Samhälle & politik

Den 21 december 1988 exploderade en bomb på en Boeing 747 över den skotska byn Lockerbie. Samtliga ombord, 243 passagerare och 16 i besättningen, omkom. Ett av offren var den svenske diplomaten Bernt Carlsson, FN:s biträdande generalsekreterare och kommissarie för Namibia. Han var på väg till New York där Trepartsfördraget som gav Namibia självständighet skulle skrivas på.
Lockerbieattentatet blir en av världens största brottsutredningar, både till yta och omfattning, och den skotska polisen får snart sällskap av både FBI och brittisk säkerhetstjänst. Misstankarna riktas till en början mot palestinska terrorister men till slut döms en libyer för dådet. En dom som blivit allt mer ifrågasatt genom åren. Men om det inte var Libyen som låg bakom terroristattacken, vem var det då? Var det bara en slump att Bernt Carlsson var ombord? Och vem kan tjäna på att sanningen inte kommer fram?Jan Stocklassas bok Mannen som föll från himlen skildrar den spännande jakten på gåtans lösning, men blir också en berättelse om konspirationsteorier och stormaktskonflikter, om Sveriges plats i världen och mördade svenska diplomaters insatser för fred och självständighet.Stocklassa har tidigare skrivit den kritikerrosade Stieg Larssons arkiv: Nyckeln till Palmemordet (2018) som översatts till 27 språk och sålt i en halv miljon exemplar. HBO:s tv-serie The Man Who Played with Fire, som bygger på boken, har vunnit flera europeiska priser, bland annat EBU:s Guldrosen (Rose d’Or) för bästa dokumentär.Efter tio år med Palmemordet hade Stocklassa lovat sig själv att aldrig mer låta hypoteser, konspirationsteorier eller tankescheman uppta år av hans liv. Men så läser han en tweet om Lockerbieattentatet och minns en intervju han genomförde för många år sedan. Han hittar inspelningen och återigen leder dokument från Millenniumförfattaren Stieg Larssons arkiv honom vidare på en vindlande resa av lögner, undanhållna bevis och tystade röster.

Kvällen den 10 maj 1933 lystes hela Tyskland upp av bokbål. På Opernplatz i Berlin hade 40 000 människor samlats för att lyssna på nazisternas propagandaminister Joseph Goebbels flammande tal, där han förklarade att elden markerade slutet för Weimarrepublikens dekadenta kulturliv. Böcker av Marx, Mann, Brecht och Hemingway blev lågornas rov.

Bakom bokbålen finns dock en annan, mer okänd berättelse: den om hur nazisterna plundrade tusentals bibliotek och stal miljontals böcker i de ockuperade länderna. Två fruktade män, SS-ledaren Heinrich Himmler och naziideologen Alfred Rosenberg, tävlade om att lägga under sig Europas litterära arv. Himmler samlade till ett enormt bibliotek om "rikets fiender" på SS-högkvarter i Berlin. Ideologen Alfred Rosenbergs plan var än mer ambitiös - att lägga grunden för ett helt nytt nazistiskt forsknings- och högskoleväsende. Där skulle Tredje rikets framtida ledarelit fostras och en rad nya forskningsinstitut inrättas för att rättfärdiga erövringar och folkmord på judar, romer och politiska fiender.

I Boktjuvarna berättar Anders Rydell om ett av nazisternas mest skrämmande projekt. Han har rest över den europeiska kontinenten i tjuvarnas spår på jakt efter de försvunna biblioteken och de stulna böckernas ovissa öden.

Några pressröster:
"Framställningen har gestaltande driv och saklig stringens. Boktjuvarna är, liksom Plundrarna, ett historiskt reportage av yppersta kvalitet."
Per T Ohlsson, Sydsvenskan

"Det är en fascinerande och bitvis oberättad story om historiens största bokstöld."
Jan Eklund, Dagens Nyheter

"Precis som med den förra boken går det även den här gången bara att lovorda Rydells skickliga arbete som har resulterat i en bok som går att läsa som ett slags bildningsthriller."
Niclas Sennerteg, Borås Tidning

Emilia Bergmark-Jiménez egen förlossning 2017 tog fyra dygn och lämnade fler traumatiska minnen än hon först trodde. Det var det största som hänt henne men hon kunde efteråt inte förstå hur det är möjligt att föda barn på annat sätt än genom akuta snitt. Ur rädslan och nyfikenheten föddes projektet Svenska förlossningar, där Emilia under de senaste tre åren har närvarat vid och fotograferat ett stort antal födslar. Den här boken berättar i text och bild om tretton av dem och innehåller bilder från många fler, med olika förutsättningar och förlopp. Texten är skriven ur Emilias perspektiv, med samma känsla som hennes första bok En förälders födelse, och kommer att täcka både högaktuella aspekter av förlossningsvården, hur det är att föda barn i Sverige idag, och djupt existentiella frågeställningar. Det är en berättelse om den första gränsen mellan liv och död, och vad som händer med författaren när hon återvänder dit.

Ända sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Dagens Nyheters korrespondent Anna-Lena Laurén, med sin raka ton och sin klara analysförmåga, varit en av de viktigaste och mest uppskattade rösterna bland svenska läsare.
Utöver bevakning på plats i Ryssland och Ukraina har Laurén under denna tid skrivit en rad mer personliga krönikor om situationen i Ryssland och Ukraina. Lästa tillsammans bildar dessa krönikor en berättelse – om kriget, om Putin och Zelenskyj, om invasion och frihetskamp, sorgen och hoppet, propagandan, offren, försöken att titta bort och avhända sig skuld.Det är också en berättelse om språk och det fria ordet, om hur det är att vara krigskorrespondent, mamma och kvinna i ett land som styrs av propaganda och hatretorik.Ett drygt år efter krigets utbrott blir hon utkastad ur Ryssland. Hon flyttar till Kiev och får ett nytt vardagsliv där – i en stad som ständigt blir beskjuten, men som gör allt för att hålla fast vid normalitet. Det är en form av motstånd.Medan kriget pågår finns ingen försoning varvar ett urval av Lauréns krönikor i DN med nyskrivet material, som ger en inblick i hur det är att leva i krig. Hur livet pågår som vanligt på många sätt fast allt är annorlunda. Från tillvaron vid fronten till balettlektioner i Kiev – det här är en bok som får oss att förstå och känna kriget, som nu återigen kommit till Europa.

Den 6 januari 2021 står Mark och Jalise Middleton utanför Kapitolium i Washington D.C. mitt i ett hav av likasinnade. De tar selfies i sina stickade Trumpmössor och ler lyckligt. Mark tänker att det här är det mest fantastiska han varit med om. Alla här har kommit för att rädda USA.
Snart ska paret bli två av de första Trump-anhängarna att störta igenom barrikaderna. De kommer att få betala ett högt pris, precis som nationen i stort. Stormningen av USA:s kongress skakade om nationen i grunden. Människor dog, över 150 poliser skadades och själva kärnan i demokratin hotades. Ändå kan det amerikanska folket idag inte enas om vad som faktiskt hände. Hur kunde det gå så långt?Sveriges Radios tidigare Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar var på plats utanför Kapitolium det dramatiska dygnet för attacken och har bevakat några av de mest omtumlande åren i USA:s historia. Från det kaotiska valåret 2020 då en storm av kriser drog genom landet till 2024 när Donald Trump står brottsåtalad för sin roll den 6 januari och återigen vill bli president. Genom de amerikaner hon följt får vi en unik inblick i en historisk tid av misstro och splittring, där lögnen om det stulna valet, beslutet att riva upp den nationella aborträtten och ett brinnande kulturkrig vidgat den redan vida klyftan i samhället.

Sigrid Bernson är en hyllad och framgångsrik proffsdansare – känd för miljoner tv-tittare från Let’s dance, därtill sångerska och låtskrivare – när allt brakar samman. Signalerna har funnits ett tag, men hon har ignorerat dem alltför länge. När hon till slut kraschar blir fallet högt. Från att dansa många timmar om dagen till att knappt orka gå en promenad på fem minuter, från att vara den ständigt glada tjejen till att gråta flera timmar varje dag.
Det tog henne flera år av läkande innan hon valde att vara öppen med hur svårt det varit. Boken är en personlig berättelse om varför man väljer att köra på i stället för att lyssna inåt, hur vägen tillbaka kan se ut, vad som fungerat för henne och hur hon gör för att inte hamna där igen.Hon berättar om de svåraste stunderna men också om ljuset, livslusten och viljan att bli frisk. Förhoppningen är att den här boken ska hjälpa andra med utmattningssyndrom att känna sig mindre ensamma och att navigera i ett samhälle fyllt av stress och krav.

”Det är journalisten Lena Pettersson som påminner om Dante Alighieri i boken Skuldsatt. Sällan har en bok kommit så lägligt. Hon skildrar nämligen vad priset blir när samhället tillåter att skulderna skenar för privatpersoner och de obetalda lånen samtidigt blir en lysande affärsidé för skrupelfria företag.” – Dagens Nyheter
”När över 400 000 svenskar nu befinner sig i Kronofogdens register befinner sig den svenska kreditlagstiftningen i samma läge som den svenska narkotikalagstiftningen: statistiken manar till viss eftertanke. Och Lena Petterssons lättlästa bok är en väldigt intressant berättelse om hur vi hamnade här.” – Helsingborgs Dagblad”Ett lån är alltid en gissning om framtiden, enligt Lena Pettersson som nu är aktuell med boken Skuldsatt. Men en gissning är inte mer än en chans och en chansning är lika ofta dålig som bra.” – AftonbladetSverige är ett av världens rikaste länder, med en av världens mest skuldsatta befolkningar. Vi lånar i goda tider och lånar ännu mer i svåra tider. Lån kan ge människor och företag möjlighet att växa, skaffa utbildning och bostad, men med krediter kan också allt snabbt vältas över ända - av en lågkonjunktur, en sjukskrivning eller en skilsmässa.Sverige och svenskarna är i en exceptionell situation och bär på en ofantlig skuldbörda som tills nu framstått som helt normal. I boken berättas om hur de som till slut inte kan betala sina lån betalar ett mycket högt pris, inte sällan med sina liv.Journalisten Lena Pettersson har grävt djupt i skuldsättningens mekanismer och historia. Hon beskriver hur politiska beslut och en driven finansbransch har gjort svensk skuldlagstiftning extrem. Hur Kronofogden har uppgifter som i andra länder sköts av maffian. Och hur det blivit lönsamt att ge krediter som låntagaren inte kan betala tillbaka. Skuldsatt är en bok om ocker i vår tid.

Drottning Silvia har sedan 1976 funnits i offentligheten vid kung Carl XVI Gustafs sida. Vi har sett henne i sidenklänningar och glittrande tiaror på Nobelmiddagar och statsbesök. Men få känner till vad hon gjort utöver de kungliga plikterna.
För att ta reda på hur drottningen använder sin roll för att påverka i viktiga samhällsfrågor har journalisten Ingrid Thörnqvist följt drottningens vardagsarbete under ett år. Hur driver hon sina hjärtefrågor om sexuella övergrepp mot barn, om demensvården, om vikten av vuxna förebilder för ungdomar? Vad har hon åstadkommit - och hur kommer hon att beskrivas i historieböckerna?I en personlig reportagebok och med intervjuer med nyckelpersoner får läsaren på nära håll följa drottningens arbete - ända in i de slutna styrelserummen, dit ingen journalist tidigare fått tillträde. Boken ger en unik inblick i ett mycket ovanligt uppdrag, kopplat till äktenskap, tradition och plikt - men där det finns stora möjligheter att påverka.

"Helt enastående"
AftonbladetVid en gejmingdator i en etta i Södertälje sitter Dennis och styr över cykelbud i en chatt. Han är dispatcher på Foodora och har till uppgift att driva på de bud som är för långsamma eller ber om raster, allt för att hålla igång flödet. Ibland tycker han synd om buden, lika ofta blir han irriterad på dem och kallar dem slöa, fuskare. Han liknar sig själv vid historiens slavdrivare, klämd mellan buden nedanför honom och ledningen ovanför honom. Avskydd från båda håll.I uppföljaren till hyllade Cykelbudet flyttar Anders Teglund upp en nivå i hierarkin och skildrar en annars osynlig del av gigekonomin. Han väver samman Dennis arbetsdag med beskrivningar av slavdrivarens position genom tiderna. Här finns den privilegierade undersåten i form av medlöpare och kollaboratörer. Från Malinche, slavflickan som tolkade åt Cortés, till Josiah Henson som höll i piskan men som inte ville slå, till judiska kapos som tvingades döda sina medfångar i förintelselägren, Frederick Taylor som gjorde fabriksarbetare till robotar och mellanhanden som hämtar kobolt av tvångsarbetare i dagens Kongo. Och den som ser till att cykelbuden levererar pizzor i alla väder i våra städer.Det är en mörk berättelse om ett samhälle med allt större segregation, där bekvämligheten hos dem som har det bra går före villkoren för dem som inte har. Om hur gamla mönster återupprepas ännu i vår tid. Slaveriets spöke tycks hemsöka oss.

Maciej Zaremba, alltid med en särskild blick för det svenska, skildrar det moderna skogsbruket, förvandlingen från skog till virkesåker. Han berättar om den oheliga alliansen mellan skogsbolag och myndigheter, människors fåfängliga kamp mot kalhyggen ända in på knuten. Sedan 70-talet har varningarna hörts, i dag ersätts de sista naturskogarna av granplantager. Sverige ömsar landskap. Politikerna tittar bort. Maciej Zaremba slår larm om vår tids största kulturomvandling.
Boken utkom första gången 2012 och är minst lika aktuell idag. Det lilla som förändrats sedan dess är knappast till det bättre. Nyskrivet förord av författaren.

Den 11 januari 2020 börjar som en helt vanlig lördagsmorgon i huset utanför Vallentuna. De boende, ett par i övre medelåldern, har precis gått upp - helt ovetande om att två rånare väntar i skydd av skogen, redo att slå till. Så ringer det på dörren. Några timmar senare är mannen och kvinnan i paret döda.
Polisen lyckas snart säkra spår efter de misstänkta, som bland annat fört över pengar till ett eget konto och lämnat andra tydliga avtryck. Fram växer en bild av en märklig relation mellan de två misstänkta mördarna, där den ene har byggt upp en märklig fantasivärld för att manipulera sin kamrat till brott. Det är inte enda inslaget av osanning i detta mordfall som präglas av lögn, svek och vikten av att ta makten över berättelsen. Inte minst måste rättsväsendet hantera risken att två gärningspersoner skyller på varandra och på så sätt lyckas gå fria.Dubbelmordet i Vallentuna rönte stor medieuppmärksamhet för gärningsmännens chockerande brutalitet, deras hånfulla sätt att tala om brottsoffren och deras till synes obekymrade uppträdande efter morden. Men även de sällsynt många spår som förövarna lämnade efter sig har väckt förundran. Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar i denna bok hela fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende.

"Jag har fullt av hål i kroppen."
Sent på kvällen den 3 augusti 2016 får SOS Alarm det desperata samtalet från en 63-årig kvinna i sommarstugan vid Hjälmaren. Kvinnan, Anki Möller, är chockad och svårt skadad av flera knivhugg. Intill i sängen ligger hennes man död. Det här blir upptakten till ett av de senaste årens mest omskrivna och sensationella mordfall, där spåren snart leder bakåt till ytterligare ett dödsfall.Sommarstugemordet i Arboga berättar hela historien om knivattacken, från den ödesdigra kvällen i stugan till domen i hovrätten. Författarna Thomas Bodström, advokat och fd justitieminister, och Lars Olof Lampers, erfaren kriminalreporter, har tagit del av unikt material och leder läsarna genom de små detaljerna och de stora dragen. De följer polisens arbete via vittnesuppgifter, spaningsinsatser och de många förhör som hålls i jakten på sanningen, inte minst med Johanna Möller.Sommarstugemordet i Arboga har tidigare varit publicerad som serie.Ett stort antal personer som förekommer i den här skildringen har av integritetsskäl fått sina namn anonymiserade.

Ishockeyexperten Erik Granqvist kunde sitta på flygplan och tänka: Hoppas att vi störtar. Så djup var smärtan efter övergreppet han upplevt i ett omklädningsrum. I många år gömde han undan traumat.
Nu vägrar han att vara tyst. För när Erik gick ut och berättade om övergreppet fick han inte bara nedsättande kommentarer från personer som ansåg att han förtalade sporten, han fick också skickat till sig mängder av berättelser från andra idrottsutövare som varit med om liknande upplevelser.I den här boken berättar Erik öppet om livet före, under och efter övergreppet. Om hur något som pågick i minuter kom att påverka ett helt liv. Om en ständig jakt på kickar i ett försök att leva vidare efter traumat. Men boken handlar också om hur Idrottssverige såg och ser mellan fingrarna på machokulturen i omklädningsrummen. Om mobbning, dolda övergrepp och en tystnadskultur som fortfarande lever.

Berättelsen om veterinärmedicinaren Elis Sandberg och kalvthymusextraktet THX är en unik och dramatisk svensk medicinhistoria. Den spänner över nästan fyra decennier, befinner sig i olika bryt- och brännpunkter och sätter förstoringsglaset på avgörande frågor i samhällsutvecklingen. Det handlar om synen på patienten, om lidande och död, men också om konflikterna mellan alternativmedicin och evidens, stad och landsbygd, allmänhet och etablissemang. Det är en berättelse om Sveriges väg in i moderniteten.
Den första THX-patienten, en grannes ko, tillfrisknade snabbt och gjorde Elis Sandberg övertygad om att han hade löst cancerns gåta. Från 1950-talet och framåt fick mellan 50 000 och 150 000 människor injektioner med extraktet. Hela tiden i konflikt med den svenska medicinalstyrelsen och stora delar av läkarkåren. Som mest fanns 25 THX-kliniker spridda över Sverige och Sandberg var en rikskändis.Det här är utan konkurrens vår största medicinska konflikt genom tiderna och den kom att påverka svensk sjukvård i grunden. En veterinärmedicinare från Småland banade väg för en ny syn på den sjuka människan i Sverige.

”När det blir kväll, nästan natt, ordnar jag med balansräkningen. Vad behövs som minst för att hålla hjärnan stilla, slippa falla så olustigt ner i blodsockerfall eller sömnparalys under natten? Så tyst jag kan öppnar jag kylskåpet och tittar på allt jag inte kan äta, det ger en särskild frid.”
Sara Meidell skriver en smärtsamt uppriktig bok om ett liv med ätstörningar. Om att ha gått in och ut ur sjukdomen så länge hon kan minnas. Men det är också en bok om att vara kvinna och kampen för att vara mer än en kropp. Att genom att betvinga växandet, uppnå den totala kontrollen - och friheten. Endast då ges möjligheten att också vara ett huvud, ett rent intellekt.Samtidigt skildras svältens ljuva rus, där klarhet uppnås och inget kommer åt en, inte ens den största smärta. Om att vara en mamma som inte äter lunch. Men också om det speciella systerskap som uppstår mellan självsvälterskorna, om kvinnorna som gått före i historien, hur hon får kraft och finner likheter med deras liv.

"Vi insåg tidigt att vi inte hade något val. Vi måste flytta till Ukraina och se kriget med egna ögon – och delta i det, faktiskt, på alla sätt ett par författare kan. Så vi gjorde oss av med ägodelarna på Öland, packade bilen och körde. Nu fanns ingen återvändo. Det här är inget objektivt reportage, det är vår dagbok. Från ett krig vi valde att söka upp, från en överlevnadskamp för hela vår civilisation. Allvarligt talat: vad skulle vi annars skriva om?"
Thomas Engström och Margit RichertNär kriget i Ukraina bryter ut förändras hela säkerhetsläget i Europa. Sverige vill gå med i Nato, globala sanktioner införs, det talas om en stundande energikris. Under tiden faller bomberna obönhörligt i vår omedelbara närhet. De flesta knyter näven i fickan, tar till paroller mot kriget och öser sympatier över ett krigshärjat Ukraina samtidigt som de kräver kraftfulla beslut av världens makthavare. Två av landets mest kända författare och debattörer sätter sig istället i bilen och kör till händelsernas centrum för att med egna ögon bevittna vad det är som pågår. För att skriva ner, för att förstå och för att ge en fördjupande analys. Det är fasansfulla bilder, men också bilder av styrka och mod, av kärlek och omsorg, av människor och deras öden. In i Ukraina är ett unikt tidsdokument, skrivet och publicerat i realtid på ett sätt som böcker mycket sällan är. På ett liknande sätt som Stig Dagerman hudlöst skildrade ett sönderbombat Tyskland efter kriget visar Thomas Engström och Margit Richert här upp ett naket och sårbart Ukraina som kämpar för sin överlevnad.

Var digerdöden avgörande för jämställdheten i Europa? Hur har blodbanker påverkat kvinnors sysselsättning? Och varför finns det ekonomiska gapet mellan män och kvinnor fortfarande kvar, efter att ha minskat under nästan hela 1900-talet?
Det ekonomiska könet är en populärvetenskaplig skildring av jämställdhetens rötter och framtid, en djupdykning i de ekonomiska drivkrafter som format synen på kön och mäns och kvinnors roller i samhället ‒ från stenåldern fram till i dag. Ekonomijournalisten Carl Johan von Seth tecknar historien om hur män och kvinnor nästan uppnådde jämställdhet och varför den utvecklingen stannade av. Det är samtidigt en beskrivning av vad som återstår: jämställda mammor och pappor. I länder som Sverige kan ungefär fyra femtedelar av det kvarvarande ekonomiska gapet mellan könen knytas till föräldraskapet. Genom att föra samman den senaste ekonomiska forskningen med beteendevetenskap och naturvetenskap undersöker Carl Johan von Seth de synliga och osynliga trender som verkar i den moderna ekonomin. Långsamt förändras det ekonomiska könet.

Vid förra sekelskiftet flyttade en man vid namn Ebrahim Umerkajeff till Stockholm och länge levde han där som landets enda muslim. Han kom till Sverige som ung fattig äventyrare men blev med tiden en framgångsrik affärsman med våning på Östermalm och butik på Birger Jarlsgatan. 1930 fick han sällskap av familjen Arhan från Turkiet och när ytterligare muslimska familjer kom som flyktingar under andra världskriget hjälpte Ebrahim dem till rätta. Det är dessa människor, Sveriges första muslimer, som står i centrum i den här boken.

Men här finns också en större berättelse om det svenska 1900-talet. När Ebrahim Umerkajeff kom till Stockholm hade landet drygt fem miljoner invånare. Av dem var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och bara 35 000 invånare var födda utomlands, nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och från att ha uppfattats som något fjärran och exotiskt är islam Sveriges näst största religion. Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.

"De kommer att vara annorlunda svenskar" sade Olof Palme i ett ofta citerat jultal. "De kommer alltid att vara präglade av vad de lämnat bakom sig på vägen till Sverige. De kommer både att värna sin egenart och vara del i den svenska gemenskapen."

Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på den berättelsen, berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland.

Maria Jung Yoon adopterades från Sydkorea till Sverige 1968. En flicka på två och ett halvt år och ett äldre, barnlöst par i Norrköping, det kan väl bara sluta lyckligt? Men i själva verket är hon över fyra år gammal och kvar i Seoul finns hennes biologiska föräldrar som undrar vart Jung Yoon och hennes två systrar har tagit vägen.
När Maria har bott hos sina adoptivföräldrar i två år får de ett brev från Socialstyrelsen som skriver att barnens biologiska föräldrar har krävt att få dem tillbaka. Marias biologiska föräldrar är varken fattiga eller lågutbildade sydkoreaner som svenska myndigheter har beskrivit dem, och Maria är inte räddad från nöd och svält. Tack vare mäktiga kontakter, massmedial uppmärksamhet och mutor till korrumperade tjänstemän får paret Huh slutligen kontakt med Marias svenska föräldrar.Det här är berättelsen om Maria Jung Yoon Huh Lundberg Ström, ett stulet barn."mycket lättillgänglig och intressant" BTJ

VINNARE AV STORA FACKBOKSPRISET 2022
När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare?Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan.Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet?Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

"Vad jag kände dessa veckor var en oerhörd häpnad, över att ingen i ansvarig ställning gjorde något, över att ingen beslutsfattare tog hotet på allvar, över att uppenbara varningssignaler klingade ohörda. Jag kan jämföra det med känslan jag fick när jag vaknade av jordbävningen i Los Angeles, 1994, och allt skakade och gatlyktorna slocknade. ´Varför har ingen ansvarig sagt att det här skulle hända?´ Men den häpnaden varade bara i en sekund. Häpnaden jag kände våren 2020 tog aldrig slut."

Pandemivåren 2020 befann sig Sverige, ett land präglat av sunt förnuft, vetenskap och demokratiska värderingar, helt plötsligt i världsnyheternas flöde och man sa: vi har rätt och alla andra har fel. Vad var det egentligen som hände?

Lena Einhorn beskriver med exakthet i blicken hur hon gick från förvåning till aktivism och hur hon kastades tillbaka till sin tidigare profession som virolog, en verksamhet som hon trodde att hon lämnat för flera decennier sedan, långt innan hon blev författare på heltid. Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter följer de första två årens pandemidebatt, beskriver förloppen och blottlägger många av de underliggande processerna.

Det är dags nu, att börja titta närmare på vad som hände när Sverige och världen drabbades av covid-19-pandemin - och att ta vara på lärdomarna.

Ester och Leon Rytz var bara barn när de tvingades till några av de mest ökända koncentrationslägren under andra världskriget, som Treblinka, Auschwitz och Bergen-Belsen. De miste allt: sina familjer, sitt land, sin ungdom. Mot alla odds lyckades de överleva avrättningar, slavarbete, sjukdomar, svår svält och till och med dödsmarschen från lägret.

De kom så småningom till Sverige som flyktingar, svårt präglade av sina upplevelser. Men när de träffades i Borås, där båda hade hamnat i den framväxande textilindustrin, visste de inte vad den andra gått igenom. Leon såg Ester på stan och blev blixtförälskad, utan att veta om att hon bar på samma slags trauma som han själv. Två polskjudiska ungdomar förenades i en beslutsamhet att skapa sig ett nytt liv tillsammans. Att gå vidare och leva - inte bara överleva.

Det här är berättelsen om paret Rytz, några av de sista rösterna från Förintelsen, som ännu kan vittna om vad deras ögon såg.