vara verkligheten.

Prisbelönta Eija Hetekivi Olsson är tillbaka med en drabbande mor-dotter-skildring. Romanen undersöker vuxenvärldens bemötande av utsatta barn och unga.

33-åriga Miira studerar till lärare på universitetet, praktiserar på ett gymnasium och jobbar i en mataffär för att få livet att gå runt. Sin egen förortsuppväxt har hon försökt förtränga - nu vill hon utbilda elever och skicka dem mot framtiden som belästa bazookas. Men varför får de inte lära sig att bli lärare på lärarutbildningen? Där snackas för mycket om kungar och andra gubbar, alldeles för lite om omvärlden och ingenting om hur man planerar en lektion. Samtidigt kommer det fram att Miiras 15-åriga dotter Nova är mobbad i skolan av både elever och lärare. Nova mår allt sämre, och Miira börjar desperat slåss för sitt barns rätt till respekt. För Novas liv och överlevnad.

De unga vi dödar är en intensiv relationsroman på ett glödande språk. Om föräldraskap och lärarskap. Om bergfast kärlek. Och om förtryck och dess följder som kan bli fullständigt livsfarliga.

"Himlen var djupblå. Fortfarande ljust. Jag skulle minnas den där cykelturen, jag insåg det så fort August började trampa. Jag skulle glömma arbetspasset, den knappt färdigkokta pastan, kanske till och med det röda märket på Thoras axel, men jag skulle inte glömma: Augusts mjuka bomullsskjorta mellan mina fingrar, lukten av tvättmedel och cigarettrök, kvällssolen som flätade sig genom Thoras utsläppta hår."

Thora, Hugo och August - tre vänner i tjugoårsåldern som tillbringar all tid tillsammans: hänger på caféer, cyklar till Djurgården om sommarnätterna, möter våren i Paris. Men under ytan rör sig starka känslor och funderingar om identitet, klass och kärlek.

Thora kommer från gamla pengar och är uppvuxen i en tjusig våning i exklusiva Lärkstaden. Hon och konstnären August har länge varit nära, ibland älskare. Hugo har en helt annan bakgrund, och möter Thora och August när han blir inneboende hos hennes föräldrar. Han både fascineras och förfasas över deras privilegierade värld.

Den sköra balansen mellan dem riskerar hela tiden att förstöras.

Trion är en mogen och löftesrik debut som på pricken fångar den bitterljuva känslan av att vara ung, när man har hela livet framför sig, och precis allt är på största allvar.

Återupplev passionen, romantiken och dramatiken i Femtio nyanser av frihet - kärlekssagan som uppslukade miljoner läsare världen över. Nu genom Christian Greys tankar, reflektioner och drömmar.

Christian Grey och Anastasia Steele är gifta. Men med äktenskapet kommer nya utmaningar. Trots att deras kärlek brinner starkare än någonsin tar sig Christians mörkaste rädslor upp till ytan, tillsammans med hans begär att kontrollera Anastasia. Gamla konflikter och missförstånd hotar att förgöra dem.

Befriad: Femtio nyanser av frihet enligt Christian kommer ut i juli 2021. Boken är den avslutande delen i E L James trilogi ur Christians perspektiv. De tidigare titlarna i denna serie är Grey och Mörkare.

"För mig, precis som för Anastasia Steele, är Christian en utmanande, frustrerande och fascinerande karaktär. Att leva i hans huvud är utmattande, men i Befriad fick jag utforska delar av hans liv som vi bara fick se små glimtar av i den ursprungliga trilogin." - E L James

EL James debutroman Femtio nyanser av honom blev ett internationellt genombrott. Den har tillsammans med uppföljarna sålt miljoner exemplar världen över. Femtio nyanser av honom låg i hela 133 veckor på New York Times bestsellerlista.

Ensamstående mamman Ingrid har det tufft på alla fronter. Efter att ha avancerat på jobbet blir hon mobbad av kollegorna och hemma vänder sig hennes sjuåriga dotter till sin pappa, trots att det är Ingrid som gett henne allt hon velat ha. Dessutom har Ingrids mamma stora problem med alkoholen. Vin är det enda som får Ingrid att hålla ihop. Mycket vin. I köket, där hon får vara ifred, finns det alltid att tillgå. Men vad händer när inte ens flykten in i dimman räcker för att stå ut? Jag ska bara fixa en grej i köket är en smärtsam berättelse om en kvinna i upplösningstillstånd, som tar till alla medel för att hålla sig flytande.

Det är våren 2016 och efter Augustpriset till romanen Liv till varje pris två år tidigare har Kristina Sandberg blivit en av landets mest efterfrågade författare. Hon vet att hon måste ta vara på den här tiden fast hon börjar känna sig på bristningsgränsen. Och så är det den där smärtan, en värk som strålar från bröstet ut i armen, handen domnar. Men hon skjuter upp mammografitiden, det är ju så mycket som ska göras först, texter som ska skrivas, resan med familjen till Cornwall, och så är hon inbjuden till Bergmanveckan på Fårö. Hon befinner sig i ett slags utmattningens frenesi, men vet att hon snart ska få vara ledig.

Så kommer ett samtal. Hennes pappa har dött. Han har hittats på golvet i sitt hus i Moliden. Och strax efter detta kommer hennes egen dom: aggressiv bröstcancer, tre tumörer, en stor och två små. Livet vänds till att handla om förlust, om sorg, om kroppens skörhet och skräcken att dö från sina barn.

Kristina Sandbergs självbiografiska skildring av denna tid är en stark, djupt gripande och inträngande text. Den blickar också tillbaka på uppväxten i 1970-talets Sundsvall. På trådarna bakåt i släkten och allt som går förlorat när hon tillsammans med sin syster måste sälja det som också varit faderns föräldrahem. Men framför allt handlar det om hur cancersjukdomen placerar henne på en mycket ensam plats. Där andras bemötande och tystnader drabbar, där orden inte når fram.

Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2021!

Ett uppkäftigt danskt upprop mot kapitalismens samvetslösa profitjägare, en dröm om välstånd och ett porträtt av förlorad kärlek.

Pengar på fickan är ett brutalt, men också finstämt och humoristiskt, porträtt av en kärleksrelation mellan huvudpersonerna Kurt och Maggie. De kämpar på i utkanten av 80-talets välfärdssamhälle, en tillvaro kantad av våld och hela tiden hotad av den liberala finanspolitikens glupska maskineri. I hjärtat av romanen står också passagerarfartyget Scandinavian Star i lågor. Mordbranden som inträffade 1990 kostade 159 människor livet och motiven var ekonomiska; det visade sig handla om ett försäkringsbedrägeri. På ett elegant sätt väver Nordenhof en roman kring katastrofen och vad som föregick den.

Pengar på fickan är första delen i en tänkt heptalogi.

Ur juryns motivering till Per Olov Enquists pris 2020:

"Ett nationellt trauma står som klangbotten för hennes roman och författaren briljerar i skildringen av nära mänskliga relationer, vilket visar att inledningen på hennes uttalade heptalogi också är inledningen på ett nordiskt litterärt verk som på ett obevekligt sätt, och med den mänskliga psykologin i förgrunden, griper sig an avgörande civilisatoriska frågor."

Den sextonåriga Lisbet Carlsdotter som bor på Södermalmen i Stockholm är vittne i trolldomsrättegångarna och anordnare av vakstugor. Den som står på Höga-bergs-gatan med näsan åt Saltsjön kan överblicka kyrkobygget åt ena hållet och stadshusbygget åt det andra. Året är 1676 och de stockholmska häxprocesserna pågår för fullt. Där är fullt med fiskarfolk och kärringar som syr, fattigdom och elände i stormaktstidens Sverige.

Trehundrafyrtiofyra år senare bör Lisbet Carlsdotter sedan länge ha försvunnit ut ur historien. Ändå gör hon sig påmind för en hobbyforskare från framtiden. Är Lisbet en riktig elaking eller ett offer för sin tid? Kan den som vill komma henne till mötes? Och hur långt kan den som intresserar sig för en historisk person gå för att förstå vad som egentligen hände?

Sisela Lindbloms nya bok Brinn! är en historisk roman som utspelar sig i nuet. I händelsernas centrum står Lisbet Carlsdotter, ett av de mest aktiva vittnena i de stockholmska häxprocesserna.