Böcker

Docka vit, docka röd - snart är ena dockan död. Fyra dockor i en dockteaterpjäs. Fyra personer, eller kanske snarare fem, som alltid råkar vara samlade när misstänkta händelser inträffar. För att kunna reda ut en rad saker - däribland ett hänsynslöst mord - tvingas Christer Wijk att ta såväl dockhuvuden som attrapper på allvar.

Efter att en anonym ortsbo vunnit en miljon kronor på Lotto börjar det skvallras rejält runt om i Skoga, där det denna oktober aldrig tycks sluta regna. Så en natt hittas en man död i närheten av kyrkogården och Christer Wijk gör ett besynnerligt fynd bredvid kroppen. Och medan ryktena jagar varann genom småstaden tätnar mysteriet.

Trehundratusen kronor är den lockande vinstsumman i tävlingen i kriminallitteratur. Men efter att vinnaren, Vendela, presenterats i tv hör hon aldrig av sig för att inkassera pengarna. Vad kan anledningen till en sådan sak vara? Rör det sig i själva verket om ett fall för Christer Wijk?

Där Eva sitter med sin nittioåriga mormor och löser korsord i det idylliska Skoga känner hon hur livet håller på att rinna henne ur händerna. Uppmuntrad av två tonåringar författar hon så en kontaktannons. Men när annonsmannen gjort entré går allt så bra att man nästan måste misstänka att katastrofen är nära förestående ...

Antikens grekiska filosofer var varken européer eller kristna. Deras arv har inte heller bara förvaltats i Väst. Även inom den muslimska världen har den antika filosofin varit viktig. De traditioner som idag alltför ofta framställs som varandras motsatser delar alltså centrala arv.

Islams filosofihistoria är den första boken på svenska som tecknar filosofihistorien från muslimsk horisont. Här presenteras den islamiska förståelsen av filosofer som Pythagoras, Platon, Aristoteles och Plotinos. Filosofin följs vidare via medeltida storheter som Ibn Sina, al-Ghazali och Ibn Rushd, till moderna filosofer som Muhammad Iqbal, Seyyed Hossein Nasr och Tariq Ramadan.

Genom att lära känna islams filosofihistoria får vi inte bara en bredare bild av islams idéhistoria, vi får också nya perspektiv på den antika filosofin.

Klas Grinell är docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet, och intendent vid Världskulturmuseet i Göteborg.

Om solen vill (1993) kretsar kring två ungdomar i Stockholm på 1950-talet. Han heter Stefan, men kallar sig Nur för han har en tysk mamma, och hon, Maria, heter egentligen Marisa för hon har en italiensk pappa. De går i samma skola och tillhör samma gäng. Stefan tänker på Maria när han inte ritar, han vill bli konstnär, men hon är närmast irriterad över hans intresse. Stefan försöker med alla medel att förstå sig på henne. Till sist lyckas han locka med Maria på bio. Men innan dess hinner åtskilligt hända.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Simulantens liv (1977) kretsar kring Mattias Mellberg, en hypokondrisk gammal man som har tröttnat på livet. Men det finns framför allt två människor han känner kontakt med, styvfadern Arvid och förlagsredaktören Joan Lundholm. Men en tredje person kommer att betyda mycket mer för honom. I en tidning läser han om Ernest Becker, en känd kulturantropolog som håller på att dö i Kanada. För Mattias blir Becker den namngivna döden, någon att hålla i handen när han känner sig rädd och ensam inför det annalkande slutet.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Spårhunden (1968) inleds med ett försvinnande; Vibeke har rymt och hennes vänner börjar bli oroliga. En av dem som letar efter Vibeke är hennes syster Karen. Hon träffar en man som lever i ett tvångsäktenskap i ett litet pyrande tvårumshelvete och som blir så förhäxad av Karen att han börjar spionera på henne. Han söker revansch, han vill plåga och förnedra, och han utser Karen till offret. Vibekes försvinnande ger honom en möjlighet till kontakt, men då han blir avvisad brister alla fördämningar.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Jungfrun i Grå tornet
väntar ingen morgon.
Hon klär sig för nattens
ögon och hennes klocka
är havet, som öppnar sin
fradgande mun om tornets
fötter.

Pavane (1959) är Heidi von Borns (1936-2018) andra diktsamling. Hon debuterade 1956 med Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Om ungdom i Paris handlar romanen Molnen kommer med morgonen (1958). Någonstans i gyttret av gränder i Quartier Latin ligger A l´arbre sec, en vanlig tabac med randig markis och haltande bord, atmosfär och en liten krets stamkunder.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Han heter Frans.
Han åker spårvagn med sin far,
staden är Berlin.
Till kvinnan med den stora
hatten säger fadern,
att benet är förlamat
sedan måndag.

Diktsamlingen Jordväxling (1983) är Heidi von Borns (1936 2018) tredje efter debuten Det förtrollade huset (1956), hon är dock mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Leken är förbi (1957) är fyra flickporträtt, fyra berättelser om unga människor på resa i de vuxnas land. Det är i uppbrottets, övergivandets och saknadens tid dessa flickor lever varje dag innebär för dem ett nytt steg mot något de inte känner.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Det har blivit femtiotal, platsen är Birkastan och både tiden och människorna börjar ömsa skinn. Susanna Cateni-Morell är knappa femtio och mor till två barn. Deras far Ansel von Morian är betydligt äldre och lever i ett annat äktenskap. Susanna har varit en urtyp för den andra kvinnan men plågas nu alltmer av situationen. Samtidigt tar hennes tioårige son Frans Michael sina första, äventyrliga steg ut ur familjen in i världen.

Eldprovet (2005) är tredje delen i kvartetten om familjen von Morian efter Änglarnas stad och En högtidlig yra och följs av Ett bländande ljus.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Det är 1946, det första efterkrigsåret, och Europa ligger i spillror. Ansel von Morians två barn med hustrun Charlotta är nu vuxna. Deras halvsyskon lever i en annan del av staden och deras existens gör Charlotta, romanens centralgestalt, till en kvinna på gränsen till sammanbrott. Hennes dotter Henrika är gift med Marius, konstnär och en begåvad men undanglidande person. Ansels bror Fedor finns i utkanten av familjecirkeln, han är, liksom det unga hembiträdet Satu, iakttagare av familjedramat.

En högtidlig yra (2003) är andra delen i kvartetten om familjen von Morian efter Änglarnas stad och följs av Eldprovet och Ett bländande ljus.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

En sida av himlen (1995) är en roman om obesvarad kärlek, om utnyttjande och avvisande. Jörgen är tjugotre år. Han studerar religionshistoria, skriver en uppsats om Swedenborg och försörjer sig på ströjobb i det sena 70-talets Stockholm. Han är förälskad i en vän en cynisk, kall överlevare som utnyttjar dem som kommer i hans väg. Motvilligt går Jörgen med på att fira midsommar i Roslagen tillsammans med familjen hos moderns halvbror Rune och hans hustru Mary. På midsommardagens morgon är Mary försvunnen och hittas senare död. Mitt i allt detta står Jörgen avskuren, distanserad, oförlöst.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Tolvåriga Anna-Karin bor med sin frånskilda mamma, den enda mannen i hennes liv är hennes morfar, han ligger på sjukhus. Anna-Karin vakar noga över honom. Vill han kanske inte leva? Vill hon själv leva? Leon Teppler lever i ett olyckligt äktenskap med sin tolv år äldre hustru Cally. Under många år har hon tryckt ner honom, begränsat hans liv. Han känner allt starkare frihetsbegär, en vilja till eget liv. Leon gör uppror och bryter sitt mönster, Anna-Karin försonar sig med livet. I Det japanska skriket (1979) korsas deras banor och barnet möter den vuxna ångesten.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Det är 1920-tal, det är i Stockholm, i centrum står Ansel von Morian, apotekare och familjeöverhuvud och med en ännu ej stillad längtan i sitt bröst. Bredvid honom hans hustru Charlotta, god och kärleksfull men kanske inte helt uppfylld av familjelycka. Där finns Ansels bror Fedor, vars karriär vid teatern inte tycks vilja ta fart. Familjen är en liten punkt i en myllrande myrstack, typiska stockholmare i sin strävan att inte falla ur mönstret men också, i hemlighet, drömmare och utbrytare.

Änglarnas stad (1998) är första delen i en kvartett om familjen von Morian och följs av En högtidlig yra, Eldprovet och Ett bländande ljus.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Miljöpolisen Maria Lindh följer motvilligt med när hennes man får arbete som kökschef på kurhotellet Bellevue i Filipstad. En ung kvinna som hittas död i skogen bakom hotellet o MC-gänget Pagan Eagles ger biträdande polischefen Majken Strömberg bekymmer.

Medan Christer Wijk begraver sig i en ny mordutredning hamnar hustrun Camilla mitt i en skumraskhistoria som Christer i det längsta vägrar att ta på allvar. Vi får följa med såväl till Stockholm som till en hemlighetsfull liten herrgård i Skoga, och Christer måste inte bara reda ut brottsgåtor, utan även försöka rädda sitt äktenskap.

Arvet efter Alberta påverkar hela släkten. De anhöriga samlas i den skära villan med de lustiga balkongerna vid den översvämmade Skogasjön, och snart är grälet i full gång. Vem ska ärva vad? Och hur kommer den märkliga medaljongen och kvinnoporträttet i verandarummet in i bilden?

När Christer Wijk lockas att försöka lösa mordgåtan med de förgiftade körsbären har det sånär som på några dagar gått tjugofem år sedan brottet begicks. Ett problem med detta är att Skoga har förändrats så mycket, ett annat att när tjugofem år väl har gått, kan mördaren inte längre ställas till svars. Det blir en kamp mot klockan ...

På en tillställning i Köpenhamn, dit Camilla Martin-Wijk just anlänt för att göra ett gästspel på Kungliga teatern, sticker en viss Preben Felding till henne en lapp med en adress på. Trots att hon inte borde - hon är ju gift - tar hon en taxi dit. Men när hon kryper ner i dubbelsängen är det inte Preben som ligger där. Det är en död kvinna.

Runt den isolerade stugan vid Alntorpsmossen i närheten av Skoga - bland blåbärsris och ljung, tallar och vitblommande skvattram - anas ugglor i mossen i både bokstavlig och bildlig bemärkelse. Människorna på platsen är få och mordgåtans lösning till synes enkel, men ändå gäckar ugglorna i det längsta Christer Wijk.

Det är Fredrika Lagervalls idé att de forna klasskamraterna ska samlas för en munter vårfest. Men särskilt muntert blir det inte, trots att hon sliter hårt för att förverkliga sitt påhitt. Och kriminalkommissarie Christer Wijk finner det mesta förbryllande: mordmedlet, tavlan med benranglet, mysterierna i nuet och i det förgångna.

En vårnatt på värdshuset i Kolbäck pågår en födelsedagsfest i restaurangen. Men festen är varken enbart glad eller idyllisk och dessutom dinerar tre udda personer i ett avskilt hörnrum. Så öppnas porten och ännu en gäst stiger in från mörkret. Därmed är upptakten given, upptakten till ett tragiskt och komplicerat mordfall.

I sin memoarbok Ute i livet berättar Per Wästberg om ett telefonsamtal med Olof Lagercrantz som just lagts in på thoraxavdelningen på Karolinska sjukhuset: Han hade begärt allmän sal för att hålla kontakt med mänskligheten, nu hamnade hans ärkefiende Lars Gyllensten i sängen intill. Olof föreslog att de skulle glömma sina konflikter och på nytt bli vänner. Gyllensten, långsinnast av människor, vägrade.

Det är utgångspunkten för detta tidlösa samtal. Vi vet inte hur dialogen i verkligheten utvecklades. Både med hänsyn till den osäkerheten och av önskan att inte binda stycket till just Lagercrantz och Gyllensten har jag gett figurerna nya namn, hämtade från två bifigurer i Hamlet (tidigare utnyttjade i teatersammanhang). Samtalet går dock tillbaka på de idéer och erfarenheter som de båda kontrahenterna i verkligheten var bärare av. Replikerna kunde ha fällts.

Men tanken är att de båda antagonisterna ska företräda ideologier och hållningar utöver deras personliga bakgrund. Deras konfrontation gör anspråk på en vidare giltighet än ett gräl på det privata planet.

Aldrig mer tillbaka (1975) är berättelsen om den unga läkarfrun Tove Buchselman. Hon är en kvinna utan identitet och mål. Hon kan bara få kontakt med sina medmänniskor genom att tvångsmässigt och destruktivt spela på deras känslor. Tove lever i underläge, själsligt och ekonomiskt. Hon har inga möjligheter att skapa sig en egen värld, hon måste ständigt underordna sig andra. Hennes äktenskap får en alltmer sadistisk prägel. Hon ser sitt liv som en bekräftelse på ett misslyckande och reagerar därför masochistiskt. Hon har under några ögonblick snuddat vid en äkta rädsla och hon vill rädda sitt liv för den rädslans skull.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

En morgon hittas kroppen av en trettonårig pojke i ett skogsbryn. Blev han mördad eller var det bara en olycka, och vem är ytterst skyldig? En bild växer fram av hans närmaste omgivning och av de människor som utgör det samhälle han levde i. De vanliga människorna, de förvirrade och uttråkade, de som saknar kontaktytor med varandra, alla de som överger varandra och låter varandra gå under. Handen full (1969) är en roman om vårt ansvar för oss själva och för varandra.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Insida (1966) handlar om två bröder: Herman och Henrik. Mellan dem finns en ständig, febrig spänning, en tvekamp, som alltid slutar med att den mindre smidige men också rakare Henrik får ge vika. Han vill inte glida in i tillvaron och passa där, han måste göra uppror mot alla som kräver ett normalt liv av honom. Henrik är en idealist som dras mot sitt fall. Herman är hans motpol; vinnaren som alltid förlorar inåt, en man som egentligen ingenting äger, trots de stabila tyngder han försöker hålla sin värld nere med.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Frigångare (1964) samlar tre längre berättelser om människor som rör sig inom fasta begränsningar, som inte kan bli fria från sig själva, sina miljöer, kraven och anklagelserna från det förgångna. Det innebär för dem ett cirkelliv; utanför det invanda kräver tillvaron och verkligheten för mycket och enstaka utbrytningar slutar alltid med en snabb och nederlagspräglad reträtt.

Heidi von Born (1936 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Den tredje handen (1974) berättar om Anne-Marie som är tio år. Hon har lämnats bort mycket tidigt och bor nu på ett hem där hon trivs. Lillemor och Enar är Anne-Maries föräldrar. De är skilda. Det är Enar som sköter kontakten med dottern. Anne-Marie rymmer en dag från hemmet och letar sig till pappan. Men han är främmande för henne och hon orkar inte med den nya miljön, alla intrycken, hon sluter sig alltmer i sig själv.

Heidi von Born (1936 - 2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Dagar som de faller (1972) är en berättelse om en kvinna som är utlämnad åt sociala myndigheters godtycke. Jennys situation är olöslig, hon har ingen ordentlig bostad, hon saknar förmåga att ta hand om sina barn, omgivningen är nedbrytande. I Jennys värld finns ingen värme, ingen trygghet. Hon flyr in i tystnad, hon har resignerat.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Martinas dagar (1962) är berättelsen om en småstad och några av dess människor, en roman om arv och om förlamande starka band som inte brister i döden. I centrum står två systrar; Ansa och Martina, och deras kamp för fotfäste efter faderns död. Hans öde är en skugga över systrarnas liv, och Martina försöker, driven av skuldkänslor, sona sin del i faderns lidande genom att ta på sig skulden för en eldsvåda som hon inte anlagt. Offret befriar henne från känslan av att ha varit med om att utlösa faderns sjukdom.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Spring, spring, spring
och skynda dig, skynda dig,
skynda dig!
De väntar inte på dig, de springer
ifrån dig på långa, friska ben genom
parken.

Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

Mördarens bok utspelar sig i ett välkänt förlagshus på Riddarholmen. En dag hittas ett lik i byggnaden - men vem är mördaren?

Under mörka och kalla februarinätter somnar staden tidigt. Gardinerna dras för och ljusen släcks i Skoga. Men alla sover inte, och när ett mord inträffar mitt i staden, mitt i natten, mitt under Hylands hörna - då blir både vakande och sovande, både mordoffer och mördare, föremål för Christer Wijks intensiva grubbel och intresse.

Innanför operahusets murar ryms många våningar och lokaler, och hundratals anställda och gäster. Det är ett hus ägnat åt två skilda konstarter: mat och musik. Camilla Martin trivs bäst i den ena avdelningen, Christer Wijk i den andra. Men sedan en rad dödsfall inträffat i huset är det väl knappast någon som trivs längre ...

När tåget Mälardalen lämnar Stockholm mitt på dagen är allt som vanligt. Men ett par timmar senare upptäcker två av resenärerna i den rymliga förstaklassvagnen att en man, helt utan att någon märkt någonting alls, har mördats. Och när Christer Wijk försöker rekonstruera resan möts han av ett minst sagt svåröverstigligt hinder.

Natten till den 13 december står hon plötsligt på tröskeln - en Lucia som varken husets fru eller herre har sett förut. Yrvakna tar de emot vad hon bjuder dem från sin kaffebricka. De dricker. Hon försvinner. En okänd överbringerska av plågor och död, snart uppslukad i vimlet på de mörka storstadsgatorna ...

Se Skoga och sedan dö - det är kanske inte den reklamslogan man drömmer om när den stora pr-kampanjen för att locka turister till sommarstaden Skoga sparkas igång. Tyvärr ska denna olycksbådande devis dock visa sig vara den mest passande. Det blir en svart sommar för såväl Christer Wijk som för hans födelsestad.

De sjutton kattorna hör hemma i Selma Lagerlöfs novellsamling Mårbacka. De är röda, gäckande och illmariga och tar hämnd på sådana som gör dem illa. Men de existerar även långt senare, och när två av dem försvinner händer en rad märkliga saker. För Christer Wijk blir jakten på de försvunna en nyckfull färd genom Värmland.

När Christer Wijk först ska besöka modeateljé Asta utgår han ifrån att ingenting av intresse skulle kunna hända på en sådan plats. Han ska dock bli motbevisad: där finns såväl en ovanligt vacker mannekäng som en klänning som passar hans Camilla, och snart påträffas dessutom en kvinna död i tillskärerskerummet ...

I denna bok ryms fyra berättelser: Ögonen, Mord vid midnatt, Slutscenen och Operan ger i afton ... Den sistnämnda, som är den längsta, får sin upplösning i operahuset och vi får följa med bakom kulisserna - där framgången föder avund, kärleken föder svartsjuka och lidelsen föder våld.

Året är 1929 och det är marknad i Skoga. Där finns karuseller och radiobilar, sockervadd och karameller, alla möjliga sorters underhållning. Besökarna stormtrivs! Men Leo Berggren som är nybliven poliskonstapel ska snart få att göra, efter att en av slänggungorna rasat i marken tillsammans med gumman som satt i den.

När Christer Wijk kallas till Kvinnoklubbens kongress på Blacksta gård mitt i natten finner han sig bland femtio kvinnor. Det är uppenbart att en av dem just blivit mördad, han förstår att en av de andra är mörderskan och han är kär i en tredje. Och alla tycks motarbeta honom i vad som framstår som en tilltrasslad och ologisk mordgåta.

Dagiset Vitsippan i Hässelby förbereder sin 20-årsfest. Barn och personal plockar vårblommor i en solig ekbacke medan 4-åriga Angelica, som har lätt feber, sover i en barnvagn under en lummig ek. Allt andas idyll. Men när de ska återvända är barnvagnen tom och Angelica spårlöst försvunnen. Det bildar upptakten till en intensiv och kuslig berättelse om hur vardagen kan förvandlas till mardröm, hur till synes rena uppsåt och goda ideal kan dölja kusliga nattsidor hos våra medmänniskor.