Samhälle & politik

Drottning Silvia har sedan 1976 funnits i offentligheten vid kung Carl XVI Gustafs sida. Vi har sett henne i sidenklänningar och glittrande tiaror på Nobelmiddagar och statsbesök. Men få känner till vad hon gjort utöver de kungliga plikterna.
För att ta reda på hur drottningen använder sin roll för att påverka i viktiga samhällsfrågor har journalisten Ingrid Thörnqvist följt drottningens vardagsarbete under ett år. Hur driver hon sina hjärtefrågor om sexuella övergrepp mot barn, om demensvården, om vikten av vuxna förebilder för ungdomar? Vad har hon åstadkommit - och hur kommer hon att beskrivas i historieböckerna?I en personlig reportagebok och med intervjuer med nyckelpersoner får läsaren på nära håll följa drottningens arbete - ända in i de slutna styrelserummen, dit ingen journalist tidigare fått tillträde. Boken ger en unik inblick i ett mycket ovanligt uppdrag, kopplat till äktenskap, tradition och plikt - men där det finns stora möjligheter att påverka.

"Helt enastående"
AftonbladetVid en gejmingdator i en etta i Södertälje sitter Dennis och styr över cykelbud i en chatt. Han är dispatcher på Foodora och har till uppgift att driva på de bud som är för långsamma eller ber om raster, allt för att hålla igång flödet. Ibland tycker han synd om buden, lika ofta blir han irriterad på dem och kallar dem slöa, fuskare. Han liknar sig själv vid historiens slavdrivare, klämd mellan buden nedanför honom och ledningen ovanför honom. Avskydd från båda håll.I uppföljaren till hyllade Cykelbudet flyttar Anders Teglund upp en nivå i hierarkin och skildrar en annars osynlig del av gigekonomin. Han väver samman Dennis arbetsdag med beskrivningar av slavdrivarens position genom tiderna. Här finns den privilegierade undersåten i form av medlöpare och kollaboratörer. Från Malinche, slavflickan som tolkade åt Cortés, till Josiah Henson som höll i piskan men som inte ville slå, till judiska kapos som tvingades döda sina medfångar i förintelselägren, Frederick Taylor som gjorde fabriksarbetare till robotar och mellanhanden som hämtar kobolt av tvångsarbetare i dagens Kongo. Och den som ser till att cykelbuden levererar pizzor i alla väder i våra städer.Det är en mörk berättelse om ett samhälle med allt större segregation, där bekvämligheten hos dem som har det bra går före villkoren för dem som inte har. Om hur gamla mönster återupprepas ännu i vår tid. Slaveriets spöke tycks hemsöka oss.

Sigrid Bernson är en hyllad och framgångsrik proffsdansare – känd bland miljoner tv-tittare från Let’s dance, därtill sångerska och låtskrivare – när allt brakar samman. Signalerna har funnits ett tag, men hon har ignorerat dem alltför länge. När hon till slut kraschar blir fallet högt och lidandet stort, både fysiskt och psykiskt. Från att dansa många timmar om dagen till att knappt orka gå en promenad på fem minuter, från att vara den ständigt glada tjejen till att gråta flera timmar varje dag.
Det tog henne flera år av läkande innan hon valde att vara öppen med hur svårt det varit. Boken är en personlig berättelse om varför man väljer att köra på i stället för att lyssna inåt, hur vägen tillbaka kan se ut, vad som fungerat för henne och hur hon gör för att inte hamna där igen.Hon berättar om de svåraste stunderna men också om ljuset, livslusten och viljan att bli frisk. Förhoppningen är att den här boken ska hjälpa andra med utmattningssyndrom att känna sig mindre ensamma och att navigera i ett samhälle fyllt av stress och krav.

Hur lyckas en före detta komiker och skådespelare stå emot Putin, en av efterkrigstidens grymmaste diktatorer?
Spelaren är den definitiva skildringen av Rysslands invasion av Ukraina, skriven av en reporter med unik access till Volodomyr Zelenskyj. Det är en initierad beskrivning av krigsutbrottet ur Zelenskyjs eget perspektiv, och Time-journalisten Simon Shuster ger också en nyanserad bild av mannen bakom presidentrollen: Zelenskyjs resa från slapstickskådis till att bli en internationell symbol för motstånd. En osannolik hjälte som blivit krigets huvudperson och lyckats samla hela världens demokratier till stöd för sitt land.När Ryssland annekterade Krim vintern 2014 var Simon Shuster den första utländska reportern på plats. Han intervjuade Volodymyr Zelenskyj första gången under presidentvalskampanjen våren 2019, och efter Rysslands angrepp i februari 2022 har han som ingen annan kunnat rapportera både inifrån presidentområdet i Kiev och från fronten, med tillgång till presidenten själv, hans familj, nära vänner, medhjälpare och personal.Spelaren ger ett nytt och spännande inifrånperspektiv på ett krig som kommer att definiera vår tid.

Sverige är ett av världens rikaste länder, med en av världens mest skuldsatta befolkningar. Vi lånar i goda tider och lånar ännu mer i svåra tider. Lån kan ge människor och företag möjlighet att växa, skaffa utbildning och bostad, men med krediter kan också allt snabbt vältas över ända - av en lågkonjunktur, en sjukskrivning eller en skilsmässa.
Sverige och svenskarna är i en exceptionell situation och bär på en ofantlig skuldbörda som tills nu framstått som helt normal. I boken berättas om hur de som till slut inte kan betala sina lån betalar ett mycket högt pris, inte sällan med sina liv.Journalisten Lena Pettersson har grävt djupt i skuldsättningens mekanismer och historia. Hon beskriver hur politiska beslut och en driven finansbransch har gjort svensk skuldlagstiftning extrem. Hur Kronofogden har uppgifter som i andra länder sköts av maffian. Och hur det blivit lönsamt att ge krediter som låntagaren inte kan betala tillbaka. Skuldsatt är en bok om ocker i vår tid.

Maciej Zaremba, alltid med en särskild blick för det svenska, skildrar det moderna skogsbruket, förvandlingen från skog till virkesåker. Han berättar om den oheliga alliansen mellan skogsbolag och myndigheter, människors fåfängliga kamp mot kalhyggen ända in på knuten. Sedan 70-talet har varningarna hörts, i dag ersätts de sista naturskogarna av granplantager. Sverige ömsar landskap. Politikerna tittar bort. Maciej Zaremba slår larm om vår tids största kulturomvandling.
Boken utkom första gången 2012 och är minst lika aktuell idag. Det lilla som förändrats sedan dess är knappast till det bättre. Nyskrivet förord av författaren.

Den 11 januari 2020 börjar som en helt vanlig lördagsmorgon i huset utanför Vallentuna. De boende, ett par i övre medelåldern, har precis gått upp - helt ovetande om att två rånare väntar i skydd av skogen, redo att slå till. Så ringer det på dörren. Några timmar senare är mannen och kvinnan i paret döda.
Polisen lyckas snart säkra spår efter de misstänkta, som bland annat fört över pengar till ett eget konto och lämnat andra tydliga avtryck. Fram växer en bild av en märklig relation mellan de två misstänkta mördarna, där den ene har byggt upp en märklig fantasivärld för att manipulera sin kamrat till brott. Det är inte enda inslaget av osanning i detta mordfall som präglas av lögn, svek och vikten av att ta makten över berättelsen. Inte minst måste rättsväsendet hantera risken att två gärningspersoner skyller på varandra och på så sätt lyckas gå fria.Dubbelmordet i Vallentuna rönte stor medieuppmärksamhet för gärningsmännens chockerande brutalitet, deras hånfulla sätt att tala om brottsoffren och deras till synes obekymrade uppträdande efter morden. Men även de sällsynt många spår som förövarna lämnade efter sig har väckt förundran. Thomas Bodström, brottmålsadvokat, och Lars Olof Lampers, journalist, skildrar i denna bok hela fallet, med initierade kommentarer om arbetet hos polis och rättsväsende.

"Jag har fullt av hål i kroppen."
Sent på kvällen den 3 augusti 2016 får SOS Alarm det desperata samtalet från en 63-årig kvinna i sommarstugan vid Hjälmaren. Kvinnan, Anki Möller, är chockad och svårt skadad av flera knivhugg. Intill i sängen ligger hennes man död. Det här blir upptakten till ett av de senaste årens mest omskrivna och sensationella mordfall, där spåren snart leder bakåt till ytterligare ett dödsfall.Sommarstugemordet i Arboga berättar hela historien om knivattacken, från den ödesdigra kvällen i stugan till domen i hovrätten. Författarna Thomas Bodström, advokat och fd justitieminister, och Lars Olof Lampers, erfaren kriminalreporter, har tagit del av unikt material och leder läsarna genom de små detaljerna och de stora dragen. De följer polisens arbete via vittnesuppgifter, spaningsinsatser och de många förhör som hålls i jakten på sanningen, inte minst med Johanna Möller.Sommarstugemordet i Arboga har tidigare varit publicerad som serie.Ett stort antal personer som förekommer i den här skildringen har av integritetsskäl fått sina namn anonymiserade.

Ishockeyexperten Erik Granqvist kunde sitta på flygplan och tänka: Hoppas att vi störtar. Så djup var smärtan efter övergreppet han upplevt i ett omklädningsrum. I många år gömde han undan traumat.
Nu vägrar han att vara tyst. För när Erik gick ut och berättade om övergreppet fick han inte bara nedsättande kommentarer från personer som ansåg att han förtalade sporten, han fick också skickat till sig mängder av berättelser från andra idrottsutövare som varit med om liknande upplevelser.I den här boken berättar Erik öppet om livet före, under och efter övergreppet. Om hur något som pågick i minuter kom att påverka ett helt liv. Om en ständig jakt på kickar i ett försök att leva vidare efter traumat. Men boken handlar också om hur Idrottssverige såg och ser mellan fingrarna på machokulturen i omklädningsrummen. Om mobbning, dolda övergrepp och en tystnadskultur som fortfarande lever.

Berättelsen om veterinärmedicinaren Elis Sandberg och kalvthymusextraktet THX är en unik och dramatisk svensk medicinhistoria. Den spänner över nästan fyra decennier, befinner sig i olika bryt- och brännpunkter och sätter förstoringsglaset på avgörande frågor i samhällsutvecklingen. Det handlar om synen på patienten, om lidande och död, men också om konflikterna mellan alternativmedicin och evidens, stad och landsbygd, allmänhet och etablissemang. Det är en berättelse om Sveriges väg in i moderniteten.
Den första THX-patienten, en grannes ko, tillfrisknade snabbt och gjorde Elis Sandberg övertygad om att han hade löst cancerns gåta. Från 1950-talet och framåt fick mellan 50 000 och 150 000 människor injektioner med extraktet. Hela tiden i konflikt med den svenska medicinalstyrelsen och stora delar av läkarkåren. Som mest fanns 25 THX-kliniker spridda över Sverige och Sandberg var en rikskändis.Det här är utan konkurrens vår största medicinska konflikt genom tiderna och den kom att påverka svensk sjukvård i grunden. En veterinärmedicinare från Småland banade väg för en ny syn på den sjuka människan i Sverige.

”När det blir kväll, nästan natt, ordnar jag med balansräkningen. Vad behövs som minst för att hålla hjärnan stilla, slippa falla så olustigt ner i blodsockerfall eller sömnparalys under natten? Så tyst jag kan öppnar jag kylskåpet och tittar på allt jag inte kan äta, det ger en särskild frid.”
Sara Meidell skriver en smärtsamt uppriktig bok om ett liv med ätstörningar. Om att ha gått in och ut ur sjukdomen så länge hon kan minnas. Men det är också en bok om att vara kvinna och kampen för att vara mer än en kropp. Att genom att betvinga växandet, uppnå den totala kontrollen - och friheten. Endast då ges möjligheten att också vara ett huvud, ett rent intellekt.Samtidigt skildras svältens ljuva rus, där klarhet uppnås och inget kommer åt en, inte ens den största smärta. Om att vara en mamma som inte äter lunch. Men också om det speciella systerskap som uppstår mellan självsvälterskorna, om kvinnorna som gått före i historien, hur hon får kraft och finner likheter med deras liv.

"Vi insåg tidigt att vi inte hade något val. Vi måste flytta till Ukraina och se kriget med egna ögon – och delta i det, faktiskt, på alla sätt ett par författare kan. Så vi gjorde oss av med ägodelarna på Öland, packade bilen och körde. Nu fanns ingen återvändo. Det här är inget objektivt reportage, det är vår dagbok. Från ett krig vi valde att söka upp, från en överlevnadskamp för hela vår civilisation. Allvarligt talat: vad skulle vi annars skriva om?"
Thomas Engström och Margit RichertNär kriget i Ukraina bryter ut förändras hela säkerhetsläget i Europa. Sverige vill gå med i Nato, globala sanktioner införs, det talas om en stundande energikris. Under tiden faller bomberna obönhörligt i vår omedelbara närhet. De flesta knyter näven i fickan, tar till paroller mot kriget och öser sympatier över ett krigshärjat Ukraina samtidigt som de kräver kraftfulla beslut av världens makthavare. Två av landets mest kända författare och debattörer sätter sig istället i bilen och kör till händelsernas centrum för att med egna ögon bevittna vad det är som pågår. För att skriva ner, för att förstå och för att ge en fördjupande analys. Det är fasansfulla bilder, men också bilder av styrka och mod, av kärlek och omsorg, av människor och deras öden. In i Ukraina är ett unikt tidsdokument, skrivet och publicerat i realtid på ett sätt som böcker mycket sällan är. På ett liknande sätt som Stig Dagerman hudlöst skildrade ett sönderbombat Tyskland efter kriget visar Thomas Engström och Margit Richert här upp ett naket och sårbart Ukraina som kämpar för sin överlevnad.

Var digerdöden avgörande för jämställdheten i Europa? Hur har blodbanker påverkat kvinnors sysselsättning? Och varför finns det ekonomiska gapet mellan män och kvinnor fortfarande kvar, efter att ha minskat under nästan hela 1900-talet?
Det ekonomiska könet är en populärvetenskaplig skildring av jämställdhetens rötter och framtid, en djupdykning i de ekonomiska drivkrafter som format synen på kön och mäns och kvinnors roller i samhället ‒ från stenåldern fram till i dag. Ekonomijournalisten Carl Johan von Seth tecknar historien om hur män och kvinnor nästan uppnådde jämställdhet och varför den utvecklingen stannade av. Det är samtidigt en beskrivning av vad som återstår: jämställda mammor och pappor. I länder som Sverige kan ungefär fyra femtedelar av det kvarvarande ekonomiska gapet mellan könen knytas till föräldraskapet. Genom att föra samman den senaste ekonomiska forskningen med beteendevetenskap och naturvetenskap undersöker Carl Johan von Seth de synliga och osynliga trender som verkar i den moderna ekonomin. Långsamt förändras det ekonomiska könet.

Vid förra sekelskiftet flyttade en man vid namn Ebrahim Umerkajeff till Stockholm och länge levde han där som landets enda muslim. Han kom till Sverige som ung fattig äventyrare men blev med tiden en framgångsrik affärsman med våning på Östermalm och butik på Birger Jarlsgatan. 1930 fick han sällskap av familjen Arhan från Turkiet och när ytterligare muslimska familjer kom som flyktingar under andra världskriget hjälpte Ebrahim dem till rätta. Det är dessa människor, Sveriges första muslimer, som står i centrum i den här boken.

Men här finns också en större berättelse om det svenska 1900-talet. När Ebrahim Umerkajeff kom till Stockholm hade landet drygt fem miljoner invånare. Av dem var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och bara 35 000 invånare var födda utomlands, nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och från att ha uppfattats som något fjärran och exotiskt är islam Sveriges näst största religion. Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.

"De kommer att vara annorlunda svenskar" sade Olof Palme i ett ofta citerat jultal. "De kommer alltid att vara präglade av vad de lämnat bakom sig på vägen till Sverige. De kommer både att värna sin egenart och vara del i den svenska gemenskapen."

Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på den berättelsen, berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland.

Maria Jung Yoon adopterades från Sydkorea till Sverige 1968. En flicka på två och ett halvt år och ett äldre, barnlöst par i Norrköping, det kan väl bara sluta lyckligt? Men i själva verket är hon över fyra år gammal och kvar i Seoul finns hennes biologiska föräldrar som undrar vart Jung Yoon och hennes två systrar har tagit vägen.
När Maria har bott hos sina adoptivföräldrar i två år får de ett brev från Socialstyrelsen som skriver att barnens biologiska föräldrar har krävt att få dem tillbaka. Marias biologiska föräldrar är varken fattiga eller lågutbildade sydkoreaner som svenska myndigheter har beskrivit dem, och Maria är inte räddad från nöd och svält. Tack vare mäktiga kontakter, massmedial uppmärksamhet och mutor till korrumperade tjänstemän får paret Huh slutligen kontakt med Marias svenska föräldrar.Det här är berättelsen om Maria Jung Yoon Huh Lundberg Ström, ett stulet barn."mycket lättillgänglig och intressant" BTJ

VINNARE AV STORA FACKBOKSPRISET 2022
När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare?Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan.Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet?Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

"Vad jag kände dessa veckor var en oerhörd häpnad, över att ingen i ansvarig ställning gjorde något, över att ingen beslutsfattare tog hotet på allvar, över att uppenbara varningssignaler klingade ohörda. Jag kan jämföra det med känslan jag fick när jag vaknade av jordbävningen i Los Angeles, 1994, och allt skakade och gatlyktorna slocknade. ´Varför har ingen ansvarig sagt att det här skulle hända?´ Men den häpnaden varade bara i en sekund. Häpnaden jag kände våren 2020 tog aldrig slut."

Pandemivåren 2020 befann sig Sverige, ett land präglat av sunt förnuft, vetenskap och demokratiska värderingar, helt plötsligt i världsnyheternas flöde och man sa: vi har rätt och alla andra har fel. Vad var det egentligen som hände?

Lena Einhorn beskriver med exakthet i blicken hur hon gick från förvåning till aktivism och hur hon kastades tillbaka till sin tidigare profession som virolog, en verksamhet som hon trodde att hon lämnat för flera decennier sedan, långt innan hon blev författare på heltid. Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter följer de första två årens pandemidebatt, beskriver förloppen och blottlägger många av de underliggande processerna.

Det är dags nu, att börja titta närmare på vad som hände när Sverige och världen drabbades av covid-19-pandemin - och att ta vara på lärdomarna.

Ester och Leon Rytz var bara barn när de tvingades till några av de mest ökända koncentrationslägren under andra världskriget, som Treblinka, Auschwitz och Bergen-Belsen. De miste allt: sina familjer, sitt land, sin ungdom. Mot alla odds lyckades de överleva avrättningar, slavarbete, sjukdomar, svår svält och till och med dödsmarschen från lägret.

De kom så småningom till Sverige som flyktingar, svårt präglade av sina upplevelser. Men när de träffades i Borås, där båda hade hamnat i den framväxande textilindustrin, visste de inte vad den andra gått igenom. Leon såg Ester på stan och blev blixtförälskad, utan att veta om att hon bar på samma slags trauma som han själv. Två polskjudiska ungdomar förenades i en beslutsamhet att skapa sig ett nytt liv tillsammans. Att gå vidare och leva - inte bara överleva.

Det här är berättelsen om paret Rytz, några av de sista rösterna från Förintelsen, som ännu kan vittna om vad deras ögon såg.

De ville bli hustrur till tyska SS-män, med uppdrag att föda flest möjliga ariska barn åt Adolf Hitlers Tredje rike. På så sätt skulle kvinnorna med kropp och själ bidra till att säkra nationalsocialismens långsiktiga existens.

I National Archives i USA har författaren och journalisten Christoph Andersson hittat spåren efter 218 500 kvinnor som alla ville gifta in sig i SS:s gemenskap, under Heinrich Himmlers ledning. Ett 20-tal av dem var svenskor, och deras äktenskap en hemlig statsangelägenhet. Kvinnorna tvingades genomgå gynekologiska undersökningar, med syfte att utröna om de dög som föderskor. De behövde också bevisa att de var goda nationalsocialister, rasrena, genetiskt perfekta - och utan judiskt påbrå.

Det här är berättelsen om de svenska SS-fruarna, men också om deras SS-män. Några av paren återvände till Sverige efter kriget, fast beslutna att aldrig prata öppet om vad som varit. Inte ens med sina barn, en gång avlade för det Tredje rikets räkning.

"Barndomens somrar var soliga, fyllda av bad och naturupplevelser. Jag tittade på fåglar och hade mitt eget lilla zoo i trädgården. Men under ytan hände det saker. Sjöarna grodde igen, havet höll på att övergödas och ute i landskapet tystnade fågelrösterna när gifter spreds på åkrarna. Rachel Carson öppnade världens ögon med sin bok Tyst vår. Och det hon beskrev från USA hände även i Sverige. Miljö och natur blev mitt yrke."

Med en stark kärlek till naturen som utgångspunkt har Henrik Ekman bevakat miljöområdet i snart ett halvt sekel. Många miljöproblem har lyckligtvis fått sin lösning, men samtidigt har nya hela tiden dykt upp. Mer komplexa och globala, svårare att lösa.

Idag går sjöarna åter att bada i. Luften är frisk att andas. Miljögifternas offer har kommit tillbaka - havsörnen, gråsälen, uttern. Försurningen som hotade livet i många sjöar är under kontroll. Men världen över fortsätter jordbruk och skogsbruk att utarma den biologiska mångfalden. Och i slutet av den miljöresa som boken skildrar har klimatet blivit vår tids ödesfråga.

En ambulanshelikopter kallas till ett fritidshus utanför Norrtälje, men det är försent. Livet går inte att rädda på den 57-årige mannen. Hans fästmö förklarar för sjukvårdspersonalen att mannen, Ove, haft problem med hjärtat och alkoholen, och dödsfallet konstateras ha naturliga orsaker. Men när familjen får det tragiska beskedet reagerar Oves dotter starkt på fästmöns berättelse. Vad hände egentligen Oves sista dag i livet?

Advokat Thomas Bodström företrädde familjen i rättegången om Oves död. Nu berättar Bodström på ett personligt sätt hela den häpnadsväckande historien om detta ovanliga mordfall - från att Ove träffar fästmön första gången fram till att domen faller. Genom intervjuer med familj, vänner och poliser tecknar Bodström en levande bild av relationen mellan Ove och fästmön, liksom tiden efteråt då dottern Loise kämpar för att få polisen att undersöka hennes pappas plötsliga död. En envis kamp som möts av hårt motstånd - ända tills ett avgörande spår dyker upp.

Svarta änkan är en skakande skildring av ett av Sveriges mest omskrivna mordfall på senare år. Utan dottern Loises insatser hade mordet troligen aldrig upptäckts. En mördare hade gått fri och en ny man hade sannolikt svävat i livsfara.

Efterord av Loise Dolk.

Mario blev skjuten i huvudet vid ett rödljus av någon som förväxlade hans BMW med en kriminell gängledares.
Shayan Gaff sköts ihjäl för att han liknade en gängmedlem i samma område.
På en pizzeria vid Vårväderstorget i Göteborg sköts tio människor ner medan de såg Barcelona möta Manchester City i Champions League.

Skjutningar och sprängningar har blivit allt vanligare i Sverige. Det organiserade våldet drabbar både gängmedlemmar och oskyldiga bystanders. Men varifrån kommer alla vapen som används vid skjutningarna? Hur kan tonårsgrabbar beväpna sig med halvautomatiska pistoler och militära automatvapen?

Grävreportrarna Jani Pirttisalo Sallinen och Mathias Ståhle följer vapnens väg från vapenhandlare i Europa och svenska jaktbutiker som säljer stora mängder vapendelar licensfritt, till radhuskällare och hemmaverkstäder där självlärda vapensmeder mekar ihop de skjutvapen som sedan säljs vidare till kriminella.
Under tiden står polis och politiker till synes handfallna inför det eskalerande våldet. Hur kunde det bli så här? Vilka är människorna bakom skjutningarna? Hur stoppar vi dem?

Tom Hagen är affärsman och miljardär, en av Norges rikaste personer.

Den 31 oktober 2018 försvinner hans fru Anne-Elisabeth spårlöst från hemmet. Tom Hagen får ett hotbrev med krav på en lösensumma på nio miljoner euro i kryptovaluta, och polisen inleder en utredning i hemlighet. Men vad som först ser ut som en kidnappning kommer snart att betraktas som ett mord. Huvudmisstänkt: Tom Hagen själv.

Försvinnandet av Anne-Elisabeth Hagen är ett av Norges mest omtalade kriminalfall någonsin. Fallet är fortfarande inte löst, ingen kropp har hittats, trots en massiv polisutredning. Om Tom Hagen är skyldig, är han en kallblodig mördare som fört alla bakom ljuset. Om han är oskyldig, har han inte bara förlorat sin hustru, utan också blivit orättfärdigt uthängd som mördare.

Kriminalreportrarna Magnus Braaten och Kenneth Fossheim har följt fallet på nära håll och fått tillgång till hittills okända dokume