Böcker

Ja, jag vet. Jag är säker. Det vet jag. Kan du flytta dig en centimeter? Jag vet det jag vet. Jag vet att jag vet. Det kan ingen ta ifrån mig. Ingen. Ingen kan ta ifrån mig det. Ingen. Kan du flytta dig en liten bit? Därför att jag tycker att det är trångt naturligtvis. Du kan säga vad du vill, jag vet ändå. Jag vet det helt enkelt. Jag är helt säker.

Ulf Karl Olov Nilsson debuterade 1990 med diktsamlingen Kung-kung.

Han hade mött henne redan som sextonåring, när han arbetat som murbyggare. Trots att hon var tio år äldre sökte hon Hullers sällskap, och de kom att mötas i en skör gemenskap som flera år senare skulle återförena dem för livet.

Minna. Hon skrev, hade orden i sin hand, liksom den verklighet hon och Huller levde i. Huller formades till den tystlåtne, han behöll sina tankar för sig själv.

Så hade hon långsamt lämnat Huller, bit för bit. Nu är hon borta sedan många år och Huller har drabbats av livsleda. Han bestämmer sig för att hänga sig i ett träd i skogen, men eftersom han har glömt att ta med sig något att stå på avbryter han självmordet. Han inser att det återstår en del för honom att uträtta och påbörjar en resa bakåt i tiden, som blir en stilla men brutal uppgörelse med det förflutna.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hur man slår ihjäl ett piano är varken en roman, novell, essä eller bruksanvisning. Den är bara en text redovisande ett tillstånd. Bokens kärna är Kärlek. Eller Ondska. Mellan Kärlek och Ondska finns Minnet, som söker sig fram och tillbaka i tiden efter en form att ta gestalt i.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

"Det hade gått så snabbt, så oerhört snabbt. Innan jag ens hade hunnit reflektera över det hade jag tappat de där första kilona. Och all kontroll. Och plötsligt rasade allt."

Förloppet är hastigt när 15-åriga Nanna insjuknar i anorexi, på bara några veckor rasar hon i vikt och läggs in för akut vård. Hennes tillstånd är livshotande och livet vänds uppochner för hennes familj, föräldrarna ständigt vid hennes sida. Nanna plågas av grav ångest och är helt i sjukdomens våld. Hennes enda fokus är att låta bli att äta, sluta existera.

Hemma är 13-åriga lillasystern Stina ledsen och arg. Det som tidigare var en nära syskonrelation upphör tvärt. Hon får plötsligt mer frihet än hon önskar och kämpar för att ha en vardag när allt handlar om sjukdom. Stina har heller ingen lust att spela den lättsamma dottern precis när det råkar passa föräldrarna.

Nanna och Stina, idag vuxna, berättar öppet och rättframt om ett år med anorexin och ångesten ur sina olika perspektiv. Sjukdomen påverkar i hög grad anhöriga. Välkommen till helvetet är en drabbande skildring av just anorexi, men mycket är aktuellt även för andra typer av psykisk sjukdom.

Systrarna Nanna Helsén, född 1989, och Stina Helsén, född 1991, är uppvuxna i Stockholm. Välkommen till helvetet är deras första bok. Till vardags arbetar Nanna med affärsutveckling och Stina är lärare.

Hallstein och hans syster Sissel förbereder sig för en föräldrafri kväll, men en gammal bil har gått sönder och de måste inkvartera en ung barnaföderska. Hennes man, chauffören, är chockskadad av kriget, och hennes svärfar är invecklad i en olycklig kamp med sin hustru. Hon sitter lam och stum i bilen mannen vill ha det så, förklarar hon. Alla är i uppbrott: ett barn föds, en kvinna dör, och Hallstein upplever den första förälskelsen, i detta ensliga hus, denna enda vårnatt.

Tarjei Vesaas (1897-1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Huset i mörkret bygger på krigsårens händelser och den tyska ockupationen av Norge. Det ockuperade landet symboliseras här av ett väldigt, knakande spökhus, där ångestfyllda skuggor ilar omkring i de långa, kalla korridorerna och romanen är en skildring av människans själsliga kamp, hennes frihet och värdighet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Isslottet är en vacker och vemodig skildring av vänskapen mellan två flickor, Siss och Unn. Den ena är glad och utåtriktad, den andra sluten och inåtvänd. På ett för dem själva gåtfullt sätt dras de till varandra och de förstår att detta är början på en lång vänskap. Där älven faller bildas på vintern mäktiga isformationer. Dit går Unn. Hon vandrar genom salar av is. Hon går vilse.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för just Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Tornet är en roman om människor som drivs mot sin undergång av ett blint och obarmhärtigt öde. Handlingen tilldrar sig kring en bilverkstad, omgiven av frodiga åkrar och en glittrande havsfjärd. Men gårdsplanen domineras av en skrothög som ständigt växer i höjden. På samma sätt bygger människorna upp ett ångestens och fruktans torn som en gång ska falla över dem.

Tarjei Vesaas (1897 - 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Det stora spelet räknas som Tarjei Vesaas genombrottsroman. Det kan även sägas vara den bok som står honom närmast, då den ger mest av författaren själv. Per är sonen som växer upp på gården Bufast, i sexårsåldern blir han skrämd av fadern, som är besatt av jorden, av myllan, när han säger: Du ska vara på Bufast i alla dina dar! Tanken blir till en plåga för Per, först så småningom förstår han vad fadern menat och växer samman med gården, sammanlänkas med det stora spelet.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Trygg och rofylld är Auds och Torvils värld, ett här och nu som stillsamt förflyttar sig genom tiden inom de gränser föräldrarna sedan länge har stakat ut. De har lärt sig att behöva varandra, hand i hand har de funnit en gemenskap. Men även från den tryggaste av världar går det broar till osäkerheten. En dag finner Torvil Aud storgråtande i skogen, hon har gjort en skrämmande upptäckt. Med ens blir de tre. Världen vidgas och världen krymper, en kvinna från andra sidan broarna står vädjande på den plats som tidigare har varit förbehållen dem själva, och det hettar kring henne hon bränns.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Bokens huvudperson heter Jon och står i begrepp att ta steget ut i vuxenlivet, med allt vad det innebär av delaktighet och ansvar. Tarjei Vesaas skildrar här mänskligt liv i dess storhet och förnedring, och gestaltar det för honom centrala problemet; var går gränsen för människors ansvar för sina medmänniskor?

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

En man, en pojke och en häst i skogen, med okända betraktare bakom snöyrans dok, en människa ensam på myren under fällande tranor, en översnöad flicka i väntan på sin vän, fem döda soldater i en grönskande lund ansiktena lyser om dem alla, men häftigast om soldaterna, ju längre in i döden de sjunker. Där lutar sig en man över båtens reling med dödssug i själen, men vattnet vägrar att ta emot honom. Där innesluts en människa i drömmar av sten, bland munnar utan ord. Där ligger ett naket hjärta vid den okända vägen om natten. Där väntar stolar på dem som pratar bort sina dyrbara år. Sexton utsnitt ur ett liv, sexton vägar att gå. Men lyssnar man noga är det kanske slagen från sitt eget hjärta man hör.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Handlingen i romanen Blekplatsen är inte bunden av tid eller plats men människorna i boken är på väg mot en katastrof, som verkar oundviklig. Johan Tander är besatt av tanken att han måste ha ihjäl Jan Vang, och flera personer i deras närhet dras med i dramat. Men instinktivt reser sig en kvinna mot det oundvikliga.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

De svarta hästarna hör hemma på skjutsstationen Förnäs och är Ambros stora passion. Hans lidelse har gått i arv till sonen Leif och till dottern Viv. Ambros har två barn till, i sitt andra äktenskap, Kjell och Mabb. De är ännu för små för att förstå den tysta kamp om deras tillgivenhet som försiggår mellan föräldrarna. Lisle kom till gården mindre av kärlek till Ambros än av vilja att kunna hjälpa sina fattiga föräldrar. Det är hennes olycka. När Ambros inser att han inte kan vinna sin hustrus kärlek övergår hans passion i raseri. Lisle ser vartåt det bär. Hon kan bara kämpa för att åtminstone få behålla sina två yngsta när den oundvikliga katastrofen kommer.

Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Madame Dorthea (1939) är en kvinna ur de högre samhällsskikten under 1700-talets sista år, med en älskad make och en stor barnaskara. Men en dag är mannen plötsligt försvunnen och hennes liv blir aldrig detsamma igen.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Ida Elisabeth (1932) gifter sig med ungdomskärleken Frithjof, vilket visar sig vara ett misstag. Efter hans otrohet flyttar hon och de två barnen till en annan stad där hon träffar en ny man. Men är det verkligen möjligt att bli fri från sitt första äktenskap och börja om på nytt?

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jag har varit min man otrogen. Så inleds Sigrid Undsets debutbok Fru Marta Oulie (1907), en dagboksroman om ett problemfyllt äktenskap.

Sigrid Undset (1882 1949) är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Jenny (1911) kom att bli Sigrid Undsets genombrott och väckte uppseende då den berörde frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Konstnären Jenny Winge har lämnat Norge för Rom med stora drömmar om framtiden och en längtan efter den stora kärleken. Men hur lever man sitt liv utan att svika sina ideal

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I novellsamlingen På livets skuggsida (1912) möter vi fattigdom och orättvisor i form av lagerarbetaren som förlorar jobbet, kontorskvinnor som drömmer om man och barn och en sömmerska som står lägre i rang än de fina fruar som bär hennes kjolar.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Efter sin omtalade romandebut med Vindspejare (1987), återkom Agneta Pleijel två år senare med en annorlunda berättelse. I Hundstjärnan är formen knappare, tonfallet kärvare och perspektivet mörkare. Men vad de båda romanerna har gemensamt är människoskildringens helt betvingande lyskraft.

Hundstjärnan är en modern saga om människor prisgivna åt en flödande och bisarr kraft, kärleken. Med humor och gryningsgrå poetisk styrka skildras en mycket ung människas försök att värja sig mot kärleken och mot de vuxnas kaotiska värld.

Spänningsroman om kampen för överlevnad

Gamla stan i Stockholm. Tre män insjuknar plötsligt i en sjukdom som förbryllar läkarna. Patienterna vårdas isolerade på Karolinska, men blir snabbt sämre. Den amerikanske epidemiologen Noah är på besök i Sverige och dras in i utredningen om det okända, ebolaliknande viruset.

Det lilla utbrottet i Stockholm växer snabbt och under en rekordhet värmebölja börjar sjukdomen spridas över världen. Noah återvänder till USA och arbetar febrilt för att hindra smittan, men rapporterna om nya fall kommer tätare och tätare. Samtidigt kämpar Noahs fru Katie och deras lilla dotter Amelia genom ett kollapsande samhälle, mot andra människor för vatten och skydd, och för att ta sig till Noah och deras hem. Noah blir alltmer besatt av att spåra virusets ursprung, men det hans utredning avslöjar verkar omöjligt.

I Skoga sätter man upp en teaterpjäs framförd av stadens skolelever, ett medeltidsspel där ungdomarna är klädda i munkkåpor. Men främlingar i staden ser sin chans att dra nytta av de anonyma kåporna för att dölja sina skumma affärer. Affärer som kulminerar i en svårknäckt mordgåta.

Tre personer rånar en bank varpå en av dem försvinner med hela bytet i en stulen flyttbil. Samtidigt går en trettonårig flicka upp i rök. Är det rånarna som tagit flickan, och var är flyttbilen med pengarna? Christer Wijk och hans medhjälpare tvingas rakt ut i den täta och mystiska storskogen.

Trots att identiska tvillingar ibland anses förbjudna i deckare så är det just två tvillingbröder, uppvuxna på varsitt håll i grannstäderna Skoga och Lönnstad, som är huvudpersonerna i denna historia. En omständighet som gör ett redan problematiskt mordfall ännu mer svårlöst ...

Olav Audunsson och hans barn (1927) är den andra och avslutande delen om Olav och hans liv vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Olavs kamp för att förstå sig på livet, människan och Gud fortsätter och till slut inser han sin egen skuld.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Berättelsen om Olav Audunsson i Hästviken (1925) utspelar sig vid Oslofjorden i slutet av 1200-talet och början av 1300-talet och är den första delen av två om Olav. Den kretsar kring kampen mellan den egna viljan och Guds lag, men det är också en vacker kärlekshistoria mellan den unge Olav och Ingunn.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Novellsamlingen Visa jungfrur (1918) berättar om kvinnor som öser sin omsorg och värme över andras barn. De möts motstånd och svek, framför allt från de dåliga kvinnor som männen faller för.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Skärvan av trollspegeln (1917) samlar två kortromaner, två kvinnor får sina historier berättade, spegelvända mot varandra. Fru Hjelde är en småbarnsmor som har gett upp sin karriär som skådespelerska och försöker glömma ungdomen. Fru Waage är på desperat jakt efter lyckan, bakom sig har hon ett havererat äktenskap där det enda barnet dog en tragisk död.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Den trofasta hustrun (1936) Nathalie och hennes man Sigurd har i sexton år lagt sten efter sten till grunden som deras äktenskap vilar på, en stabil grund tror hon, men misstar sig. Vad hjälper det att hon är trogen när han inte är det? Plötsligt betyder deras sexton år tillsammans ingenting. Hur ska livet gå vidare? Hur länge varar kärleken till en annan människa? Hur länge varar trofastheten?

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Etapper (1929) samlar de fem essäerna Första gången utomlands , Tre systrar om systrarna Brontë, En kvinnosynpunkt , Några tankar om de nordiska folkvisorna från medeltiden och Kring sagor och traditioner.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Novellsamlingen Den lyckliga åldern (1908) skildrar moderna kvinnor som längtar efter att bryta sig ut ur den grå vardagen i dåtidens Oslo.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Den brinnande busken (1930) tar vid efter Gymnadenia och fortsätter berättelsen om Paul Selmers liv och väg till katolicismen. Första världskriget har brutit ut men för Pauls del överskuggas det av vardagen. Hans första kärlek, Lucy, dyker upp igen, samtidigt som hans äktenskap är allt annat än lyckligt.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I Gymnadenia (1929) och fortsättningen Den brinnande busken följer vi Paul Selmers liv och hans väg till katolicismen. Den första delen berättar om Pauls uppväxt, föräldrarnas skilsmässa, faderns nya äktenskap, den första kärleken och motsättningarna som leder till att han gifter sig med en annan.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Våren (1914) kretsar kring det unga paret Rose och Torkild som har växt upp tillsammans och alltid hållit av varandra, de gifter sig och bygger upp ett liv tillsammans men när de förlorar sitt första barn driver sorgen dem ifrån varandra.

Sigrid Undset (1882 - 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis (1909), Sigrid Undsets första historiska roman, utspelar sig då 900-tal övergår i 1000-tal och kretsar kring den tragiska historien om hövdingadottern Vigdis och islänningen Viga-Ljot.

Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

I diktsamlingen Kameleontdansen tar Malin Lindroth steget in i en kvinnlig identitets sökande efter ett hållbart jag, efter en plats i kameleonternas dans.

Malin Lindroth debuterade 1985 med diktsamlingen Lära gå.

Jag var inne i mitt syskons hus idag.
Sängen var bäddad,
bokhyllan dammfri,
garderoben stod tom
och butter.
Och rummet var bara ett rum.
Och huset var bara ett hus.
Och mitt syskon bodde inte där längre.

Diktsamlingen Lära gå från 1985 är Malin Lindroths debut.

Den unge och nyfikne Jan Hoffner har fått åka med kriminalkommissarie Christer Wijk på en biltur i Skoga när ett godståg dundrar förbi dem i mörkret. Men tågtrafiken på sträckan har ju för länge sedan upphört och rälsen plockades bort för flera år sedan? Dessutom var lokföraren kusligt lik Odd Oscarsson, och han är ju ... död?

När Almi Graan besöker Dramaten skojar någon om att hon kommer att ta livet av dem alla i sin nästa deckare. Nej då, Almi är där i ett annat ärende än bokresearch - och förresten skriver hon ju bara om Christer Wijks mordfall nuförtiden. Men så dyker Christer upp, och då är det väl bara en tidsfråga innan något händer i huset ...

Helena Wijks gård har under årens lopp varit en trygg samlingspunkt för många, men nu är allt förändrat: Helena ligger svårt sjuk, sonen och kriminalkommissarien Christer Wijk har åkt till Bangkok och gården har ockuperats av brottslingar. Den skenbara idyllen i Skoga visar sig vara bedrägligare än någonsin ...

Almi Graan har sett fram emot lite lugn och ro denna försommarvecka, när tre av hennes författarkollegor plötsligt dyker upp i Skoga för att bilda kriminalklubb. Redan från början finns motsättningar inom gruppen och ingenting blir bättre när den intolerante deckarkritikern Bjarne Bork ansluter. Vad har han egentligen i kikaren?

På gården till ett bostadskvarter i Skoga skymmer byggnadsställningar i tur och ordning sikten från tre fönster från vilka man ser in genom ett fjärde, där någonting märkligt pågår. En av dem som riktar blicken mot fönstret är författaren Almi Graan, som alltid är vaken på nätterna. Något som gör henne till ett unikt vittne, men av vad?

Samtidigt som den första intifadan utbryter i Israel är den judiska församlingen i Göteborg på väg att splittras. Trettonårige Jacob befinner sig i konfliktens mitt. Ett knappt halvår efter hans Bar mitzva har hans föräldrar skilt sig, mammans nya man flyttat in i huset och hans far- och morföräldrar slutat att prata med varandra. Och det värsta är ännu inte över.

Tre apor är en humoristisk och sorglig skildring av tre generationer judar i diasporan.

Stephan Mendel-Enk romandebuterade med Tre apor 2010.