Böcker

Pär Hansson debuterade med stor framgång 1998 med diktsamlingen Ruckel. Den nya samlingen Familjekista utspelar sig i samma landskap, men denna gång skriver han med den vuxne pojken/mannens perspektiv på tingen, kroppen och hur döden drabbar dem som blir kvar i en familj. Hansson har utvecklat en egensinnig mytologi som är djupt förbunden med det norrländska landskapet. ?Döden är en förklaring för familjer. När en familjemedlem går bort borras en brunn, öppnas en lucka som får de efterlevande att se varandra mycket allvarligare i ögonen.?

Bei Dao är kanske den mest kände företrädaren för samtida kinesisk poesi. Han lever sen slutet av 80-talet i exil och är verksam som redaktör för en kinesisk litterär tidskrift som utgjort ett intellektuellt centrum för den demokratirörelse som led ett så brutalt nederlag på Himmelska Fridens torg i Beijing 1989. Hans poesi är dock allt annat än politiskt agitatorisk och det är inte att undra över att hans svenske själsfrände är Tomas Tranströmer. 1995 utkom en volym med hans samlade dikter. Den nya volymen, Lek för själar, innehåller dikter skrivna från 1996 och framåt.

?Om ni inte hör min röst förstår jag inte varför den nya kommunikationsteknologin skulle vara så revolutionerande.? Ole Söderström skriver mot tiden i boken Det, som är en genreöverskridande, berättande och meditativ samling av aforismer och minnesfragment från ett nära fyra decennier och tjugoåtta böcker långt författarliv. Varför skriver vi, frågar Ole Söderström, och hur ser det inre arbetet ut? Har läsaren med saken att göra? Och kritikern med sina preferenser?

Marken stiger inte med två centimeter per natt i Jerker Virdborgs novellsamling. Men det är ändå en träffande beskrivning av det som sker i berättelserna: något helt normalt och invant ter sig plötsligt väldigt konstigt. Något fullkomligt vardagligt, som ett besök på museet, en slapp dag hemma framför TV:n eller ett bad i en insjö förrycks plötsligt av ett oväntat besök eller en olycka. Plötsligt tycks tillvarons hela rytm förskjutas och huvudpersonerna i berättelserna blir lika förvånade över sina egna handlingar som över andra människors beteenden. "Sakta" och "snabbt" går i varandra på ett suggestivt sätt, och de situationer som uppstår när huvudpersonerna ska undvika obehag eller ställa saker tillrätta är ofta lika absurda som de är komiska.

Jason Goodwin berättar mustigt och detaljrikt om en svunnen civilisation, det osmanska riket, som varade i sexhundra år och sträckte sig över tre kontinenter. Dess arméer tycktes oövervinneliga och elittrupperna, janitscharerna, bestod av bortrövade kristna pojkar. 1683 hade de nått ända fram till Wiens murar. Osmanska riket utgjorde en brokig mosaik av folkgrupper som alla gick klädda i sin bestämda färg. Där rådde religiös tolerans, och riket blev tillflyktsort för Europas förföljda judar. Sultanens makt försvagades så småningom genom haremsintriger och palatskupper, men riket fanns kvar ända till 1922.

Beth och Ulf är ett medelålders par med äktenskapsproblem. På väg till sommartorpet, som inte ligger långt från Tidaholms-anstalten, hör de på radion att två interner som betecknas som farliga har rymt. På kvällen när de har druckit en hel del märker de att någon är vid torpets uthus. Beth grips av en blandning av skräck och ursinne och rusar mot mannen. Hon rycker till sig en yxa på vägen. Och när mannen höjer händerna och går mot henne slår hon besinningslöst med yxan... Efter en sömnlös natt bestämmer de sig för att anmäla händelsen för polisen men på vägen dit får de se en löpsedel som berättar att de båda rymlingarna fångats in. Beth har alltså dödat någon helt oskyldig person. I panik övertalar hon Ulf att de ska gömma den döde, gräva ner honom bakom uthuset. Med det beslutet dras de allt djupare in i lögner och påhittade historier som hotar hela deras tillvaro. Inger Frimansson har skrivit en ny gastkramande thriller som har en så vardaglig trovärdighet att man tror hon beskriver något som faktiskt hänt. Efter de stora framgångarna med God natt min älskade och Mannen med oxhjärtat har Inger Frimansson snabbt etablerat sig som en av de stora kvinnliga spänningsförfattarna i Sverige. God natt min älskade utsågs av Svenska Deckarakademin till årets bästa deckare 1998.

Få europeiska rättsvetare har haft större betydelse än den tyske läraren i naturrätt Samuel von Pufendorf (1632-1694).

I sitt statsbegrepp utgår Pufendorf från tanken att staten inte är mer än dess individers konstituerande av densamma. Då han menar att statens legitimitet vilar på detta förhållande, är Pufendorf en föregångare till teorin om samhällsfördraget. Vidare var han en förkämpe för tanken att internationell rätt var förbehållen hela mänskligheten oavsett religiös tro.

Historien om Sverige del 4 Sverige under Karlarna XI och XII. Från det svenska väldets största utbredning i Europa och åter till vår skandinaviska begränsning.

Cinema Theatres do not just mean film projection; the setting itself is of importance for the experience of 'going to the pictures'. Warmly glowing neon lights and an intimate atmosphere conjure forth a magical sense of occasion in these spectacular palaces open to the public. A cinema theatre is the most typical public arena of the 20th century. In a unique manner, cinemas reflect developments within Swedish architecture, interior design and furnishings during the entire century. Since the 1970s, new cinema premises have been multi-screen complexes with their massed auditoria. Despite the fact that many cinema theatres have been closed down and demolished since the arrival of TV in the late 1950s, in comparison with other countries, Sweden still has many well-preserved and magnificent cinemas - but for how long? During the 1990s, Kjell Furberg has photographed Sweden's cinema theatres and studied their history. In this pioneer work, he presents 122 cinemas ranging from the Saga in Kalmar, opened in 1906, to the Filmstaden multiplex in Malmö which was built in 1998. Reflecting the author's personal commitment to the world of cinema theatres, this book describes a significant part of the last century's Swedish cultural history.

En bilddokumentation av en av de största, mest lysande och prestigefyllda festerna i världen. Ett grandiost spektakel med närvaro av pristagarna och deras familjer, det svenska kungahuset, samhällets absoluta toppar samt inbjudna hedersgäster från när och fjärran. I Pavel Flatos bästa bilder från de senaste sju årens evenemang skildras honoratiores i festskrud, dansen, köket, serveringen, framträdandena. Här finns stämningen, glansen, prakten men också de obevakade ögonblicken bakom kulisserna. Niklas Lindblad, mångårig kommentator av Nobelfesten på TV, guidar bland bilderna.

Bio är inte bara film, också miljön är betydelsefull för filmupplevelsen. Varmt lysande neon och intim atmosfär framkallar en magisk evenemangskänsla i våra mer eller mindre spektakulära filmhus. Biografen är det offentliga rum som var mest typiskt för 1900-talet. På ett unikt sätt åskådliggör bion utvecklingen inom svensk arkitektur, inredning och formgivning under hela seklet. Svängarna togs ut för att prägla miljön och atmosfären efter de senaste stilidealen. Biograferna är tydligt tidstypiska i jugend, nationalromantik, 20-talsklassicism, funktionalism och 50-talsmodernism. Sekelslutets biorum är multibiograferna med sina många salonger. Trots att åtskilliga biografer lagts ner och rivits sedan tv kom i slutet av 50-talet, har vi jämfört med andra länder ovanligt många välbevarade och magnifika biografer kvar - så länge det nu varar. Några av dem är internationellt kända, däribland den av arkitekten Erik Gunnar Asplund inredda Skandia i Stockholm, som här ges en särskilt utförlig presentation. Kjell Furberg har under 90-talet fotograferat Sveriges biografer och forskat i deras historia. I detta pionjärverk presenterar han i bild och text 122 biografer, från Saga i Kalmar invigd 1906 till Filmstaden i Malmö byggd 1998. På ett engagerat och personligt sätt skildras en framträdande del av det gångna seklets svenska kulturhistoria.

Två entusiaster - fotografen Ingemar Aourell och journalisten och berättaren Göran Zachrisson - tar oss med på ett antal svindlande utfärder i sjö- och skärgårdsmiljöer. Bland annat till den hemlighetsfulla insjön Fillsartrusket, till blanka isar och öar i ord och bild; vinterlandskapets storslagenhet, människans litenhet såväl som isens gåtfulla detaljer - och en del handfasta råd.

Författaren och seglaren Björn Larsson har skrivit en saltstänkt samling essäer om sina seglatser i de keltiska farvatten han känner så väl och kommit att älska. Med på färderna är hustrun Helle, kamraterna Janne och Sten - och så Harry Martinson naturligtvis, vars reseskildringar och frihetsfilosofi ligger som en grundton bakom texterna. Författaren pendlar mellan stora existentiella frågor och praktiska sjömansbestyr, han skriver om faran med nattsegling och ankring i tidvatten, om att bo året om på båten, om irländsk och skotsk nationalism, människans inneboende frihetslängtan

Är snabbmat födopiller som i framtiden gör susen? Eller måhända sånt vi spiller när vi åker X2000? Detta är några av de versifierade undringar som Povel Ramel framförde på Gastronomiska Akademiens snabbmatssymposium i oktober 1999. Hans övriga rimmade grubblerier inför detta nutidsfenomen kan man ta del av i årgång 2001 av Gastronomisk kalender.
Jan-Öjvind Swahn, kalenderns redaktör, ger i en essä bl.a. recept på forna tiders "bänkvälling" och "ruskomsnusk", rätter som var lika läckra som det låter, medan Svenska Akademiens ständige sekreterare, Horace Engdahl, berättar om Goethes lidelse för betydligt smakligare spis och Dick Harrison, docent i historia, skriver om matkulturen under tidig medeltid. Bland övriga författare i årets kalender märks Nils-Arvid Bringéus, som skriver om seden med "julhögar" i forna dar, och Stephan Rössner, som redogör för hur hormonerna styr vårt val av föda under både dygnets och den enskilda måltidens förlopp.

Bara i sällsynta fall kan man idogt vänta in det perfekta ljuset. Dagar, veckor och år kan gå innan en vacker belysning uppstår. Att vara i rörelse så mycket som möjligt ger oftast bättre utdelning, men ibland får man inte ett enda värdefullt fotografi från en färd.
Förutom konstnärens berömda förmåga att se, måste en fjällfotograf ha oändligt tålamod, mycket god fysik och kunna sin fjällvärld. Mycket få människor uppfyller dessa kriterier. Dristar han sig dessutom till att i ord berätta om sin naturupplevelse, återstår egentligen bara en: Claes Grundsten. Det tog honom tio år att få ihop till den samling som nu finns i denna bok där varje fotografi är ett litet mästerverk. Boken heter Sarek och Kebnekaise - där ljuset skiftar. Oavsett om du efter läsningen får en obetvinglig lust att uppleva fjälllandskapet för egen del, eller om du är evigt tacksam att någon annan gjort jobbet, så kan du vara övertygad om att du håller i några av de bästa fjällbilderna man kan få.
I texterna berättar Claes Grundsten om sitt förhållande till svenska fjällen och framför allt till våra två mest besökta fjällområden, Sarek och Kebnekaise. En hel del kunskap släpper han också ifrån sig, denne tystlåtne vandrare. I slutet återkommer bilderna i miniformat, nu försedda med generöst långa bildtexter där Grundsten berättar om hur han äntligen, men ibland också överraskande snabbt, blev den lycklige fotografen.
Claes Grundsten, född 1949, har vandrat i svenska fjällen under 35 år. Han är naturgeograf och biolog och har givit ut ett tiotal böcker om fjällen. Arbetade tidigare på Naturvårdsverket med naturvårdsfrågor i fjällen. Numera författare och fotograf på heltid. Vald till årets naturfotograf 1996.

Hör och lyssna, ädla män, Som fötts utav fritt blod, Till denna sång om en god yeoman, Han hette Robin Hood. De orden ovan inleds en senmedeltida ballad, den första stora redogörelsen för världens genom tiderna mest ryktbare brottsling, Robin Hood. Har Robin Hood verkligen existerat, är den legendariske fredlöse en påhittad myt eller namnet på en verklig person av kött och blod? Har Jungfru Marian funnits? Är de grönklädda muntra männen i Sherwoodskogen enbart en litterär fiktion eller har de en motsvarighet i form av en senmedeltida liga eller gerilla? Det är några av de frågor Dick Harrison ställer i sin nya bok. Den handlar om sökandet efter en historisk hjälte, men också om utvecklingen av legenden om Robin Hood och om den engelska medeltid som han har blivit förknippad med. Författaren låter oss möta såväl legendfigurer som verkliga banditer, sheriffer och kungar. Förvånansvärt ofta visar det sig att verkligheten är lik dikten, att det finns en klar länk mellan samhälle och fiktion. Det var på 1800-talet som den bildvärld skapades som vi är vana att förknippa med Robin Hood: krenelerade borgar, mörka skogar, kyska jungfrur, svarthjärtade skurkar och moraliskt oförvitliga hjältar. Allt detta togs tacksamt upp av filmindustrin i Hollywood, och i ett av bokens kapitel berättar Dick Harrison om hur Robin Hood blev en hjälte för filmåldern. Spännvidden från medeltida ballader till de allra senaste Robin Hood-filmerna gör Mannen från Barnsdale till en lysande monografi som vänder sig till såväl historieintresserade som till cineaster.

"Upptäckten av en ny maträtt skänker mänskligheten större lycka än upptäckten av en ny stjärna" skrev en gång den franske gastronomen Brillat-Savarin. En vacker formulering, men inte helt sann. Visst kan man känna en stilla lycka när man för första gången smakar på japansk sushi, eller fransk Bressekyckling, men hur många svenskar skulle bli euforiska över en skål soppa med hundtassar? Vår nyfikenhet och experimentlusta har sina gränser. Vi är inte så fördomsfria som vi gärna vill tro. Religiösa och kulturella tabun styr i stor utsträckning valet av vad som hamnar i middagsgrytan. Och till de förbud som vi anammat med modersmjölken ska så läggas vår högst personliga smak. Ingmarie Froman skriver om det enda förhållande som människan förblir trogen livet ut. Hon värmer sig vid ugnen, ser på kockarnas händer, känner dofter, hon går på lokal och funderar över matmoden, hon reder ut varför vi äter gris medan andra dricker vin och hon grubblar över varför smaken och avsmaken tog köksvägen.

Nio av TV:s experter väljer och berättar om sina egna favoritföremål. Vi får följa deras väg till fördjupad kunskap. De berättar om sammanträffanden och händelser som passionen för föremål med historia fört med sig.
Antikrundan är ett av Sveriges mest populära TV-program med tittarsiffror i miljonklassen. Mötet mellan förväntansfulla privatpersoner som vill få en antik pjäs värderad och experterna är alltid lika spännande. "Är det gamla skåpet värt så himla mycket?" I boken Antikrundan presenteras nio experter som väljer ut och berättar om sina egna favoritföremål. Vi får följa de kunniga experternas väg till fördjupad kunskap. De berättar om sammanträffanden och händelser som passionen för föremål med historia fört med sig. I essäform behandlas också olika aspekter på antika föremål; att samla, värderingskriterier, stilhistoria, renovera, restaurera, äkta/falskt m m. Boken är rikt illustrerad i färg.

Enkla steg-för-steg-recept på traditionella potatisrätter. Potatis passar i de flesta kulinariska sammanhang och går att tillaga på många sätt: steka, koka, ugnsbaka, mosa och fritera. LAGA LÄTT - potatis innehåller recept för alla - vare sig du håller diet, är vegetarian eller helt enkelt tycker om potatis. Massor av idéer och recept till måltider som får det att vattnas i munnen redan när du läser recepten. 120 härliga potatisrecept plus idérika variationer. Ett stort urval soppor, sallader, smårätter och lätta måltider, tillbehör, huvudrätter och till och med några efterrätter tillagade av sötpotatis! Utsökta färgbilder av alla recept.

Enkla steg-för-steg-recept på wokade maträtter Att laga mat i wokpanna härstammar ursprungligen från Kina. Därifrån spred sig bruket till övriga Fjärran Östern och till Sydöstasien, och sedan ett antal år har woken funnit sin plats även hos oss i Sverige. Wokad mat går snabbt och lätt att laga, ger ?smala?, hälsosamma rätter, går att variera i all oändlighet, är vacker att se på ? och blir underbart god! Här finns inspirerande recept från framför allt Kina, Japan och Thailand, avpassade till det svenska köket. Soppor och förrätter, kött och kyckling, fisk och skaldjur, vegetariska rätter, ris- och nudelrätter.

Den 7 oktober 2000 öppnar en stor utställning på Moderna Museet i Stockholm som kommer att bli årets evenemang i konstvärlden. Utställningen Utopi och verklighet ? Svensk modernism 1900-1950 ska spegla och sammanfatta »modernismen« inom samtliga konstnärliga discipliner ? alltså även arkitektur, foto, design och konsthantverk ? under den stora genombrottsepoken 1900-1950. Genom denna sammanställning av de olika konstnärliga uttryckssätten, som aldrig gjorts på ett så omfattande sätt, får vi ett nytt och spännande perspektiv på det modernistiska genombrottet i konsten och i samhället i stort, liksom nya infallsvinklar och tolkningar av modernismbegreppet. Texterna i denna rika katalog är skrivna av landets ledande experter inom de olika konstarterna. De riktar sig främst till den konstintresserade allmänheten och bildar tillsammans en exposé över den svenska konstutvecklingen under perioden som aldrig tidigare gjorts. Ett rikligt bildurval ? ca 150 färgillustrationer och 50 svartvita ? och en elegant formgivning kommer att göra boken till ett eftersökt standardverk över en av de stora epokerna inom svenskt konstliv.

Prismas målarskola är upplagd som en riktig målarskola, fylld med ateljéer där professionella konstnärer ger enskild handledning i en rad olika ämnen. Boken inleds med Var ska jag börja? - ett visuellt galleri fullt av alternativ, idéer, källmaterial och praktiska tips inom så vitt skilda områden som stilleben, blomstermålning, landskap, porträtt och fantasikomposition. Avdelning två, Vad ska jag måla?, är kärnan i boken. Här avslöjar de medverkande konstnärerna sina knep och tekniker, och förklarar hur de hanterar den utmaning som det innebär att måla en tavla. Avdelningen innehåller över 120 enskilda studier och fullstora målningar i alla de vanliga teknikerna. Den avslutande delen, Vad måste man veta?, ger detaljerad information om material och tekniker.

Varför somliga är så rika och andra så fattiga. Vad är det som gör att ekonomin i vissa länder växer sig stark medan den förblir svag i andra? Med utgångspunkt i Adam Smiths The Wealth of Nations berättar David S. Landes en fascinerande historia om hur välstånd och ekonomisk makt skapas, hur länder blir vinnare eller förlorare och om nationers ekonomiska uppgång och fall. Landes hävdar att de öppna västerländska samhällena tidigt blev framgångsrika genom sin inriktning på arbete och kunskap, vilket ledde till ökad produktivitet och utveckling av ny teknik. Här fanns uppfinningsförmåga och man utnyttjade samlade erfarenheter från såväl krig som olika industrier. Även banala uppfinningar som glasögonen och klockan kunde på sin tid förskjuta den ekonomiska maktbalansen. Dagens ekonomiska vinnare har använt samma framgångsmall, medan mindre framgångsrika efterföljare på något sätt misslyckats med att kopiera konceptet. "Truly wonderful. No question that this will establish David Landes as preeminent in his field and in his time." John Kenneth Galbriath David S. Landes besöker Sverige (Stockholm och Karlstad) 13-15 oktober. Deltar i historiedagarna i Karlstad. David Landes är professor emeritus i historia och ekonomi vid Harvard University. Förord av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Berättelsen om den stora influensaepidemi 1918 och jakten på det virus som orsakade den. I slutet av första världskriget drabbades världen av en katastrof som kom att ta livet av fler människor än själva kriget. Influensan, som i Sverige kallades Spanska sjukan, är en av de värsta epidemier som någonsin drabbat världen. Ca 40 miljoner gick under i sjukdomen. Spanska sjukan är historien om hur de medicinska forskarna ända in i vår tid jagat gåtans lösning - det virus som orsakade epidemin. En vetenskaplig thriller som för oss från norska Svalbar över Hong Kongs myllrande gränder och Alaskas vidder till maktens korridorer i Vita huset. En historia fylld av dramatik, kunskap och insikt, berättad av en av världens ledande vetenskapsjournalister. Gina Kolata är vetenskapsjournalist på The New York Times och har bl a utgivit den mycket uppmärksammade boken om Dolly, Clone: The Road to Dolly.

Sverige är det lilla landet med de stora företagen, Ikea, Tetra Pak, SKF och Sandvik. Mäktigast är Ericsson, världens största företag när det gäller att bygga mobiltelefonnät. Ericsson svarar ensamt för en tredjedel av Stockholmsbörsens värde. Men utvecklingen har varit långtifrån spikrak. Nej, snarare har den sett ut som en tilltrasslad telefonsladd. Redan för hundra år sedan funderade Lars Magnus Ericsson på att flytta bolaget utomlands. På 70-talet upplevde Ericsson en guldålder tack vare AXE-växlarna. Men det var en utveckling som kom till stånd i direkt opposition mot ledningen, som sedan plöjde ner vinsten i nya projekt som nära nog tog knäcken på företaget. Dramatiken och maktkampen fortsätter än idag. Hur mycket av Ericssons framgångar berodde på god planering, och hur mycket bara hände? Lasse Åsgård, TV-journalist, och Christer Ellgren, ekonomisk konsult, har gjort en initierad och spännande skildring av Sveriges viktigaste företag och deras svar är minst sagt uppseendeväckande.