Samhälle & politik

Berättelsen om veterinärmedicinaren Elis Sandberg och kalvthymusextraktet THX är en unik och dramatisk svensk medicinhistoria. Den spänner över nästan fyra decennier, befinner sig i olika bryt- och brännpunkter och sätter förstoringsglaset på avgörande frågor i samhällsutvecklingen. Det handlar om synen på patienten, om lidande och död, men också om konflikterna mellan alternativmedicin och evidens, stad och landsbygd, allmänhet och etablissemang. Det är en berättelse om Sveriges väg in i moderniteten.

Den första THX-patienten, en grannes ko, tillfrisknade snabbt och gjorde Elis Sandberg övertygad om att han hade löst cancerns gåta. Från 1950-talet och framåt fick mellan 50 000 och 150 000 människor injektioner med extraktet. Hela tiden i konflikt med den svenska medicinalstyrelsen och stora delar av läkarkåren. Som mest fanns 25 THX-kliniker spridda över Sverige och Sandberg var en rikskändis.

Det här är utan konkurrens vår största medicinska konflikt genom tiderna och den kom att påverka svensk sjukvård i grunden. En veterinärmedicinare från Småland banade väg för en ny syn på den sjuka människan i Sverige.

Var digerdöden avgörande för jämställdheten i Europa? Hur har blodbanker påverkat kvinnors sysselsättning? Och varför finns det ekonomiska gapet mellan män och kvinnor fortfarande kvar, efter att ha minskat under nästan hela 1900-talet?

Det ekonomiska könet är en populärvetenskaplig skildring av jämställdhetens rötter och framtid, en djupdykning i de ekonomiska drivkrafter som format synen på kön och mäns och kvinnors roller i samhället ‒ från stenåldern fram till i dag. Ekonomijournalisten Carl Johan von Seth tecknar historien om hur män och kvinnor nästan uppnådde jämställdhet och varför den utvecklingen stannade av. Det är samtidigt en beskrivning av vad som återstår: jämställda mammor och pappor. I länder som Sverige kan ungefär fyra femtedelar av det kvarvarande ekonomiska gapet mellan könen knytas till föräldraskapet.

Genom att föra samman den senaste ekonomiska forskningen med beteendevetenskap och naturvetenskap undersöker Carl Johan von Seth de synliga och osynliga trender som verkar i den moderna ekonomin. Långsamt förändras det ekonomiska könet.

Det här är den sanna historien om hur reportrarna Jodi Kantor och Megan Twohey på New York Times grävde fram skandalen kring Harvey Weinstein, och hur det blev en tändande gnista för metoo. Det är bladvändande spännande att följa med i det journalistiska arbetet, med ständiga svåra avvägningar och motgångar, och se hur de bit för bit lyckas blottlägga de tystnadsstrukturer som upprätthåller övergrepp. Ledtrådar kommer från alla håll men tystas från ännu fler. De möter hot, maktfullkomlighet och dubbelspel som leder långt bortom det enskilda fallet.

Tystnaden har ett högt pris. Det kostar dock ännu mer, för alla inblandade, att tala ut. Åtminstone fram till den dagen då man inte längre står ensam, utan många röster höjs.

I den här boken - som har kallats en feministisk Och alla presidentens män för vår tid - får man följa en rörelse från de första hemliga telefonsamtalen, genom explosionen av metoo, fram till en återträff med reportrarnas källor. Var det värt det?

Sverige blir grönare, varmare och blötare. Faktum är att uppvärmningen går dubbelt så snabbt här jämfört med det globala genomsnittet eftersom vi är ett arktiskt land. Kalfjällen växer igen och den nya fjällfågeln kommer att heta bofink, gäddan slår ut rödingen när fjällsjöarna värms upp. Och detta är bara början, om hundra år kommer tusentals öar i Stockholms skärgård att vara utplånade när vattennivån stigit.

Klimatkrisen kommer även att föra med sig en rad pandemier, där den nuvarande coronakrisen endast är att betrakta som ett genrep inför vad som komma skall, enligt forskarna.

I en skildring som rör sig från Abisko till Ystad berättar SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström om ett Sverige som nu förändras för evigt. Hon har träffat forskare som berättar om sina senaste upptäckter. Som en röd tråd löper deras växande oro och kommentaren "det går fortare än vad vi trodde". Det är den första boken i sitt slag som utifrån forskningen på landets universitet och lärosäten beskriver hur Sverige förändras av det varmare klimatet.

I alla tider har människan lockats av väldoft, men genom åren har metoderna för att lukta gott (och dämpa stank) sett väldigt olika ut. Från bränd harts i det antika Egypten till svavel och essentiella oljor i det medeltida Europa. På 1900-talet exploderade parfymindustrin, och den kom alltmer att handla om marknadsföring och paketering, kändisar och modehus.

Under de senaste decennierna har dock nischmärken helt förvandlat parfymlandskapet. Parfymörerna har klivit fram i rampljuset, digitaliseringen har gjort det lättare att prata om och mötas kring parfym och där andra konsumtionsgrenar står inför retaildöden blomstrar parfymbutikerna. Dofter - så intima och svårbeskrivna - har blivit något socialt. Parfym har blivit ett sätt att umgås.

I den här boken berättar Jenny Lantz om den här rörelsen. Hon försöker hitta dofternas essens och parfymhusens sanningar, och har träffat otaliga nyckelpersoner runt om i världen som ger avslöjande inblickar i en tidigare hemlig värld. Vi får också lära oss det mesta om noternas egenskaper, doftfamiljernas karaktär och om banbrytande näsor och parfymer. Genom att rikta en skarp lins mot ett av 10-talets viktigaste populärkulturella uttryck lyckas Jenny Lantz samtidigt berätta något större om vår samtid - om individualisering, konsumtion och den intensiva jakten på upplevelser.

Från januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. En stark förespråkare för detta är en av våra mest kända barnrättskämpar, Lars H Gustafsson. Här tecknar han levande och personliga porträtt av tre av sina vägvisare. Vi möter de samtida feministerna Ellen Key, Anna Lindhagen och Elsa Laula Renberg. De kände alla varandra och hade en förmåga att koppla ihop frågorna om kvinnors och barns rättigheter med dem om fred, miljö och social rättvisa. Lars H Gustafsson lyfter fram deras viktigaste tankegångar, häpnadsväckande aktuella idag, samtidigt som han beskriver deras levnadsöden och den tid de levde i.

De som går före möter ofta motstånd och hat, något som även blir tydligt i de miniporträtt författaren ger av tre nutida aktivister: Greta Thunberg, Malala Yousafzai och Tabata Amaral. Mer än någonsin behöver vi sådana vägvisare, menar Lars H Gustafsson. De utmanar oss och tvingar oss att reflektera över vilka vi är, vilka vägval vi gör och vårt ansvar för kommande generationer och den värld de ska leva i.

Under tre månader 1994 dödades 800 000 människor i ett folkmord i Rwanda, en av de värsta händelserna vår moderna historia. Det dåliga samvetet i FN och omvärlden har medfört att den nuvarande regimen ostört kunnat bygga upp en av världens hårdaste diktaturer. Enligt Amnesty International misshandlas, fängslas och mördas de som sätter sig upp mot regimen. Trots vetskapen om detta är protesterna lama mot regimen så länge som minnet om folkmordet lever vidare. Detta görs effektivt genom att människor fortfarande anklagas och ställs inför rätta både i Rwanda och i andra länder.

Men det är inte bara de verkliga mördarna som åtalas; även de som sätter sig upp emot regimen kan bli oskyldigt anklagade. För att få andra länder att döma människor som anklagas för folkmord förekommer att bevisningen grundas på falska vittnesmål. Åklagare och domstolar riskerar då att ovetande gå diktaturens ärenden.

Exilrwandiern Theodore Tabaro är undersköterska och fyrabarnspappa. Han lever ett vanligt liv i Örebro tills han på uppmaning av Säpo vittnar om flyktingspionage, mot regimen i Rwanda. Säpos löfte om hjälp ifall han skulle råka illa ut på grund av sitt vittnesmål infrias inte. Kort efter spionrättegången anklagas Tabaro för fler än 900 mord, har nu varit häktad i mer än två år och riskerar att få sitta i fängelse på livstid. Frågan väcks om Theodore Tabaro är skyldig till folkmord eller om det är svenska staten som är skyldig till justitiemord.

Många, särskilt unga, känner inte till sina rättigheter. Och de är inte medvetna om sina skyldigheter. Det menar juristen Dona Hariri som säger: Det är inte coolt att begå brott, det är coolare att kunna sin rätt.

Fatta lagen! är boken som gör lagen tillgänglig för alla. Till exempel förklarar den vad som är att förolämpa och vad som är förtal. Varför det aldrig är en bra idé att jobba svart eller vad samtycke till sex egentligen innebär. Om det räknas som misshandel när två personer har bestämt sig för att slåss eller om en polis har rätt att trycka upp dig mot en vägg och visitera dig.

Juridik anses ofta svårt och krångligt, men här kommer lagen förklarad på ett sätt som alla kan förstå. Unga blir ofta utsatta för brott och med hjälp av den här boken ska du veta vad som gäller när - eller helst innan - du hamnar i en rättssituation.

Områden som beskrivs är framför allt sådana som unga människor berörs av; immaterialrätt, sexualbrott, misshandel, väktares befogenheter, narkotika, olaga hot, stöld och diskriminering, men även juridik kring bostäder och civil olydnad.

Dona Hariri vill med den här boken ge alla medborgare rätten till sin rätt. Läs på och fatta lagen!

"Du måste komma ensam, sa de. Jag fick inte ha några id-handlingar och skulle lämna mobilen, diktafonen, klockan och handväskan på mitt hotell ..."

I hela sitt yrkesliv har Washington Post-reportern Souad Mekhennet behövt förhålla sig till sin muslimska bakgrund och det faktum att hon är född och uppvuxen mitt i Europa. Som journalist har hon försökt skildra de skilda perspektiven i kampen för och emot radikal jihadism. Hon har fått intervjua militanta islamister, inte för att de håller med henne, utan för att de anser att hon ger en rättvisande bild av dem. Men hon berättar också med stor inlevelse om hur deras offer drabbas.

I denna självbiografiska reportagebok skriver hon om möten och händelser hon varit med om, rör sig mellan Tyskland och Libanon, Irak och London, Pakistan och Paris, träffar talibaner, al-Qaidafolk och personer från ISIS ledning. Hon berättar om hur hon avslöjade "Jihadi Johns" rätta identitet, fick kontakt med släktingar till Bataclanterroristerna och om hur hennes egen släkt drabbats av sådana vanvettsdåd.

Idag kallar sig alla demokrater. Men den som frågar vad begreppet demokrati egentligen betyder får osäkra svar. Vi har glömt vad demokrati är - därmed är demokratin sårbar.

Demokratins bultande hjärta är en samhällssyn vars grund är inkludering och dialog.

Denna bok går bortom de vanliga ytliga beskrivningarna av demokrati. Den utgår från modern internationell demokratiforskning och beskriver demokratins anatomi: den demokratiska ideologin.

Enligt demokratisk ideologi är människor jämlika. Alla är välkomna att delta i det offentliga samtalet och samhällets beslutsprocesser. Oavsett hudfärg, kön, religion, social status, religion, etnicitet, etc.

Demokrati är ett mycket gammalt fenomen, kanske lika gammalt som mänskligheten? Boken innehåller en svindlande resa genom demokratins - och antidemokratins - historia från forntid till i dag.

Boken är en storslagen skildring av demokratins ideologi och historia, resultatet av sex års arbete. Verket ger läsaren en demokratisk bildning, som blivit livsviktig i nutidens politiska mörker.

Hösten 2015 kom över 20 000 unga afghaner till Sverige. 2017 var året då många av dem fick besked om att de inte fick stanna i landet. Då var Fatemeh Khavari 17 år och hon blev ledare för tusentals ungdomar. De startade organisationen Ung i Sverige för att stoppa utvisningarna till Afghanistan.

Fatemeh Khavari tillhör de mest utsatta i världen. Hon är tjej. Hon är från Afghanistan. Hon är född på flykt. Hon är muslim. Hon bär hijab. Hon är hazar. Men hon vägrar låta det hindra henne.

Det här är en berättelse om vad ett liv på flykt gör med en människa. Om att bygga en folkrörelse av samhällets mest utsatta. Om kamp och organisering för att äntligen få stanna upp någonstans och börja leva, inte bara överleva.

Fatemeh Khavari berättar själv om kampen, från de första ensamma dagarna på Mynttorget i slutet av sommaren 2017, fram till det egna 18-årsfirandet i ett Sverige som kallar hem sin ambassadspersonal från Afghanistan samtidigt som utvisningarna fortsätter.

Vi får också följa Fatemeh Khavaris eget liv och de avgörande händelser som format henne till den orädda 18-åring hon är idag.

Mexiko har blivit centrum för den internationella droghandeln och över 150 000 människor har dödats. På ytan utkämpar staten ett krig mot knarket, men många politiker och myndighetspersoner spelar under täcket med kartellerna. Mördare, knark- och slavhandlare går fria, medan den som ställer för närgångna frågor kan skjutas ner på öppen gata. Sedan 2000 har ett hundratal journalister dödats.

Ändå envisas många med att berätta sanningen. I Tårar för Mexiko skriver några av landets allra främsta journalister om den djupgående korruptionen, om unga killar som söker sig till den organiserade brottsligheten för att samhället inte kan erbjuda dem något, om att kvinnors liv och död betraktas som bagateller av både brottssyndikat och myndigheter. De berättar också om sitt farliga arbete, om att bli kidnappad, hotad, torterad, om att hitta en massgrav ihop med offrens anhöriga.

Tårar för Mexiko skildrar ett land där våldet härskar, men lyfter också fram djärva människor som kämpar trots omständigheterna och vars initiativ utgör ett hopp för landets framtid.

Boken är tillägnad Mexikos mördade journalister och fotoreportrar.

Med kvickhet och briljans återkommer Mary Beard, professor i antikens historia och Storbritanniens mest kända forskare i klassiska studier, till genusfrågorna och beskriver på vilket sätt kraftfulla kvinnor har behandlats genom historien. Med exempel som spänner från den antika världen till dagens samhälle utforskar hon kvinnohatets kulturella bakgrund, reflekterar över kvinnors möjligheter att göra sin röst hörd i offentligheten, belyser vår kulturs tankar om relationen mellan kvinnor och makt, och visar hur ett fåtal starka kvinnor motsätter sig att pressas in i ett maskulint mönster.

Utifrån sina personliga erfarenheter av sexism och könskodad aggressivitet på nätet ställer Mary Beard frågan: Om kvinnorna inte befinner sig helt innanför maktens strukturer, då är det väl makten vi behöver omdefiniera snarare än kvinnorna?

Södertälje 2010. Två bröder blir avrättade på den ökända spelklubben Oasen. De brutala morden innebär också slutet på en blodig maktkamp i Södertäljes undre värld. En värld där illegala spelklubbar, utpressning och misshandel är vardag och där familjeband och dolda allianser avgör vem som får leva och vem som ska dö.

Morden i Södertälje sätter igång en av Sveriges största polisutredningar genom tiderna. Polisen genomför ett massivt underrättelsearbete och lyckas med hundratals timmars telefonavlyssning, spaningsuppdrag och förhör gripa de misstänkta.

Den prisbelönte reportern Baris Kayhan har fått unik tillgång till en sluten värld. Han har intervjuat personer i Södertäljenätverket, poliser och andra inom rättsväsendet och han har gått igenom det omfattande materialet från rättegången. Boken Nätverket är ett omskakande stycke samtidshistoria men även en bladvändande thriller. En svensk motsvarighet till Gomorra, Narcos eller The Wire.

Kom kustbevakningen? Det är sjuåriga Lamis sista ord innan hon försvinner i vågorna på Egeiska havet. När solen går upp ligger livlösa kroppar på turiststranden. På en klippa i havet står tolv unga män som lyckats simma i land.

Det är den 5 januari 2016 och svenska politiker pratar om flyktingpaus. EU gör överenskommelser med Turkiet för att hindra människor att fly in i unionen medan den maffiastyrda flyktingsmugglingen omsätter miljardbelopp. President Erdogan fängslar kritiska journalister i ett land som alltmer liknar en diktatur.

Författarnas personliga resa mot sanningen är en icke-fiktiv thriller om ett massmord med politiska förtecken. Båt 370 är ett skrämmande reportage inifrån Turkiet om vad som hände på havet, om svek och medmänsklighetens gränser.

Varför är det inte en självklarhet att alla människor ska få resa fritt?

Norma, Jamal och Abou har var och en lämnat allt för drömmen om ett värdigt liv. Som så många andra migranter i vår tid korsar de kontinenter. I Gränsbrytarna följer journalisten Erik de la Reguera dem på nära håll längs deras strapatsfyllda färder mot USA och Europa. Varvat med fältarbetet beskriver han migrationens historia. Han ser ett tydligt samband mellan de allt högre murarna och vår tids växande nationalism. I alla tider har de styrande försökt begränsa människors rörlighet, men aldrig har de geografiska gränserna varit så skarpa som nu.

Gränsbrytarna är en bok om några av vår tids stora frågor. Den utforskar vad som händer när gränser korsas. Även de inom oss.


"de la Regueras bok befinner sig i en egen klass bland allt som nu skrivs om gränsmurar och migranter - den högsta." Dagens Nyheter

"Det är ett oerhört bra reportage" Expressen

"Ett journalistiskt hjältedåd" Svenska Dagbladet