Böcker

Morvern Callar är en till synes helt vanlig tjugoettårig skotsk flicka. Hon lever i en liten fattig namnlös hamnstad och livet går egentligen sin gilla gång med bästisen Lanna, det tråkiga jobbet på varuhuset och kvällarna på krogen med de hårdsupande järnvägsarbetarna och de söta pojkarna söderifrån. Romanen börjar med att Morvern hittar sin pojkvän död vid köksbordet. Han har skurit halsen av sig med en kniv och lämnat henne med ett avskedsbrev, alla sina pengar och en opublicerad roman på en diskett. Morvern gråter lite och öppnar sina julklappar och tänder en Silk Cut och lyssnar på blandband i sin nya walkman och rakar benen innan hon går ut för att ringa polisen, ambulansen eller vad det nu kan vara man ringer. Men när hon kommer till torget där telefonautomaterna finns kommer ett speciellt solo i hennes hörlurar (trumpeten från Miles Davis He Loved Him Madly) som gör att hon bara går förbi. Fortsätter. Och sen blir det liksom inte av att säga något till någon om den döde pojkvännen. Och sådan är Morvern. Som ett överjordiskt väsen som registrerar det som händer och beskriver det på sitt alldeles egna språk, präglat av hennes väldigt speciella känsloflora. Vi får se allt med Morverns ögon: både småstadens hårda arbetarklassmiljö och Medelhavets raveklubbar. En värld fylld av galningar och skrönor och vilda fester och ecstasy och erotik. Morvern Callar är en sorts modern ravegotisk, hemsk-söt historia där själva berättandet är lika viktigt som berättelsen. Morverns egen röst driver historien framåt. Hon iakttar och beskriver sin värld ur sitt unika skrattspegelperspektiv där allting har exakt samma värde, där känslan av ett nysköljt salladsblad hoprullat på gaffeln är lika mycket värd som känslan av att försiktigt kliva över ett lik så att man inte halkar i blodet. Svek, techno, religion, pedikyr och sex beskrivs med samma oförlikneligt drömska Morvernröst, samtidigt så klarsynt och så alienerad.

Året är 1979. Richard och hans flickvän Karen älskar för första gången och efteråt avslöjar Karen att hon har haft en vision, har sett framtiden. Mer vill hon inte säga. Lite senare samma kväll faller Karen ihop och från den dagen och arton år framåt ligger hon i koma. Under tiden växer Richard och hans vänner upp och världen förändras. Det barn Karen befruktats med under den där förstagångsnatten 1979 föds och växer upp till en ung flicka. När Karen slutligen vaknar ur sin koma ser världen annorlunda ut. Men det är inte bara Grungen och piercing och bankomater och X-files och mikrovågsugnsmat som är nytt, utan det finns också någonting annat i framtiden ? det som Karen skrämdes in i koman av ? en undflyende och obehaglig känsla av att någonting är fel. Av att någonting saknas. Människorna är inte lyckliga, livet har ingen riktig mening längre. Och det är efter Karens uppvaknande som världen oroligt börjar röra på sig. En farsot slår klorna i mänskligheten och till slut är det bara Richard och hans vänner kvar: de sista människorna på jorden. Vad gör man när den värld vi känner tagit slut? Åker man rullskridskor i de tomma shoppingcentren? Tittar man på alla Simpsonavsnitten om och om igen? Eller förbereder man sig för de kommande generationerna, på att vara ett nytt släktes urfäder? Girfriend in a coma handlar egentligen inte så mycket om jordens undergång som om svårigheten i att vara människa; fyllda som vi är av förhoppningar och avund och kärlek och längtan. Och Douglas Coupland låter på vanligt manér sina karaktärer framträda i all den tragikomik som kallas mänsklighet. Och med stillsam humor låter han oss ? genom det förskjutna perspektivet av en slocknad civilisation ? se oss själva som vi verkligen är. Som titeln antyder löper dessutom 80-talsgruppen the Smiths låttexter som en röd tråd genom romanen. En mycket Couplandsk blinkning till alla oss i generationen tjugo/trettionånting.

Det är framsyntheten som gör Elin Wägner texter aktuella än idag. Redan i början på 1920-talet såg hon riskerna för att kvinnorna skulle fortsätta att osynliggöras i ett samhälle som förblev mansdominerat. Hon förstod att fredsöverenskommelsen efter första världskriget skulle väcka revanschbegär och nya konflikter. Och så tidigt som på 30-talet hävdade hon att människan måste anpassa sig till de villkor som gäller för livet på jorden i stället för att försöka diktera om dem. År 1999 är det 50 år sedan Elin Wägner avled. I "Vad tänker du mänsklighet?" lyfts hon fram som feminist, pacifist och miljökämpe. Boken innehåller artiklar som aldrig tidigare tryckts i bokform. Helena Forsås-Scott har skrivit en inledning som sätter in Wägner i hennes samhälleliga sammanhang och hennes betydelse idag. Elin Wägner föddes 1882 och etablerade sig snabbt som en av sin generations ledande skönlitterära författare. 1944 invaldes hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf i Svenska Akademien.

En litterär thriller med politiskt sprängstoff som inte bara blev en rejäl framgång i Norge utan också rörde om ordentligt i en redan sjudande gryta. Den f d hemlige agenten Tor har dragit sig tillbaka på landet för att få sinnesfrid och glömma sitt förflutna. Men en pågående sanningskommission, som har till uppgift att klarlägga den norska säkerhetstjänstens förnekade samarbete med Nato under det kalla kriget har fått den ena obehagligheten efter den andra att flyta upp till ytan. Och i det förgångna som Tor vill glömma finns något ännu inte uppenbarat som är så hotfullt för maktens män att de till varje pris måste sopa igen spåren. Tor tvingas därmed lämna sin självvalda isolering och uppsöka sitt förflutna för att förstå varifrån hotet mot honom kommer. De spöken ur historiens dunkel som han då möter ställer honom inte bara inför en plågsam självrannsakan utan gör så att han åter måste ge sig ut på en dödlig jakt. Roy Jacobsen är född i Oslo 1954 och räknas som en av Norges främsta författare idag. Han debuterade 1982 med en novellsamling för vilken han fick Tarjei Vesaas Debutantpris, och har sedan dess skrivit en lång rad romaner och noveller. Det publika genombrottet fick han 1991 med den stora romanen "Segerherrarna" som bl a fick 1994 års Ivar-Lo-pris.

Marshall McLuhan var 60-talets store mediaguru. Hans slagord "mediet är budskapet" och "den globala byn" präglade kulturdebatten då, men det är först nu - i IT-revolutionens tidsålder - som de speglar vår verklighet. Tiden har hunnit ifatt Marshall McLuhan. "Media" är den nödvändiga boken för alla som vill förstå utvecklingen från att det skrivna ordet började massproduceras fram till vår egen elektroniska tidsålders kommunikationer och hur det har förändrat vårt tänkande. Marshall McLuhan ställer frågan: vilka är våra kommunikationer och hur påverkar de mänskligheten? Hans svar kommer för alltid att förändra den som vill lyssna.

Skriven med lika delar humor och förtvivlan är Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter berättelsen om Sverige inför tusenårsskiftet. Vad gör vi? Vilka är vi? Hur ser våra liv ut? Denna vecka gäller gula rabattkuponger, nästa vecka blå. Livet går ut på att leta så långt bak i mjölkdisken som möjligt för att hitta en förpackning med en dag bättre bästföre-datum, och då har man överlistat den lokala Ica-handlaren. Allt medan jorden snurrar och scenen sakta men obönhörligt vrider sig runt, så att de som nu står i ljuset alldeles snart är i skuggan igen. Med ett absolut gehör för samtidens alla detaljer är detta berättelsen om en handfull människor, deras drömmar, tillkortakommanden och längtan i det lilla landet långt upp i norr under stjärnorna.

En kvinna i 30-årsåldern arbetar som nattvak på psyket. Hon vakar över en patient som begått en oförklarlig handling - hon har dödat sitt barn. Denna handling väcker minnen hos huvudpersonen om hennes egen familj. Hon blev som barn vittne till sin mammas mörkaste hemlighet. Om nätterna smög mamman in till lillasystern och stack en synål i örat på henne. En obegriplig handling som binder samman den äldre systern med mamman i en outtalad lojalitet som inte går att bryta. Nu återberättar huvudpersonen sin uppväxt och på så vis kan hon för första gången frigöra sig från det brott som bundit henne sedan dess. "Vaka natt" är Malin Lindroths första roman. Hon gav 1997 ut boken "Flickorna", ett antal berättelser som blev mycket väl mottagna. 1994 kom hennes diktsamling "Skitunge" ut direkt på en CD-romskiva.

I mitten av åttiotalet formligen exploderar den irländska prosan och fram träder en rad intressanta författarskap. I reportageboken Joyce bor inte här längre (1999) får vi möta några av de mest omtalade författarna, som Roddy Doyle, Anne Enright, Joseph O'Connor och Colm Tóibín.