Böcker

Det är november i Stockholm när en äldre man med till synes fläckfri bakgrund hittas brutalt mördad. Samtidigt har en yngre kvinna försvunnit från sin arbetsplats.Polisen med kommissarie Sven Thorén i spetsen ställs inför en rad komplicerade fakta. Och journalisten Olle Lyck är som vanligt inte långt från händelsernas centrum.

Uno Palmström (1947-2003) var författare, journalist och översättare, samt ledamot i Svenska Deckarakademin. Han debuterade med deckarserien om journalisten Olle Lyck och kriminalkommissarie Sven Thorén 1976 och skulle komma att bli en av Sveriges mest betydelsefulla deckarförfattare under 80-talet. Detta är del 8 av 9.

Mörkret och kylan har tagit grepp om Stockholm när tre händelser bryter decemberfriden. Ett sprängattentat med dödlig utgång, ett strypmord på Östermalm och en man som hittas skjuten till döds på Söder. Är det tre länkar i samma kedja? Precis när kommissarie Sven Thorén börjat undersöka händelserna sker ytterligare ett mord, och han och hans kollegor tvingas tänka om. Samtidigt gör de sitt bästa för att hålla den nyfikne journalisten Olle Lyck utanför.

Uno Palmström (1947-2003) var författare, journalist och översättare, samt ledamot i Svenska Deckarakademin. Han debuterade med deckarserien om journalisten Olle Lyck och kriminalkommissarie Sven Thorén 1976 och skulle komma att bli en av Sveriges mest betydelsefulla deckarförfattare under 80-talet. Detta är del 7 av 9.

Stockholm Marathon lockar tusentals löpare, trots det lätta regnet som faller över staden. När en man segnar ihop och senare avlider på sjukhus verkar det först röra sig om ett tragiskt dödsfall, men det visar sig snart att han blivit mördad mitt under pågående tävling. Polisen har redan fullt upp efter en bankboxsprängning, men kriminalkommissarie Sven Thorén tar sig an fallet. Journalisten Olle Lyck sprang själv loppet och hamnar mitt i händelsernas centrum.

Uno Palmström (1947-2003) var författare, journalist och översättare, samt ledamot i Svenska Deckarakademin. Han debuterade med deckarserien om journalisten Olle Lyck och kriminalkommissarie Sven Thorén 1976 och skulle komma att bli en av Sveriges mest betydelsefulla deckarförfattare under 80-talet. Detta är del 6 av 9.

Hösten visar sina första vackras dagar i Stockholm och en stilla förväntan omger människorna.
Men storstaden är pervers, den avlar obarmhärtiga människor som parasiterar på de hederliga, vanliga medborgarna.

En ung man får plötsligt svarta pengar i sin hand och hamnar i narkotikaberoende. Bakom knarkleveranserna ligger en organisation som inte ens drar sig för mord - något som journalisten Olle Lyck blir påtagligt medveten om.

Och till slut når det blodiga våldet också den inre kretsen av de poliser som Olle Lyck räknar till sina vänner.

Sensommarmorgon. Fågelsången ska strax brista ut och blommorna börja sträcka sig mot solen. Men detta är i landet där kanonen blommar. Det ljud som hinner först är en kort, svårlokaliserad smäll. Och de blommor som strax därpå slår ut är av eld och har dödlig verkan. Vad hände egentligen vid vapenförrådet vid den gamla slåtterängen och varför blev det så fort tyst om inbrottet? Och vad är det som plötsligt gör det möjligt för en elegant klädd man att promenera in på SE-bankens paradkontor och bara hämta den ena miljonen efter den andra? Kommissarie Thorén hann åka iväg på semester. Men sommaren i Stockholm blev desto hetare för hans vikarie, Leonard Bergström, och för journalisten Olle Lyck, som även i vanliga fall blir lätt törstig.

Olle Lyck och Sven Thorén får båda motta hotfulla brev från mannen som kallas Yxmördaren. Tillsammans med kriminalinspektör Leonard Bergström tar de upp jakten på en mördare som riskerar att slå till igen om de inte får fatt i honom först. Spåren leder dem på en pressad katt-och-råtta-lek genom hela Sverige.

Uno Palmström (1947-2003) var författare, journalist och översättare, samt ledamot i Svenska Deckarakademin. Han debuterade med deckarserien om journalisten Olle Lyck och kriminalkommissarie Sven Thorén 1976 och skulle komma att bli en av Sveriges mest betydelsefulla deckarförfattare under 80-talet. Detta är del 3 av 9.

En död man som hittas i en soptunna blir starten på en rad mystiska dödsfall. Kommissarie Sven Thorén är trött på lik och journalisten Olle Lyck är som vanligt trött på det mesta, men fallet hamnar ändå på deras bord. Och spåren leder den rakt in i maktens korridorer, där cyniska män hänsynslöst utnyttjar människans allra svagaste sidor för sin egen vinning.

Uno Palmström (1947-2003) var författare, journalist och översättare, samt ledamot i Svenska Deckarakademin. Han debuterade med deckarserien om journalisten Olle Lyck och kriminalkommissarie Sven Thorén 1976 och skulle komma att bli en av Sveriges mest betydelsefulla deckarförfattare under 80-talet. Detta är del 2 av 9.

Titeln syftar på en planerad statskupp. Planen för denna var så enkel: statskuppen skulle genomföras medan sju miljoner människor tittade på en ishockeymatch på TV. Hela Sverige ligger öde. Gatorna är tomma. Då slår kuppmännen till! Bland tv-tittarna fanns även landets statsminister som satt hemma i sin villa på Värmdö och trodde att han tittade på matchen. I själva verket sov han framför tv-n. Men han lär omsider vakna...

En tonårspojke hittas svårt skadad i källaren till en ståtlig trävilla i Saltsjöbaden. Allt tyder på att han hållits inspärrad bakom en tung ståldörr. Samtidigt svävar den äldre mannen som äger huset mellan liv och död på sjukhus.

Företaget Minnen för livet erbjuder sina kunder avancerad "dödsrensning" av oönskade spår vid händelse av kundens död. Linn Woo vid Nackapolisen upptäcker att husägaren anlitat Minnen för livet, som varit på plats i huset. Och det visar sig snart att företagets ägare Mario Mills har betydligt mer än sina kunders allra smutsigaste hemligheter att dölja.

Linn Woo gör allt i sin makt för att komma åt Mario och stoppa hans tvivelaktiga verksamhet. Men i takt med att sanningen om pojken i källaren rullas upp så grumlas skiljelinjen mellan rätt och fel.

Dödsrensaren är den första delen i en ny spänningsserie om kriminalinspektör Linn Woo vid Nackapolisen.

Rose Lindh hittas misshandlad med en kniv i ryggen, på gränsen till död. Hon överlever, men försvinner från sjukhuset när Sanger börjar ställa frågor. En man skjuts till döds i hamnområdet och kvar på platsen finns en pistol med fingeravtryck - samma fingeravtryck som fanns i lägenheten där Rose misshandlades. Någon hade motiv att attackera båda offren - men vem?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

En nyförlovad flicka ligger i badhuset med nedblodade handleder. Det ser ut som ett självmord, men Johanna, som flickan heter, var nyss förlovad och tillsynes lycklig. Samtidigt försvinner Peder, mannen som ringde in om mordet, och Sanger anar att hemligheterna ligger och lurar under den lugna ytan. Sakta men säkert nystar polisen upp ett trassligt familjedrama fullt av hemligheter, hämndlystnad och förbjuden kärlek.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

När kommissarie Paul Sanger ska besöka författaren Vera Kruuse är hon inte hemma. Det är däremot en kvinna vid namn Julia Berens som absolut inte vill släppa in honom. Vad Sanger inte vet är att Julia ID-kapat Vera, och låst in sitt offer i källaren där hon riskerar att dö utan att någon får veta vad som hänt henne. Ska Vera klara sig ur knipan? Och är det Sanger som ska lyckas rädda henne?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Svenska Nelly har precis fått nycklarna till sitt hus i den lilla franska byn vid medelhavskusten. Nu står julen för dörren och Nelly har ett fallfärdigt hus och en vildvuxen trädgård att ta sig an, och en ny tillvaro att finna sig tillrätta i. Hon blir alltmer fäst vid olivbonden Victor, men tvekar eftersom hon trivs med sin nyvunna självständighet. Däremot tycker hon att Jean-Paul, ägaren till grannstadens leksaksbutik, och Nadine, ägarinnan till byns blomsterhandel, skulle bli ett perfekt par, och hon tar oombedd på sig rollen som matchmaker.

Jul i byn mellan berg och hav är en varm berättelse om gemenskap och kärlek, och utspelar sig långt från det svenska höstmörkret. Det är en fristående fortsättning på Vingården mellan berg och hav.

Kommissarie Paul Sanger kallas till Höganäs där två personer hittats brutalt mördade i en timmerkoja i skogen. Platsen är undangömd och spåren få, men Sanger och hans kollega Hans Stjärna tar sig an fallet. Ju närmare de kommer lösningen, desto längre in i djävulens näste rör de sig.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Samtidigt som det årliga knytkalaset i Kullabygden äger rum befinner sig kvinnomördaren och mentalpatienten Kenneth sig på rymmen. I en dagbok skriver någon om ett mord som ska ske. En man ska döda sin hustru. När sedan ett hus brinner ner och en kvinna hittas död i askan blir det upp till kommissarie Paul Sanger och malmöpolisen att klara upp mordet. Vem är den döda? Svaret ska leda fram till mördaren, vars dagbok berättar sanningen.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

När författaren Vera Kruuse får se omslaget på den nya boken av Frank Selander känner hon igen miljön och beger sig dit. Vid ravinen som pryder omslaget hittar hon en död flicka - placerad precis så som flickan på omslaget. Kommissarie Sanger får hjälp att identifiera offret samtidigt som Vera gör egna eftersökningar. Hur kan omslaget vara ett porträtt av den mördade flickan? Och vad betyder breven som Vera hittar?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Författaren Vera Kruuse har åkt ut till sitt torp för att skriva, ensam efter separationen med sin man, när hon får ett brev med ett märkligt manuskript om en kvinna och en man, och en gruvlig hämnd dem emellan. När hon läser manuset upptäcker hon till sin förskräckelse att det handlar om henne själv! Snart börjar mystiska saker hända och Vera fruktar för sitt liv. Först i slutet av manuskriptet förstår hon vem hämnaren är. När kommissarie Paul Sanger kallas in har ett mord skett och det är upp till malmöpolisen att reda ut vad som hänt.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Det är december i Visby när 88-åriga Gertrud försvinner spårlöst från sin lägenhet. Det är två dagar kvar till julafton, staden är snötäckt och temperaturen kryper nedåt. Trots stora sökinsatser så hittas hon ingenstans. När Maria Wern undersöker fallet får hon veta att Gertruds make nyligen gått bort och man befarar att hon är nedstämd eller förvirrad. Men så dyker det upp spår som får Maria att prova en annan teori i eftersökningarna.
Gertrud Silverängen möter du även i Vinterstjärna och Vintermåne.

En man mördad med knivhugg i ryggen, en försvunnen flicka och en sönderskuren tavla. När kommissarie Paul Sanger kallas in är det många ledtrådar att följa upp. Ett plötsligt erkännande får fallet att verka uppklarat, men är det verkligen så enkelt?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Ett kompisgäng har samlats för fest i en grotta, men efter sammankomstens slut ska en av dem vara död. Kroppen upptäcks inte förrän efteråt och enligt obduktionen ska mannen ha mördats ungefär två timmar efter festens slut. Mordvapnet: en finkalibrig pistol, nästan som en leksakspistol. För att komma åt sanningen ordnas en rekonstruktion av grottfesten. Alla femton gäster är misstänkta, men bara en kan ha avfyrat vapnet. Vem, om någon, ska erkänna dådet?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Elvaåriga flickan Jenny anländer till sin nya familj i Hörby, men får knappast ett varmt välkomnande av tvillingsystrarna som redan bor där. Jenny har en trasslig bakgrund och ska egentligen få en andra chans, men försvinner en dag spårlöst.

När en ung flicka hittas död under mossan i skogen kallas kommissarie Paul Sanger vid Malmöpolisen in för att lösa fallet. Den första ledtråden är en handskriven lapp och en dikt om "mannen med lien". Men vad har det med den döda kroppen att göra? Och vem är egentligen mannen med lien?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Under en lång augustinatt knuffas en ung flicka ut i ett hisschakt och bryter nacken. Kommissarie Paul Sanger kopplas in för att ta reda på vad som ledde fram till mordet och vem som kan ha knuffat flickan. Spåren leder Sanger till Café Cirkeln där knarkhandeln pågår för fullt bakom stängda dörrar. Och sanningen ska uppdagas under något så oskyldigt som en kopp kaffe - men den är inte vad man kunnat tro...

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

En död pojke. En anklagad flicka. En häxjakt som splittrar staden.

När kriminalinspektör Knight kommer till idylliska småstaden Sanctuary på USA:s östkust verkar dödsfallet enkelt: 18-årige Daniel Whitman, skolans quarterbackstjärna, omkom i en tragisk olycka på en ungdomsfest.

Men så börjar ryktet gå. För alla vet att Daniels exflickvän har anledning att hämnas på honom - och hon är trots allt dotter till Sarah, stadens häxa. Utövande av magi är strikt reglerat i lag och häxor är en självklar del av samhället. Men hur djupt går egentligen acceptansen?

Daniels mamma riktar sin vrede mot Sarah, som säljer kärleksbrygder och turamuletter i sin butik i centrum. Sarah är i sin tur beredd att försvara sin mordanklagade dotter till varje pris. Men de båda mammorna - och tidigare vännerna - måste vara försiktiga, för tillsammans bär de på en mörk hemlighet som riskerar att förstöra bådas liv för alltid.

Det är upp till kriminalinspektör Maggie Knight att lösa fallet innan Sanctuarys invånare tar lagen i egna händer.

För då blir den idylliska staden allt annat än ett paradis.

Avsnitt 1.

"Varje gång jag skriver känner jag mig bakbunden, dels av mina egna begränsningar, dels av en motvilja att riskera att såra mina närmaste. Ständigt detta huvudbry om hur mycket orm jag kan tillåta mig vara ... Hamnar min sanningssträvan, min vilja att försöka säga något väsentligt hur obehagligt det än må vara, i en återvändsgränd eftersom jag inte vill såra mamma?"

Vad ska man göra när man inte längre kan skriva? Skriv en essä om skrivande, blir förläggarens svar till författaren. Och det blir en essä, om författandets förutsättningar och gränser. Om att komma ur en klass men skriva för en litterär offentlighet som tillhör en annan. En undersökning av det som är en förutsättning för allt skrivande: motstånd.

Anneli Jordahls nya bok Orm med två huvuden handlar om att skriva ifrån det fruktsamma underläget. Hur tar man sig mod att skriva? Varför belönas ständigt den hänsynslösa författaren? Går det att bli omtyckt och att samtidigt vara en bra författare?

Under sitt äventyr i Paris träffar Lea den karismatiske bohemen Michel och kärlekshistorien är ett faktum - så även graviditeten. De flyttar till Sverige för att skapa ett gemensamt liv och till en början verkar allt falla på plats med Leas välartade Östermalmsfamilj och den nye svärsonen. Men när barnet kommit visar det sig snart att Michel inte är redo för papparollen. Han dricker whisky under dygnets alla timmar och fokuserar mer på sina egna konstnärsdrömmar än på sin roll som familjefar, och Lea lämnas ensam med allt ansvar. Allt hon ville var att bli älskad och ha en familj att gå söndagspromenader med. Hur kunde det gå så snett? Och hur ska hon reda ut det? Allt är bara bra, tack är en ständigt aktuell roman om drömmen om kärlek, tvåsamhet och om att bita ihop och hoppas på det bästa när livet tar oväntade vändningar.

Gunborg ska snart ta examen i flickskolan. Hon har blivit en självständig och revolterande kvinna. Hon följer med i samhällsdebatten och lyssnar ibland på Ellen Keys föreläsningar om kvinnans ställning. Hon läser mycket och diskuterar litteratur med sina vänner. Men hon har inte glömt sin fostermamma och försöker hjälpa henne när hon hamnar i svårigheter. När du kommer ut i livet är den åttonde och sista delen i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg är 15 år och mer kvinna än flicka. Hon blir mer och mer säker på sig själv även om hon ibland känner sig både klumpig och fånig. Hon sitter ofta och funderar på livet och fortsätter att ifrågasätta de vuxna och deras värld. Speciellt sin mamma. Sommar och vinter är den sjunde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg bor på en skärgårdsö hela sommaren. Naturen på ön är så vacker och människorna där är snälla, men hon längtar ändå tillbaka till skolan. Ibland har hon så svårt att förstå sig på de vuxna, speciellt mamman och hennes krävande kärlek. Gunborg får tröst och stöd i sina böcker. Inte riktig kärlek är den sjätte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Det händer mycket i Gunborgs liv det år då hon fyller 11. Hon börjar bli stor nu. Hon får kontakt med sin pappa men förlorar honom lika snabbt igen. Hon skiljs från sin fostermor och sina fosterbröder och flyttar till sin riktiga mamma i stan. Och så får hon börja i flickskolan och ser fram emot att få lite nya utmaningar. Dörrar som öppnas är den fjärde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg får två nya fosterbröder, Åke och Arne. De blir goda vänner och tillsammans med dem utforskar hon världen. Gunborg fortsätter att ifrågasätta det som de vuxna bestämmer. Hon får ofta höra att hon är envis och trotsig och ibland blir hon straffad. Gunborg upptäcker att hon är bra på att skriva dikter. Men när hennes riktiga mamma inte tror att hon skrivit dem själv bränner hon upp dem. I främmande land är den tredje boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg har blivit sju år och bor kvar hos sin fostermor Sofia Stolt. När Gunborg börjar skolan är hon ivrig att lära sig mer och hon funderar mycket över livet. Varför vuxna alltid ska ha rätt till exempel. Ibland kommer hennes riktiga mamma och hälsar på men pappans besök är mer sällsynta. Gunborg är ännu omedveten om det bråk som pågår mellan föräldrarna. Långt bort härifrån är den andra boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

När Rut blir gravid är katastrofen ett faktum. Hon är inte gift med barnets pappa Albert som är av finare familj. I 1880-talets Stockholm föds det visserligen många "oäkta" barn men det är ändå inte socialt accepterat. Barnet Gunborg placeras i fosterhem och fostermodern Sofia ger henne den kärlek och trygghet hon inte får från sina riktiga föräldrar. Fosterbarn är den första boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg känner sig utanför i den nya skolan. Alla vet vem hon, den nya, är men själv känner hon ingen. Och den nya fröken är inte speciellt trevlig. Hon berättar för hela klassen att Gunborg kommer från en folkskola utanför stan och att det inte är så fint. Det är skillnad på folk och folk. Gunborg får snabbt lära sig att de sociala klyftorna i staden är mycket djupa. Men hon vinner sympati när hon berättar om sin döde pappa och så småningom får hon nya vänner. Besynnerliga värld är den femte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Linus älskar Blenda, sin mor. Men Sigge, fadern, byggnadsarbetaren, förstår han inte. Men moderns kärlek gömmer på hemligheter. Linus letar sig fram genom Blendas och Sigges liv, genom hela det myllrande hyreshuset vid Maria Prästgårdsgatan på 30-talets Söder och på bakgården där Linus är kung. I Linus och Blenda (1979) växer ett förgånget Stockholm fram.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

I Linus och Blenda berättades om Linus uppväxt i ett stort hyreshus på Söder i Stockholm - gården, gatan, mammakärleken, pappasaknaden. "Men antag att Linus vaknar upp en natt! Han har drömt om ett stort hus som liknar hans eget hyreshus - men som ändå är främmande och okänt. Som det brukar vara i nattens drömmar: hans egen tillvaro men omgjord och förklädd. Nyckfull, överraskande, ändå igenkännlig." Linus eller Tegelhusets hemlighet (1979) är den drömmen.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Mitt hjärtebarn (1995) innehåller som undertiteln ger de länge hemlighållna breven mellan Alfred Nobel och hans älskarinna Sofie Hess och inleds med en biografisk studie av Vilgot Sjöman som låter oss uppleva Alfred Nobel i hela hans ömtåliga beroende av Sofie Hess - den unga kvinna som aldrig visades upp för omvärlden.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Vem älskar Alfred Nobel? (2001) studerar Alfred Nobels personlighet, kärleken till österrikiskan Sofie Hess, som förtigits, och dramat "Nemesis", som hemlighållits. Dramat iscensätts i fantasin och den fruktansvärda upplösningen förbluffar. Den som beslutat sig för en sådan slutscen vet vad han menar med dikt "i idealisk riktning". Sådant skrivs av konstnärer som inte tvekar att provocera, vilt och radikalt om så behövs.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

I Drömtydaren: min bok om Olle Hedberg (1992) blottlägger Vilgot Sjöman vad som dolde sig under den spirituella ytan hos Olle Hedberg, vars eleganta och underhållande höstromaner under decennier blev den ständiga julgåvan i många svenska hem. Biografin är en tidsfresk och ett intensivt litterärt och mänskligt djuplodande detektivarbete kring de hemligaste rummen i Olle Hedbergs tillvaro.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Litteraturforskaren Vilgot Sjöman har kastat sig över det svåraste av föremål, sin namne regissören Vilgot Sjöman och hans femton filmer. Oskuld förlorad (1988) är till en del memoar, till en del självanalys, till en del tal i egen sak.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Oskuld och förbittring (1975) samlar två berättelser; i "Garaget" finner Andreas sin hustru medvetslös i villagaraget och i "Konsten att göra slut" försöker David och Boel varligt och utan bitterhet att lösa upp sin tioåriga gemenskap - han är 60 nu, hon 29.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Emmylou eller Prinsens kyss (1991) är en roman om frigörelse. Emmylou drömmer om prinsens kyss, som i ett trollslag ska förvandla henne. Men Emmylou blir väckt ur sin slummer och flickfantasierna brinner ner, ur askan stiger en verklig man, långt ifrån någon drömprins men älskvärd. Och den livslånga längtan är nära, nära att gå i uppfyllelse.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

"Jag körde längs med Munkbron och tänkte att efter Syskonbädd ska jag fanimej kasta ut de gamla idéerna och hitta på något nytt. Jag malde runt i gropen, tung och depressiv, och jag tänkte att jo - jag ska göra något roligt, rörligt, med ungdomar i. Nånting med Lena Nyman." Jag var nyfiken: dagbok med mig själv (1967) följer inspelningsäventyret av filmen med samma namn.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

L 136 var produktionsnumret för Nattvardsgästerna, Vilgot Sjöman följde inspelningen. L 136: Dagbok med Ingmar Bergman (1963) ger en intim bild av filmskapare i arbete och berättar om en filminspelnings tusen faser och fasor, och den ger Ingmar Bergman i helbild - människan i kretsen av sina vänner och arbetskamrater och regissören i ständigt och slitande arbete med sig själv och sin film.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Surdegen: svårt med könet, Gud, dikten, essäer m.m. (1969) levererar en exempelsamling på en puritans framryckningar, alltifrån de första försöken att komma till rätta med den religiösa världsbilden hos Graham Greene, Mauriac, teosoferna, Olle Hedberg - fram till den befriande upptäckten att "tabugränserna" alltid varit konstnärernas självkritiska arbetsmark.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Lisel, en medaljong (1968) är en studie av en ovanlig relation. Hon är en kvinna som åldras, han en gymnasist på 19 år. Mellan dem: början till en kärlekshistoria.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Bodil är en medelålders skulptris som förlorat förmågan att arbeta. Allt omkring henne är stagnerat - ända tills hon förälskar sig i en ung flicka. "Hattasken" berättar om en teatergrupp som repeterar pjäsen om Bodil. Gruppens primadonna hatar rollen som Bodil, hon vägrar ta den till sig - hur mycket den än liknar hennes egen kärlekshistoria med en ung man på teatern. Bodil eller Hattasken (1964) är två pjäser i en.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

I Flygblad: resereportage (1956) fångas tidsdrag och stämningar i Europa och USA tio år efter andra världskrigets slut. Vi får besöka landstigningskusten i Normandie, Paris, München och Berchtesgaden, leva ett dygns borgerligt familjeliv i ett flygplan på väg över Atlanten och se världen så som den kan te sig i Pasadena, Los Angeles, Las Vegas, Grand Canyon och atomstaden Los Alamos.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.

Lek på regnbågen (1958) är en filmberättelse om kärlek och unga människor, om en generation som har större frihet än någon tidigare att själv forma sitt kärleksliv. I en kris i sitt gemensamma liv skriver Vanja och Björn sitt frihetskontrakt: "ingen övervakning, inga frågor". Men en så stor villkorslöshet är ett större villkor än något annat.

Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.