Böcker

Berättaren i Himlalots är en man inbegripen i "ett våldsamt gräl med djävulen". I romanens början sitter han på ett tåg på väg till Moskva. Han har sällskap med två ryska damer som han sannolikt känner väldigt väl. Sannolikt eftersom minnet från kvällen före är en smula dimmigt. Tillsammans med en av damerna vill han söka bot och inre frid i ett kloster utanför Moskva. Han ska också överlämna en lottovinst till fader Feofan. Där, hos munkarna, har han inga problem med minnet - tvärtom. Den färgstarka barndomen i Tornedalen bland hästtjuvar och andra udda existenser passerar revy liksom studenttidens Uppsala och dess frasradikalism.

Himlalots är en trosroman och samtidigt en trotsroman. Dess hjälte är en människa dömd att tro i en tid präglad av våld och brott. Det är också en rysk roman, inte bara för att den utspelar sig hos de fromma bröderna i ett rysk-ortodoxt kloster, utan för att den lever av det heliga vansinne som befolkar 1800-talets stora ryska romaner.

Bengt Pohjanen debuterade 1979. Ett genomgående tema i hans författarskap är Tornedalen, dess mentalitet som ett "gränsens tredje rum", dess muntliga berättartradition (finsk- och meänkieli-språkig) och dess dramatiska historia som bestämts av närheten till Tsar-Ryssland och Finland. Smuggling, extatisk laestadianism, utopisk kommunism och drömmar om tusenårsriket är starka kryddor i det annars stillsamt meditativa Tornedalen.

Ulf Karl Olov Nilsson debuterade 1990 med diktsamlingen Kung-kung.

skillnaden mellan verklighet och visshet:
som ett slag (ett snitt) ersätter ett annat
skickar det vidare
drar det sidledes
som en lyftning
öronloben ytterörat
rummet i ljuset
ett rum där ljudet kommer
ljus som står och smäller
vartannat blinda faktum
vartannat förblindat

Ulf Karl Olov Nilsson debuterade 1990 med diktsamlingen Kung-kung.

Jonas Modig debuterade som poet 1968 med En sorts fattning.

Ryssland, alldeles i början av 1900-talet.

Fadern i en familj är en guvernör som fruktar ett attentat från de radikalas sida. Han anställer en sekreterare som samtidigt skall skydda hans liv. Men sekreteraren är i själva verket utsänd för att utföra attentatet.

Ricarda Huch (1864-1947) var en av de främsta tyska författarna under 1900-talet. Brevberättelsen Der letzte Sommer (Den sista sommaren) utkom 1910 och ger ett exempel på hennes berättarkonst. Madeleine Gustafssons svenska översättning utgavs första gången 1989 som Skyddsängeln, som också är namnet på den svenska filmatiseringen från året därpå av Suzanne Osten.

Det är i början av 60-talet, Stockholm har vuxit och blivit en modern storstad. Men Ansel von Morian, släktens överhuvud, börjar bli gammal. Han känner sig alltmer ensam och övergiven, och skuggan av lillebror Fedors självmord tynger honom. Det förflutna spökar även för hans hustru Charlotta, och dottern Henrika har skilt sig från Marius. Dotterdottern Bennie har blivit tonåring och utsätts för pappa Marius maktspel. Men i morbror Stellan hittar hon en bundsförvant.

Ett bländande ljus (2008) är den avslutande delen i kvartetten om familjen von Morian efter Änglarnas stad, En högtidlig yra och Eldprovet.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Första delen i nya romance-serien Kärlek på Vintergatan!

Livia är på väg till Gran Canaria, men hon har inte bara sol och bad i tankarna. Det viktigaste för henne är att bevisa att hon klarar sig på egen hand. Hon tänker absolut inte spana efter män, som hennes nya väninna Mirja gör. De hamnar på samma hotell och lär känna varandra medan de njuter av lata dagar vid havet, god mat och utflykter på den vackra ön.

På hotellet bor också Jens, en svensk man i Livias egen ålder som hon har svårt att slita blicken ifrån. Hon trivs så bra i hans sällskap, och visst verkar intresset vara ömsesidigt? Livia tvekar. Jens söker äventyret, själv behöver hon trygghet. Och hon vet inte om hon är beredd att avslöja hela sanningen om sig själv...

Men deras första kyss känns så rätt, och vardagen hemma på Vintergatan i Örebro verkar så avlägsen. Ska hon våga ta chansen.

Tur och retur i kärlek är en romantisk kärlekshistoria med en fot i det himlastormande och en fot i det vardagsnära - en berättelse om att få en andra chans i livet.

Vi befinner oss i en by långt norrut i Europa. En förfärlig farsot har dragit fram och lämnat bara nio av byns sextio invånare i livet. Åkrarna ligger i träda och vägarna växer ihop. Men också människornas rättskänsla och moraluppfattning har grott igen.

En dag kommer en främling till byn. Hans uppdrag är att fastställa om invånarna besitter någon förmåga att bidra till rikets skatteinkomster. Också han drabbas av den allmänna rättslösheten. När bysnickarenKöniks hustru lockar honom med sin skönhet faller han för frestelsen. Men snickaren har också en gris och medan kärleksstunden varar rymmer den och begår ett förfärligt illdåd. Rättvisan måste ha sin gång men innan rättegången mot grisen hunnit äga rum kommer ytterligare en främling, också han med ett uppdrag.

Privatutredaren Erik Sandell får i uppdrag att utreda en ung kvinnas försvinnande. Föräldrarna tror att deras dotter, Wendela, håller sig borta för att hon inte vill påbörja sin utbildning på Handelshögskolan, men Erik och hans kollega Jessica hittar snart tecken på att försvinnandet inte är frivilligt. En makaber upptäckt gör dem osäkra på om de ska fortsätta sin utredning, eller om de borde blanda in polisen.

Gården är andra delen i Lars Wernströms spännande och underhållande deckarserie om Erik Sandell, det svarta fåret i en ansedd överklassfamilj. Tillsammans med kollegorna Jessica Wallman och Kristian Strååt driver han en utredningsbyrå i Danderyd i norra Stockholm. De tar uppdragen som polisen inte kan eller vill åta sig. Ibland från uppdragsgivare som är mer tvivelaktiga än de från början anar.

"Man saknar inte kon förrän båset är tomt."

Nelly är inte helt bekväm med att liknas vid en kossa, men hon följer ändå sin bästa väns råd och ger sig av hemifrån. Planen är att det ska få maken Mats att sakna henne. Mats, som Nelly levt med i tjugo år och som plötsligt vill skiljas och dessutom ha gemensam vårdnad om hunden Pollux.

Nelly packar in sig och Pollux i bilen och kör ner till sydligaste Frankrike för att jobba på den lilla vingården och pensionatet Les Gallines. Det är sommar och hett, cikadorna spelar och bergen doftar förföriskt av pinje, timjan och rosmarin. Drabbad av traktens skönhet och bland nya vänner inser Nelly långsamt att hon är fri att göra vad hon vill. Bara hon vågar. Så vad vill hon och är hon tillräckligt modig? Och vem är det som smyger omkring om nätterna och hotar Les Gallines hela existens?

Annika Estassy är född i franska Nice och uppvuxen i Senegal, Frankrike och Sverige, numera bosatt i södra Frankrike. Annika debuterade 2013 med romanen Solviken, som åtföljdes av Croissants till frukost och Alla dessa hemligheter. Med Gröna fingrar sökes och En sång för Hedda inleddes Månebytrilogin.

En stadsdel är som ett födelsemärke. Man föds med det, det går inte att operera bort utan djupa förändringar i huden. Gatan går in i kroppen, styr blodets rytm. Här är det Atlasområdet i Stockholm, denna märkliga stadsdel där Ella framlever sitt liv. Men gatan är inte i första hand asfalten som den är gjord av, utan alla de människoöden som utspelas längs den.

Ropa stenarna tillbaka (1991) är femte boken om Ella efter Hungerbarnen, Kungariket Atlas, Den vita öknen och Tiden är en tjuv.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Ella är en person som knackar på andras dörrar; hon har ett stort kontaktbehov och intar lätt positionen som offer. I filmklubben Imago träffar Ella den koleriske och arbetsskygge filmkritikern Robert men begriper inte att han bara är intresserad av att utnyttja hennes tjänster. När hon till sist inser sitt misstag tycker hon sig känna hur nya möjligheter öppnas.

Tiden är en tjuv (1989) är fjärde boken om Ella efter Hungerbarnen, Kungariket Atlas och Den vita öknen och följs av Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Ella lever ensam i Atlas efter brodern Nisses död. Länge har hon drömt om att få lära känna sitt andra hemland Italien. Hon säger upp sig och reser till Rom på vinst och förlust. Under ett år lever hon där, men utstött och förnedrad flyr hon tillbaka till sin stad. Ella upptäcker att ingen eller ingenting väntar henne i Stockholm. Hon får börja om igen. Under det sorgeår som följer förstår hon att man inte behöver vara slav under sitt öde.

Den vita öknen (1986) är tredje boken om Ella efter Hungerbarnen och Kungariket Atlas och följs av Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Tillsammans med den alltmer verklighetsfrämmande modern Klara har syskonen Ella och Nisse Ahrenfri flyttat till stadsdelen Atlas, en del av Stockholm som först fyller dem med vantrivsel och främlingskap. Ella arbetar på Centralbadet och försörjer Nisse, som drar sig fram med strösysslor men mest hänger på bio eller Solvalla. Men tillsammans med Nisse upptäcker Ella sitt nya rike, kungariket Atlas.

Kungariket Atlas (1984) är andra boken om Ella efter Hungerbarnen och följs av Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Stockholm under tidigt femtiotal. I centrum för berättelsen står ett syskonpar som växer upp i hunger i mer än en bemärkelse. Särskilt nära får vi följa dottern Ella, hennes skolgång, hennes utdragna vistelse på en sommarkoloni och inte minst situationen i hemmet, med den ensamstående modern och den äldre brodern som pinar sin syster och under utpressningshot tvingar henne till olika uppdrag.

Hungerbarnen (1981) är första boken om Ella och följs av Kungariket Atlas, Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

här finns allt samlat allt är rätt
här finns alla klimat på rätt plats
här är allt oförändrat

nu är allt oförändrat

Ulf Karl Olov Nilsson debuterade 1990 med diktsamlingen Kung-kung.

stjärnslag
och vi kan styra våra steg
vart vi vill
vi går tusen öar som lägger an
en ankrad natt
tusen brinnande öar i en ankrad natt
kan se vagn efter vagn efter vagn
dra igenom oss
genomskenande oss vagn efter vagn

Diktsamlingen Kung-kung från 1990 är Ulf Karl Olov Nilssons debut.

Klösande börda är ett försök till att skriva en karta över några människors mentala tillstånd. Man kan säga att den i grunden handlar om Ondskan, Minnet och Kärleken, denna trogna treenighet.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

jag sov in i handflatan
och jag var min mittersta mitt
du vilade i handens mittersta rörelse
som en gest mitt för livet

och du var min mittersta mitt
och vardagen viskade ett stycke
av sin värld därute
för framtidens skull

Ulf Karl Olov Nilsson debuterade 1990 med diktsamlingen Kung-kung.

Du tycker att allt är dåligt men det kommer att bli sämre.

Du tror att du är intelligent men det är du inte.

Du tror att du är intressant men du är tråkig.

Du tror att du är snygg men du är ful.

Du tror att du är snäll men du är elak.

Du tror att du kan prata franska men det kan du inte.

Du säger att du är kär men du verkar inte kär.

Ulf Karl Olov Nilsson debuterade 1990 med diktsamlingen Kung-kung.

Ja, jag vet. Jag är säker. Det vet jag. Kan du flytta dig en centimeter? Jag vet det jag vet. Jag vet att jag vet. Det kan ingen ta ifrån mig. Ingen. Ingen kan ta ifrån mig det. Ingen. Kan du flytta dig en liten bit? Därför att jag tycker att det är trångt naturligtvis. Du kan säga vad du vill, jag vet ändå. Jag vet det helt enkelt. Jag är helt säker.

Ulf Karl Olov Nilsson debuterade 1990 med diktsamlingen Kung-kung.

Han hade mött henne redan som sextonåring, när han arbetat som murbyggare. Trots att hon var tio år äldre sökte hon Hullers sällskap, och de kom att mötas i en skör gemenskap som flera år senare skulle återförena dem för livet.

Minna. Hon skrev, hade orden i sin hand, liksom den verklighet hon och Huller levde i. Huller formades till den tystlåtne, han behöll sina tankar för sig själv.

Så hade hon långsamt lämnat Huller, bit för bit. Nu är hon borta sedan många år och Huller har drabbats av livsleda. Han bestämmer sig för att hänga sig i ett träd i skogen, men eftersom han har glömt att ta med sig något att stå på avbryter han självmordet. Han inser att det återstår en del för honom att uträtta och påbörjar en resa bakåt i tiden, som blir en stilla men brutal uppgörelse med det förflutna.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hur man slår ihjäl ett piano är varken en roman, novell, essä eller bruksanvisning. Den är bara en text redovisande ett tillstånd. Bokens kärna är Kärlek. Eller Ondska. Mellan Kärlek och Ondska finns Minnet, som söker sig fram och tillbaka i tiden efter en form att ta gestalt i.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

"Det hade gått så snabbt, så oerhört snabbt. Innan jag ens hade hunnit reflektera över det hade jag tappat de där första kilona. Och all kontroll. Och plötsligt rasade allt."

Förloppet är hastigt när 15-åriga Nanna insjuknar i anorexi, på bara några veckor rasar hon i vikt och läggs in för akut vård. Hennes tillstånd är livshotande och livet vänds uppochner för hennes familj, föräldrarna ständigt vid hennes sida. Nanna plågas av grav ångest och är helt i sjukdomens våld. Hennes enda fokus är att låta bli att äta, sluta existera.

Hemma är 13-åriga lillasystern Stina ledsen och arg. Det som tidigare var en nära syskonrelation upphör tvärt. Hon får plötsligt mer frihet än hon önskar och kämpar för att ha en vardag när allt handlar om sjukdom. Stina har heller ingen lust att spela den lättsamma dottern precis när det råkar passa föräldrarna.

Nanna och Stina, idag vuxna, berättar öppet och rättframt om ett år med anorexin och ångesten ur sina olika perspektiv. Sjukdomen påverkar i hög grad anhöriga. Välkommen till helvetet är en drabbande skildring av just anorexi, men mycket är aktuellt även för andra typer av psykisk sjukdom.

Systrarna Nanna Helsén, född 1989, och Stina Helsén, född 1991, är uppvuxna i Stockholm. Välkommen till helvetet är deras första bok. Till vardags arbetar Nanna med affärsutveckling och Stina är lärare.

Hallstein och hans syster Sissel förbereder sig för en föräldrafri kväll, men en gammal bil har gått sönder och de måste inkvartera en ung barnaföderska. Hennes man, chauffören, är chockskadad av kriget, och hennes svärfar är invecklad i en olycklig kamp med sin hustru. Hon sitter lam och stum i bilen mannen vill ha det så, förklarar hon. Alla är i uppbrott: ett barn föds, en kvinna dör, och Hallstein upplever den första förälskelsen, i detta ensliga hus, denna enda vårnatt.

Tarjei Vesaas (1897-1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Huset i mörkret bygger på krigsårens händelser och den tyska ockupationen av Norge. Det ockuperade landet symboliseras här av ett väldigt, knakande spökhus, där ångestfyllda skuggor ilar omkring i de långa, kalla korridorerna och romanen är en skildring av människans själsliga kamp, hennes frihet och värdighet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Isslottet är en vacker och vemodig skildring av vänskapen mellan två flickor, Siss och Unn. Den ena är glad och utåtriktad, den andra sluten och inåtvänd. På ett för dem själva gåtfullt sätt dras de till varandra och de förstår att detta är början på en lång vänskap. Där älven faller bildas på vintern mäktiga isformationer. Dit går Unn. Hon vandrar genom salar av is. Hon går vilse.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för just Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Tornet är en roman om människor som drivs mot sin undergång av ett blint och obarmhärtigt öde. Handlingen tilldrar sig kring en bilverkstad, omgiven av frodiga åkrar och en glittrande havsfjärd. Men gårdsplanen domineras av en skrothög som ständigt växer i höjden. På samma sätt bygger människorna upp ett ångestens och fruktans torn som en gång ska falla över dem.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Det stora spelet räknas som Tarjei Vesaas genombrottsroman. Det kan även sägas vara den bok som står honom närmast, då den ger mest av författaren själv. Per är sonen som växer upp på gården Bufast, i sexårsåldern blir han skrämd av fadern, som är besatt av jorden, av myllan, när han säger: Du ska vara på Bufast i alla dina dar! Tanken blir till en plåga för Per, först så småningom förstår han vad fadern menat och växer samman med gården, sammanlänkas med det stora spelet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Trygg och rofylld är Auds och Torvils värld, ett här och nu som stillsamt förflyttar sig genom tiden inom de gränser föräldrarna sedan länge har stakat ut. De har lärt sig att behöva varandra, hand i hand har de funnit en gemenskap. Men även från den tryggaste av världar går det broar till osäkerheten. En dag finner Torvil Aud storgråtande i skogen, hon har gjort en skrämmande upptäckt. Med ens blir de tre. Världen vidgas och världen krymper, en kvinna från andra sidan broarna står vädjande på den plats som tidigare har varit förbehållen dem själva, och det hettar kring henne hon bränns.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Bokens huvudperson heter Jon och står i begrepp att ta steget ut i vuxenlivet, med allt vad det innebär av delaktighet och ansvar. Tarjei Vesaas skildrar här mänskligt liv i dess storhet och förnedring, och gestaltar det för honom centrala problemet; var går gränsen för människors ansvar för sina medmänniskor?

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

En man, en pojke och en häst i skogen, med okända betraktare bakom snöyrans dok, en människa ensam på myren under fällande tranor, en översnöad flicka i väntan på sin vän, fem döda soldater i en grönskande lund ansiktena lyser om dem alla, men häftigast om soldaterna, ju längre in i döden de sjunker. Där lutar sig en man över båtens reling med dödssug i själen, men vattnet vägrar att ta emot honom. Där innesluts en människa i drömmar av sten, bland munnar utan ord. Där ligger ett naket hjärta vid den okända vägen om natten. Där väntar stolar på dem som pratar bort sina dyrbara år. Sexton utsnitt ur ett liv, sexton vägar att gå. Men lyssnar man noga är det kanske slagen från sitt eget hjärta man hör.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Handlingen i romanen Blekplatsen är inte bunden av tid eller plats men människorna i boken är på väg mot en katastrof, som verkar oundviklig. Johan Tander är besatt av tanken att han måste ha ihjäl Jan Vang, och flera personer i deras närhet dras med i dramat. Men instinktivt reser sig en kvinna mot det oundvikliga.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

De svarta hästarna hör hemma på skjutsstationen Förnäs och är Ambros stora passion. Hans lidelse har gått i arv till sonen Leif och till dottern Viv. Ambros har två barn till, i sitt andra äktenskap, Kjell och Mabb. De är ännu för små för att förstå den tysta kamp om deras tillgivenhet som försiggår mellan föräldrarna. Lisle kom till gården mindre av kärlek till Ambros än av vilja att kunna hjälpa sina fattiga föräldrar. Det är hennes olycka. När Ambros inser att han inte kan vinna sin hustrus kärlek övergår hans passion i raseri. Lisle ser vartåt det bär. Hon kan bara kämpa för att åtminstone få behålla sina två yngsta när den oundvikliga katastrofen kommer.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Madame Dorthea (1939) är en kvinna ur de högre samhällsskikten under 1700-talets sista år, med en älskad make och en stor barnaskara. Men en dag är mannen plötsligt försvunnen och hennes liv blir aldrig detsamma igen.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Ida Elisabeth (1932) gifter sig med ungdomskärleken Frithjof, vilket visar sig vara ett misstag. Efter hans otrohet flyttar hon och de två barnen till en annan stad där hon träffar en ny man. Men är det verkligen möjligt att bli fri från sitt första äktenskap och börja om på nytt?

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jag har varit min man otrogen. Så inleds Sigrid Undsets debutbok Fru Marta Oulie (1907), en dagboksroman om ett problemfyllt äktenskap.

Sigrid Undset (1882 1949) är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jenny (1911) kom att bli Sigrid Undsets genombrott och väckte uppseende då den berörde frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Konstnären Jenny Winge har lämnat Norge för Rom med stora drömmar om framtiden och en längtan efter den stora kärleken. Men hur lever man sitt liv utan att svika sina ideal

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I novellsamlingen På livets skuggsida (1912) möter vi fattigdom och orättvisor i form av lagerarbetaren som förlorar jobbet, kontorskvinnor som drömmer om man och barn och en sömmerska som står lägre i rang än de fina fruar som bär hennes kjolar.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Efter sin omtalade romandebut med Vindspejare (1987), återkom Agneta Pleijel två år senare med en annorlunda berättelse. I Hundstjärnan är formen knappare, tonfallet kärvare och perspektivet mörkare. Men vad de båda romanerna har gemensamt är människoskildringens helt betvingande lyskraft.

Hundstjärnan är en modern saga om människor prisgivna åt en flödande och bisarr kraft, kärleken. Med humor och gryningsgrå poetisk styrka skildras en mycket ung människas försök att värja sig mot kärleken och mot de vuxnas kaotiska värld.

Spänningsroman om kampen för överlevnad

Gamla stan i Stockholm. Tre män insjuknar plötsligt i en sjukdom som förbryllar läkarna. Patienterna vårdas isolerade på Karolinska, men blir snabbt sämre. Den amerikanske epidemiologen Noah är på besök i Sverige och dras in i utredningen om det okända, ebolaliknande viruset.

Det lilla utbrottet i Stockholm växer snabbt och under en rekordhet värmebölja börjar sjukdomen spridas över världen. Noah återvänder till USA och arbetar febrilt för att hindra smittan, men rapporterna om nya fall kommer tätare och tätare. Samtidigt kämpar Noahs fru Katie och deras lilla dotter Amelia genom ett kollapsande samhälle, mot andra människor för vatten och skydd, och för att ta sig till Noah och deras hem. Noah blir alltmer besatt av att spåra virusets ursprung, men det hans utredning avslöjar verkar omöjligt.

I Skoga sätter man upp en teaterpjäs framförd av stadens skolelever, ett medeltidsspel där ungdomarna är klädda i munkkåpor. Men främlingar i staden ser sin chans att dra nytta av de anonyma kåporna för att dölja sina skumma affärer. Affärer som kulminerar i en svårknäckt mordgåta.

Tre personer rånar en bank varpå en av dem försvinner med hela bytet i en stulen flyttbil. Samtidigt går en trettonårig flicka upp i rök. Är det rånarna som tagit flickan, och var är flyttbilen med pengarna? Christer Wijk och hans medhjälpare tvingas rakt ut i den täta och mystiska storskogen.