Memoarer och biografier

Suzanne Brøgger har en närmast seismografisk förmåga att registrera sin omvärld och tidens gång, och hon är aldrig rädd för att sätta sig själv på spel. I denna dagbok, skriven under åren 2010–2020, avhandlar Brøgger vardagslivet på landet, beskriver resor och händelser, samtidigt som hon nyktert iakttar och kommenterar den samhälleliga och politiska utvecklingen.

Här finns aktuella ämnen som #metoo, Brexit, krisen i Svenska Akademien och pandemin, men även tidlösa reflektioner om litteraturen, konsten och existensen. Allt filtrerat genom författarens skarpa blick, som skiftar mellan att vara arg, indignerad och munter.

Med En författares dagbok visar Suzanne Brøgger än en gång att hon är en av vår tids viktigaste röster.

Varför väljer man att bli polis? Hur är det att ha ett jobb där man dagligen riskerar att utsättas för hot och våld? Och hur förändras polisyrket när samhället förändras?

Michael Fetz är en av Sveriges mest erfarna poliser. Under sina drygt fyrtio år i yrket har han haft en rad ledande nyckelpositioner inom svenskt polisväsende: polismästare i utsatta områden som Västerort och Södertälje, varit med och startat upp Nationella insatsstyrkan, varit chef för piketenheten i Stockholm City och operativ chef för flygplatspolisen på Arlanda. Han har dessutom varit högsta ansvarig för flera större händelser i Stockholm, från självmordsdådet på Drottninggatan 2010 till kronprinsessan Victorias bröllop och hanteringen av corona i Stockholm.

I den här boken berättar Fetz om livet som polis. Här finns actionladdade avsnitt, som när vi får följa insatsen vid en flygplanskapning och arbetet inom Nationella insatsstyrkan, han skildrar den utsatta positionen som blåljuspersonal och piketpolis dagligen upplever. Han reflekterar också över hur samhället förändrats under hans år på jobbet. Vilka utmaningar innebär den explosionsartade tillgången på vapen och den systemhotande gängkriminaliteten?

Att polisyrket fascinerar många av oss vet vi genom otaliga filmer, böcker och poddar. Michael Fetz ger oss en unik inblick i hur en polis verkligen har det på jobbet.

Från sin mammas dödsbädd tar Jessica Haas Forsling med sig ett tummat exemplar av boken Främmande fågel av Jascha Golowanjuk, ett författarnamn hon aldrig hört förut. På titelsidan står hennes mormors namn, den mytomspunna Ruth som försvann så tidigt. Jessica förstår inte varför boken kallar på henne. Men den kommer att ge hennes liv en ny riktning.

Jascha Golowanjuk var i mitten av förra seklet en bästsäljande författare i Sverige, hans äventyrliga och exotiska romaner älskades av många och han umgicks med tidens största profiler. Men hans sårbara identitetstillhörigheter – jude, homosexuell, invandrare – gjorde honom till en främmande fågel i den svenska kultursfären och idag är det få som minns honom. Han var en utböling i det modernistiska folkhemsbygget på Gärdet i Stockholm, precis som Ruth Haas som flytt från Berlin och bodde några gator bort. De var båda utlevande normbrytare, som levde stort men som gömdes i skuggorna.

När Jessica Haas Forsling plötsligt står som ensam förmedlare av familjehistorien till sina barn, pekar alla pilar mot henne, Ruth. Men medan mormodern ligger tyst i sin grav på Judiska kyrkogården, är det Jascha Golowanjuk som fyller i de gapande luckorna i sökandet bakåt.

I Främmande fåglar väver författaren ett vindlande nät mellan Jascha och Ruth. I mitten står lite motvilligt hon själv och hennes egen jakt – efter minnen, sammanhang, en judisk identitet. Det blir en gripande berättelse om att förlora trådarna bakåt och att ta makten över sin historia.

"Vad önskar du dig i julklapp? En autismdiagnos!”

Efter många år av vårdbesök, självskadebeteende, KBT och felaktiga depressionsdiagnoser fick Elsa Törnqvist diagnosen autism, vid 23 års ålder. Äntligen fick hon en förklaring till varför hon fungerar som hon gör, varför andra tycker att hon är konstig, varför hon inte riktigt klarar av det som andra verkar hantera så lätt, varför hennes liv känns som ett tusenbitarspussel, där man aldrig någonsin ser helheten.

Jag vill bara bli erkänd som stat är en gripande och konkret berättelse om att leva med autism, och om den snåriga vägen fram till diagnosen. Det är också väldigt rolig läsning. Om vardagslivet med Elsas stundtals prövade sambo, om varför hon älskar chicken nuggets och varför hon aldrig är så lycklig som när hon får åka buss.

En kall februarikväll 1947, två dagar före hennes sjuårsdag, skrivs en flicka med tbc in på Norrtulls sjukhus. Efter fyra månader på sjukhuset skickas hon till barnsanatoriet Tjärnan i Dalarna för att tillfriskna. Först till lucia ska den lilla flickan få komma hem till sin familj igen.

Flickan kommer att bli Björn Wimans mamma. I den här boken berättar han hennes historia: vistelsen på sanatoriet, hemkomsten och rädslan för att insjukna igen, tystnaden som omgav sjukdomen i familjen, hur erfarenheten präglat henne som barn och som vuxen.
Det är också en berättelse om den fruktade lungsjukdom som skördat så många liv under mänsklighetens historia, som kommit att symbolisera såväl smuts och fattigdom som förfining, kultur och livshunger. Och om varför tuberkulosen blev det framväxande folkhemmets största fiende.

I en sal på lasarettet är en gripande, rik och insiktsfull bok om en sjukdom, om människorna som drabbades av den och om ett samhälle som kanske gick för långt i sin iver att utplåna den. För vad gör det med ett litet barn att vara borta från sina föräldrar så länge? Och vad har det gjort med den generation som kommit efter?

Sedan Märta Tikkanen debuterade som författare för 50 år sedan har hon varit omskriven, omtalad, ibland bespottad, men mest av allt älskad. Nu kommer den första stora biografin om henne.

Märta Tikkanen var en stark företrädare för andra vågens feminism, samtidigt som hennes liv länge präglades av det komplicerade äktenskapet med Henrik Tikkanen, skildrat i sjuttiotalsklassikern Århundradets kärlekshistoria. Hur kan en kvinna kalla sig själv feminist, kämpa för kvinnors rättigheter och jämställdhet och på samma gång offra så mycket för en man?

Johanna Holmström skriver om Märta Tikkanens liv och författarskap, sett genom männen, väninnorna, barnen och skrivandet. Borde hålla käft låter oss komma nära en av våra stora författare.

Jung Chang, författaren till den bästsäljande succén Vilda svanar, är nu tillbaka med en fascinerande bild av tre systrar som kom att forma det moderna Kina.

Det sades att en älskade pengar, en älskade makt och en älskade sitt land. Men historien om systrarna Soong är så mycket mer än dessa schabloner. När Kina kämpade sig igenom hundra år av krig och revolutioner spelade de var och en en viktig roll. Relationerna mellan systrarna var mycket ansträngd, inte minst för att en av dem gjorde allt för att förstöra för de andra.

Det är en gripande berättelse om kärlek, krig, intriger och förräderi. Den tar oss med på en storslagen resa från Kanton i Kina till Hawaii och New York, från Japan till hemliga mötesrum i Moskva och maktens korridorer i det demokratiska Taiwan. Jung Chang skildrar med varsam hand dessa tre extraordinära kvinnor, som var med och formade 1900-talets Kina.

Jung Chang har tidigare skrivit Vilda svanar: tre döttrar av Kina, Mao: den sanna historien och Den sista kejsarinnan av Kina. Hennes böcker har översatts till över 40 språk och sålt över 15 miljoner exemplar utanför Folkrepubliken Kina, där hennes böcker är förbjudna.

"Se till att njuta nu! Den här tiden kommer aldrig tillbaka!" Peppen och de goda råden haglar över en när man får barn. Men det är inte så lätt att hinna njuta när man samtidigt ska hantera sömnbrist, treårstrotsen ingen berättat om, leklandsföräldrar och skärmtid. Varför är det så svårt att vara mamma egentligen?

Och vad gör man när ens barn blir allvarligt sjukt, när det allra värsta är på väg att hända?

Emma Bouvin är en av Dagens Nyheters mest lästa krönikörer. Med sin osvikliga humor och stor värme fångar hon i sin debutbok livets väsentligheter och förtretligheter, allt från första dejten med barnens far och kisset på stickan till dagen då hennes unge utan förvarning blivit sex år och ska börja skolan. Här finns svärtan och glädjerusen, bråken och vardagslyckan. Och så den där kärleken som trots allt är större än allting annat.

"Det är så mycket jag inte vet om min mamma."

Kaj Schuelers mor talade nästan aldrig om sin uppväxt, och när hon dog påbörjade han en upptäcktsresa in i hennes förflutna. Ruth Herz föddes av judiska föräldrar i tyska Bingen och kom till Sverige i januari 1939, en månad före sin 16-årsdag. Tillsammans med en grupp andra judiska ungdomar grundade hon en kibbutz på Hälsinggården i Dalarna. Kvar i Tyskland fanns hennes föräldrar, vars tillvaro blev alltmer kringskuren på grund av förföljelse och förtryck.

Samtidigt som Ruth levde i en judisk gemenskap med drömmar om att utvandra till Palestina, Hemlandet, blev hennes föräldrars liv allt svårare, till den dag då de deporterades från sitt hem. Spåren efter dem slutar i polska Piaski. Troligen dödades de på plats eller i något av nazisternas närliggande läger.

Ruth återförenades aldrig med sina föräldrar, och den familjehistoria som den unge Kaj skulle ha velat lyssna till ekade av tystnad. Kaj Schueler skriver personligt och drabbande om en familj som slets itu.

"Min barndom är min tillflyktsort." Så skriver Petra Mede i sin skildring av uppväxten och nuet. En skildring som tar avstamp i barnets intensiva känslor, varav två är särskilt ofta återkommande: skammen och högmodet.

Dråpliga och rörande minnen från sjuttio- och åttiotalet i Sävedalen utanför Göteborg radas upp, och undan för undan framträder bilden av en mestadels lycklig människa med en stark känsla av att vara ämnad för något större. Skulle hon egentligen inte leva sitt liv som uppburen stjärna, en som drack paraplydrinkar på Manhattan?

Parallellt följer vi den vuxna Petra under en ovanligt händelserik och känslomättad dag, som innefattar ett obekvämt besök, ett sorgligt avsked och en återkomst till en plats hon inte sett på trettiotvå år ...

Det här är Petra Medes debut, skriven med den rappa och drastiska humor som vi lärt oss är hennes, men utan att rygga för livets mörker.

Robert Broberg letar efter sig själv skildrar en vindlande artistkarriär, som börjar i tonårens skifflemusik och kulminerar i personliga scenföreställningar som får en entusiastisk och kärleksfull publik att gång på gång fylla Globen i Stockholm.

Robert Broberg vann svenska folkets hjärtan med pojkaktig charm, sentimental schlager och tokroliga ordvändningar. Själv vantrivdes han i rollen som den ständigt sprudlande Robban och lämnade offentligheten. En tid av självrannsakan, uppbrott från familjeliv och tvära artistiska kast gav hans humor den svärta som tidigare saknats. Han återvände till scenen, mer reflekterande och drastisk, och byggde en ny och hållbar relation till publiken samtidigt som han fortsatte att leta efter sig själv.

Med hjälp av Robert Brobergs stora sångskatt, privata brev, anteckningar och manuskript, ett rikhaltigt pressmaterial och öppenhjärtiga samtal med människor som levde och arbetade nära honom, tecknar Klas Gustafson bilden av en av Sveriges mest älskade och särpräglade scenartister.

Lejonens beskyddare är den gripande och sanna historien om evakueringen av Mosul zoo. Om människorna och djuren som gjorde sitt bästa för att överleva under de fruktansvärda år då Mosul belägrades av ISIS. Trots att staden förvandlades till ett helvete, så fanns det en plats där omtanke och medkänsla fick råda.

I stormens öga hittar vi djurskötaren Abu Laith, en bilmekaniker som lärt sig allt han kan om djur genom National Geographics. I närheten, i Mosuls mest välmående stadsdel, lever familjen Zarari ett gott liv i sin stora villa. Men i juli 2014 förändras staden för alltid. Förrädare" halshuggs öppet på gatorna, kvinnor får inte längre studera eller arbeta och burkan blir det enda tillåtna plagget att visa sig utomhus med. Familjen begraver sina böcker i trädgården och gömmer sig inomhus.

I djurparken kämpar Abu Laith mot unga och naiva krigare som aldrig tidigare sett ett lejon. Tillsammans med sina barn smyger han runt i de ockuperade delarna av staden och letar mat i soporna. När belägringen är över finns endast ett lejon och en björn kvar vid liv.

Fenomenet som sålt 400 000 exemplar i England!

Allt jag vet om kärlek är en underhållande och insiktsfull, feministisk och rörande debut från Dolly Alderton, en en brittisk röst som av många kallats en Caitlin Moran för millenniegenerationen. Hon väver samman personliga berättelser, skarpa samtidsobservationer, listor och recept till en berättelse som kvinnor i alla åldrar kan känna igen sig i, om en tid i livet då allt fortfarande är odefinierat och hoppfullt.

Att bli vuxen innebär att behöva möta både medgång och motgång, något som journalisten och författaren Dolly Alderton känner väl till. I sina kolumner i Sunday Times, Daily Telegraph och i sin succépodcast The High Low, har hon kastat sig huvudstupa ut i den digitala tidsålderns dejtingkultur.

Hon beskriver starka vänskaper som de ser ut i början av vuxenlivet och kampen för att skapa en karriär och en plats i världen. I den här boken berättar hon ärligt och humoristiskt om hur hon blivit förälskad, men samtidigt inte älskat sig själv, om katastrofala fester med Rod Stewart-tema, om att bli dumpad och om att upptäcka hur viktiga ens vänner är när man försöker finna sin plats i tillvaron.

Dolly Alderton, född 1989, är en brittisk prisvinnande journalist och skriver för flera av landets största tidningar. Hon vann National Book Awards 2018 i kategorin årets biografi och nominerades till både British Book Awards 2019 och Waterstones Book of the Year Award samma år.

Stefan Persson är en av världens rikaste människor. Han har satt sin prägel på hela modeindustrin. Han kan påverka politiska beslut. Han styr ännu företaget bakom kulisserna. Och han vill fortsätta vara hemlig.

Många har frågat sig hur ett företag från lilla Västerås kunde bli ett fenomen i hela modevärlden. Så hur gick det till när H&M genom en gigantisk reklambudget och supermodeller, världsartister och stjärndesigners lyckades bli ett av världens starkaste varumärken och själva sinnebilden för fast fashion? Vilka var det som skapade succén?

Som med varje framgångssaga så finns också kritiska röster. Det handlar om anklagelser om sexistisk reklam och utnyttjande av unga underbetalda sömmerskor. Det handlar om en företagskultur som i vissa avseenden anklagats för att vara rent sekteristisk. Det handlar om en ägarfamilj som prioriterar höga vinstutdelningar till aktieägarna.

Mannen som gång på gång övertrumfar kritikerna heter Stefan Persson. Han som med viss tvekan axlade ledarrollen. Med unika vittnesmål från anställda och interna dokument får vi här en tydligare bild av hur det gick till när han skapade ett av Sveriges största företag genom tiderna och hur han ska ta H&M in i framtiden.

Nominerad till Augustpriset 2019!

Augustprisbelönade författaren och journalisten Ingrid Carlberg skriver den häpnadsväckande och osannolika berättelsen om mannen bakom historiens största pris: Alfred Nobel. Mannen som blev stenrik på sprängämnen, skrev poesi i hemlighet och drömde om fred på jorden.

Med både bred pensel och precision i detaljen skildrar hon Alfred Nobel och den värld som omgav honom. Det är en levande berättelse som följer Alfred från de fattiga småbarnsåren i Stockholm genom 1800-talets Europa till stroken i San Remo 10 december 1896, genom familjebråk och kärlekssorger, framgångar och svek. Det bittra dramat om testamentet, prisernas tillkomst, blir bokens naturliga crescendo. Nobel är en myllrande familjekrönika, där Alfreds dramatiska liv också sätts i sin naturvetenskapliga, litterära och politiska kontext efter de områden han valde ut för sina priser.

Vilka var de livserfarenheter som drev Alfred Nobel att vilja testamentera sin förmögenhet till den framtida forskningen? Vad var det för verklighet han ville påverka med sitt överraskande testamente?

Ingrid Carlberg kombinerar forskarens vetenskapliga ambitionsnivå med den berättande journalistikens närvaro och nerv. Boken bygger på en rad nya och hittills okända källor. Carlberg har grävt i arkiv i fem länder och plöjt de tusentals privata breven. Det har aldrig gjorts förut. Nobel är därmed den första samlade berättelsen om bakgrunden till Nobelpriset någonsin.

Livet såg ljust ut för Liam Norberg den där vinterdagen 1993. Han hade gott om kontanter efter ett flertal lyckade kupper och han hade sopat igen alla spår efter sig. Trodde han.

Insidan är berättelsen om Liams väg, från hängiven kampsportskille till yrkeskriminell. Det är en berättelse om ger en unik inblick i de kriminellas värld och deras sätt att se på samhället. Men det är också en bok som visar att det finns en väg ut, en väg till något nytt.

Liam Norberg är känd för sina filmroller i bland annat Stockholmsnatt och Sökarna. Men även för att han dömdes till ett rekordlångt fängelsestraff för 930-miljonerskuppen mot Gota-banken 1990 och ett värdetransportrån i Göteborg.

"Det är inte bara en gång som jag varnat honom för att skriva denna självbiografi. Inte bara för Annas tänkta reaktion, men för att själva formen med ´talesman´ och ´baktalesman´ visar brist på omdöme. Självbiografier har, det gäller generellt, en rakt fram berättande form, alltifrån det första sprattlet och skriket fram till det sista sprattlet och sucken. Här blir det i stället ett sammelsurium."

Den som för ordet är Carl-Göran Ekerwalds "baktalesman". Brittsommar är tredje delen i Ekerwalds svit av självbiografiska böcker men liknar till formen inget han skrivit tidigare. Boken ger utrymme åt två röster, en dagbok författad mellan åren 2009-2018 av Ekerwalds "talesman". Han noterar bara vad han tycker är lagom: resor, möten med människor, möten med böcker, möten med drömmar. Efter dagboken följer baktalesmannens kritiska och upplysande kommentarer med överskrifter som "Mozartbreven", "Goethes kokerska", "Beuys och den persiska estetiken" och "Att föreställa sig Gud". De blir till ett slags miniessäer om ett liv av läsande och skrivande. Vart ledde det, vad har han lärt sig, vad var viktigt?

Carl-Göran Ekerwald (f. 1923) har skrivit ett femtiotal böcker, romaner, biografier, essäsamlingar och dikter. 2002 utkom den första av hans självbiografiska böcker, Skogshuggarens pojke, som följdes av Tabula rasa 2008.

Nadya Tolokonnikova är konstnär, aktivist och en av grundarna av Pussy Riot, det feministiska konstnärskollektivet som skapade rubriker runt om i världen när de fängslades för ett framträdande i Frälsarkatedralen i Moskva. Den slutplädering som hon höll under rättegången publicerades 2012. Efter att ha frigivits 2013 har hon belönats med The Lennon Ono Grant for Peace och The Hannah Arendt Prize for Political Thought, talat inför amerikanska kongressen och det brittiska parlamentet, samarbetat med konstnären Banksy och uppträtt tillsammans med Bill Clinton och Muhammad Yunus.

Under lång tid har hon protesterat mot Vladimir Putins regim - men hon ser också de tydliga likheterna mellan ledarna Putin och Trump.

Hur startar man en gräsrotsaktion? Hur kan man utmana det maktfullkomliga patriarkatet? Vilket är individens ansvar? Genom att berätta sin historia på ett personligt sätt och låta den blandas med bilder, citat, listor och texter - och berättelser om de människor som inspirerat henne mest - önskar Nadya Tolokonnikova nå fram till ett manifest som kan göra skillnad. Erfarenheterna från Ryssland, tiden hon satt i fängelse, hatet och avskyn mot ett människofientligt samhällssystem måste kunna vändas till något som andas en ljusare framtid. Lekfull men på blodigt allvar, om konst, anarki, kön och protest - Read & Riot är en handbok i att göra motstånd.

Gunilla Bergström, författaren och illustratören bakom bland annat de klassiska Alfonsböckerna, har under en drygt fyrtioårig karriär valt att hålla sig i bakgrunden. Man är väl en ensamvarg, utan att tycka att det är snyftigt.

Nu berättar Gunilla Bergström för första gången öppenhjärtigt om sitt eget liv i en biografi.

Hon föddes 1942 i Göteborg och inledde sin yrkesbana som journalist. Hennes första bok kom 1971 och fyra år senare blev hon författare på heltid. Förutom 25-tal Alfons-böcker har hon skapat rim- och berättelseböcker, vistexter och libretto för en barnmusikal.

Som barnboksförfattare är hon road av det psykologiska finlir som pågår när man är osams med nån, eller har klippt till nån för hårt eller inte har nåra vänner och allting är ensamt och ledsamt. Det är så mycket som finns inuti. Någon sagotant säger hon inte vara: Jag vill berätta sanna historier om verkliga människor. I biografin berättar hon nu äntligen historien om sitt eget äventyrliga och tidvis turbulenta liv.

"2019 fyller jag 92. Om jag inte dött eller blivit dement dessförinnan arbetar jag då fortfarande vid tangentbordet som skriftställare. Men har vid det laget rimligtvis inte mycket tid kvar. I sjuttiofem år, ända sedan jag som sjuttonåring började på Värmlands Folkblad har jag vid tangentbordet verkat publikt, först som journalist under volontärtiden, sedan som skriftställare. Efter mer än sju decennier alltså tid för en summering. Ja, även just det som varit och det som ännu är kontroversiellt.

I Ett andra anstånd söker jag att i ord och i några viktiga bilder skära upp jaget ända in i pulpan. Det handlar om rannsakanden efter det att jag inte avled i sepsis på Karlskoga lasarett den 16 augusti 2015. Orden har nedtecknats allteftersom från augusti 2015 till juni 2018.

Rannsakanden alltså. Inte biografi och än mindre en redovisning av vad jag skrivit och publicerat dessa senaste sjuttiofyra år. Om detta finns bibliografier och uppslagsverk. Här söker jag i stället att bortom skamgränsen skala jaget. Och att göra det i sin tid."

Jan Myrdal

"Jan Myrdals sista stora uppgörelse med sig själv, allt och alla, är omistlig läsning. Särskilt för fiender och motståndare som aldrig förstått hans storhet." Jan Guillou

"En av våra största folkbildare." Åsa Linderborg, Aftonbladet

"Jag blir helt utslagen. Myrdals vilja att till varje pris söka sanningen - jag har aldrig läst något liknande. Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell har varit väldigt viktig för mitt eget arbete med Min kamp." Karl Ove Knausgård

Åren 2008-2016 markerar inte bara en unik period för det nordamerikanska presidentskapet utan är också en dramatisk tid för politik, aktivism, kultur och arv. På många sätt omdefinierade dessa år USA som nation - samtidigt har motreaktionen med Trump vid makten blivit mer aggressiv och våldsam än någon då hade kunnat föreställa sig.

Under de åtta år som Barack Obama var president följde författaren Ta-Nehisi Coates honom vecka för vecka i ett försök att besvara frågorna: Hur kunde han komma till makten? Hur kunde han nå både svarta och vita ur olika samhällsklasser? Hur väl lyckades han förbli sina löften trogen?

För en nation som USA, i århundraden präglat av rasmotsättningar, var tanken på en svart president helt otänkbar. Är svaret att Obama blev en svart president som talade som en vit statsman? Var det den unika förmågan att kommunicera med sin omvärld som gjorde att han lyckades nå ut på ett sätt som saknar motstycke i vår samtidshistoria?

Tack vare den prisbelönte författaren och journalisten Ta-Nehisi Coates finns nu en möjlighet att komma nära dessa åtta avgörande år på ett både politiskt och mänskligt plan - och kanske också att komma närmare människan Barack Obama och hans inre drivkrafter och hans förmåga att ingjuta hopp.

"Där, i mötet mellan det intimt personliga och de kärva, lyriska skildringarna av ett rasistiskt samhälle uppstår en text som tar andan ur mig."
Sydsvenskan om Mellan världen och mig

"Vi lever i en bulimisk kultur. Å ena sidan ett genomkommersiellt samhälle som ser till att vi ständigt känner oss missnöjda och där svaren och tillfredsställelsen är KÖP! Å andra sidan ständiga uppmaningar om att rensa och göra sig av med. Som om befriandet av saker skulle innebära en djupare mänsklig frigörelse."

I Grejen med saker undersöker Helena von Zweigbergk vårt förhållande till saker. Ur ett mycket personligt perspektiv frågar hon sig vad vi vill med våra saker. Varför känns de så viktiga att skaffa? Kan de vara besjälade? Hon vänder ut och in på sitt hem och alla dess prylar, reflekterar över vad de kommunicerar, hur de är laddade med historia men också med känslor som skam och tröst. Utforskandet sker i samarbete med konstnären Cilla Ramnek och fotografen Pia Ulin som får fria händer i Helenas hem. Enskilda saker plockas fram, föremål grupperas om och berättar helt plötsligt något annat.

Det liknar en arkeologisk utgrävning som säger mycket om vår tid, våra sociala behov och samlarimpulser. Det handlar om att omvärdera och hålla sitt seende aktivt. Om behovet av att ibland byta scenografi och hur en leksakstax kan bli ett tecken på faderlig kärlek.